Kampen om storskogen fortsätter. Den 4 mars 2008

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en längre artikel med rubriken "Pajunen vill dra metron ända fram till Borgå". Artikeln bygger huvudsakligen på Yles lokala nyhetsinslag från i torsdags och fredags. (Se notiserna "Östmetron ska sträcka sig till Borgå" och "Pajunen vill ha östmetro till Borgå" samt mitt blogginlägg "'Metro' till Borgå. Den 29 februari 2008".) I artikeln redogör Hbl för trafikråd Petri Jalastos kritik av förslaget på en metrolinje ända till Borgå. Kritken går huvudsakligen ut på att metrotrafik endast fungerar på korta avstånd. I samband med artikeln har Hbl även publicerat en kortare text med rubriken "Planerna för Helibanan uppdateras".

I dagens Hufvudstadsblad ingår även ett ledarstick med rubriken "Metro är fel spår att ta till Borgå". Johanna Westman anknyter här frågan om östmetron direkt till fallet Sibbo. Westman skriver att "pratet om metro till Borgå demomnstrerar att annekteringen av sydvästra Sibbo inte löser några egentliga problem."

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Pelkosenniemellä kansalaiskeskustelu".

Ylen aikainen har idag publicerat en notis med rubriken "Taistelu Sipoonkorvesta jatkuu". Jag citerar ur notisen:

Porvoonväylän pohjoispuolella sijaitseva Sipoonkorpi odottaa vielä pitkään kansallispuistopäätöstä.

Maan hallitus sopi ohjelmassaan, että kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen selvitetään. Selvitystä ei ole vielä syntynyt.

Sipoonkorven luonnonsuojelualue kasvoi vuoden lopulla Vantaan ja valtion vaihdettua maita. Nyt myös Helsinki neuvottelee maanvaihdosta.

Lyssna även på ett längre audioklipp med en intervju med Leena Liipola!

De gröna i Helsingfors har hävdat att annekteringen av sydvästra Sibbo möjliggör grundandet av en nationalpark i Sibbo storskog. (Se speciellt pressmeddelandet "Otto Lehtipuu: Helsingin valtuuston enemmistö kannattaa Sipoonkorven kansallispuistoa", Olli Lehtipuus artiklar "Säilytetään Sipoonkorpi" och "Alueliitos vauhdittaa Sipoonkorven suojelua", som publicerats i Helsingin uutiset i januari reaspektive juni 2006, samt texten "Sipoonkorvesta kansallispuisto" på Lehtipuus hemsida.) Samma dag som HFD offentliggjorde sitt besut publicerade Tarja Cronberg ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorven suojeluun vauhtia", där hon hävdar att "liitos tekee mahdolliseksi Sipoonkorven kansallispuiston perustamisen." Logiken är svår att förstå. I verkligheten är annekteringen naturligtvis ett hot mot Storskogen.

Skämtteckningen ovan är tecknad av Seppo Leinonen för tidningen Vihreä lanka år 2006.

Regeringen och HFD ställde sig över lagen. Den 3 mars 2008

Helsingin Sanomat har idag under rubriken "Helsingin seudulla ei ole erityisasemaa kuntajaossa" publicerat en insändarartikel av f.d. konsulterande tjänstemannen vid inrikesministeriet Aulis Pöyhönen. Jag återger här de inledande raderna i Pöyhönens artikel:

Oikeustieteen professori Kaarlo Tuorin ansiokas kritiikki (HS:n sunnuntaidebatti 17. 2.) korkeimman hallinto-oikeuden "Sipoo-päätöksestä" antaa aihetta tarkastella päätöstä yleisemmältäkin kannalta.
Niin hallitus kuin KHO perustelevat päätöksiään paljolti sillä, että Helsingin seutu on erityisasemassa maamme kuntajaosta päätettäessä. Näin ei tietenkään ole, vaan kaikki kunnat ovat kuntajakolain mukaan samassa asemassa.
Hallitus ja KHO asettuivat siis lain yläpuolelle - jopa perustuslain yläpuolelle, kuten Tuori päättelee.

I artikeln hävdar Pöyhönen speciellt utgående från kommunindelningslagens historia att statrådets beslut "perustui kuntajakolain virheelliseen tulkintaan".

Fördröjt markbyte. Den 2 mars 2008

Helsingin Sanomat har publicerat en notis med rubriken "Helsinki ja valtio pohtivat maanvaihtoja Lounais-Sipoossa". I notisen berättas det att Helsingfors förhandlar med staten och Nylands miljöcentral om byte av mark i Sibbo storskog mot öar i Helsingfors skärgård. Med "Lounais-Sipoo" syftas här inte på det område som Helsingfors har fått rätt att inkorporera. Den aktuella marken i "sydvästra Sibbo" hör även efter årskiftet till Sibbo, men i notisen noteras även följande:

Sipoonkorven etelärajaa ei ole vielä selvästi määritelty. Helsinki jatkaa kuitenkin neuvotteluja selvästi Sipoonkorpeen kuuluvien maiden vaihtamisesta.

Påståendet att den södra gränsen för Storskogen inte är klart definierad stämmer inte. Det är Helsingfors som hävdar så. I sin Sibborapport skriver Myllyniemi att "området för Sibbo storskog kan avgränsas "endast i samband med planeringen av den framtida markanvändningen på området." Påståendet, som han upprepar hela tre gånger i sin rapport, har Myllyniemi kopierat ur Helsingfors förvaltningscentrals utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Om Helsingfors (och Myllyniemi) hade följt Sibbos och Östra Nylands förbunds definition av Sibbo storskog, hade det varit svårt att motivera inkorporeringen av området norr om motorvägen. Det är lika väl inte uteslutet att Helsingfors planerar massiv bebyggelse norr om motorvägen. Speciellt har Helsingfors här planer på en utfyllnadsbacke.

Helsingin Sanomat publicerade den 13 februari en notis med rubriken "Vihreiden Rantanen vaihtaisi armeijan saaret Sipoonkorpeen". Under Olli Lehipuus (bilden ovan) ledning kopplade de gröna i Helsingfors dock samman Sibbofrågan med ett markbyte redan sommaren 2006. Underförstått skulle Helsingfors till ett förmånligt pris avstå från mark längre norrut mot att staten skulle ge Helsingfors rätt att annektera de södra delarna av Storskogen. Därmed skulle annekteringen, enligt Lehtipuu, möjliggöra grundandet av en nationalpark i Sibbo storskog. Det planerade markbytet har fördröjts av att avgörandet i Sibbofrågan dröjt.

Skämtteckningen ovan är tecknad av Seppo Leinonen. Flera teckningar finns på adressen www.seppo.net/piirrokset.

Republikanska zoner. Den 1 mars 2008

Yle (Nyheter Åboland) publicerade igår en notis med rubriken "Soininvaara vill slå ihop kommuner". Notisen baserar sig på Osmo Soininvaaras (grön) blogginlägg från den 26 och 27 februari. Det är kommunena i Åboregionen som Soininvaara vill slå samman. Åbo har större strukturella problem i sitt "metropolområde" (metropolitan area) än vad Helsingfors har, men Soininvaaras analys bygger på ett amerikanskt problem, vilket framgår av att han i sitt inlägg "Pakkohoitoa Turuntautiin" talar om en "republikansk zon" (republikaanivyöhyke) som omger Åbo stad. Soininvaaras intresse för "Åbosjukan" förefaller lika väl motiveras av hans önskan att ändra på kommunindelningen i Helsingforsregionen. Björnsö och Landbo gör inte Sibbo eller eller sydvästra Sibbo till en betydande "republikansk zon", men den föregående regeringens och den föregående bostadsministern och kommunministern Hannes Manninens (c) krav på massiv egnahemshusbebyggelse i kranskommunerna kunde ha föranlett en "Åbosjuka" även i Helsingforsregionen.

Även om det huvudsakligen var Rakel Hiltunen (sdp) som i slutskedet förhandlade med Manninen om KSSR (och Sibbo), skall Soininvaaras roll i strukturgruppen inte förringas. Av Soininvaaras blogginlägg framgår det tydligt att Soininvaara hade önskat att kommun- och servicestrukturreformen hade inbegripit tvångssammanslagningar, vilket Manninen motsatte sig. Liksom Hiltunen hade Soininvaara skäl att av Manninen kräva kompensering för att möjligheten till tvångssammanslagningar inte togs med i ramlagen. Inkorporeringen av sdvästra Sibbo löser naturligtvis inte i sig problemen i Åboregionen, men Sibboprejudikatet kan vara till hjälp.

Soininvaaras agerande för en annektering av sydvästra Sibbo är anmärkningsvärd med tanka på att han ännu i april 2005 i kolumnen "Santahamina ja heti" i Helsingin uutiset skrev följande:

Santahaminan rakentamisesta on esitetty kaksi vastaväitettä: kuka puolustaa Helsinkiä sodan aikana ja eikö Sipoosta löytyisi vapaata maata rakentamiseen? ...

Entä Sipoon pellot, jonne Mellunmäen metronkin saisi jatketuksi helposti?

Sipoon käsitys alueensa kaavoituksesta on vähän toisenlainen. Santahamina olisi viiden minuutin metromatkan päässä keskustasta, kun Östersundomiin köröteltäisiin puoli tuntia. Santahaminasta tulisi ihanteellinen merellinen kaupunginosa. Ostersundomista meri on kaukana ja se on asukkailta suljettu. Minä asuisin kyllä mieluummin Santahaminassa kuin Östersundomissa enkä varmaan ole ainoa, joka näin ajattelee.

Jotta kaupungissa olisi hyvä elää, läheltä pitäisi olla vapaata luontoa. Kannattaisi harkita tarkkaan, ennen kuin aletaan laajentaa kaupunkimaista asutusta Sipoon puolelle.

Helsingin Sanomat publicerade den 14 februari en ledare med rubriken "Helsinki ei tarvitse Santahaminaa". Följande dag publicerade Soininvaara ett blogginlägg med rubriken "Hesarin mukaan Santahaminaa ei tarvita asumiseen", där han argumenterar för att så väl Sandhamn som Malm bebyggs. Jag citerar ur inlägget:

Hesarin pääkirjoitustoimitus näyttää käyneen Santahaminassa upseereja tapaamassa. Santahaminaa ei kuulemma tarvita asunto9tuotantoon, kun on tuo Sipoo. Lounais-Sipoo näyttää olevan kovin riittoisa tonttireservi, kun sinne suunnitellut 20 000 asukasta pystyvät korvaamaan sekä Santahaminen 20 000 asukasta, ettäMalmin lentokentän 10 000 asukasta ja paljon muutakin.

Pääkaupunkisedulle on tarkoitus rakentaa 13 000 asuntoa vuodessa. Lounais-Sipoo vastaa yhdeksän kuukauden tonttireserviä.

Förhandlingarna om kommunreformen gav Helsingfors en unik chans att kräva sydvästra Sibbo, men det var speciellt kraven på att bebygga Sandhamn och Malm som motiverade initiativet till en annektering. Krafter inom samlingspartiet ville bevara Sanhamn medan centerpartiet vill bevara Malm i nuvarande bruk. Bevarandet av Sanhamn i militärt bruk är motiverat av ekologiska snarare än militära skäl, men de ekologiska skälen utgör naturligtvis inte juridiskt sett ett "särskilt vägande skäl" för en inkorporering av sydvästra Sibbo. Inte heller känner den nuvarande kommunindelningslagen till begreppet "republikansk zon".

"Metro" till Borgå. Den 29 februari 2008

Yle Östnyland publicerade igår en notis med rubriken "Östmetron ska sträcka sig till Borgå". Det är Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen som är av åsikten att "metron" bör dras ända till Borgå. I förslaget till ny generalplan för Sibbo, som kommunstyrelsen i Sibbo behandlade i tisdags, har metron dragits ända till Söderkulla, men Pajunen går alltså ett steg längre. Å andra sidan finns även HELI-banan med i förslaget till generalplan.

Förslaget på en metrolinje ända fram till Borgå hör till det mest absurda man kan föreställa sig av en stadsdirektör. Metrolinjer med strömskenor med likspänning på 750 V istället för luftledning med växelspänning på 25 000 V byggs för tätorter och huvudsakligen tunnelbanor. Metrolinjer byggs där till så att det är kort avstånd mellan stationerna. Detta gör att metrotåg har en låg medelhastighet, men avståndena är å andra sidan korta. Till idén med en metrolinje hör dessutom att det är kort mellan turerna. Turintervallerna i Helsingfors kommer ytterligare att förkortas då Helsingfor metro om några år blir förarlös.

Det finns inga skäl att tvivla på att Pajunen hoppas på spårvägsförbindelser till Borgå, eller åtminstone till "Helsingfors nya flygpltas" i västra Borgå, men Pajunens tal om "metro" till Borgå är ytterligare ett bevis på att Sibbometron är en bluff. Istället räknar man i Helsingfors med en normal järnväg österut, vilket jag har noterat bl.a. i blogginlägget "Helsingfors räknar med Heli-banan. Den 27 november 2007". Att man i Helsingfors envisas med att tala om metro istället för HELI beror på att metron är ett centralt argument för annekteringen.

Helsingin Sanomat publicerade den 20 september en artikeln med rubriken "Minä ne rajat piirsin, mutta 1989" där Jussi Kautto på frågan om vem som ritade gränserna till Helsingfors förslag svarade "Minä". I själva verket var det gränserna till "Raimo Ilaskivis förslag" som Kautto ritade. Detta förslag finns publicerat i Pekka Myllyniemis Sibborapport, men liksom jag tidigare har påpekat är förslaget helt inofficiellt. Kauttos karta, som var hämligstämplad fram till år 2006, motsvarar Osmo Soininvaaras önskemål angående annekteringen: Ingmans mejeri skulle förbli på Sibbos sida av gränsen, men ett större område av Sibbo storskog skulle anslutas till Helsingfors.

I Sipoon Sanomat publicerades den 17 januari en bild från hösten 2006 där Kautto håller i en annan (?) karta som han ritat. Den lika så hemligstämplade kartan på bilden visar en metrolinje från Mellungsbacka till Söderkulla. (Se bilden ovan.) Kauttos förslag om en metrolinje till Söderkulla har föga gemensamt med förlaget till metro till Östersundom i konsultarbetet "Pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuudet 1989", som publicerades i anslutning till Ilaskivis utredning 1989. Det huvudsakliga syftet med att lyfta fram Kauttos inofficiella förslag istället för de officiella torde främst vara att gfe en (felaktig) bild av att Helsingfors initiativ länge varit aktuellt. Ett annat syfte kunde vara att vinna Soininvaaras och de grönas stöd för en annektering. Soininvaara har ju envist förespråkat att metrolinjen förlängs ända till Söderkulla. (Se "Soininvaaras metroillusioner. Den 22 augusti 2007".)

Det är med tanke på Soininvaaras ivrande för metro till Söderkulla anmärkningsvärt att metrolinjen på Kauttos karta går genom Helsingfors markägendom i Sibbo storskog långt norr om motorvägen.

Myllyniemi föreslår sammanslagning. Den 28 februari 2008

Lapin Kansa har publicerat en notis med rubriken "Selvitysmies esittää kuntaliitosta". Pohjolan Sanomat har publicerat en notis med rubriken "Pelkosenniemen valtuutetut moittivat liitosselvitystä". Helsingin Sanomat har publicerat en kort version av FNB:s notis med rubriken "Kemijärven ja Pelkosenniemen kuntaliitoksesta suositus". Verkkouutiset har publicerat en längre version av notisen under rubriken "Kuntajakoselvittäjä suosittaa Kemijärven ja Pelkosenniemen yhdistämistä" och Kaleva en version under rubriken "Myllyniemi suosittaa Kemijärven ja Pelkosenniemen kuntaliitosta". Yle har publicerat ett audioklipp och en notis med rubriken "Myllyniemi yhdistämässä Kemijärven ja Pelkosenniemen" och där till under rubriken "Selvitysmies esittää Pelkoseniemen ja Kemijärven yhdistämistä" en längre text som även innehåller Mylyniemis framställning. Föga överraskande föreslår utredningsman Pekka Myllyniemi en sammanslagning av Kemijärvi och Pelkosenniemi. Motiveringarna är dock intressanta. Den stärker mina misstankar om att den aktuella utredningen snarare motiverats av stängningen av Stora Ensos fabrik i Kemijärvi än av Pelkosenniemis svaga ekonomiska förutsättningar. Det viktigaste förefaller vara att ansluta Pyhätunturi till Kemijärvi som ersättning för cellulosafabriken. Föga överraskande är det inte heller att Myllyniemis framställning innehåller märkligheter. Utredningen skall vara klar först om en månad, men rapporten skall presenteras den 3 mars och redan nu kan man i framställningen läsa följande:

Toimeksiannon mukaan selvityksen tulee olla asiasisällöltään valmiina niin, että se on mahdollista esitellä asianomaisten kuntien valtuustoille viimeistään helmikuun lopussa 2008.

Tämä tapahtuu valtuustojen yhteisessä seminaarissa Pyhätunturilla 27.2.2008.

Selvityksen lopputulos siihen mahdollisesti liittyvine ehdotuksineen kunnallisesta kansanäänestyksestä on toimitettava valtiovarainministeriölle 30.3.2008 mennessä, jolloin selvitystyö päättyy.

Kuntajakoselvittäjä on kuvannut Suomen kuntajakoa, siinä tapahtuneita muutoksia, kunta- ja palvelurakenneuudistuksen vaikutuksia ja kuntajakolain sisältöä selvityksen kannalta tarpeellisilta osiltaan.

Kuntajakoselvittäjä on myös kuvannut selvitysaluetta Itä-Lappia yleisesti sekä tarkemmin Kemijärveä ja Pelkosenniemeä niin osin kuin sen on katsottava vaikuttavan arvion tekemiseksi kuntien yhdistymisen mahdollisesta tarpeesta.

Trots att det i framställningen talas om en eventuell folkomröstning, lär det inte ordnas någon folkomröstning. Framställningen avslutas nämligen med satsen "Kunnallisen kansanäänestyksen järjestämistä kuntajakoselvittäjä ei ehdota, koska käytettävissä oleva aika ei riitä sen järjestämiseen."

I blogginlägget "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008" har jag noterat att inrikesminsiteriet officiellt föreslog Myllyniemi som utredningsman redan den 18 december och att det redan då måste ha varit klart att HFD inte lyfter fram oegentligheterna i Myllyniemis Sibboutredning i sitt beslut. Att beslutet i praktiken var klart vid denna tidpunkt tyder även faktumet att den svenska översättningen av HFD:s beslut var klar senast den 14 januari, då pdf-filen med beslutet skapats.

Grundlagsutskottets ståndpunkt. Den 27 februari 2008

Gårdagens ledare i Vasabladet har rubriken "Räknas inte medborgarna i Sibbo?". I ledarartikeln utgår Henrik Stenbäck från Kaarlo Tuoris artikel "'Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan'" i Helsingin Sanomat den 17 februari. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 september 2008".) Jag återger de avslutande raderna i ledaren:

Att HFD:s beslut i Sibbofrågan ifrågasätts av rättslärda kommer knappast att ändra på Sibbo kommuns linje att acceptera rättens beslut. Kommunen vill efter en slitsam process förståeligt nog se framåt och självständigt utveckla de områden som finns kvar efter åderlåtningen.

I en kolumn i söndagens Kaleva lyfter Europaparlamentariker Henrik Lax (sfp) fram Europaparlamentet som politisk rättsskyddsmekanism för EU-medborgare - Sibbobor lika väl som andra.

Han kallar det för den överkörda medborgarens halmstrå. Lax hänvisar till 15 000 invånare i den spanska staden Valencia som med sin framställning vann en moralisk seger. Europaparlamentet ansåg att de spanska myndigheterna hade låtit bli att beakta lokalbefolkningens rättigheter under planläggningen av ett område.

Även om Sibbo kommun inte kan eller ens vill göra det, så kan medborgarrörelsen Pro Sibbo - med många medlemmar i det annekterade området - utnyttja detta halmstrå och be Europaparlamentets petitionsutskott att granska annekteringsbeslutet. 

Också Sibboborna skulle vara värda moralisk upprättelse, även om gränsen justeras i enlighet med statsrådets beslut som Högsta förvaltningsdomstolen, i motsats till flera utomstående rättsexperter, funnit juridiskt hållbart.

Delar av av Stenbäcks ledere återges under rubriken "Pressklipp" i dagens Borgåblad, som även ger stort utrymme åt frågan om Sibbos framtid. (Kartbilden ovan ingår tillsammans med en artikel med rubriken "'Kommungränserna får inte vara heliga'".) Henrik Lax kolumn "Poljettujen kansalaisten oljenkorsi" hittas även på Lax hemsida. Här finns även en sammanfattning på svenska under rubriken "Den överkörda medborgarens halmstrå". Jag skall återkomma till Lax kolumn i ett senare blogginlägg. Här vill jag speciellt uppmärksamma en detalj i HFD:s beslut som gått mig förbi, men som Stenbäck noterar. I sitt Sibbobeslut skriver HFD följande:

Den kommunala självstyrelsen, som regleras i 121 § i grundlagen, har inte behandlats i motiveringarna till statsrådets beslut, eftersom kommunindelningen inte är skyddad i grundlagen. Detta har konstaterats även i Sibbo kommuns besvärsskrift, där kommunen har citerat grundlagsutskottets utlåtande GrUU 24/1997 rd. Utskottet har gett utlåtandet med anledning av propositionen om revision av kommunindelningslagstiftningen.

I grundlagsutskottets utlåtande konstateras följande: "Enligt 5 § i den nya kommunindelningslagen är det möjligt att ändra kommunindelningen även om fullmäktige i någon kommun motsätter sig ändringen. En ändring som innebär att en ny kommun bildas eller att antalet kommuner minskas kräver dock med stöd av 4 § 2 mom. (och 1 § 3 mom.) en särskild lag, om fullmäktige i någon berörd kommun motsätter sig detta eller om ändringen inte understöds av majoriteten i samtliga berörda kommuner vid en eventuell kommunal folkomröstning. Bestämmelsen om självstyrelse i 51 § 2 mom. regeringsformen har inte ansetts erbjuda enskilda kommuner skydd mot ändringar i kommunindelningen. Ur författningsrättslig synpunkt finns det därför ingenting att anmärka mot punkterna om tvångssammanslagningar i propositionen."

Stenbäck skriver att HFD i sina motiveringar hänvisar till "riksdagens grundlagsutskott, som för tio år sedan intog den allmänna ståndpunkten att den kommunala självbestämmanderätten inte skyddar mot förändringar i kommunindelningen". Även här utgår Stenbäck från Tuori, som i sin artikel skriver följande:

Korkein hallinto-oikeus viittaa päätöksessään kunnalliseen itsehallintoon, mutta ei pysähdy erittelemään sen merkitystä. Päätöksen perusteluissa vain mainitaan eduskunnan perustuslakivaliokunnan kymmenen vuoden takainen lyhyt ja niin ikään erittelemätön kanta, jonka mukaan kunnallinen itsehallinto ei suojaa kuntajaon muutoksilta.

Mutta ei tätä kantaa tietenkään tulisi tulkita niin, että perustuslaillisella oikeudella itsehallintoon ei olisi mitään merkitystä kuntajaosta päätettäessä. Kyllä sillä on: se on lain soveltamista ohjaava tulkintaperiaate, jonka painoarvon tulisi olla sitä suurempi, mitä yksimielisempi kunnan ja alueliitoksen tarkoittaman alueen asukkaiden vastustava kanta on.

Tuori gör frågan om grundlagsutskottets position till ett allmänt spörsmål, men han påpekar även speciellt angående fallet Sibbo att "Korkein hallinto-oikeus sivuuttaa tyystin itsehallinnon aseman tulkintaperiaatteena." Det kan noteras att HFD inte är en konstitutionsdomstol som kan eller bör ta ställning till lagarnas lagenlighet, men att HFD däremot bör undersöka om enskilda beslut följer grundlagen. Liksom jag noterat i blogginlägget "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008" skriver Pekka Myllyniemi i sin rapport att "vid en ändring i kommunindelningen måste man också beakta kommunindelningen som regional grund för invånarnas självstyrelse", men försummar lika väl att beakta invånarnas självstyre liksom statsrådet gör i sitt beslut. Just den lokala självstyrelsen har även en europeisk dimension.