Soininvaaras arvtagare. Den 2 mars 2007

Jag har på denna blogg i inläggen "Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006" och "Ilskivis förslag som rättesnöre. Den 29 december 2006" behandlat Helsingfors före detta stadsdirektör Raimo Ilaskivis betydelse som inspirationskälla bakom Helsingfors ansökan om att få inkorporera sydvästra Sibbo. I Helsingin Sanomats månadsbilaga Kuukausiliite ingick i oktober 2004 en artikel med rubriken "Kaupunginjohtajien kertausharjoitus". På grund av artikelns aktualitet pubklicerades den på nytt i samband med bostadsmässan i Esbo förra sommaren. I artikeln förespråkar Ilaskivi en "hård linje" i förhållande till Sibbo. En väsentlig del av det som från Helsingfors sida sagts om annekteringen är direkt kopierat från Ilaskivis synpunkter i Kuukausiliite. Jag citerar ur artikeln:

Kun Ilaskivi 1980-luvun lopulla työsti selvityksiään, yksi keskeisestä ideoista oli jatka metroa itään Sipoon puolelle ja rakentaa sen pelloille suuri lähiökaupunki, Itäsalmi. Se oli Sipoolaisille järkytys, sillä Sipoossa halutaan säylyttää alueen maaseutumaisuus. Tämä on johtanut siiheen, että Helsingin seudun yksi mahdollinen kasvusuunta on poissa pelistä. Helsinki omistaa Sipoosta merkittäviä maa-alueita, mutta niitä ei suosta kaavioittamaan.
Tästä Ilaskivi hiiltyy taas kerran. Hänen mukaansa kyse on kielipolitiikasta: Sipoo haluaa pysyä ruotsinkielisenä.

I artikeln noteras att Nurmijärvi till skillnad från Sibbo lockat till sig massvis med nya invånare, vilket bekymrat beslutsfattarna i Helsingfors, då staden därigenom går miste om de bästa skattebetalarna. I artikeln behandlas även Nurmijärvifenomenet ur trafikproblemens synvinkel. Ilsakivi har dock en lösning som även torde tilltala Osmo Soininvaara. Jag citerar Ilaskivi:

Soininvaara ajatteli, että kaikki käyttävät omaa autoa ja kuluttavat bensaa. Minä olen aina lähtenyt siitä, että pitäisi saada sekä säteittäinen että kehittäinen julkinsen liikenteen verkko. Ei vältämättä maanteitä, vaan raiteita! Silloin Soininvaaran väite putoaisi pois.

I gårdagens Hufvudstadsblad berättades att Jan Vapaavuori (saml), Kai Kalima (sdp) och Osmo Soininvaara (grön) gjorde ett förbehåll till Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag: Eftersom beslutet om inkorporeringen skjuts fram över riksdagsvalet kan Helsingfors gott och väl tänka sig att plocka fram det urprungliga förslaget som handlar om ett 5 000 hektar stort område i södra Sibbo. Det är svårt att hitta någon gemensam nämnare mellan Vapaavuori, Kalima och Soininvaara. Kalima är närmast en oförskämd översittare, medan Soininvaara är en tänkande idealist, som vill bära ansvar för samhällsutvecklingen. Jag har en känsla av att Vapaavuori gjorde gemensam sak med Soininvaara för att Soininvaaras och de grönas stöd av annekteringen är så viktig. Myllyniemis förslag ger inte möjligheter för Soininvaaras vision av sydvästra Sibbo, varför de gröna i Vanda starkt tagit avstånd från förslaget, som de anser hota Sibbo storskog.

Planerna på en inkorporering av sydvästra Sibbo är så kontroversiella att en stor politisk enighet är nödvändig för planernas förverkligande. De grönas stöd har varit helt nödvändigt, inte minst med tanke på partiets starka ställning i Helsingfors. För att få de gröna med sig har Soininvaara varit i en nyckelposition. Det är därför även troligt att stadens ledning nogrant lyssnat till Soininvaaras synpunkter i frågan. Kanske har man visat så stort intresse för Soininvaaras synpunkter att Soininvaara fått för sig att stadens ledning på allvar har för avsikt att i sydvästra Sibbo förverkliga hans visioner av ett modellsamhälle.

I Helsingfors stöds Soininvaara framför allt av spårvägsexperten Olli Lehtipuu, som varit omsorgsminister Soininvaaras specialrådgivare och åt vilken Soininvaara har testamenterat sina röster. Lehtipuu är den gröna fullmäktigeledamot som aktivast stött en anektering. Liksom Soininvaara är Lehtipuu medlem i landskapsfullmäktige flör Nylands förbund. På sina hemsidor har Lehtipuu en sida med rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto". Sidan handlar dock huvudsaken om en annektering. Redan i januari i fjol publicerade Lehtipuu i Helsingin uutiset en artikel med rubriken "Säilytetään Sipoonkorpi", där han skriver följande:

Toiveet laajentaa pääkaupunkiseutua Sipoon puolelle ovat sinänsä perusteltuja. Asuntoja tarvitaan lisää, ja jako Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntiin vaikeuttaa kaavoitusta.

I själva verket handlar artikeln huvudsakligen om en annektering och behandlar endast i förbigående ett bevarande av "Sipoonkorpi". I juni publicerade Lehtipuu en artikel i Helsingin uutiset med rubriken "Alueliitos vauhdittaa Sipoonkorven suojelua". I denna artikel, som lika så huvudsakligen handlar om en annektering, förespråkar även Lehtipuu ett småhusområde invid metron. Jag citerar:

Johtopäätös näistä faktoista on, että asuntoja tarvitaan lisää, ne pitää rakentaa mahdollisimman lähelle kantakaupunkia ja siten, että joukkoliikenteestä tulee todellinen vaihtoehto. Siksi valtuusto päätyi laajalla enemmistöllä esittämään Sipoon länsiosien liittämistä Helsinkiin. Helsinki ei pysty vastaamaan pientalojen kysyntään, eikä Sipoolla ole resursseja rakentaa metroa.

Alueliitos ei kiihdytä Helsingin seudun väestönkasvua, mutta se antaa mahdollisuuden ohjata kasvua ja asuntorakentamista kestävällä tavalla. Suunnittelun lähtökohdaksi pitää ottaa kaupunkimaiset pientaloalueet, jolloin voitaisiin yhdistää joukkoliikennekaupungin edut ja ihmisten toiveet omasta talosta ja pihasta.

Lehtipuu försöker här göra ett skydd av Sibbo storskog som ett argument för en annektering:

Helsinkiä on epäilty pyrkimyksestä rakentaa Sipoonkorpeen, mutta itse asiassa alueliitos vauhdittaa sen suojelua. Valtaosa Sipoonkorvesta kuuluu edelleen Sipooseen ja Vantaaseen. Jatkossa Helsinki keskittyy liitosalueen kehittämiseen ja pyrkii vähentämään maanomistustaan Sipoon puolella. Yksi keino voisi olla maanvaihto valtion kanssa siten, että Helsingin keskellä Sipoonkorpea omistamat maat liitettäisiin vireillä olevaan luonnonsuojelualueeseen.

För övrigt ser Lehtipuu annekteringen även som ett botemedel mot Matti Vanhanens och Jussi Pajunens ömma häl, Malm:

Mielenkiintoinen sivujuonne alueliitoksessa liittyy Malmin lentokentän tulevaisuuteen. Jos pientalotontteja saadaan Länsi-Sipoosta ja jos metron jatkaminen sinne toteutuu, lentokenttä voi rauhassa jatkaa toimintaansa ainakin nykyisen vuokrakauden loppuun, noin 30 vuoden ajan.

Lehtipuu lämnade vid stadsfullmäktiegemötet den 30 augusti in en motion om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi), där man mellan raderna kan läsa att grundandet av en nationalpark kunde finansieras genom byteshandel, om Helsingfors får annektera sydvästra Sibbo. (Se protokollet.)

Google+ Followers