Dilemma. Den 4 mars 2007

Sibbo har under det senaste året fått utstå mycket kritik. Kommunen anses vara för glest bebyggd jämfört med grannarna i väst, vilket av bl.a. kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi ansetts berättiga en annektering av en del av kommunen. Naturligtvis skulle inte den föreslagna annekteringen nämnvärt öka befolkningstätheten i Sibbo. Tvärtom skulle Sibbos möjligheter att växa märkbart försämras om Myllyniemis förslag förverkligades. I verkligheten är Sibbos relativt låga befolkningstäthet knappast ett problem för regionen. Sibbo ligger inte närmare Helsingfors centrum eller arbetsplatserna i huvudstadsregionen än vad det glestbebyggda norra Esbo gör. Det är väl närmast lokalpolitiker från socialdemokraterna och samlingspartiet som klagat på att Sibbo vuxit för långsamt, eftersom detta fördröjt dessa partiers maktövertagande i kommunen. Ändå har Sibbo på senare tid vuxit relativt snabbt. Närmast är det Helsingfors som bromsat utvecklingen genom att panta på mark i Nickby.

Även om Sibbo kommun redan före Helsingfors annekteringsbeslut i juni ifjol planerade för 20 000 invånare i sydvästra Sibbo, så torde trycket från Helsingfors ha föranlett att planerna radikalt förändtades förra vårvintern, så att tyngdpunkten försköts mot sydvästra Sibbo. Om Sibbo inte planerar området, kunde kommunindelningslagen eventuellt tolkas så att en annektering av åtminstone ett mindre område kunde berättigas. Med kniven på strupen torde Sibbo inte ha haft några andra val än att i utkastet till generalplan ta med även bebyggelse norr om Borgåleden. Åtminstone förefaller centreministrarna liksom utredningsmannen att betrakta (delar av) Sibbo storskog som potentiellt bostadsområde.

Tack vare bostadsområdena Björnsö och Landbo kan Helsingfors inte annektera det av Myllyniemi föreslagna området utan att det föreligger särskilt vägande skäl. Området bebos nu av över 10 procent av Sibbos befolkning, medan gränsen går vid 5 procent. Utan Landbo hade en annektering varit mycket sannolikare än den är nu. Å andra sidan har Landbo varit en nagel i ögat på De gröna i Helsingfors. Speciellt har Osmo Soininvaara sagt att man aldrig borde ha byggt norr om motorvägen. Kanske är han fortfarande av samma åsikt, men då borde han absolut inte ha stött Myllyniemis förslag. Jag misstänker att Soininvaara inte alls bekymrat sig så mycket över skogen, utan istället ogillar Landbo av trafik- och socialpolitiska skäl. Under Soininvaaras ledning har de gröna i Helsingfors allt mera närmat sig en socialdemokratisk samhällssyn. Problemet med bostadsområden av typ Björnsö och Landbo är att de anses locka till sig goda skattebetalare, som ur Helsingfors synvinkel betalar skatt till fel kommun. Frågan är bara vad Sibbo skulle ha haft för andra val.

För att värja sig mot en inkorporering måste Sibbo planera massiv bebyggelse i sydvästra Sibbo, men det torde ha varit just Sibbos egna planer som fått de gröna i Helsingfors att ställa sig bakom en annektering. En eventuellt ännu värre provokation var förslaget att planera ett bostadsområde vid Husö. Susanna Vuorinen (saml) och 14 andra fullmäktigeledamöter lämnade till fullmäktigemötet i Sibbo den 10 april in en motion om en ansökan om att få arrangera bostadsmässa i Husöområdet. I motionen föreslogs att bostadsmässan arrangerades tillsammans med Helsingfor stad mellan åren 2012 och 2014. Planerna på en bostadsmässa stöddes främst av samlingspartistiska och socialdemokratiska Sibbopolitiker, men i Helsingfors torde man inte alls ha gillat detta initiativ till samarbete. Kanske man speciellt på grönt håll uppriktigt bekymrade sig för naturen i området, som till stor del är naturskyddsområde, men Helsingfors kan ha haft andra skäl att ogilla förslaget.

Helsingfors vill bygga småhus i sydvästra Sibbo för att få goda skattebetalare. Centerministrarna stöder planerna, för att man vill att det byggs småhus i allmänhet. Sibbo vill likaså bygga småhus, men just dessa planer gör en annektering särskilt angelegen för Helsingfors. Speciellt på socialdemokratiskt håll är man starkt emot att Sibbo "skummar av grädden". Vad än Sibbo hade gjort, så hade kommunen utsats för beskyllningar från Helsingfors. Hur än Sibbo planerar sydvästra Sibbo, så kommer kommunen att få kritik.

Sibbofrågan i valet. Den 3 mars 2007

På Hufvudstadsbladets valmaskin kan man se vad riksdagskandidater frånHelsingfors, Nylands, Egentliga Finlands och Vasa valkrets anser om påståendet "Tvångsannekteringar bör accepteras för att storstäderna ska kunna utvecklas." Många kandidater har endast kryssat för något av alternativen "helt av samma åsikt", "delvis av samma åsikt", "delvis av annan åsikt", "helt av annan åsikt" och "tar inte ställning", men kandidaterna har även erbjudits möjlighet att kommentera sina svar. Thomas Wallgren (sdp/fsd) har skrivit en omfattande kommentar till sitt svar på den aktuella frågan. Jag återger svaret i sin helhet:

Lagen verkar att ge ett alldeles för stort utrymme för tvånsgannekteringar. (Sibbo!) (Men kanske lagen inte har uppstått helt utan goda grunder?) Jag är för jämkning i Sibbofrågan och mot tvångsannektering. Men jag är också mot att man gör billig språk- och valpolitik av den. Sibbo är inget svenskt reservat. Risken för socialt, trafikpolitiskt och miljöpolitiskt inkompetent samhälls- och markplanering i Sibbo är stor just nu när man på goda grunder försöker vinna tid och slå Helsingfors ifrån sej. Det behövs lite tilläggstid inte bara för att avgöra vilka områden som bör höra till vilken kommun utan också för offentlig debatt och insyn i markplaneringen. SFP kommer inte att göra Sibbofrågan till en tröskelfråga för sin regeringsmedverkan. Egentligen tycker jag det här är riktigt men då är det ju fel om SFP inför valet pekar finger mot de andra partierna.

Jag håller fullständigt med om att det finns risk för misslyckad markplanering, ifall Sibbo själv planerar sydvästra Sibbo för massiv bebyggelse. Om Sibbo i snabb takt bygger sydvästra Sibbo, så beror det dock på påtryckningar utifrån. Mycket beror även på om miljöministeriet låter Sibbo lösa in Helsingforsägd mark norr om motorvägen. Hur resultatet skulle se ut ifall Wallgren är mot att man gör billig språk- och valpolitik av Sibbofrågan. Även här är jag princip av samma åsikt. När jag på hösten tackade ja till att medverka i tidskriften Skärgårds Sibbonummer varnade jag för att fallet Sibbo kommer att utnyttjas i riksdagsvalet. Inte för att jag missunnar vare sig Sfp eller Fsd valframgångar, men jag var rädd för att Sibbos sak inte skulle gynnas av att frågan gjordes till en valfråga där Sfp ställdes mot övriga partier. Dessutom prioriterar partier och kandidater ofta valframgångar framom framgångar i de frågor som man driver. Naturligtvis ville jag inte heller att mitt eget engagemang skulle utnyttjas för rena valpolitiska syften. Just nu ser det enligt min bedömning dock ut som Sibbos sak gynnas av att Sibbofrågan blivit en valfråga. Sibbofrågan torde å andra sidan gynna Sfp på bekostnad av Fsd, fastän en valframgång även för Fsd ur Sibbos synvinkel vore högst önskvärd.

Det var först när det klarnade att Sibbofrågan inte hinner behandlas av regeringen före valet som Svenska folkpartiet deklarerade att Sibbo blir en valfråga. Svenska folkpartiet hade önskat att frågan hade avgjorts före valet, medan de finlandssvenska socialdemokraterna talade för att beslutet borde skjutas fram till nästa regering. Visserligen hade Sfp redan tidigare annonserat att partiet till 100 % är av samma åsikt som Sibboborna. Kanske detta kan betecknas som ett uttryck för billig valpolitik, men den samlingspartistiska riksdagskandidaten Jan Vapaavuoris och hand partikamrat Harry Bogomoloffs procenträkning slår nog klart Sfp:s valreklam i billighet.

Ur demokratins synvinkel är det i själva verket bra att en så kontroversiell fråga som Sibbofrågan lämnas vilande över nyval. Detta ger i princip möjlighet för parterna i konflikten att konkurrensutsätta partierna. Konkurrensen i valet medför även att legren splittras och kritiska röster hörs även från andra parier än Sfp. En som förstått Sibbofrågans betydelse i valet är den centerpartistiske riksdagsledamoten Antti Kaikkonen, vars egen hemkommuns Tusbys framtid i hög grad beror på hur det går för Sibbo. I en valannons på första sidan i torsdagens Sipoonsanomat säger Kaikkonen följande:

Sipoolaisten mielipide on selvä, eikä muuallakaan Uudenmaalla rajansiirto juuri innosta. Sipoolle on annettava mahdollisuus, väkivaltaisille rajansiirroille on sanattava EI. Olen valmis jatkamaan vaikuttamista eduskunnassa sen puolesta attä rajoja ei siiretä.

Ledaren i dagens Hufvudstadsblad med rubriken "Svenskt hopp för sfp mer osäkert för finska folkpartiet" behandlar Sibbofallets inverkan på Svenska folkpartiets framgång i valet. Björn Månsson skriver att "Den stora frågan är om fallet Sibbo dels mobiliserar de svenska väljarna i Nyland och Helsingfors bakom sfp och dels rentav kan ge sympatiröster från finskt håll." Månsson fortsätter:

I de finska intervjuerna med sfp särskilt i tv har Sibbofrågan varit central. Frågorna och tonläget tyder på att det känts befriande för finska intervjuare att få ställa riktigt kritiska, rentav elaka, frågor till sfp med språkliga förtecken. Pakkoruotsi har i Sibbofrågan fått en kamrat som hatobjekt.

Men har aggressionen kanske slagit tillbaka? Har Sibbofrågan tvärtom gett sfp sympatier på finskt håll?

Det är bra att fallet Sibbo lyfts fram i valdebatten och valutfrågningarna. Helsingfors och centerministrarnas agerande i frågan tål inte dagsljus. Ju mera som blottläggs, desto bättre. Önskvärt vore även att huvudstadsregionens verkliga social-, trafik- och miljöpolitiska problem kommer fram. Lösningen på dessa problem är inte en en annektering, men däremot kanske en ny form av regional förvaltning i huvudstadregionen.

Soininvaaras arvtagare. Den 2 mars 2007

Jag har på denna blogg i inläggen "Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006" och "Ilskivis förslag som rättesnöre. Den 29 december 2006" behandlat Helsingfors före detta stadsdirektör Raimo Ilaskivis betydelse som inspirationskälla bakom Helsingfors ansökan om att få inkorporera sydvästra Sibbo. I Helsingin Sanomats månadsbilaga Kuukausiliite ingick i oktober 2004 en artikel med rubriken "Kaupunginjohtajien kertausharjoitus". På grund av artikelns aktualitet pubklicerades den på nytt i samband med bostadsmässan i Esbo förra sommaren. I artikeln förespråkar Ilaskivi en "hård linje" i förhållande till Sibbo. En väsentlig del av det som från Helsingfors sida sagts om annekteringen är direkt kopierat från Ilaskivis synpunkter i Kuukausiliite. Jag citerar ur artikeln:

Kun Ilaskivi 1980-luvun lopulla työsti selvityksiään, yksi keskeisestä ideoista oli jatka metroa itään Sipoon puolelle ja rakentaa sen pelloille suuri lähiökaupunki, Itäsalmi. Se oli Sipoolaisille järkytys, sillä Sipoossa halutaan säylyttää alueen maaseutumaisuus. Tämä on johtanut siiheen, että Helsingin seudun yksi mahdollinen kasvusuunta on poissa pelistä. Helsinki omistaa Sipoosta merkittäviä maa-alueita, mutta niitä ei suosta kaavioittamaan.
Tästä Ilaskivi hiiltyy taas kerran. Hänen mukaansa kyse on kielipolitiikasta: Sipoo haluaa pysyä ruotsinkielisenä.

I artikeln noteras att Nurmijärvi till skillnad från Sibbo lockat till sig massvis med nya invånare, vilket bekymrat beslutsfattarna i Helsingfors, då staden därigenom går miste om de bästa skattebetalarna. I artikeln behandlas även Nurmijärvifenomenet ur trafikproblemens synvinkel. Ilsakivi har dock en lösning som även torde tilltala Osmo Soininvaara. Jag citerar Ilaskivi:

Soininvaara ajatteli, että kaikki käyttävät omaa autoa ja kuluttavat bensaa. Minä olen aina lähtenyt siitä, että pitäisi saada sekä säteittäinen että kehittäinen julkinsen liikenteen verkko. Ei vältämättä maanteitä, vaan raiteita! Silloin Soininvaaran väite putoaisi pois.

I gårdagens Hufvudstadsblad berättades att Jan Vapaavuori (saml), Kai Kalima (sdp) och Osmo Soininvaara (grön) gjorde ett förbehåll till Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag: Eftersom beslutet om inkorporeringen skjuts fram över riksdagsvalet kan Helsingfors gott och väl tänka sig att plocka fram det urprungliga förslaget som handlar om ett 5 000 hektar stort område i södra Sibbo. Det är svårt att hitta någon gemensam nämnare mellan Vapaavuori, Kalima och Soininvaara. Kalima är närmast en oförskämd översittare, medan Soininvaara är en tänkande idealist, som vill bära ansvar för samhällsutvecklingen. Jag har en känsla av att Vapaavuori gjorde gemensam sak med Soininvaara för att Soininvaaras och de grönas stöd av annekteringen är så viktig. Myllyniemis förslag ger inte möjligheter för Soininvaaras vision av sydvästra Sibbo, varför de gröna i Vanda starkt tagit avstånd från förslaget, som de anser hota Sibbo storskog.

Planerna på en inkorporering av sydvästra Sibbo är så kontroversiella att en stor politisk enighet är nödvändig för planernas förverkligande. De grönas stöd har varit helt nödvändigt, inte minst med tanke på partiets starka ställning i Helsingfors. För att få de gröna med sig har Soininvaara varit i en nyckelposition. Det är därför även troligt att stadens ledning nogrant lyssnat till Soininvaaras synpunkter i frågan. Kanske har man visat så stort intresse för Soininvaaras synpunkter att Soininvaara fått för sig att stadens ledning på allvar har för avsikt att i sydvästra Sibbo förverkliga hans visioner av ett modellsamhälle.

I Helsingfors stöds Soininvaara framför allt av spårvägsexperten Olli Lehtipuu, som varit omsorgsminister Soininvaaras specialrådgivare och åt vilken Soininvaara har testamenterat sina röster. Lehtipuu är den gröna fullmäktigeledamot som aktivast stött en anektering. Liksom Soininvaara är Lehtipuu medlem i landskapsfullmäktige flör Nylands förbund. På sina hemsidor har Lehtipuu en sida med rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto". Sidan handlar dock huvudsaken om en annektering. Redan i januari i fjol publicerade Lehtipuu i Helsingin uutiset en artikel med rubriken "Säilytetään Sipoonkorpi", där han skriver följande:

Toiveet laajentaa pääkaupunkiseutua Sipoon puolelle ovat sinänsä perusteltuja. Asuntoja tarvitaan lisää, ja jako Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntiin vaikeuttaa kaavoitusta.

I själva verket handlar artikeln huvudsakligen om en annektering och behandlar endast i förbigående ett bevarande av "Sipoonkorpi". I juni publicerade Lehtipuu en artikel i Helsingin uutiset med rubriken "Alueliitos vauhdittaa Sipoonkorven suojelua". I denna artikel, som lika så huvudsakligen handlar om en annektering, förespråkar även Lehtipuu ett småhusområde invid metron. Jag citerar:

Johtopäätös näistä faktoista on, että asuntoja tarvitaan lisää, ne pitää rakentaa mahdollisimman lähelle kantakaupunkia ja siten, että joukkoliikenteestä tulee todellinen vaihtoehto. Siksi valtuusto päätyi laajalla enemmistöllä esittämään Sipoon länsiosien liittämistä Helsinkiin. Helsinki ei pysty vastaamaan pientalojen kysyntään, eikä Sipoolla ole resursseja rakentaa metroa.

Alueliitos ei kiihdytä Helsingin seudun väestönkasvua, mutta se antaa mahdollisuuden ohjata kasvua ja asuntorakentamista kestävällä tavalla. Suunnittelun lähtökohdaksi pitää ottaa kaupunkimaiset pientaloalueet, jolloin voitaisiin yhdistää joukkoliikennekaupungin edut ja ihmisten toiveet omasta talosta ja pihasta.

Lehtipuu försöker här göra ett skydd av Sibbo storskog som ett argument för en annektering:

Helsinkiä on epäilty pyrkimyksestä rakentaa Sipoonkorpeen, mutta itse asiassa alueliitos vauhdittaa sen suojelua. Valtaosa Sipoonkorvesta kuuluu edelleen Sipooseen ja Vantaaseen. Jatkossa Helsinki keskittyy liitosalueen kehittämiseen ja pyrkii vähentämään maanomistustaan Sipoon puolella. Yksi keino voisi olla maanvaihto valtion kanssa siten, että Helsingin keskellä Sipoonkorpea omistamat maat liitettäisiin vireillä olevaan luonnonsuojelualueeseen.

För övrigt ser Lehtipuu annekteringen även som ett botemedel mot Matti Vanhanens och Jussi Pajunens ömma häl, Malm:

Mielenkiintoinen sivujuonne alueliitoksessa liittyy Malmin lentokentän tulevaisuuteen. Jos pientalotontteja saadaan Länsi-Sipoosta ja jos metron jatkaminen sinne toteutuu, lentokenttä voi rauhassa jatkaa toimintaansa ainakin nykyisen vuokrakauden loppuun, noin 30 vuoden ajan.

Lehtipuu lämnade vid stadsfullmäktiegemötet den 30 augusti in en motion om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi), där man mellan raderna kan läsa att grundandet av en nationalpark kunde finansieras genom byteshandel, om Helsingfors får annektera sydvästra Sibbo. (Se protokollet.)

Rapporten borde ha underkänts. Den 1 mars 2007

Helsingfors stadsfullmäktige beslöt igår med rösterna 76-7 att anta statdsstyrelsens förslag till utlåtande om Pekka Myllyniemis förslag. Se "Päätöstiedote nro 4". Mötet bordlade Otto Lehtipuus (grön) och 43 andra ledamöters motion om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi). I motionen, som hänger nära samman med annekteringsplanerna, säges det bl.a. att "Alueliitoksen toteutuessa Helsingin olisi perusteltua vähentää maanomistustaan Sipoon kunnan alueella." Annekteringen har gjorts till ett medel att förverkliga en nationalpark i Sibbo, men samtidigt utgör Helsingfors planer ett allvarligt hot mot Sibbo storskog. Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening har starkt tagit avstånd från så väl Myllyniemis som Helsingfors eget förslag.

Under rubriken "Helsingfors snålt på mer av Sibbo" på första sidan i dagens Hufvudstadsblad förmedlar Hbl nyheten om gårdagens beslut. Jag citerar:

I går valde Helsingfors stadsfullmäktige att ställa sig bakom Myllyniemis förslag om annektering av 3 000 hektar.
Men det kom ett förbehåll: Staden kan tänka sig att, efter riksdagsvalet, återuppta det ursprungliga förslaget om att inkorporera 5 000 hektar.

I samma text berättar Hbl att bara 7 % av de riksdagskandidater som svarat på frågorna på Hufvudstadsbladets valtest (valmaskin) anser att tvångsannekteringar kan behövas för att storstäder skall kunna utvecklas. Rubrikerna på sida 6 i tidningen är "Sibboplan fick grönt i H:fors", "Klar majoritet mot tvångsannektering" och "Manninen tackar nej till Sibbomöte". Jag citerar ur texten med den förstnämnda rubriken:

samtidigt gjorde Jan Vapaavuori (saml), Kai Kalima (sdp) och Osmo Soininvaara (grön) ett viktigt förbehåll.
Eftersom beslutet om inkorporeringen skjuts fram över riksdagsvalet kan Helsingfors gott och väl tänka sig att plocka fram det urprungliga förslaget som handlar om ett 5 000 hektar stort område i södra Sibbo. Myllyniemis förslag omfattar cirka 3 000 hektar.
Varför skall Helsingfors gå med på den avgränsning som Myllyniemi gjort om skärgårdsområdena. Vi måste åtminstone kunna göra anspråk på Granö eftersom Helsingfors äger halva holmen, sade Maija Anttila (sdp).
Men i brist på bättre förslag kunde staden i det här skedet godkänna Myllyniemis förslag.

Jag frågar mig vad man i Helsingfors har för planer för Granö. Hufvudstadsbladet har för en gångs skull varit alert. Om Manninens nej tack till ett Sibbomöte skriver tidningen följande:

Det blir nog inte aktuellt med några möten före valet, säger Manninen.
Sfp-ordföranden Stefan Wallin uppmanade i måndags inrikesministeriet att kalla till sig parterna efter att Sibboborna sagt nej till Helsingfors annekteringsplaner med rungande majoritet. Manninen säger sig ha noterat Wallins förslag liksom också resultatet i folkomröstningen men han har inte mycket till övers för den.

Finansminister Eero Heinäluoma hoppas enligt Hbl forfarande på förhandlingar mellan Sibbo och Helsingfors. Heinäluoma säger att "I den här frågan borde man samtidigt sträva efter en gemensam fördel så att vi får bostäder till rimliga priser i huvudstadsregionen och det kräver planerad tomtmark". De höga bostadspriserna beror dock på sin höjd delvis på tomtpriserna och udbudet på tomtmark. Hade regeringen verkligen velat åtgärda tomtpriserna, så hade man haft andra metoder än en annektering att tillgå. Bostadspriserna torde handla om förväntningar på prisutvecklingen och priserna förväntas inte sjunka så länge byggnadsbranshen inte har mera kapasitet. Enligt gårdagens Helsingin uutiset (sida 4) anser stadsdirektör Jussi Pajunen att "Asuntohinnat pysyvät korkeina, koska kapasiteettia suuremmalle tuotantomäärälle ei ole, eikä sitä nykyisten rakennusalan toimijoiden voimin pystytä lisäämään." I ingen händelse är det den relativt låga befolkningstätheten i Sibbo eller Sibbos påstådda ovilja att planera sydvästra Sibbo som förorsakat de höga bostadspriserna.

Bostadspriserna är bostadsminister Hannu Manninens bekymmer, men höga bostadspriser legitimerar naturligtvis inte en annektering. Där bl.a. finansministern talat om bostadspriser, har Manninen talat om utbud på tomtmark och utveckling av samhällsstrukturen. Om Manninen för att försöka påverka bostadspriserna hotat med sammanslagningar och uttalat sitt stöd för en annektering, så anser jag att han missbrukat sin ministerportfölj vid inrikesministeriet. (Se Två taburetter. Den 10 februari 2007.) Det är inte utbudet på tomter eller bostadsproduktionen som är problemet, utan bostadspriserna.

Dagens Helsinginsanomat behandlar Helsingforsfullmäktiges beslut i en artikel med rubriken "Helsinki tyytyy pitkin hampain Sipoo-esitykseen". Förmodligen var åtminstone Osmo Soininvaaras tänder långa. Jag citerar:

Vihreiden Osmo Soininvaaran mukaan Helsinki toimii epäitsekkäästi. Hänen mukaansa Lounais-Sipoon rakentamista ei voi jättää Sipoon kontolle. "Sipoosta tulisi uusi Espoo, jolla ei ole kaupunkimaista rakennetta", hän sanoi.

Kai Kalima, som vid mötet den 30 november, sade att Sibbo är en korvkiosk, fortsatte med huvudlösa påståenden. Jag citerar HS:

"Selvitysmiehen esitys on torso", Kai Kalima (sd) sanoi. Hän piti kestämättömänä, että Helsingillä on maaomistuksia Sipoossa, mutta paikallinen Rkp estää rakentamisen näille maille.

För det första inrymmer Myllyniemis förslag största delen av den mark som Helsingfors äger i Sibbo. För det andra har inte Svenska fiolkpartiet absolut majoritet i Sibbo, varför det är osakligt att skylla på Sfp. För det tredje försöker Sibbo inte förhindra bebyggelse på Helsingforsägd mark, fastän i normalt fall ingen kommun skulle planera bebyggelse på mark som ägs av en annan kommun. Helsingfors har haft frihet att sälja sin mark i Sibbo, som staden köpte med helt andra avsikter än att bebygga området.

Det är anmärkningsvärt att Helsingfors överhuvudtaget ställer sig bakom en utredning, som borde betraktas som en skandal. Sfp tog dock fasta på rapportens brister:

Puolue pitää moraalisesti arveluttavana, että kuntajakoselvittäjän esityksessä on niin paljon suoria katkelmia Helsingin alkuperäisestä ehdotuksesta.

"Voi vain arvata, miten olisi käynyt, jos kyseessä olisi pro gradu -tutkielma", Stefan Johansson (r) sanoi.

Esbo är problemet. Den 28 februari 2007

Dagens Borgåblad har undantagsvis publicerat en insändare under signatur. Ämnet är känsligt och insändaren kan antas vara sårande eller kränkande för Pekka Myllyniemi. Insändarskribenten tycker att liksom äldre personers omdöme och reaktionsförmåga granskas vid förlängning av körrätt, så borde även Myllyniemis förmågor ha granskats i en så stor sak som Sibbos framtid. Jag kan under eget namn medge att jag tänkt i lite liknande banor. Åtminstone så har Myllyniemi inte insett att de metoder och den bästa broder-samverkan som kunde ha fungerat under hans tid som stadsdirektör inte fungerar i dagens informationssamhälle.

16:30
Jag har tidigare funderat på om inte Helsingfors och Vanda inom en nära framtid kommer att gå samman och om annekteringen av sydvästra Sibbo varit ämnad att kompensera Helsingfors ekonomiskt för att staden går samman med den fattigare och skuldbelagda grannstaden i norr. Att Helsingfors "slutgiltigt" gav upp planerna på bytes affären där Vanda skulle ha fått Nedre Dickursby och Helsingfors skulle ha fåt hela (det större) Westerkullaområdet kunde tolkas som ett tecken på att man räknade med en samgång. Fastän jag även för Vandas egen skull ogillar att Vanda frivilligt ger ifrån sig (den mindre) Westerkullakilen, har jag i något skede på denna blogg förespråkat en sammangång mellan Helsingfors och Vanda. Fusionen skulle åtminstone vara historiskt motiverad och den skulle kunna lösa Helsingfors påstådda tomtbrist.

I en kolumn med rubriken "Pääkaupunkiseudun hallitusohjelma" i Helsingin uutiset/ Vantaan sanomat föreslog Osmo Soininvaara att en annektering av sydvästra Sibbo ("Sipoon lounaisnurkka") skrivs in i regeringsprogrammet som en del av ett metropolprogram. Ledaren i dagens Helsingin uutiset/ Vantaan sanomat, som har rubriken "Lobbarit liikkeelle: Pääkaupunginseudulle oma hallitusohjelma" behandlar Soininvaaras förslag till metropolprogram inklusivet förslaget att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors.

Soinivaara höll en inledning vid en valdebatt på Mediatori i Sanomahuset idag eller var det kanske igår. Kimmo Oksanen har i ett blogginlägg med rubriken "Soininvaara: Helsinki ja Vantaa yhdistymässä?" på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats webbplats kommenterat Soininvaaras inledning. Soininvaara lär bl.a. ha sagt att "Helsingin ja Vantaan yhdistyminen ei ole kaukana". Soininvaaras motivering lydde "Helsingillä on rahaa, Vantaalla on maata." Det är sant att Helsingfors har pengar, åtminstone jämfört med Vanda, fastän en annektering av sydvästra Sibbo även har motiverats med Helsingfors ansträngda ekonomi. Det räcker dock inte att Helsingfors har pengar, så länge som Esbo har ännu mera pengar och enligt vänstern och de gröna konkurrerar med Helsingfors på ett "osunt" sätt. Esbo är problemet, men Sibbo är lösningen. Soininvaara uttryckte det på följande sätt: "Sen jälkeen, jos Sipoosta liitetään pala Helsinkiin, vanha jako 'köyhään itään' ja 'rikkaaseen länteen' on mennyttä."

Esbo och speciellt Samlingspartiet i Esbo är emot en sammanslagning av de fyra städerna i huvudstadsregionen. Samlingspartiet är även emot andra alternativ till en metropolförvaltning. En annektering av sydvästra Sibbo kunde eventuellt förhindra en tvångssammanslagning. För att förhindra en tvångssammanslagning är man i Esbo åtminstone tvungna att "samarbeta" med Helsingfors, t.ex. genom att stöda en annektering. En sammanslagning av Helsingfors och Vanda kunde, åtminstone ifall annekteringen av sydvästra Sibbo förverkligas, lika väl resultera i att även Esbo (och Grankulla) skulle gå samman med huvudstaden. Jag citerar Oksanens blogg:

Soininvaara pohdiskeli myös Espoon kohtaloa sen jälkeen, kun Helsinki ja Vantaa olisivat yhtä. Jäisikö Espoo silloin yksin, ja voisiko se elää niin?
Jos Helsinki ja Vantaa yhdistyisivät ja muodostaisivat yhden suuren kunnan, YTV:n muodostaisivat yksi suuri kaupunki eli Helsinki-Vantaa, pieni Espoo sekä lilliputti Kauniainen.
"Kuvitteleeko Espoo, että se sen jälkeen enää voisi muka olla täysinäinen jäsen YTV:ssä?" Soininvaara pohdiskeli.

Motiven bakom Helsingforspolitikernas stöd av en annektering varierar, men gemensamt för motiven är att de har föga med Helsingfors eller Myllyniemis officiella motiveringar att skaffa. Esbos motvilja till en fusion och Samlingspartiets motstånd mot en metropolförvaltning är huvudstadsregionens problem. Lika väl har man pekat ut Sibbo och "språkmuren" som den skyldige, för att politiskt kunna legitimera en annektering.

Helsingfors behöver sydvästra Sibbo för att kunna visa Esbo. Sin kolumn med rubriken "Sipoosta kadehdittu mallialue" i Helsingin uutiset den 15 juli inledde Soininvaara med följande rader:

Lounais-Sipoon liittäminen Helsinkiin avaa innostavat mahdollisuudet tehdä huikean hyvää kaupunkia. Lähes tyhjässä maastossa voi noudattaa parhaita kaupunkisuunnittelun periaatteita. Siitä pitää tehdä niin hyvä ja toimiva, että Espookin joutuu parantamaan kaupunkisuunnitteluaan ja liikennepolitiikkaansa.

Soininvaara torde inte vara invigd i stadskontorets verkliga planer för området.

"Utredningsområde". Den 27 februari 2007

Rubriken på ledaren i dagens Helsingin Sanomat är "Sipoo pelaa taitavasti aika". Jag citerar:

Helsinki lähti rivakasti liikkeelle tietoisena hallituksen kahden suurimman puolueen tuesta. Liika kiire ja osittainen ylimielisyys kostautuivat. Päätös osaliitoksesta siirtyy uudelle hallitukselle.

Sipoo voi olla taktiikkaansa tyytyväinen. Se ei suinkaan jäänyt Helsingin ehdotuksen jälkeen tuleen makaamaan vaan aloitti raivoisan vastarinnan, jossa kunnan päättäjät, virkamiehet ja asukkaat ovat lähes yhtenä rintamana.

Ledarskribenten noterar dock att folkomröstningen kunde ha haft större tyngd, om beslutet i Sibofrågan hade gjorts före valet:

Poliittiset päättäjät voivat nyt vetää henkeä, ja sisäministeriö saa rauhassa valmistella esitystään tulevalle hallitukselle. Kansanäänestyksen tulos on liite asiakirja-aineistossa, jolla Sipoo hanketta vastustaa. Sen painoarvo vaalien jälkeen tuskin on enää sama kuin nyt. Ainakaan keskustan ja demarien ei tarvitse pelätä liitospäätöksen vaikutusta vaalitulokseen.

I dagens Helsingin Sanomat ingår även en kort notis med rubriken "Sipoo pitää alueliitosselvitystä yksipuolisena". Notisen handlar om Sibbo kommunstyrelses förslag till utlåtande om Myllyniemis utredning. I notisen berättas även att stadsstyrelsen i Vanda igår godkände ett förslag till utlåtande om Myllyniemis förslag med rösterna 10-5. Enligt dagens Hbl var siffrorna 10-3. Rubriken på Yle Internytt Östnyland är "Sibbo förkastar Myllyniemis rapport". Lyssna till ett audioklipp. "Vanda vill flytta gränsen" är rubriken på Yle Internytt Mellannyland. Lyssna till ett audioklipp.


16:30
"SFP vill ha förhandlingar i Sibbotvisten" är rubriken på en notis som publicerats på Yle Internet Mellannyland. Wallin har gjort ett uttalande, som publicerats på Sfp:s webbplats under rubriken "Wallin: Kalla samman Sibbo och Helsingfors till förhandlingsbordet!" Jag citerar:

Svenska folkpartiets ordförande, miljöminister Stefan Wallin har bett kommun- och regionminister Hannes Manninen sammankalla parterna i Sibbofrågan till inrikesministeriet för förhandlingar. En sådan förhandling är följande logiska steg i belysningen av folkomröstningen, som visade att 93 procent av Sibboborna motsätter sig annekteringsplanerna.
- En förhandling mellan Helsingfors och Sibbo under kommunministerns ledning skulle en gång för alla ge besked om det finns en förhandlingslösning att hämta eller inte.

Sfp har i dagens Hufvudstadsblad på sida 11 publicerat en annons med texten "Folket har talat. Hela Sibbo och halva Helsingfors tycker som sfp. Tassarna bort från Sibbo!
Sibbo kommun har idag publicerat ett informationsblad till kommuninvånarna om generalplanen, S-posten och S-posti (pdf). I det senaste numret avMedborgarbladet (Med), som kom med posten idag, ingår en text med rubriken "Väljarna bör få entydiga besked om Sibbo före valet."

Det av Sibbo kommunstyrelse igår godkända "Utlåtande om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen" (Lausunto kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosesityksestä) finns som bilaga till föredragningslistan för fullmäktigemötet den 5 mars. Som bilaga till föredragningslistan finns även "Utlåtande om Helsingfors stads framställan om ändring av kommunindelningen" ("Lausunto Helsingin kaupungin kuntajakomuutosesityksestä"). Fullmäktige har inte tidigare behandlat detta utlåtande, som redan tidigare godkändes av styrelsen.

Vanda har på stadens webbplats publicerat en nyhet med rubriken "Vantaa yhä suopea rajantarkistuksille". Utlåtandet (MS Word) som stadsstyrelsen i Vanda godkände med rösterna 10 mot 5 finns som bilaga till föredragningslistan för stadsfullmäktigemötet den 5 mars. Som bilaga ingår även en avvikande åsikt, som undertecknats av Paula Lehmuskallio (saml) och Maj-Britt Vääriskoski (sfp). Under rubriken "Eriävä mielipide kaupunginhallituksen päätöksen koskien kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen 30.11.2006 Sisäministeriölle jättämää raporttia" kan man läsa bl.a. följande:

Helsingin kaupungin itsekkäät kaavoitushankkeet eivät ole lain hengen mukaisia kuntajakomuutoksen perusteita. Alueen myöhemmät tarpeelliset hankeet, kuten raideliikenteen jatko Vantaan alueiden halki Sipooseen, Vuosaaren sataman laajentamisen vaatima lisärakentaminen ja infrastruktuurin muutokset voidaan toteuttaa nykyisin Helsingin ja Vantaan kuntarajoin ja yhteistyössä.

Jag har på denna blogg låtit bli att sprida rykten, men jag vill här ändå konstatera att det på webben går ryckten om att Helsingfors vill utvidga Nordsjö hamn, vilket i praktiken skulle betyda en hamn till invid den som byggs för tillfället. En titt på kartan i t.ex. S-posten räcker för att inse att "utvidgningen" skulle planeras vid Husö, där Helsingfors är markägare. Den som studerat utkastet till generalplan för Sibbo 2025 har sett att Husö med omnejd är en vit fläck som inte tagits med i generalplanen, utan markerats som "utredningsområde". Huvudstadsbladet klippte för ett par veckor sedan bort hela området från Sibbokartan. Sibbo kommun har inte heller ansökt om att få inlösa området. (Se Två taburetter. Den 10 februari 2007.)

Att Helsingfors föredrog att bygga den nya hamnen i Nordsjö istället för i Pickala, som bl.a. Nokia lobbade för, har inte minst skattetekniska skäl. Helsingfors hamn eller hamnverk måste verka innanför Helsingfors gränser för att få fungera som ett verk. "Utredningsområdet" kring Husö har ansetts olämpligt för bebyggelse, fastän man i Sibbo hade planer på en bostadsmässa på området. Kanske Helsingfors har andra planer för Husöområdet, eller så vill man bara reservera området för eventuella framtida behov. Jag undrar om inte Husö, trots att området delvis är naturskyddsområde och har betecknats som olämpligt för bebyggelse, är det område som Helsingfors allra mest är ute efter. Det torde dock ha varit oerhört svårt för Helsingfors att motivera en annektering av enbart Husöområdet.
Jan Vapaavuori har idag publicerat ett inte speciellt seriöst blogginlägg med rubriken "Sipoon kansanäänestyksestä, 27.2.2007".

Vanhanens eget projekt? Den 26 februari 2007

"Helsingfors igorerar Sibboomröstningen" är en rubrik på Yle Internyt. Rundradion har talat med Outi Ojala (vf), Otto Lehtipuu (grön) och Harry Bogomoloff (saml). Lyssna till audioklipp.

Lyssna även till audioklippen "Ett rungande nej - statsrådet måste lyssna" och "Sibboborna har tagit frågan på allvar" .

Uutislehti 100 har gett folkomröstningen stor uppmärksamhet. Rubriken på huvudnyheten i dagens tidning är "Kansanäänestys tyrmäsi selvin luvuin Sipoon rajan siirtämisen". Texten på löpsedeln lyder "Vastustajia yli 93 prosenttia: SIPOOLTA JYRKKÄ EI RAJANSIIROLLE". Texten på löpsedeln till tidningen Metro är "SIPOOLAISET JYRKÄSTI RAJASIIRTOA VASTAAN".

Sibbo kommun har publicerat deltajerade resultat från folkomröstningen i formatet pdf. Den finskspråkiga versionen finns under den svenska på samma dokument.

Föreningen För Sibbo har på föreningens webbplats publiserat kommunens pressmeddelande på finska och svenska. Texten finns i en något avvikande version på kommunens webbplats på finska och svenska.

Se videoklipp av ett inslag i TV-nytt.

Statsminister Matti Vanhanen har uttalat sig för Yles svenska nyheter, kan man läsa i en uppdaterad text med rubriken "Vanhanen tar Sibboomröstning med ro". Jag citerar:

Omröstningsresultatet har enligt Vanhanen ingen politisk betydelse för regeringen, utan enbart en juridisk. Regeringen fungerar i Sibbofallet som en domstol, säger Vanhanen för YLEs svenska nyheter. Folkomröstningen i Sibbo i går hjälper kommunen att bemöta statsrådet, menar statsministern.

Enligt Vanhanen är Sibbofrågan inte en principiell fråga och den föreslagna tvångsannekteringen av områden i Sibbo kan inte jämföras med tvångssammnaslagningar av kommuner. Sibbofrågan handlar om små områden av en kommun, sade Vanhanden och hänvisar till tre liknande fall under hans regeringsperiod.

Lyssna även till audioklipp.

Vanhanen har insett ministrarnas domarroll, nu när det kanske inte längre spelar någon roll om han gjort sig jävig. Jag har en känsla av att Vanhanen plötsligt gärna använder sin domarroll som en ursäkt till att inte behöva ta politiskt ställning i Sibbofrågan. Ingenting säger dock att han sitter med i regeringen som avgör frågan. Vanhanen jämför sydvästra Sibbo med andra "små områden", som regeringen införlivat med nya kommuner, men jämförelsen är föga berättigad. Om Sibbo blir ett prejudikat är nog många Centerstyrda kommuner i farozonen. Med tanke på statsministerns sätt att resonera är det bra att Sibbo har ett utkast till generalplan, som möjliggör en "utveckling" av det aktuella området. En annan sak är att Helsingfors torde ha föga intresse av att området "utvecklas", ifall annekteringen inte förverkligas. Det är inte lätt att vara beslutsfattare i Sibbo!

Det var intressant att det var statsministern och inte region- och kommunminister Hannes Manninen som kom ut med beskedet att den nuvarande regeringen inte hinner göra beslutet. (Se Sibbofrågan behandlas av nästa regering. Den 23 februari 2007 .) Jag har hela tiden haft på känn att Sibboannekteringen varit Vanhanens eget projekt. För Vanhanen handlar Sibbofrågan om bostadspolitik, men bostadspolitiken måste ta administrativa gränser i beaktande. Detta framgår väl ur Ahti Vielma (saml) anförande vid plenum den 13 juni i fjol, där Vielma enligt diskussionsprotokollet sade bl.a. följande:

Jos välissä on hallinnollinen raja, vaikka tehdään yhteinen yleiskaava, rajan toisella puolella on paljon alueita esimerkiksi Sipoossa, muttei Helsingin kannata vieraan kunnan alueelle mennä asuntotuotantoa tekemään. Sen me kaikki varmaan ymmärrämme, koska kysymyshän on siitä, että Helsingin veroäyrit menevät silloin siihen asianomaiseen kuntaan. Se on kunnallislain vastaista jopa, ja kaikki kunnallinen päätöksenteko tulee tässä mielessä eteen.

För att Helsingfors skulle bygga småhusområden, så som Vanhanen önskade, måste den administrativa gränsen flyttas. Formellt har Sibbofrågan ingenting med kommun- och servicestrukturreformen att skaffa, vilket den ansvarige ministern Hannes Manninen betonat, men i praktiken har just denna reform ansetts öppna möjligheter för en gränsjustering. Åtminstone har Helsingforspolitikerna betonat sambandet mellan "PARAS" och annekteringsprojektet. Att det inte är Manninen själv som tagit initiativet till annekteringen tyder det faktum att han har haft synnerligen dåligt genomtänkta argument för en annektering. De argument som han nämnt har han dessutom lånat från Vanhanen och Laura Kolbe. Ett belysande exempel är Manninens svar vid plenum den 3 oktober, där han enligt diskussionsprotokollet sade följande:

Mitä tulee sitten tähän Helsinki-Sipoo-kysymykseen, niin sehän ei sinänsä kuulu tähän millään tavalla enkä niitä riitoja halua tähän sotkea. Haluan vaan muistuttaa yhdestä asiasta: Eihän tämä Helsinki-Sipoo-kysymys ole mikään ainutkertainen kysymys. 1900-luvulla Helsingissä on tehty seitsemän erillistä liitosta. Vuonna 1946 tehtiin päätös, jolla kaikki esikaupungit liitettiin Helsinkiin. Useat olivat itsenäisiä kuntia. 1966 on viimeksi liitetty Vuosaari. Tämähän on vain Helsingin kaupungin kehityksen selkeä jatkumo. Ei tämä ole sen kummempi kysymys, ja tämä selvitetään asianmukaisesti, ja mikä on lopputulos, se ratkeaa tietysti selvityshenkilön työn jälkeen. Tämä ei ole mikään uusi asia.

Formuleringen "Helsingin kaupungin kehityksen selkeä jatkumo" har han lånat av historieprofessor Kolbe, som råkar vara centerpartistisk medlem i Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Även Pekka Myllyniemi har i sin rapport lyft fram denna påstådda "kontinuiteten" i Helsingfors expansion. (Avsnittet om Helsingfors expansion är dock direkt kopierat från Wikipedia.) I sitt utlåtande om Myllyniemis förslag lyfter Nylands miljövårdsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening fram det irrelevanta i denna historiska tillbakablick. Jag citerar ur utlåtandet, som i officiell form finns i formatet pdf:

raportti uhraa runsaasti tilaa Helsingin laajenemishistorian käsittelyyn. Aihe on täysin irrelevantti käsiteltävänä olevan kunnanosaliitosesityksen kannalta. Helsingin aiemmat laajentamiset on tehty tyystin toisenlaisissa yhteiskunta- ja lainsäädäntöoloissa, eikä niillä ole mitään merkitystä nyt harkittavana olevassa asiassa

Orsaken till att städer tidigare har kunnat växa på bekostnad av omgivande landskommuner är att lagen vad det gäller stadsplaneringen fram till 1977 inte ställde lika stränga krav på landskommuner som på städer. Helsingfors har hittills alltid vuxit genom att områden som hört till Helsinge (på finska Helsingin pitäjä eller Helsingin maalaiskunta) anslutits till staden. (Några mindre områden hann visserligen vara självständiga köpingar en tid innan de inkorporerades.) Helsingfors möjligheter att lagligt expandera på andra grunder än de som gäller kommuner i allmänhet tog dock slut redan då Esbo och Vanda beviljades stadsrättigheter år 1972 respektive 1974. Historieprofessor Kolbe torde veta bättre och har kanske gjort sig skyldig till intellektuell oärlighet i sitt påstående att ”Sipoo-osaliitos toisi jatkuvuutta pääkaupungin kehityshistoriaan”, men Manninen verkar närmast vara dåligt insatt i hela frågan och sakna intresse.

Svenska folkpartiets ordförande Srefan Wallin har igår kväll kommenterat folkomröstningen i ett blogginlägg med rubriken "Nittiotre procent. Och nu?" . Jag citerar det avslutande stycket:

Sibbobor och nylänningar: kräv nu glasklara besked av era kandidater och partier. Besked som är desamma på gräsrotsplanet och i partitoppen. För det är bara sådana besked som är värda någonting då det kommer till kritan. Och väljare i andra valkretsar: fråga kandidaterna och partierna i era trakter vad de anser om fallet. För det handlar inte bara om Sibbo. Det handlar också om principen om kommunernas självbestämmanderätt - de små och de stora.

Nästa gång kan det gälla din kommun.

Kimmo Oksanen har i ett blogginlägg med rubriken "Ketkä Sipoossa ovat vastakkain?" behandlat folkomröstningen och Sibbofrågan på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats webbplats. I blogginlägget kommenterar Oksanen bl.a. Johanna Westmans ledarartiklar i Hufvudstadsbladet. Inte kan man åtminstone beskylla henne för att inta ett Sibboperspektiv i frågan. Själv har jag rätat upp mig på hennes ledare, som väl kunde vara skrivna av en röd-grön Helsingforspolitiker.

22:30
Kommunstyrelsen i Sibbo har ikväll godkänt ett förslag till "utlåtande om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen" (Lausunto kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosesityksestä). Yle har publicerat en notis med rubriken "Sipoo: Myllyniemen raportti kelvoton".

Borgåbladet har på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Sibboborna sade ett bestämt nej". Ledaren i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Generalplanen mäter viljan".