Kommunstrukturlagen. Den 30 juni 2013

Riksdagen hann i onsdags i sista stund godkänna kommunstrukturlagen, så att den kan träda i kraft i morgon den 1 juli 2013. I enlighet med förvaltningsrådets förslag bestäms ikraftträdandet av 4 h § 3 och 4 mom., 4 j § 2 mom. och 44 § 2 mom. genom skild lag. I praktiken betyder att de aktuella momenten kan träda i kraft först om och när social- och hälsovårdslagen godkänts, tidigast våren 2014.

De moment i kommunstrukturlagen som inte träder i kraft 1.7 2013 är följande:

Kommunerna ska göra en sammanslagningsutredning enligt 4 b § och med stöd av den en eventuell sammanslagningsframställning senast sex månader från det att detta moment har trätt i kraft. (4 h § 3 mom.)
Ministeriet kan på ansökan av en kommun förlänga den tidsfrist som avses i 3 mom. på grundval av att sammanslagningsutredningen är omfattande eller på annat sätt särskilt krävande. Ändring i ministeriets beslut kan sökas på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. (4 h § 4 mom.)

Ministeriet kan, utöver vad som föreskrivs i 4 i § 2 mom. och 4 kap., vid behov bestämma att det ska genomföras en särskild kommunindelningsutredning på ett område som uppfyller förutsättningarna i 4 §, om inte kommunen senast sex månader efter det att denna paragraf har trätt i kraft har gjort en sammanslagningsframställning. (4 j § 2 mom.)

För att ersättning enligt 1 mom. ska betalas vid kommunsammanslagningar som träder i kraft åren 2016 och 2017 förutsätts att kommunerna har gjort en sammanslagningsutredning enligt 6 § före den tidpunkt som avses i 4 h § 3 eller 4 mom. (44 § 2 mom.)

Moment som genast träder i kraft är dock bl.a. följande:

En kommun ska tillsammans med andra kommuner i enlighet med utredningskriterierna i 4 c—4 f § utreda en kommunsammanslagning som uppfyller förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen enligt 4 §. (4 b § 1 mom.)
Varje kommun ska senast den 30 november 2013 anmäla till ministeriet med vilken eller vilka kommuner den utreder en kommunsammanslagning i enlighet med 4 b §. (4 h § 2 mom.)

Finansministeriet publicerade den 27 juli, dagen efter att riksdagen godkänt kommunstrukturlagen, ett pressmeddelande med rubriken "Kommunstrukturlagen i kraft 1.7.2013", där man understryker att "Kommunernas utredningsskyldighet börjar gälla genast att lagen trätt i kraft." [sic! ] Lagen säger dock ingalunda att kommunerna behöver börja utreda med det samma eller ens efter den 30 november. Enligt en del juridiska experter kan man egentligen inte ens kräva av kommunerna att de meddelar med vilken eller vilka kommuner de tänker utreda med innan sohä-lagen är klar. (Se "Polemiikki-uutiset - Kuntien ilmoitusvelvollisuus selvitysalueista ei olekaan sitova".) Om den planerade social- och hälsovårdslagen inte godkänns, behöver kommunerna i princip inte färdigställa några sammanslagningsutredningar.

Ytterligare ett moment i kommunstrukturlagen som träder i kraft redan i morgon är följande:

Kommunerna Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Hyvinge, Borgnäs, Tusby, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Mäntsälä, Sibbo och Vichtis ska med avvikelse vad som föreskrivs i 4 d § utreda en sammanslagning på områden som har ett betydande behov av en enhetligare samhällsstruktur på grund av en gemensam central tätort och dess tillväxttryck och som bildar en funktionell helhet samt är motiverade med avseende på områdets helhet. (4 e § 1 mom.)

Härigenom har det mångtydiga och tvivelaktiga uttrycket Helsingfors metropolområde fått en officiell definition. Eftersom Sibbo hör till Helsingfors metropolområde skulle kommunen haft skyldighet att utreda en kommunsammanslagning även om Sibbo haft över 20 000 invånare. Även i övrigt behövs den tänkta sohä-lagen för att det alls skall bli någonting av regeringens kommunstrukturreform. Här är det även av avgörande betydelse att Sibbo till en följd av förlusten av Östersundom inte kommuner upp till ett invånartal på 20 000 invånare.


Helsingin Uutiset 29-30 6 2013 s 5
Helsingin Uutiset (och Vantaan Sanomat) publicerade i torsdags en artikel med rubriken "Helsinki–Vantaa-liitos hiertää kokoomusta ja demareita", där det berättas att ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling på torsdagen borde ha tagit beslutet om utredningsområdena i metropolområdet - fastän kommunstrukturlagen som inte ens trätt i kraft. Eftersom Samlingspartiet och socialdemokraterna inte kom överens sköts beslutet, enligt tidningens uppgifter, dock upp till augusti. I artikeln kan man även läsa att kommunminister Henna Virkkunen önskar att ett utredningsområde skulle bestå av Helsingfors, Vanda och Sibbo. Fastän det är inkonsekvent att kräva att Sibbo men inte t.ex. Esbo skulle utreda tillsammans med Helsingfors (och Vanda), torde kommunstrukturlagen ge finansministeriet möjlighet att tvinga Sibbo med i en dylik sammanslagningsutredning.


I mitt senaste blogginlägg "Grundlagsutskottets utlåtande. Den 23 juni 2013" påpekade jag att regeringen och oppositionen år 2006 tillsammans kommit överens om kommunreformen Paras och KSSR-ramlagen. Jag noterade även att det från centerhåll framhållits att men efter nästa riksdagsval igen börjar en ny kommunreform, som drivs "parlamentariskt", så att alla riksdagspartier är med. Efter att jag publicerade mitt inlägg gick riksdagens talman Eero Heinäluoma (sdp) ut med åsikten att regeringen borde ta (eller borde ha tagit) med oppositionspartierna i beredningen av den aktuella kommunreformen. Frågan om en "parlamentarisk" beredning diskuterades livligt ännu under riksdagens plenum senaste onsdag då refgeringens förslag till ramlag godkändes. Nedan ett utdrag ur diskussionsprotokollet:

Rakel Hiltunen /sd (vastauspuheenvuoro): Arvoisa puhemies! Kyllä minä ihmettelen keskustapuolueen asennetta tällä hetkellä tähän kuntauudistukseen, koska muistan, että viime kaudella olen itse ollut Kuntaliiton edustajana vetoamassa pääministeri Vanhaseen ja sitten vielä seuraavana vuonna pääministeri Kiviniemeen siitä, että Paras-hanketta jatketaan kuntarakenneuudistuksella, johonka tarvitaan parlamentaarinen valmistelu. Ei tullut minkäänlaista reaktiota pääministeripuolueelta viime kaudella. Minulla on nämä vetoomukset tallessa, ja olen niitä nyt juhannuksen aikaan vielä lukenut uudelleen.
Sitten vielä keskustalle: Paras-hankkeeseen pohjautuu tämän hallituksen tämä rakennelakiesitys, jota käsitellään, eli vahva peruskunta, vaaleilla valitut valtuustot ja vaaleilla valittu eduskunta. Väliin ei tarvita hallintohimmeleitä. Tämä oli keskustan johdolla käynnistynyt kuntauudistus, ja sitä jatkaa nyt nykyhallitus, ja parlamentaarinen valmistelu on kuntalakityössä menossa.

Mari Kiviniemi /kesk (vastauspuheenvuoro): Arvoisa puhemies! Ihmettelen kyllä edustaja Rakel Hiltusen puheenvuoroa siitä, että keskusta olisi jollain tavalla vastustanut parlamentaarista yhteistyötä, koska Paras-hankkeessa lähdettiin aivan toiselta pohjalta kuin miltä tämä pääministeri Kataisen hallitus on lähtenyt. Pääministeri Kataisen hallitus heitti opposition syrjään. Keskustajohtoisessa hallituksessa kuntauudistukset tehtiin yhdessä opposition kanssa hyvässä yhteisymmärryksessä. Näin oli koko Paras-hankkeen ajan. Kun hallitus vaihtui täksi pohjaksi, joka se on nyt, niin meno muuttui: oppositio heitettiin syrjään.

Här talar Rakel Hiltunen (sdp) och Mari Kiviniemi (c) förbi varandra. Parar (KSSR) bereddes parlamentariskt med bl.a. Samlingspartiets medverkan fram till juni 2006, då man utanför protokollet och strukturgruppens officiella förhandlingar även kom överens om inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Hiltunen (sdp) förespråkade i egenskap av kommunsförbundets styrelseordförande en fortsatt kommunstrukturreform då socialdemokraterna redan var i opposition. Men Centern ville ju inte reformera kommunstrukturen, utan servicestrukturen. I själva verket tog kommunförbundet år 2010 - med Centerns stöd - ett initiativ till ett tillsättande av en parlamentarisk kommitté, som skulle ha berett en kommunlag och gått igenom servicestrukturen. Den nuvarande regeringen skrotade däremot planerna på en dylik parlamentarisk kommitté. (Se "Parlamentarisk beredning. Den 21 april 2012".)

Jag har sagt det förut, men det tål upprepas: Parlamentarisk konsensus, där regeringspartier och opposition gör överenskommelser, kan leda till olagliga beslut, som ingen myndighet eller instans ingriper mot.

Google+ Followers