Grundlagsutskottets ståndpunkt. Den 27 februari 2008


Gårdagens ledare i Vasabladet har rubriken "Räknas inte medborgarna i Sibbo?". I ledarartikeln utgår Henrik Stenbäck från Kaarlo Tuoris artikel "'Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan'" i Helsingin Sanomat den 17 februari. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 september 2008".) Jag återger de avslutande raderna i ledaren:


Att HFD:s beslut i Sibbofrågan ifrågasätts av rättslärda kommer knappast att ändra på Sibbo kommuns linje att acceptera rättens beslut. Kommunen vill efter en slitsam process förståeligt nog se framåt och självständigt utveckla de områden som finns kvar efter åderlåtningen.

I en kolumn i söndagens Kaleva lyfter Europaparlamentariker Henrik Lax (sfp) fram Europaparlamentet som politisk rättsskyddsmekanism för EU-medborgare - Sibbobor lika väl som andra.

Han kallar det för den överkörda medborgarens halmstrå. Lax hänvisar till 15 000 invånare i den spanska staden Valencia som med sin framställning vann en moralisk seger. Europaparlamentet ansåg att de spanska myndigheterna hade låtit bli att beakta lokalbefolkningens rättigheter under planläggningen av ett område.

Även om Sibbo kommun inte kan eller ens vill göra det, så kan medborgarrörelsen Pro Sibbo - med många medlemmar i det annekterade området - utnyttja detta halmstrå och be Europaparlamentets petitionsutskott att granska annekteringsbeslutet. 

Också Sibboborna skulle vara värda moralisk upprättelse, även om gränsen justeras i enlighet med statsrådets beslut som Högsta förvaltningsdomstolen, i motsats till flera utomstående rättsexperter, funnit juridiskt hållbart.


Delar av av Stenbäcks ledere återges under rubriken "Pressklipp" i dagens Borgåblad, som även ger stort utrymme åt frågan om Sibbos framtid. (Kartbilden ovan ingår tillsammans med en artikel med rubriken "'Kommungränserna får inte vara heliga'".) Henrik Lax kolumn "Poljettujen kansalaisten oljenkorsi" hittas även på Lax hemsida. Här finns även en sammanfattning på svenska under rubriken "Den överkörda medborgarens halmstrå". Jag skall återkomma till Lax kolumn i ett senare blogginlägg. Här vill jag speciellt uppmärksamma en detalj i HFD:s beslut som gått mig förbi, men som Stenbäck noterar. I sitt Sibbobeslut skriver HFD följande:


Den kommunala självstyrelsen, som regleras i 121 § i grundlagen, har inte behandlats i motiveringarna till statsrådets beslut, eftersom kommunindelningen inte är skyddad i grundlagen. Detta har konstaterats även i Sibbo kommuns besvärsskrift, där kommunen har citerat grundlagsutskottets utlåtande GrUU 24/1997 rd. Utskottet har gett utlåtandet med anledning av propositionen om revision av kommunindelningslagstiftningen.

I grundlagsutskottets utlåtande konstateras följande: "Enligt 5 § i den nya kommunindelningslagen är det möjligt att ändra kommunindelningen även om fullmäktige i någon kommun motsätter sig ändringen. En ändring som innebär att en ny kommun bildas eller att antalet kommuner minskas kräver dock med stöd av 4 § 2 mom. (och 1 § 3 mom.) en särskild lag, om fullmäktige i någon berörd kommun motsätter sig detta eller om ändringen inte understöds av majoriteten i samtliga berörda kommuner vid en eventuell kommunal folkomröstning. Bestämmelsen om självstyrelse i 51 § 2 mom. regeringsformen har inte ansetts erbjuda enskilda kommuner skydd mot ändringar i kommunindelningen. Ur författningsrättslig synpunkt finns det därför ingenting att anmärka mot punkterna om tvångssammanslagningar i propositionen."


Stenbäck skriver att HFD i sina motiveringar hänvisar till "riksdagens grundlagsutskott, som för tio år sedan intog den allmänna ståndpunkten att den kommunala självbestämmanderätten inte skyddar mot förändringar i kommunindelningen". Även här utgår Stenbäck från Tuori, som i sin artikel skriver följande:


Korkein hallinto-oikeus viittaa päätöksessään kunnalliseen itsehallintoon, mutta ei pysähdy erittelemään sen merkitystä. Päätöksen perusteluissa vain mainitaan eduskunnan perustuslakivaliokunnan kymmenen vuoden takainen lyhyt ja niin ikään erittelemätön kanta, jonka mukaan kunnallinen itsehallinto ei suojaa kuntajaon muutoksilta.

Mutta ei tätä kantaa tietenkään tulisi tulkita niin, että perustuslaillisella oikeudella itsehallintoon ei olisi mitään merkitystä kuntajaosta päätettäessä. Kyllä sillä on: se on lain soveltamista ohjaava tulkintaperiaate, jonka painoarvon tulisi olla sitä suurempi, mitä yksimielisempi kunnan ja alueliitoksen tarkoittaman alueen asukkaiden vastustava kanta on.


Tuori gör frågan om grundlagsutskottets position till ett allmänt spörsmål, men han påpekar även speciellt angående fallet Sibbo att "Korkein hallinto-oikeus sivuuttaa tyystin itsehallinnon aseman tulkintaperiaatteena." Det kan noteras att HFD inte är en konstitutionsdomstol som kan eller bör ta ställning till lagarnas lagenlighet, men att HFD däremot bör undersöka om enskilda beslut följer grundlagen. Liksom jag noterat i blogginlägget "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008" skriver Pekka Myllyniemi i sin rapport att "vid en ändring i kommunindelningen måste man också beakta kommunindelningen som regional grund för invånarnas självstyrelse", men försummar lika väl att beakta invånarnas självstyre liksom statsrådet gör i sitt beslut. Just den lokala självstyrelsen har även en europeisk dimension.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar