Stora och mindre kommuner. Den 7 juni 2007

Förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi sade igår vid Kommunförbundets fullmäktiges vårmöte att "varje kommun är lika värdefull och dess självstyrande ställning är likadan". Jag citerar ur pressmeddelandet "Förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi: Varje kommun är lika mycket värdarje kommun är lika mycket värd" ("Hallinto- ja kuntaministeri Mari Kiviniemi: Jokainen kunta on yhtä arvokas"):

– I samband med beredning av kommunsammanslagningar och bildande av samarbetsstrukturer för kommunerna lyfts ständigt förhållandet mellan de stora och mindre kommunerna fram. Varje kommun är lika värdefull och dess självstyrande ställning är likadan, sade kommun- och förvaltningsminister Mari Kiviniemi vid Kommunförbundets fullmäktiges vårmöte i Helsingfors den 6 juni.

Minsann har även fallet Sibbo lyft fram förhållandet mellan stora och mindre kommuner, mellan den världsunika metropolen som bara kunnat växa åt två håll och kommunen i öster som utgjort en språkmur för den naturliga tillväxten. Gäller principen om lika värde och självstyre även här? Har Kiviniemi ändrat åsikt eller bara fått en ny talskrivare? Det spelar egentligen inge större roll. Med Kiviniemi som kommunminister kan förslag till ändring i kommunindelningen knappast göras på initiativ av ministeriet, vilket enligt 6 § i kommunindelningslagen annars är möjligt. Gör Helsingfors ett nytt förslag till ändring i kommunindelning, torde det vara Pekkarinens eller Thors som får ta hand om förslaget. Därför torde nedräkningen till statsrådets beslut i "Sibbofrågan" vara sista gången Sibbo är nere för räkning. Valet av Kiviniemi till kommunminister kan ironiskt nog visa sig vara en lyckträff för Sibbo.

Jan Vapaavuori har angående fallet Sibbo i olika fall lyft fram förhållandet mellan större och mindre, bl.a. i artikeln "Pari Sanaa Sipoo-kysymyksen moraalista" i Helsingin uutiset den 9 jyli 2006. Jag citerar ur artikeln:

Isomman ja pienemmän suhde on sinänsä aina eettisesti haasteellinen. Isommalla on usein enemmän valtaa ja voimaa, mutta useimmiten myös enemmän vastuuta. Maan sisäisen hallinnon näkökulmasta isomman ja pienemmän suhde on muutoinkin keinotekoinen. Hallinnollisten rajojen tulisi olla järkevän toiminnan apuvälineitä, ei itseisarvoja sinänsä.
...
Eduskunnan yhteisesti hyväksymä kuntajakolaki lähtee siitä, että riittävän suuren yleisen edun sitä vaatiessa osakuntaliitos voidaan toteuttaa myös kunnan tahdon vastaisesti. Tällaisen suuren yleisen edun ajaminen on sitä paitsi moraalisesti hyväksyttävää, jopa toivottavaa. Itse asiassa on väärin jättää ajamatta yleistä etua. Olisi myös vastuunpakoilua sivuuttaa yleinen etu pelkästään hallinnollisten esteiden takia, varsinkin kun lainsäädäntö nimenomaisesti antaa eväät yleisen edun toteuttamiselle.

Laissa ei myöskään todeta, ettei liitosta voida toteuttaa, jos toinen osapuoli on toista isompi - näinhän käytännössä useimmiten on. Itse asiassa mitä suuremmasta kaupungista on kyse, sitä suurempi sen kansantaloudellinen merkitys on, ja sitä suuremmaksi tarve asian tarkoituksenmukaisesta hoitamisesta yleisen edun kannalta muodostuu.

Lite karikerat kan man sammanfatta Vapaavuoris argumentation så att den större kommunens fördel representerar ett större allmänt intresse och därför bör den större kommunens fördel prioriteras. Dess värre, eller dess bättre utgör "allmänt intresse" ingen laglig grund för en annektering, fastän även Pekka Myllyniemi i sitt förslag i sin rapport skriver att "Sålunda kräver ett vägande allmänt intresse att kommundelssammanslagningen verkställs."

Nylands miljöskyddsdistrikt har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Ympäristönsuojelupiiri tyrmää Vapaavuoren Sipoo-puheet". Med anledning av pressmeddelandet har Yle Internytt Östnyland och Mellannyland publicerat en notis med rubriken "Ny kritik mot annekteringsplaner". Yle Itä-Uudenmaan uutiset har publicerat en notis med rubriken "Luonnonsuojeluliitto tyrmää Vapaavuoren Sipoo-puheet". Yle Uudenmaan uutiset har publicerat en notis med rubriken "Ympäristönsuojelijat tyrmäävät Vapaavuoren Sipoo-puheet". Uudenmaan uutiset har idag för övrigt även publicerat en notis med rubriken "Tuusula vastustaa osakuntaliitosaikeita". Jag återger nedan miljövårdsdistriktets pressmeddelande i sin helhet:

Ympäristönsuojelupiiri tyrmää Vapaavuoren Sipoo-puheet

(7.6.) Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan ympäristönsuojelupiiri kummastelee ministeri Jan Vapaavuoren Sipoo-lausuntoja. Vapaavuori on haastatteluissa antanut ymmärtää, että valtioneuvosto päättäisi Sipoon rajan siirtämisestä Helsingin hyväksi jo ennen juhannusta. Ympäristönsuojelupiiri vaatii lisää selvityksiä ja vaihtoehtoja, koska nykymuodossaan hanke on lakien vastainen.

”Kaavoitus- ja maankäyttöasioista vastaavan ministerin suulla lausuttuna Sipoon raja-asian kiirehtiminen on käsittämätöntä”, toteaa piirin puheenjohtaja Leo Stranius. ”Asiasta tarvitaan lisää ympäristöä, alueen rakentamiskelpoisuutta ja hankkeen laillisuutta koskevia selvityksiä.”

Helsinki havittelee Lounais-Sipoota rakennusmaaksi. ”Hanke uhkaa Sipoonkorven luonnonsuojelualuetta ja sen suojavyöhykkeitä sekä ekologisia verkostoja. Lisäksi se pyyhkisi kartalta pääkaupunkiseudun kestävän yhdyskuntarakenteen kannalta oleellisia virkistysalueita”, kertoo Uudenmaan ympäristönsuojelupiirin Sipoonkorpi-vastaava Jyri Mikkola.

”Pahinta on, ettei asiaa valmisteleva sisäministeriö ole näyttänyt asettavan riittävää painoa voimassa olevalle lainsäädännölle, kuten kuntalaille tai maankäyttö- ja rakennuslaille”, Mikkola painottaa. ”Ministerien ja virkamiesten tehtävä on kuitenkin edistää laillisuuden toteutumista eikä rapauttaa sitä. Jos valtioneuvosto antaa Vapaavuoren esittämällä tavalla poliittisen populismin marssia Sipoo-kysymyksessä eduskunnan säätämien lakien yli, on ennuste lakien painoarvosta sen jälkeen heikko muuallakin maassa.”

Maankäyttö- ja rakennuslaki on keskeinen laki ympäristön ja yhteiskuntarakenteen kestävässä kehittämisessä. ”Helsinki ja valtio eivät ole kuitenkaan esittäneet selvityksiä siitä, olisiko Lounais-Sipoon raskas rakentaminen maankäyttö- ja rakennuslain sallimissa puitteissa mitenkään mahdollista. Sipoo on teettänyt joitakin selvityksiä, mutta nekin ovat esimerkiksi lajiston osalta riittämättömiä”, Mikkola toteaa. Ympäristönsuojelupiirin mukaan kaikki käytettävissä oleva luonto- ja maaperätieto viittaa siihen, että suureen rakentamiseen lain reunaehdot eivät Lounais-Sipoossa täyty.

”Pitää myös selvittää, onko Sipoon rajansiirtohanke edes kuntajakolain mukaan mahdollinen”, Jyri Mikkola korostaa. ”Lakiasiantuntijoiden lausunnot ovat olleet vakuuttavan yksimielisiä: rajansiirrolta puuttuvat oikeudelliset perusteet.”

Ympäristönsuojelupiiri pitää Sipoo-hanketta huonosti harkittuna ja valmisteltuna. Sille on helposti löydettävissä paljon parempia vaihtoehtoja. Ministeri Vapaavuori on aiemmin esittänyt, että pääkaupunkiseudun ja sen kehyskuntien mahdollisuudet asuntotuotantoon selvitettäisiin kunta kunnalta ja tontti tontilta. "On hyvä, jos ympäristöministeriö hakee Vapaavuoren johdolla entistä aktiivisempaa roolia seudullisen tai sitä laajemman kaavoituksen taustaselvitystyössä. Tähän raamiin ei törmäily Sipoon suunnalla kuitenkaan sovi", Mikkola sanoo.

Sibbo kommun har idag på kommunens webbplats publicerat ett pressmeddelande eller en "kallelse till presskonferens" med rubriken "Ministrarna Kiviniemi och Vapaavuori i Sibbo 11.6.2006" (pdf). Meddelandet är daterat den 5 juni.

22:05
Thors föredrar annekteringsfrågan! Det skriver åtminstone Christel Liljeström på sin blogg i ett inlägg med rubriken "Rata runt i ringen". Enligt Liljeström har Pekkarinen "bekräftat att han finner sig jävig och inte kan bereda frågan till statsrådet". Liljeström spekulerar i sitt blogginlägg över vilka ministrar som kan tänkas jäva sig och över möjligheten att Thors avgör frågan inom ministeriet utan att föra det till statsrådet.

I 6 § i kommunindelningslagen heter det att "Ministeriet kan genast förkasta en framställning, om det är uppenbart att den inte kan godkännas." Jag vet inte om dessa villkor är uppfyllda, då kommunerna redan har gett sina utlåtanden, men i 10 § i säges det att ministeriet kan förkasta ett förslag, om "fullmäktige i någon berörd kommun har motsatt sig ändringen":

Statsrådet beslutar om ändring i kommunindelningen eller om förkastande av en framställning eller ett initiativ som gäller detta.

Ministeriet kan dock besluta om en sådan ändring i kommunindelningen som avses i 5 §, om inte fullmäktige i någon berörd kommun har motsatt sig ändringen, eller förkasta en framställning eller ett initiativ som gäller en sådan ändring, om fullmäktige i någon berörd kommun har motsatt sig ändringen.

Pekkarinen eller Thors? Den 6 juni 2007

"Sibbofrågan ännu utan minister" är rubriken på en artikel i dagens Borgåblad. Borgåbladet kan berätta att man ännu inte bett biträdande justitiekansler Jaakko Jonkka om något utlåtande i fråga om ministrarnas jäv i Sibbofrågan. Detta tolkar Bbl som ett tecken på att ingen minister ännu utsetts att bereda ärendet. Å andra sidan skriver tidningen att vissa rykten inom regeringskretsarna låter förstå att det blir försvarsminister Jyri Häkämies (saml) som får uppgiften. Borgåbladet skriver där till att Astrid Thors (sfp) eventuellt också tackar nej med samma motivering som Mauri Pekkarinen (c).

I dagens utgåva av Borgåbladet ingår även en artikel med rubriken "Biskopen vill skynda långsamt med kommunreformen" där Sibbofrågan omnämns. Jag citerar ur artikeln:

Sibbofrågan är ett utmärkt exempel på hur illa informerade både utredare och ministerium var menar Björkstrand.

– Man begärde inte ens ett officiellt utlåtande av Sibbo kyrkliga samfällighet. Trots att det i allra högsta grad berör församlingarna.

Andliga frågor väger lätt i jämförelse med ekonomiska värden.

– Om man nu bara som Vapaavuori talar om att det är viktigt för Helsingfors bostadsproduktion, är det nog att se väldigt enögt på situationen. Det handlar om kulturtraditioner som går sekler tillbaka i tiden.

De nuvarande strukturerna har en lång historisk bakgrund med socknar som ursprungligen var kyrksocknar. Det var först på 1860-talet som man fick en uppdelning i kommun och församling.

I dagens Hbl ingår ett ledarstick med rubriken "Sibbo blev en samvetsfråga".

Yle Östnyland har på publicerat en notis med rubriken "Pekkarinen eller Thors för Sibbofrågan?". Jag citerar ur notisen:

Inrikesministeriets kanslichef Ritva Viljanen bekräftar att det fortfarande är oklart vilken minister som föredrar ärendet, men det blir antingen handels- och industriminister Mauri Pekkarinen eller EU-minister Astrid Thors.

Inrikesministeriet beredning av ärendet är klar och kanslichefen säger att det är helt möjligt att beslut fattas ännu före midsommaren.

Lyssna även till ljudklippet "Kanslichef Ritva Viljanen beklagar förvirringen". I intervjun säger Viljanen säger att man har diskuterat med Pekkarinen och med Thors och tror att man om några dagar kan kan svara på frågan vem som skall föredra ärendet. På frågan vem det är som slutgiltigt skall fatta beslut om vem som föredrar svarar Viljanen något undvikande att Pekkarinen måste besluta om han skall ta hand om ärendet eller inte.

Yles eller Radio Vega Östnylands uppgifter strider alltså mot ryktena som säger att försvarsminister Jyri Häkämies skulle få upgiften att föredra Sibbofrågan. Uppgifterna förefaller även strida mot ryktena som säger att Astrid Thors inte skulle "få" eller inte vill föredra frågan. Om det är så att beredningen av ärendet är klart, så frågar jag mig vem som har lett beredningen och om det inte även här kan finnas ett jävproblem. För övrigt finns det formellt inte någon "Sibbofråga" att ta ställning till, utan det existerar två skilda färslag till ändring av kommunindelning. Inrikesministeriet måste antingen avvisa förslagen eller föra förslagen vidare till statsrådet.

Ossi Savolainen har valts till ny landskapsdirektör för Nylands förbund. Savolainen tillträder tjänsten vid årskiftet, men till Yle har Savolainen redan idag hunnit säga att Nylands och Östra Nylands förbund kunde slås samman fast med det samma. Jag frågar mig varför Savolainen i så fall sökte tjänsten eller varför Nylands förbund överhuvudtaget lediganslog tjänsten, om man tycker att det räcker med ett förbund och därmed en enda landskapsdirektör. Det finns ju redan en nyländsk landskapsdirektör i Borgå...

Min gissning är att statsministern och kommunministern kommer att driva igenom en "sammanslagning" av de nyländska förbunden, fastän Vanhanen inför valet uttryckte sitt stöd för Östra Nylands förbund. Orsaken är att man vill kompensera Helsingfors för den oförverkligade Sibboannekteringen. Ändå tvivlar jag på att det för Helsingfors och Nylands förbund egentligen spelar någon större roll om det finns ett eller två nyländska förbund. En orsak till att Helsingfors hållit en sammanslagning av förbunden på agendan torde vara att man velat hota och köpslå med Sfp och Sibbo om en annektering. Hade Sfp och Sibbo gått med på en annektering av sydvästra Sibbo, så hade Helsingfors "tillåtit" att Sibbo förblivit medlem i Östra Nylands förbund. Omvänt torde det åtminstone gälla att Helsingfors och Nylands förbund väntade med initiativet till en sammanslagning av landskapsförbunden, för att kunna använda landskapsfrågan som ett vapen i Sibbofrågan. Hade man lyckats lura Sibbo att frivilligt gå med på en annektering, så hade förslagen till ändring i kommunindelningen möjligtvis haft lagliga förutsättningar.

En höna av en fjäder? Den 5 juni 2007

Huvudnyheten på första sidan i dagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Sibbofrågan avgörs före midsommar?". Texten är kort och har ingen fortsättning på annan plats i tidningen. Det ser ut som om nyheten skulle ha tagits med just före pressläggning, men nyheten baserar sig helt på intervjun med bostadsminister Jan Vapaavuori i Huomenta Suomi i MTV. Kanske är det bara så att Borgåbladet inte har mera att säga i den viktiga frågan. Jag har en känsla att Bbl nåtts av rykten som man inte omnämner. Risken är dock stor att man här gör en höna av en fjäder. Borgåbladet har talat med kommundirektör Markku Luoma, som inte har hört någonting från regeringen. Luoma undrar varför Vapaavuori uttalar sig då han jävat sig i ärendet.

Gårdagens stora nyhet finns även i dagens Hbl. Rubriken är här "Sibbobeslut före midsommar?" Även i Hufvudstadsbladet baserar sig nyheten på vad Jan Vapaavuori säger sig tro.

För tillfället har jag inga andra belägg för att statsrådet skall ta Sibbofrågan till behandling före moidsommar än Vapaavuoris vaga uttalanden och Christel Liljeströms blogginlägg, där Liljeström säger att "Budet går att 'någon' minister skall föredra annekteringen positivt till statsrådet på onsdagen innan midsommar." Jag skulle inte vara helt överaskad om det visade sig att "budet", som Liljeström skriver om, kommer direkt från bostadsministern, som skall gästa Sibbo nästa vecka. Frågan är hur ny informationen är, när löften har getts om en "positiv" föredragning innan midsommar. Statsrådet har inte många allmänna sammanträden kvar före midsommar eller utgången av juni och sammanträdet veckan före midsommaren torde undantagsvis vara redan på onsdagen. Om statsrådet fattar beslutet i Sibbofrågan senare torde den föreslagna ändringen i kommunindelningen inte kunna förverkligas vid ingången av år 2009. Ytterligare fördröjningar kan lätt tolkas så att påståendena om brådska för ett år sedan var rena svepskäl för ett kuppartat beslut.

Intervjuer med Vapaavuori. Den 4 juni 2007

MTV3 har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Vapaavuori: Sipoo-päätös jo ennen juhannusta". Bostadsminister Jan Vapaavuori intervjuades på morgonen i programmet Huomenta Suomi. Andra delen av intervjun efter nyhetssändningen 8:00 handlar huvudsakligen om Sibbofrågan. I intervjun säger Vapaavuori att statsrådet, enligt hans uppfattning, kommer att behandla frågan om partiell kommunsammanslagning före midsommaren. Han tillägger dock att beslutet "i varje fall" kommer att fattas under detta år, men "förhoppligen före midsommar".

Det finns en viss logik i att ta beslutet före midsommar. I 12 § i kommunindelningslagen heter det att "Beslut om ändring i kommunindelningen skall fattas före juni månads utgång under det föregående året." Ändå tippar jag att Vapaavuoris påstående om ett "Sibbobeslut redan före midsommar" mera handlar om förhoppningar än om vetskap.

Vapaavuori är idag även gäst i Radio Vegas Måndagsintervjun. Även här uttalar sig bostadsministern i Sibbofrågan. Bl.a. svarar han "absolut" på frågan om han är lika mycket för en annektering nu som han var som stadsstyrelsemedlem. Lyssna på intervjun.

Nästa vecka förväntas bostadsminister Jan Vapaavuori komma på officiellt besök till Sibbo. Bostadsministerns senaste uttalanden torde inte öka hans popularitet. Man kunde kanske ge Vapaavuori en viss respekt för hans ståndaktighet, men jag undrar hur korrekt det är att en minister först konstateras vara jävig att deltaga i statsrådets beslutfattande i frågan och sedan fortsätter att komma med klara ställningstaganden. Om Vapaavuori inte redan konstaterats jävig, så skulle han inte kunna uttala sig i Sibbofrågan.

Idag har flera medier förmedlat nyheten att bostadsproduktionen i huvudstadsregionen varit rekordlåg ifjol. Det var med anledning av den låga bostadsproduktionen i huvudstadsregionen som den tidigare bostadsministern Hannes Manninen - eller var det kanske kommunminister Hannes Manninen - hotade med tvångsåtgärder. Annekteringen av sydvästra Sibbo skall åtminstone delvis ses som ett resultat av Manninens (och Matti Vanhanens) hot. En ökad bostadsproduktion kräver obekväma beslut av lokalpolitiker och sådana vill speciellt stadsplaneringsnämndens medlemmar undvika. Det är lättare att planera på grannens område, där det inte bor egna väljare. Den relativt låga bostadsproduktionen beror dock endast delvis på brist på tomtmark.

Ordföranden för kommunstyrelsen i Sibbo Christel Liljeström har på sin blogg kommenterat Vapaavuoris uttalade uppfattning att Sibbofrågan avgörs före midsommaren. Liljeström undrar om det ens är bekräftat vilken minister som skall bereda ärendet och vet berätta att "ingen framställan eller uppgiftsförordning" ännu har landat på migrations- och europaminister Astrid Thors arbetsbord. Liljeström skriver vidare att hon hört att "Samlingspartiet håller på att binda sina ministrars händer". Jag undrar om detta verkligen kan gälla Sibbofrågan. Om ministrarna har bundna händer, så är de enligt min uppfattning även jäviga att ta ställningt till annekteringsförslagens laglighet. Men ingen tycks veta hur lagen skall tolkas i Sibbofallet.

Christel Liljeström berättar i sitt blogginlägg att hon tagit en titt på kommunindelningslagen. Det borde även Jan Vapaavuori göra, eller det borde han ha gjort för ett år sedan. I en kolumn med rubrioken "Pari Sanaa Sipoo-kysymyksen moraalista" i Helsingin Uutiset skrev Vapavuori den 7 juli ifjol följande:

Eduskunnan yhteisesti hyväksymä kuntajakolaki lähtee siitä, että riittävän suuren yleisen edun sitä vaatiessa osakuntaliitos voidaan toteuttaa myös kunnan tahdon vastaisesti.

Här misstar sig Vapaavuori fatalt. Sedan 1998 utgör inga "tillräckliga allmänna fördelar" någon laglig grund för en ändring av kommunindelningen, vilket speciellt Toivo Pihlajaniemi har understrukit. De särskilt vägande skäl som kan möjliggöra en inkorporering av ett större område mot en kommuns vilja är enligt 5 § i kommunindelningslag 19.12.1997/1196 uttryckligen de som specifieras i 3 §. Frågan är om kommunminister Hannes Manninen medvetet missledde Helsingforspolitikerna eller om Manninen tillsammans med Helsingfors försökte lura Sibbo. Här kunde den bristfälliga informationen på inrikesministeriets webbplats, som jag påtalade i gårdagens blogginlägg, ha haft en funktion. Ett alternativ är att inte heller Manninen, under vars beredning tre kommundelssammanslagningar förverkligats, kände till de lagliga förutsättningarna för ändringar i kommunindelningen.

Christel Liljeström har på kvällen publicerat ett nytt blogginlägg, det andra för idag. Rubriken är "Höjden av dålig förvaltning". Ärendet är naturligtvis betydelsefullt. Jag citerar det första stycket i inlägget:

Nu är jag allvarligt orolig. Budet går att "någon" minister skall föredra annekteringen positivt till statsrådet på onsdagen innan midsommar. Vilken minister –det sägs inte rakt ut, men man säger att ärendet inte tillåts beredas av Thors.

Bristfällig information. Den 3 juni 2007

På inrikesministeriets webbsidor finns det information om förutsättningarna för ändringar i kommunindelningen. Speciellt relevant för fallet Sibbo är en sida med rubriken "Förutsättningar av delvisa sammanslagningar" ("Kuntien osaliitosten edellytykset"). Denna sida fanns dock inte i början av år 2006. På sidan "Muutoksen edellytykset" ("Förutsättningar för ändring") fanns (enligt Internet archive/ Wayback Machin) i janiuari 2006 följande information:

Kuntajaon kehittämisen tavoitteena on kuntien alueellinen eheyden ja yhdyskuntarakenteen toimivuuden edistäminen. Alueellisella eheydellä tarkoitetaan sitä, että kunnan tulisi muodostua yhdestä ja mahdollisimman ehyestä alueesta. Yhdyskuntarakenteen toimivuus edellyttää, että työssäkäyntialueet, liikenneyhteydet ja muu yhteiskunnallinen perusrakenne sopivat mahdollisimman hyvin yhteen kuntajaon kanssa.

Kuntajakoa voidaan muuttaa kuntajakolain 3 §:n mukaisesti, jos muutos

- edistää palvelujen järjestämistä alueen asukkaille

- parantaa alueen asukkaiden elinolosuhteita

- parantaa alueen elinkeinojen toimintamahdollisuuksia tai

- edistää kuntien toimintakykyä ja toiminnan taloudellisuutta.

Nämä kuntajaon muuttamisten yleiset edellytykset koskevat kaikenlaisia muutoksia kunnallisessa jaotuksessa. Muutos voidaan tehdä, jos yksikin säädetyistä yleisistä edellytyksistä toteutuu. Lisäksi on säädetty erityisiä edellytyksiä sellaisille kuntajaon muutoksille, jotka merkitsevät uuden kunnan perustamista taikka kuntien lukumäärän vähenemistä (4 §).

Numera har motsvarande sida rubriken Kunnan muodostaminen ja kuntajaon muutoksen edellytykset ("Bildandet av kommuner och förutsättningar för ändringar i kommunindelningen"). Den sista satsen har kompleterats, så att den lyder enligt följande: "Lisäksi on säädetty erityisiä edellytyksiä sellaisille kuntajaon muutoksille, jotka merkitsevät uuden kunnan perustamista taikka kuntien lukumäärän vähenemistä (kokonaisten kuntien yhdistymiset, kuntajakolain 4 §) sekä erityisiä edellytyksiä kunnan alueen supistumisessa ja laajenemisessa (ns. osaliitokset, kuntajakolain 5 §)." Tidigare refererades alltså inte alls till 5 § i kommunindelningslagen. Paragraf 5 i Kommunindelningslag 19.12.1997/1196 lyder enligt följande:

Särskilda förutsättningar vid minskning och utvidgning av kommunens område

En ändring i kommunindelningen som innebär att en kommuns område minskas eller utvidgas, men inte att en ny kommun bildas eller att antalet kommuner minskar, kan verkställas, om

1) inte fullmäktige i någon berörd kommun motsätter sig ändringen, eller om

2) ändringen inte inverkar på invånarantalet i någon kommun med mer än fem procent eller på arealen i någon kommun med mer än tio procent, räknat enligt landarealen.

I övrigt kan en sådan ändring i kommunindelningen som avses i 1 mom. verkställas endast under särskilt vägande i 3 § nämnda förutsättningar.


Yle har efter TV-nyheterna 17:00 publicerat en notis med rubriken "Pääkaupunkiseutu ykköskohteeksi asuntopolitiikassa". I notisen nämns även Sibbo. Jag citerar:

Myös Sipoosta odotetaan yhtä pelastajaa tonttipulaan. Asuntoministeri odottaakin päätöstä Sipoon rajasiirrosta pikapuoliin.

Enligt TV-nytts inslag ser Vapaavuori annekteringen av sydvästra Sibbo fortfarande som en dellösning på tomt- eller bostadsbristen. Se även Yle Internyts notis "Vapaavuori: bot mot bostadsbristen".

Ett undermåligt förslag. Den 2 juni 2007

Högsta förvaltningsdomstolens beslut att förkasta besvären angående annekteringsbesluten kom så sent att Sipoon Sanomat först i denna veckas nummer hann ta med nyheten. Torsdagens tidning kommenterar HFD:s beslut i en artikel med rubiken "Sipoo ei saanut sympatiaa eri oikeusasteista". Egentligen handlar artikeln snarare om Helsingfors förvaltningsdomstols beslut än om Högsta förvaltningdomstolens beslut. HFD gav inga nya motiveringar att kommentera, utan hänvisar bara till Helsingfors förvaltningsdomstols beslut.

Till skillnad från domarna är jag fortfarande av den åsikt att Helsingfors annekteringsdomstol inte skedde i lagenlig ordning. Visst är det talande att Helsingfors i sin förklaring från den 19 september som bevis för att annekteringsbeslutet inte beretts i hemlighet nämner att Jussi Pajunen och Jan Vaapaavuori "förhandlade" med Markku Luoma och Cristel Liljeström den 11 april 2006. På styrelsemötet den 18 september, där Helsingfors förklaring antogs, kritiserades Pajunen och Vapaavuori (utanför protokollet) för att ha förhandlat med Sibbo utan mandat. I själva verket var "förhandlingarna" högst konfidentiella. Stadsstyrelsen torde inte ha kännt till några "förhandlingar" innan de läckte ut via medierna några dagar före styrelsemötet.

Men även om förvaltningsdomstolen hade ogiltigförklarat Helsingfors stadsfullmäktiges beslut att göra ett förslag till ny kommunindelning, så torde förslaget ha varit ett faktum. Däremot borde kommunminister Hannes Manninen med det samma ha tagit avstånd från Helsingfors förslag, därför att det inte uppfyllde kriterierna på ett seriöst förslag. Det kunde Manninen av förekommen anledning inte göra och därför måste en utredningsman utses. Annekteringsbeslutet slöts inte bara på ett tvivelaktigt sätt. Själva förslaget med motiveringar var och är fortfarande så dåligt att det inte hör hemma på statsrådets bord. I själva verket förklarade Manninen, enligt Hbl, förslaget inaktuellt den 29 november.

Förslag till landskapsplan. Den 1 juni 2007

Östra Nylands förbund har publicerat förslaget till landskapsplan för Östra Nyland (pdf). I förslaget till beskrivning av landskapsplanen (pdf) nämns metron noll gånger och HELI-banan 32 gånger.