Helsingforshatt. Den 8 maj 2007

Ledaren i dagens utgåva av Borgåblader har rubriken "Kan Vapaavuori ta av sig Helsingforshatten" och handlar bl.a. om bostadspriser och jäv i anslutning till Sibbofrågan. Jag citerar ur ledaren:

Kungstanken bakom Helsingfors anspråk på delar av Sibbo är att ett större tomtutbud är ägnar att sänka tompriserna och därmed byggnadskostnaderna. Också statsminster Matti Vanhanen har uttryckt sådana tankegångar. Men problemet är inte så enkelt.

I tidningen ingår utöver ledaren FNB:s intervju med bostadsministern. I intervjun, som har getts rubriken "Bostadsproblemen reflekteras i konkurrenskraften", säger Jan Vapaavuori bl.a. att nya bostadsområden bör planeras nära stadskärnorna och i anslutning till goda kollektivtrafikförbindelser och att Sibbo i det här avseendet är helt överlägset i huvudstadsregionen. Vapaavuori säger vidare att Sibbofrågan "tas upp till behandling i regeringen inom en snar framtid". FNB:s intrvju ingår även i dagens nummer av Uutislehti 100, men raderna där Sibbo omnämns finns inte med här.

Paradoxalt kan Vapaavuori nu även som minister komma med ställningstaganden som anknyter till Sibbofrågan just för att hans jäv redan har fastslagits. Visserligen säger Vapaavuori i intervjun inte vem som skall bygga i Sibbo, men hans åsikt är minsann känd från förut. Vapaavuoris påstående om Sibbos överlägsenhet som bostadsområde visar att Vapaavuori åtminstone inte ännu tagit av sig "Helsingforshatten". Kravet på opartiskhet bör gälla alla ministrar, även de som jävar sig då Sibbofrågan eventuellt behandlas i statsrådet. Ur hela huvudstadsregionens och Helsingforsregionens synvinkel skulle det finnas lämpligare orter att bygga på än i sydvästra Sibbo, men dess värre talar hela regionen med Helsingfors röst. Detta torde även gälla ställningstagandena för en sammanslagning av Nylands och Östra Nylands landskapsförbund. Huvudstadsregionens städer är tvingade till "frivilligt" samarbete och då är utlåtanden enligt Helsingfors önskemål en liten eftergift jämfört med t.ex. västmetron eller Westerkullakilen.

Esbo stadsstyrelse har idag enligt FNB:s notis, som på Helsingin Sanomats webbplats publicerats under rubriken "Espoo kannattaa maakuntien yhdistämistä", tagit ställning för en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden. Vanda statsstyrelse gjorde ett liknande beslut igår. (Se FNB:s notis "Vantaan kaupunginhallitus yhdistäisi maakunnat" på Kuntalehtis webbplats.) Intressant är att förslagen till utlåtanden är så gott som identiska. Jag frågar mig vem som dikterat utlåtandet. Jag citerar först förslaget till Vandas utlåtande, som ingår i föredragningslistan (MS Word) för gårdagens stadsstyrelsemöte:

Maankäytön, asuntotuotannon ja liikenteen seudullinen kehittäminen edellyttää Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliittojen yhdistämistä, jota valta-osa seudun kunnista ovat esittäneet Helsingin seudun kehittämishankkeen ja kunta- ja palvelurakenneuudistuksen yhteydessä. Pääkaupunkiseudun neuvottelukunta on todennut 14.2.2006 kaupunkien yhteisessä vastauksessa sisäasianministeriölle kunta- ja palvelurakenneuudistushankkeeseen, että Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliitot tulee yhdistää. Vain tällä tavoin toimien maan ainoa metropolialueen hallittu laajeneminen myös itäsuuntaan mahdollistuu. Helsingin seudun yhteistyökokouksen 13 kaupunkia ja kuntaa (Sipoon kunnan antaessa oman kannanoton osana Itä-Uudenmaan liiton kannanmuodostusta) hyväksyi 7.2.2006 kannanoton, jossa myös todetaan liitto-jen yhdistämisen tarve.

Helsingin seudulla kuntien keskinäinen yhteistyö on edennyt sopimuspohjaisesti. Maankäytön, asumisen ja liikenteen suunnittelutyötä (MAL) tehdään sekä pääkaupunkiseudun neuvottelukunnan että Helsingin seudun 14 kunnan yhteistyönä. Maakuntaliiton alueiden käytön ja kehittämisen suunnittelutyön tulee tukea myös näitä prosesseja seudun kilpailukyvyn edistämiseksi.

Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liitot tulee yhdistää erityisesti maakuntakaavoituksen järkiperäistämiseksi. Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen johdonmukainen kehittäminen on maakuntakaavoituksen perustehtävä. Siihen kuuluu asutuksen, työpaikkojen, liikenteen, virkistyksen kuin myös ympäristönsuojelun tarpeiden yhteensovittaminen. Erillään toimivilla liitoilla ei ole yhteisiä lähtökohtia eikä strategisia tavoitteita.

Maakuntaohjelman ja toteuttamissuunnitelman vahvistunut rooli alueellisten voimavarojen ohjaajana, aluekehittämisrahojen täysimääräinen hyväksikäyttö ja yhteensopivuus valtionhallinnon aluejakoihin (TE-keskus, ympäristökeskus, tiepiiri) puoltavat myös maakuntaliittojen yhdistämistä.

Vantaan kaupunki on esittänyt Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliittojen yhdistämistä jo useissa aiemmissa lausunnoissaan, mm. lausunnoissaan sisäasiainministeriölle Helsingin seudun yhteistyön kehittämishankkeesta (2003), Uudenmaan maakuntasuunnitelma 2030 -luonnoksesta (2005), Itä-Uudenmaan maakuntasuunnitelma 2035-luonnoksesta (2005) ja Uudenmaan maakuntaohjelma -luonnoksesta (2006).

Förslaget till Esbos utlåtande lyder enligt föredragningslistan för dagens stadsstyrelsemöte enligt följande:

Maankäytön, asuntotuotannon ja liikenteen seudullinen kehittäminen edellyttää Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliittojen yhdistämistä, jota valtaosa seudun kunnista ovat esittäneet Helsingin seudun kehittämishankkeen ja kunta- ja palvelurakenneuudistuksen yhteydessä. Pääkaupunkiseudun neuvottelukunta on todennut 14.2.2006 kaupunkien yhteisessä vastauksessa sisäasianministeriölle kunta- ja palvelurakenneuudistushankkeeseen, että Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliitot tulee yhdistää. Vain tällä tavoin toimien maan ainoa metropolialueen hallittu laajeneminen myös itäsuuntaan mahdollistuu. Helsingin seudun yhteistyökokouksen 13 kaupunkia ja kuntaa (Sipoon kunnan antaessa oman kannanoton osana Itä-Uudenmaan liiton kannanmuodostusta) hyväksyi 7.2.2006 kannanoton, jossa myös todetaan liittojen yhdistämisen tarve.

Helsingin seudulla kuntien keskinäinen yhteistyö on edennyt sopimuspohjaisesti. Maankäytön, asumisen ja liikenteen suunnittelutyötä (MAL) tehdään sekä pääkaupunkiseudun neuvottelukunnan että Helsingin seudun 14 kunnan yhteistyönä. Maakuntaliiton alueiden käytön ja kehittämisen suunnittelutyön tulee tukea myös näitä prosesseja seudun kilpailukyvyn edistämiseksi.

Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liitot tulee yhdistää erityisesti maakuntakaavoituksen järkiperäistämiseksi. Maakuntaohjelman ja toteuttamissuunnitelman vahvistunut rooli alueellisten voimavarojen ohjaajana, aluekehittämisrahojen täysimääräinen hyväksikäyttö ja yhteensopivuus valtionhallinnon aluejakoihin (TE-keskus, ympäristökeskus, tiepiiri) puoltavat myös maakuntaliittojen yhdistämistä.

Espoon kaupunki on jo aiemmin eri yhteyksissä esittänyt Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliittojen yhdistämistä.

De två utlåtandena skiljer sig från varandra, frånsett det sista stycket där Vanda är mera detaljerad om sina egna tidigare ställningstaganden, endast så tillvida att tre satser i det tredje stycket i Vandas utlåtande saknas i Esbos utlåtande. Just det tredje stycket citeras i FNB:s notis, som publicerats på Kuntalehtis webbplats.

Även kommunstyrelsen i Sibbo har idag på sitt möte gett ett utlåtande om sammanförande av lanskapen Nyland och Östra Nyland. I förslaget till utlåtande betonas bl.a. att "en eventuell sammanslagning av landskapen bör grundas på opartiska utredningar" och att "en sammanslagning bör genomföras endast på basis av frivilliga avtal". Christel Liljeström har kommenterat styrelsens behandling av ärendet på sin blogg i ett inlägg med rubriken "Principer och politik".

Ärlig och uprichtig Domare? Den 7 maj 2007

Pressmeddelandet "Sibbo är redo att även diskutera flygfältsfrågan" (Sipoo valmis keskustelemaan lentokentästäkin) från den 4 maj finns nu även på Sibbos webbplats. Betecknande är att pressmeddelandet publicerats under kategorin "Helsingfors-Sibbo-frågan".

Kimmo Oksanen har på eftermiddagen på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats bloggplats publicerat ett blogginlägg med rubriken "Sipoo rakennettava tavallisille veronmaksajille". Oksanen är okritiskt positivt inställd till en annektering av sydvästra Sibbo, men han lyfter i sitt blogginlägg fram en motstridighet i argumenten för en inkorporering. Två centrala motiv för en inkorporering är att få billigare bostäder och att ge Helsingfors goda skattebetalare. Dessa två målsättningar torde vara oförenliga.

Astrid Thors redogjorde igår på sin blogg varför hon inte svor "ministereden" när hon blev minister. Svaret är att hon redan svurit domareden. På Statsrådets webbplats står det att "Ministrarna skall innan de tar emot sina uppgifter avlägga tjänste- och domared eller avge motsvarande försäkran om de inte tidigare gjort det." Försäkran är ett sekulärt alternativ till eden. Jag citerar domareden nedan:

Jag Matti Taneli Vanhanen lofvar och svär, vid Gud och hans heliga Evangelium, at jag vil och skal, efter mitt bästa förstånd och samvete, i alla domar rätt giöra, ej mindre then fattiga, än then rika, och döma efter Guds och Finlands Lag, och laga stadgar: aldrig lag vränga, eller orätt främja, för skyldskap, svågerskap, vänskap, afvund och illvilja, eller räddhoga: ej eller för mutor och gåfvor, eller annan orsak, under hvad sken thet vara må, och ej then saker giöra, som saklös är, eller then saklös, som saker är. Jag skal ock hvarken förr, än domen afsäges, eller sedan, uppenbara them, som til Rätta gå, eller androm, the rådslag, som Rätten inom lyckta dörrar håller. Thetta alt vil och skal jag, som en ärlig och uprichtig Domare, troliga hålla, utan arga list och påfund, så sant mig Gud hielpe til lif och siäl.

Detta som en påminnelse till statsministern och andra ministrar som redan för fyra år sedan, vid Gud och hans heliga Evangelium, lofvade och svor domareden. Kravet på ministrarnas opartiskhet då statsrådet fungerar som domstol borde inte ha kommit som någon överraskning för Vanhanen och Manninen då de i juni - för vänskap och skyldskap - uttalade sitt stöd för Helsingfors förslag till ny kommunindelning.

Diskussionen om jävighet fortsätter. Den 6 maj 2007

Ett ledarstick i dagens Helsingin Sanomat har rubriken "Ministerin esteellisyydellä rajansa". Jag citerar de inledande raderna:

Helsingin Sipooseen kohdistuva alueliitosesitys on poikinut uuden ongelman. Nyt pohditaan, kuinka moni nykyisen hallituksen ministeri on estynyt osallistumaan päätöksentekoon. Kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk), asuntoministeri Jan Vapaavuori (kok), oikeusministeri Tuija Brax (vihr) ja opetusministeri Sari Sarkomaa (kok) ovat Helsingin kaupunginvaltuutettuina olleet päättämässä rajansiirtoesityksestä ja ovat siksi jäävänneet itsensä.

Tarkkaan ottaen hallintolaissa ei ole pykälää, joka velvoittaisi ministerit pidättäytymään päätöksenteosta asiassa, josta he ovat olleet aikaisemmassa luottamustehtävässään päättämässä. Laissa on yleislauseke, jonka mukaan virkamies tai ministeri on esteellinen, jos luottamus hänen puolueettomuuteensa vaarantuu.

Oikeuskansleri Paavo Nikula kehotti edellisen hallituksen ministereitä pidättäytymään julkisista kannanotoista etukäteen juuri jääväysuhan vuoksi. Nikulan jälkeen apulaisoikeuskansleri Jaakko Jonkka on pohtinut jääviysasiaa, mutta lopullista kantaansa hän ei vielä ole valmis esittämään.

Helsingin Sanomat förhåller sig kritiskt till att risken för jäv begränsar politikernas möjlighet att uttala sig och att frågam om jäv i grunden handlar om yttrandefrihet. Jag håller inte riktigt med Helsingin Sanomats ledarskribent. Det kommer alltid att finnas yrkesgrupper vars yttrandefrihet beskärs. Det är en grundläggande princip att domare inte skall ta ställning i en fråga innan den behandlas i domstol. Ett förslag till ändring i kommunindelningen är eller borde inte vara en politisk fråga. Regeringens uppgift är inte här att göra ett politiskt beslut, utan att bedöma huruvida ett förslag till gränsjustering uppfyller de kriterier som lagen förutsäger.

Helsingfors (eller Myllyniemis) förslag till ny kommunindelning är en fråga där politikernas åsikter egentligen inte borde ha relevans. När det gäller fallet Sibbo utgick man från första början från en felaktig uppfattning om kommunindelningslagen och om regeringens roll och befogenheter. Då statsministern indirekt lovade stöda en annektering riskerade han omedelbart att förlora sin trovärdighet som en opartisk domare. Även om det inte skulle gå att bevisa att Hannes Manninen och Matti Vanhanen lovade sitt stöd för en annektering i utbyte mot politiska gentjänster, föreligger det starka misstankar härom. (Det handlar främst om KSSR.) Det är mera än tillräckligt för att Vanhanen skall anses vara jävig. Efter statsminister och partiordförande Vanhanens uttalanden i gränsfrågan kan dess värre alla centerministrars opartiskhet ifrågasättas. Det betyder inte att de skulle vara jäviga, men misstron visar vilket stort misstag statsministern gjort sig skyldig till genom sina uttalanden i Sibbofrågan.

I fredagens blogginlägg skrev jag att det var den 1 december som justitiekansler Paavo Nikulas uppfattning om ministrarnas domarroll först uppmärksammades, men i själva verket skrev f.d. justitieombudsman Jacob Söderman i en insändare i Hufvudstadsbladet redan den 31 oktober att "Enligt gällande lag om kommunindelning kan förhandsbesked inte ges av vare sig ministern eller ministeriet." Samma dag kunde man i ledaren i Uutislehti Demari läsa följande:

Valtioneuvostolla on asiassa toiminta- ja päätösvalta, joita sen ei pidä enempää kiirehtiä kuin lykätä. Tuntuu olevan kovin heikosti tiedossa, että valtioneuvosto toimii alueliitoksissa kuin tuomioistuin. Käsittelyyn ei saa kuulua ratkaisun spekulointi julkisuudessa. Siksi on lapsellista yrittää haastaa asiassa ministereitä ennakoimaan kantojaan.

Ironiskt nog hade Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen (sdp) två dagar tidigare (den 29 oktober) sagt att "Kokoomuksen on jo korkea aika kertoa oma kantansa Sipoo-kysymykseen." (Se Sdp:s webbplats.) Samlingspartiet var vid den tidpunkten visserligen inte regeringsparti, men Hiltunens uttalande tyder på att hon ännu inte då hade noterat att "valtioneuvosto toimii alueliitoksissa kuin tuomioistuin". Om Hiltunen redan i juni ifjol hade förstått ministrarnas domarroll, så hade Sdp kanske aldrig godtagit Manninens kompromissförslag för kommun- och servicestrukturreformen.

I Helsingin Sanomat den 25 januari gjorde för övrigt Jyrki Katainen i artikeln "Sipoota ei auta enää mikään" på Samlingspartiets vägnar ett ställningstagande i Sibbofrågan. Jag citerar:

Jos valtio vaalien jälkeen onkin demarien ja kepun sijasta demarit ja kokoomus tai kepu ja kokoomus, linja ei muutu.

Kokoomus ilmoittaa, että sen kanta on sama: "Tässä asiassa jatketaan Sdp:n ja Keskustapuolueen viitoittamalla tiellä", kokoomuksen puoluejohtaja Jyrki Katainen sanoi keskiviikkona, kun kysyin häneltä asiasta.

Katainen: "Kohtuuhintainen asuminen, ympäristöystävällinen liikenne ja pääkaupunkiseudun kilpailukyky ovat tämän alueen tärkeät ratkaistavat ongelmat."

"Liitoksesta vallitsee pääkaupunkiseudulla laaja poliittinen yhteisymmärrys. Kaikki ovat sen takana paitsi Rkp."

Katainen sade ungefär det samma i Hufvudstadsbladet samma dag (den 25 januari). Jag citerar:

– Det råder ju en bred politisk enighet, alla partier i regeringen utom sfp är för gränsjusteringen, säger Katainen.
Ifall det drar ytterligare ut på tiden och en ny regering hinner tillsättas där han själv sitter tror Katainen inte att beslutet blir annorlunda.
– Hur ledsamt det än är att kommunerna inte kunnat komma överens, skulle jag nog besluta på samma sätt som minister.

Yle Mellannyland har klockan 17 idag publicerat en notis med rubriken "Sfp-ministrar utreder jäv i Sibbofrågan".

Bör Sfp-ministrarna jäva sig? Den 5 maj 2007

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en text med rubriken "Sipoo valmis keskustelemaan lentokentän paikasta". I Borgåbladet ingår under rubriken "Sibbo smular sönder Helsingfors kommentarer" en intervju med Sibbo kommundirektör Markku Luoma. Den inledande satsen lyder "Visst kan vi diskutera en placering av Malms flygfält i Sibbo". I samma tidning ingår en insändare med rubriken "Sibbo ska inte ha ett flygfält". Insändaren är undertecknad av Sfp:s fullmäktigegrupp i Sibbo genom ordförande Bengt Wik och viceordförande Kaj Lindqvist. Pressmeddelandet "Sibbo redo att även diskutera flygfältsfrågan" är undertecknat av kommundirektör Markku Luoma och planeringsdirektör Pekka Normo.

Det torde vara lättare för tjänstemän än för lokalpolitiker i Sibbo att säka sig vara villig att diskutera placeringen av ett flygfält i Sibbo. Luoma vill i intervjun för sin del avdramatisera Helsingfors utlåtande om utkastet till generalplan för Sibbo och säger att "Det är ju mestadels gammal skåpmat som Helsingfors kommer med."

I "dagens fråga" i torsdagens nummer av gratistidningen Uutislehti 100 svarade 22 ja på frågan "Pitäisikö Malmin lentoliikenne sirtää Sipooseen". I resultatet i gårdagens tidning citerades en kommentar på eller ett villkor för ett jakande svar: "Jos Helsinki vastalahjaksi luopuu Sipoo-kaappauksestaan." (Se bilden ovan.)

I dagens Hbl ingår en artikel med rubriken "Sibbo redo diskutera flygfält". Jag citerar de inledande raderna:

Sibbo kan vara ett alternativ då Malms flygfält i Helsingfors måste flyttas. Kommunen är beredd att diskutera att flygfältet placeras i Sibbo.

- Vi vill poängtera att vi inte förhåller oss negativt till det här, vilket man låtit förstå i offentligheten, säger kommundirektör Markku Luoma.
Helsingfors stadsstyrelse kräver i ett utlåtande till utkastet till generalplan för Sibbo år 2025 att Sibbo reserverar plats för ett flygfält som kan ersätta Malm.
Luoma påpekar att varken Helsingfors eller Sibbo avgör den här frågan. Den utreds av Luftfartsstyrelsen och väntas bli klar så småningom. På frågan var i Sibbo ett flygfält kunde placeras svarar Luoma:
- Det kan vi inte säga, men vi vet inte heller vad Helsingfors är ute efter.

På samma sida i tidningen har Hufvudstadsbladet publicerat en notid med rubriken "Sfp-ministrar utreder jäv". Jag citerar ur notisen:

Stefan Wallin och Astrid Thors kan ännu inte säga om de är jäviga då rege­ringen avgör Sibbofrågan. De båda sfp-ministrarna har för avsikt att tala med biträdande justitiekanslern Jaakko Jonkka för att höra hans bedömning.
De fyra ministrar som varit med om Helsingfors stads beslut att föreslå en gränsjustering mot Sibbo anser sig vara jäviga. And­ra ministrar som framfört sin åsikt väldigt starkt uppmanas överväga sin medverkan.

Astrid Thors har tydligast uttryckt sina åsikter i frågan på sin blogg medan hon ännu inte var minister. Det är någonting helt annat än att så som statsminister Matti Vanhanen i intervjuer säga sig ha uppmuntrat Helsingfors att föreslå en gränsjustering. Wallin har varit mycket försiktig att uttala sig i Sibbofrågan, men han lånade sitt ansikte till valreklam där Sfp sades vara 100 % av samma åsikt som de 89 % som i folkomröstningen i Sibbo röstade mot Myllyniemis förslag. Frågan är vilka följderna skulle vara om Sfp-ministrarna ine jävade sig.

I notisen som jag ovan citerar ur berättas för övrigt att enligt Wallin gränstvistfrågan inte väntas komma upp i statsrådet på ett tag. Jag får väl fortsätta min bevakning av fallet Sibbo, fastän jag egentligen inte skulle ha tid till det.

Torsdagens utgåva av Sipoon Sanomat innehåller som vanligt flera artiklar som är relaterade till den aktuella gränstvisten. Av speciellt nyhetsvärde är en artikel med rubriken "Heli-radan tarve ja linjaus tutkitaan vielä kerran". Sipoon Sanomat har talat med överdirektör Harri Cavén vid kommunikationsministeriet. Eligt Cavén torde utredningen om HELI-banan bli klar i början av år 2008. I princip har utredningen relevans för beslutet i Sibbofrågan, eftersom Helsingfors har baserat sin argumentering för en annektering på att Sibbo inte har råd att bekosta en förlängning av metron till Sibbo. Carvén bedömer att det inte är realistiskt att dra så väl en järnväg som en metrolinje österut. Helsingfors har däremot hävdat att det finns rum för så väl HELI-banan som Sibbometron. Månne inte ändå gränstvisten kommer upp i statsrådet före det, om det alls behandlas.

Jan Vapaavuori har igår publicerat sitt första blogginlägg sedan riksdagsvalet. Vapaavuori kommenterar här intervjuerna som han gav för Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. Sibbo omnämns inte direkt i blogginlägget. Vapaavuori noterar i alla fall att samarbetet i huvudstadsregionen bedöms år 2008, varefter man besluter om en utredning av en eventuell kommunsammanslagning. Även denna eventuella utredning hade det funnit skäl att vänta på innan Sibbofrågan avgörs. En sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen skulle göra en annektering av sydvästra Sibbo omotiverad även ur Helsingfors synvinkel.

Minst fyra ministrar jävar sig. Den 4 maj 2007

I dagens utgåva av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Uusi asuntoministeri liittäisi yhteen Helsingin, Espoon ja Vantaan". Jag citerar de sista raderna ur artikeln:

Vapaavuori vaivaantuu, kun häneltä kysyy selvitysmies Pekka Myllyniemen rajansiirtoesityksestä Sipoon ja Helsingin välillä.

"Olen uudessa asemassa ja siinä jäävi osallistumaan päätöksentekoon. Sinänsä on selvää, että kantani asiaan ei ole muuttunut. Joka tapauksessa olisi toivottavaa, että päätös rajansiirrosta tehtäisiin mahdollisimman pian."

I dagens Helsinginsanomat ingår dessutom en artikel med rubriken "Takametsän Iso Paha Susi", där Jan Vapaavuori får spela rollen av Stora Stygga Vargen.

Yle har i natt publicerat en notis med rubriken "HS: Asuntoministeri yhdistäisi pääkaupunkiseudun". I notisen noteras refereras även till Hufvudstadsbladet. Jag citerar:

Hufvudstadsbladet puolestaan kertoo, että helsinkiläisministerit Mari Kiviniemi (kesk.), Sari Sarkomaa (kok.), Tuija Brax (vihr.) ja Jan Vapaavuori ovat jäävänneet itsensä Sipoota koskevissa kysymyksissä. Helsinki havittelee itselleen maa-aluetta Lounais-Sipoosta, ja Jan Vapaavuori oli viime kesänä yksi hankkeen alullepanijoista. Hän oli tuolloin Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtaja.

Den ovannämnda nyheten ingick även i morgonens TV-nyheter. Rubriken på Yle Internytt lyder "Vapaavuori vill ena huvudstadsregionen". Yle Mellannyland har dessutom publicerat en notis med rubriken "Ministrar jävar sig i Sibbotvisten" och Yle Östnyland en notis med rubriken "Fyra ministrar jävar sig i Sibbofrågan".

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Jäv i Sibbofrågan stökar till regeringsbeslut". Bbl har talat med referendarierådet Jorma Snellman. I artikeln berättas att "En av dem som jävanalysen kommer att gälla är statsminister Matti Vanhanen (c) som uttalat väldigt klara åsikter i Sibbofrågan." Vidare berättas det att "justitiekanslerämbetet har tre besvär i ärendet att utreda".

Helsinggin Sanomat har på förmiddagen publicerat en text med rubriken "Sipoo valmis keskustelemaan lentokentästä". Yle har publicerat notiser med rubrikerna "Sibbo kan tänka sig flygfältsdiskussion", "Sibbo intresserad av flygplats" och "Sipoo sittenkin valmis keskustelemaan lentokentän siirrosta". Notiserna bygger på Sibbo kommuns pressmeddelande "Sibbo kommun: Sibbo redo att även diskutera flygfältsfrågan" (Sipoon kunta: Sipoo valmis keskustelemaan lentokentästäkin). Jag citerar ur pressmeddelandet:

Under de senaste dagarna har en detalj i utlåtandet, dvs. den som gäller en flygfältsreservering, dykt upp i offentligheten. Helsingfors stadsstyrelse kräver att ”placeringsalternativ, t.ex. i Savijärvi, som helt eller delvis ersätter Malms flygfält bör föreslås i planen.” Sibbo
kommun är redo att diskutera en placering av flygfältet på kommunens område, men påminner samtidigt om att saken inte kan avgöras varken av Sibbo eller Helsingfors eller av båda tillsammans.

Kimmo Oksanen har på eftermiddagen på sin blogg Suurkaupungin hai på Helsingin Sanomats bloggplats publicerat ett blogginlägg med rubriken "Helsinki ja Sipoo pallottelevat kentällä". Oksanen skriver att "Helsingin kaupunginhallituksen keskiviikkoiseen lausuntoon Espoon yleiskaavaluonnoksesta ... vaadittiin muun muassa, että Sipoon Savijärvi tulisi ottaa lukuun Malmin lentokentän mahdollisena korvaajana." Naturligtvis var det Sibbos och inte Esbos utkast till generalplan som stadsstyrelsen gav ett utlåtande om. Viktigare kan det vara att påpeka att stadsstyrelsen enligt beslutsmeddelandet strök namnet "Savijärvi". Oksanen noterar att sydvästra Sibbo har utgjort ett alrenativt byggnadsområde till Malm. Jag citerar:

Sipoon kunnanjohdon vastauksessa Helsingille on jokseenkin ärtynyt ja piikikäs sävy. Mutta piikittelynä voi pitää myös Helsingin kaupunginhallituksen esitystä, että Malmin lentokenttä pitäisi siirtää juuri Sipooseen. Lentokenttähän on Helsingin mielessä väikkynyt hyvänä asuntorakentamismaana, samoin kuin Lounais-Sipoo, osittain jopa toisensa pois sulkevina mahdollisuuksina. Jos Helsinki saa Lounais-Sipoon, Malmin lentokenttää ei tarvitse rakentaa asunnoiksi. Ai vastustatte Lounais-Sipoon liittämistä Helsinkiin? No ottakaa sitten lentokenttä ja kaatopaikka… niin ja lisäksi Lounais-Sipoo luonnollisesti liitetään Helsinkiin.

Det var helt väntat att de ministrar som är medlemmar i Helsingfors stadsfullmäktige jävar sig när statsrådet tar ställning till förslagen på en inkorporering. Det var den 1 december som justitiekansler Paavo Nikulas uppfattning om ministrarnas domarroll först uppmärksammades. (Se Misstankar om jäv. Den 1 december 2006.) Ministrarnas jäv torde delvis vara en tolkningsfråga, men det är högst anmärkningsvärt att Hannes Manninen inte noterade jävproblemet då det begav sig senaste sommar. Sari Sarkomaa (saml), Tuija Brax (gröna) eller Jan Vapaavuori (saml) kunde i juni ifjol naturligtvis inte förutspå att de skulle vara ministrar då regeringen tar ställning i Sibbofrågan. Mari Kiviniemi var däremot även i fjol (vikarierande) minister, liksom Matti Vanhanen (c), Hannes Manninen (c) och Eero Heinäluoma (sdp), som lika så uttalde sin ståndpunkt i frågan. Speciellt tydligt har Vanhanen tagit ställning. Hade centerministrarna förstått att frågann om en gränsjustering är en förvaltningsfråga, där ministrarna förutsätts agera som opartiska domare, hade de knappast uttryckt sitt stöd för en annektering. Då hade Manninens strukturgrupp knappast heller uppnåt enighet eller Helsingfors gjort sitt annekteringsbeslut.

Kiviniemi jävar sig. Den 3 maj 2007

I dagens utgåva av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kuntaministeri Kiviniemi jäävää itsensä Sipoon-rajansiirrossa" och underrubriken "Sisäministeriö valmistelee rajansiirtoesitystä valtioneuvostolle". Jag citerar de inledande raderna:

Kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) aikoo jäävätä itsensä valtioneuvostossa Helsingin ja Sipoon välisessä rajakiistassa.
Syynä on se, että hän oli viime kesänä kaupunginvaltuutettuna mukana päättämässä Helsingin rajansiirtoesityksestä Länsi-Sipoossa.
Rajansiirtoesityksen valtioneuvostoon vie todennäköisimmin Kiviniemen ensimmäinen sijainen, kauppa- ja teollisuusministeri Mauri Pekkarinen (kesk).
Vielä ei tiedetä, tuodaanko rajansiirtoasia valtioneuvostoon ennen kesälomia vai vasta syksyllä. Asiasta on tarkoitus sopia Pekkarisen kanssa lähipäivinä.

Nyheten förklarar Kimmo Oksanens aggressiva blogginlägg "Raja vedettävä Sipoonjokeen asti" från igår. I samband med sitt blogginlägg har Oksanen länkat till min blogg.

Yle Uudenmaan uutiset har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Helsinki epäilee Sipoon yleiskaavaehdotusta" och senare en notis med rubriken "Merellinen Sipoo ei avaudu asumiseen".

"Sipoo ei halua Malmin lentokenttää" är rubriken på en notis i dagens nummer av Uutislehti 100. Dagens fråga (Päivän kysymys) i dagens tidning lyder "Pitäiisikö Malmin lentoliikenne siirtää Sipooseen?" Jag vet inte vad man borde svara på den frågan.

"'Sibbomark ger vingar åt planeringen'" är rubriken på en artikel i dagens Borgåblad. Här handlar det dock inte om flygplansvingar, utan om Pekka Korpinens rapport "Helsinki – tulevaisuuden kaupunki" (pdf).

Vid fyratiden har Yle Östnyland i en notis med rubriken "Kommunministern jävar sig i Sibbofrågan" noterat att Kiviniemi jävar sig . Vid middagstiden publicerade Yle Östnyland en notis med rubriken "Helsingfors fokuserar på fel frågor". I den senare notisen berättas det att "Luoma tror att marktvisten mellan Helsingfors och Sibbo har påverkat utlåtandet." Även om Nylands förbund tidigare kommit med liknande synpunkter, är det väl uppenbart att Helsingfors utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo är en "diger lunta till försvar för inkorporering i Sibbo", så som Hufvudstadsbladet i ett ledarstick den 1 maj betecknade dokumentet. Samtidigt är det för Helsingfors ett lämpligt läge att tvinga Sibbo bevisa sin samarbetsvilja. Vid femtiden har Yle Mellannyland publicerat en notis med rubriken "Sibbogeneralplan väcker kritik", handlar om Helsingfors utlåtande. Rubriken ändrades strax till "Tvist om Sibbos generalplan".

Yle Mellannyland har vid femtiden publicerat en notis med rubriken "Landskapsförbund bör slås ihop". Notisen berättar att Vanda förordar sammanslagningen av Nylands och Östra Nylands landskapsförbund och att ärendet tas upp på stadsstyrelsens möte den 7 maj. Enligt föredragningslistan (MS World) är det Inrikesministeriet som bett Vanda om ett utlåtande med anlerdning till initiativet till en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden som kom från Nylands landskapsförbund. I förslaget till utlåtande säges det bl.a. fölljande:

Pääkaupunkiseudun neuvottelukunta on todennut 14.2.2006 kaupunkien yhteisessä vastauksessa sisäasianministeriölle kunta- ja palvelurakenneuudistushankkeeseen, että Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliitot tulee yhdistää. Vain tällä tavoin toimien maan ainoa metropolialueen hallittu laajeneminen myös itäsuuntaan mahdollistuu.

23:00
I morgondagens Hufvudstadsblad ingår en artikel med rubriken "Helsingforsministrar jävar sig i Sibbofrågan". Jag citerar de inledande raderna:

Minst fyra ministrar jävar sig innan regeringen avgör Sibbos öde. Men jävet kan komma att gälla långt fler än så. Det beror på hur man tolkar förvaltningslagen.

De ministrar som röstade för Helsingfors annekteringsförslag i stadens beslutande organ förra året håller sig borta då gränstvisten kommer upp i statsrådet. Det lovar de efter att ha konsulterat biträdande justitiekansler Jaakko Jonkka.

I morgondagens Hufvudstadsblad ingår även en intervju med bostadsminister Jan Vapaavuori under rubriken "Frivilligt samarbete bäst i Helsingforsregionen". Vapavuori, som är jurist och borde känna till det västerländska rättstraditionens grundläggande principer, talat hör och häpna om en Lex Sibbo! Kanske handlar det ändå bara om skrämseltaktik, som tycks känneteckna det "frivilliga samarbetet" i huvudstadsregionen. Jag citerar:

Före eller efter semestrarna måste Vanhanens tvåa ta ställning till förslaget att flytta Sibbogränsen. Vapaavuori har redan konstaterat sitt eget jäv.
Oberoende av vad beslutet blir påverkar tiden av okunskap hela regionen. Det är viktigt att beslutet kommer relativt snabbt.
Bostadsministern säger att gränsjusteringen kan förverkligas från början av 2009 om regeringen avgör till Helsingfors fördel. Då sker kommunalvalet 2008 enligt de nya gränserna.
Vi kommer inte att ha långa besvärsprocesser. HFD och sen är det slut, säger Vapaavuori.
Om regeringen besluter att inte justera gränsen enligt Myllyniemis eller Helsingfors förslag behöver inte slaget vara förlorat. Regeringen kan stifta en Lex Sibbo.

Nej, regeringen stiftar inga lagar. Den lagstiftande makten tillkommer riksdagen. Hbl måste ha citerat bostadsninistern fel. Utterligare ingår i morgondagens Hbl en artikel med rubriken "I brist på svensk skola blev Vapaavuori finsk". Jag citerar ur artikeln:

I de flesta kommuner i Helsingforsregionen tror man att valet av Vapaavuori till bostadsminister kommer att sätta fart på utvecklingen.
I Sibbo är man dock betänksam, det är ju Vapaavuori som varit huvudarkitekten för attacken för snart ett år sedan.
Nu förväntar vi oss att han skall se på hela regionen som en helhet, inte längre ur en kommuns synpunkt, säger kommunstyrelsens ordförande i Sibbo, Christel Liljeström.

Undfallenhet eller motstånd? Den 2 maj 2007

Yle har på morgonen publicerat notiser med rubrikerna "Nej till flygfält i Sibbo", "Sibbo vill inte ha Malms flygplats", "Sipoo ei hyväksy lentokenttää alueelleen" och "Sipoo Helsingin lentokenttäsuunnitelmista". Enligt kommundirektör Markku Luoma finns det inte någon plats i Savijärvi där flygfältet kunde placeras. Om entusiasmen inte är stor över förslaget på att flytta Malms flygfält till Sibbo, så förhåller man sig desto mera positivt till HELI-banan. Yle Östnyland har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Östnyland hurrar över Helibaneutredning".

Själv bedömde jag i söndags (se Flygplats till Savijärvi? Den 29 april 2007) att planerna på ett flygfält i Sibbo liksom HELI-banan kunde vara ett argument mot en annektering. För Matti Vanhanen och Centern i Helsingfors vore det snöpligt om Malms flygfält bebyggdes, trots alla insatser för ett ersättande område för småhusbebyggelse i Sibbo. Även för överborgmästare Jussi Pajunen skulle det vara pinsamt om Sibbo kunde erbjuda en plats att flytta flygverksamheten till. Helsingfors generalplan ogiltigförklarades ju för Malms del på grund av Pajunens jäv. Kanske det trots allt är bäst att Sibbo räddar Vanhanens och Pajunens ansikten genom att ta avstånd från förslaget på ett flygfält till Sibbo. En reservering för ett flygfält skulle naturligtvis inte heller i sig garantera att sydvästra Sibbo räddas.

Frågan om Sibbo bör underkasta sig Helsingfors krav eller göra motstånd och förlita sig på lagen har paralleller till frågan om hur Finland skulle motverka förryskningen för ett århundrade sedan. Medan gammelfinnarna förespråkade och praktiserade undfallenhetspolitik representerade ungfinnarna och det svenska partiet en konstitutionell linje, som stod för passivt motstånd. Efter fortsättningskriget och andra världskriget kom undfallenhetspolitiken til heders. Paasikivis visdom låg i insikten att Moskva var ett maktcentrum - inte en domstol där man skipar rätt. Något Nationernas förbund, som garanterade rättvisa, kunde man inte heller mera lita på. Det kan vara bra att vara medveten om att respektenför lagen är låg bland Helsingforspokitikerna. Men även om den finska rättsstaten har har brister, så tycker jag att man bör förlita sig på lagen, åtminstone så länge som den är entydig. Att visa samarbetsvilja är kanske viktigare för Östra Nyklands förbund än för Sibbo som kommun.

Eftersom Helsingfors byggt sin argumnetering för en annektering på att Sibbo inte har råd att bekosta en metrolinje, utgör HELI-banan ett starkt argument mot en annaktering. Ett stöd för HELI-banan är dock inget uttryck för undfallenhet, snarare tvärtom. Vill man se någonting negativt med Helibaneutredningen, så skulle det vara att ett negativt besked för HELI-banan skulle ge vatten på Helsingfors kvarn. Emedan HELI-banan nu skall utredas, så har Sibbo dock alla skäl att inte förbinda sig vid metroalternativet. Tidpunkten för utredningen torde vara retsam för Helsingfors. I Helsingfors vill man hålla fast vid sin åsikt om Sibbometrons nödvändighet tills Statsrådet gjort sitt eventuella beslut i Sibbofrågan. Samtidigt har Helsingfors i alla skäl att i metropolens namn lobba för HELI-metron.

Liksom jag noterat i blogginlägget "HELI-banan är aktuell. Den 25 april 2007" skriver biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen i sin rapport "Helsinki – tulevaisuuden kaupunki" (pdf) att "joko rakennetaan Heli-rata paikallisliikennettä varten Porvooseen tai jatketaan metroa Vantaan Västerkullan kiilan pohjoisosan läpi Sipoosta irtaantuvalle alueelle". Liksom jag noterat i blogginlägget "Sandhamn. Den 19 februari 2007" säger Pajunen i
en intervju med rubriken "Mayor Jussi Pajunen: Helsinki - World-class innovation environment, star performer in competitiveness and creativity" i tidningen Nordicum 6/2006 följande:

On the Helsinki-St Petersburg route the rail connection plays an important role. Today this route takes just over five hours, and in the future we will be able to reach Russia’s second city in not much more than three hours

HELI-banan är naturligtvis ytterst viktig för Pajunens trippelmetropol Helsingfors-Tallin-Sankt Petersburg. Den är även viktig med tanke på Helsingfors-Vanda flygfält. Lika väl talas det i stadsdirektörens förslag till uåtande över utkastet til generalplan för Sibbo i mycket försiktiga ordalag om HELI-banan. Jag citerar ur förslaget, som finns i föredragningslistan för dagens stadsstyrelsemöte:

HELI-radan (Helsingistä itään suuntautuva ratahanke) toteuttamismahdollisuuksia tullaan pohtimaan valmisteilla olevassa ratahallintokeskuksen selvityksessä. Jos HELI-rata toteutuu, se todennäköisesti on nopea kaukoliikennettä palveleva hanke, eikä sillä ole roolia Sipoon paikallisliikenteessä. Itä-Uudenmaan maakuntaluonnoksessa esitetty radan tavoitenopeus on 300 km/t. Näin toteutettuna se olisi ennemminkin Sipoon aluetta voimakkaasti jakava elementti.

Om en hastighet upp till 300 km/h talas det faktiskt om i föredragningslistan för stadsplaneringsnämndens möte den 4 maj 2006, men om hastigheten hela tiden var så hög, så skulle kunde man från Helsingfors nå Sankt Petersburg på inte mycket mera än en 1, 5 h. Dessutom noterar föredragaren vid stadsplaneringsnämndens ovannämnda möte att "suunnitellaan kaksiraiteisena henkilöliikenneratana, jossa varaudutaan sekä nopeisiin juniin (tavoitenopeus 300 km/t) että taajamajuniin". Om HELI-banan har en splittrande effekt, så beror det inte på att den inte skulle ge rum för regionala tåg eller för att några tåg om dagen skulla färdas med hög hastighet. Den splittrande effekten beror på att inga plankorsningar är möjliga, men naturligtvis möjliggör inte heller metron några plankorsningar.

19:30
Enligt beslutsmeddelandet från dagens stadsstyrelsemötet i Helsingfors gjordes det några mindre ändringar i utlåtandet över utkastet till generalplan för Sibbo. Jan D. Oker-Blom (sfp) föreslog att några stycken skulle strykas, men hans förslag röstades ner. Angående flyttningen av Malms flygplats till Sibbo beslöt stadsstyrelsen att stryka ”Savijärvi”. Den nya ordalydelsen torde vara följande: "Malmin lentokenttää kokonaan tai osin korvaavat sijoitusvaihtoehdot tulisi esittää suunnitelmassa." Detta kan väl tolkas som ett medgivande om att Savijärvi inte är en lämplig ort. Det var fastighetskontoret som stod bakom den ursprungliga formuleringen.

De pinsamma citaten från Pekka Myllyniemis rapport strök man tydligen inte. Det mest pinsamma citatet i stadsplaneringskontorets utlåtande från den den 27 mars, som även ingick i Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni, hade Pajunen tydligen själv förstått att stryka eller omformulera. I stadsplaneringskontorets utlåtande står det enligt följande:

Yleiskaavaluonnoksessa tulisi selvemmin ottaa huomioon Sipoon sijainti ja asema pääkaupunkiseudun osana ja kehittää rakennettaan selvemmin koko seudun rakenteeseen tukeutuvana ja sitä tukevana.

Kuten selvitysmies Pekka Myllyniemen selvityksessä todetaan: "Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla."

I stadsdirektörens förslag till utlåtande lyder motsvarande text enligt följande:

Yleiskaavaluonnoksessa tulisi ehkä vieläkin selvemmin ottaa huomioon Sipoon sijainti ja asema pääkaupunkiseudun osana ja kehittää rakennetta enemmän laajemman seudun rakenteeseen tukeutuvana ja sitä tukevana. Tässä katsannossa mm. Itä-Uudenmaan liiton suunnitelmissa tyypillinen Porvooseen suuntautuminen on silmien ummistamista todellisuudelta.

21:00
Kimmo Oksanen har på sin blogg Suurkaupungin hai på Helsingin Sanomats bloggplats publicerat ett blogginlägg med rubriken "Raja vedettävä Sipoonjokeen asti". Om jag inte hade läst Oksanens blogg förut, så skulle jag ha tagit detta inlägg för en parodi. Oksanen torde dock mena allvar. Jag citerar det första stycket:

Lounais-Sipoo liitetään Helsinkiin. Valtioneuvosto päättää asiasta joko kesälomia ennen tai niiden jälkeen. Puntaroitavana onkin enää, liitetäänkö Sipoosta Helsinkiin laajempi vai pienempi alue. Helsingin ehdottaman alueen taka-raja tulisi Sipoonjokeen (Sibbå å), ja selvitysmies Pekka Myllyniemen ehdottama raja noin puoliväliin siitä. Nyt kun jonkinlainen liitos näköjään joka tapauksessa tehdään, Sipoonjoki on ehdottomasti parempi ja selkeämpi luonnonraja.