Pääkaupunki. Den 7 december 2007

Jouka Tikkanen har i sin bok Sipoon ryöstö återgett "Sari Kivinens" (Mari Kiviniemi) pressmeddelande från den 1 december 2006. Pressmeddelandet fick när det publicerades stor uppmärksamhet i svenskspråkiga medier, men tydligen har även Tikkanen noterat att pressmeddelandet är unikt i all sin enfaldighet, emedan han offrat en hel sida i boken just på detta pressmeddelande. Tyvärr har Tikkanen tydligen kopierat meddelandet från den Kiviniemis hemsida. Jag har tidigare i blogginlägget "Minister med lantiskomplex. Den 18 april 2007" noterat att Kiviniemi på sin hemsida modifierat pressmeddelandet, så att de värsta tokigheterna lämnats bort. I originalversion lyder början av meddelandet enligt följande:

Keskustan varapuheenjohtajan, Helsingin kaupunginvaltuutettu Mari Kiviniemen mukaan Keskusta tukee voimakkaasti Helsingin pyrkimyksiä käyttää Sipoossa sijaitsevia alueita asuntorakentamiseeen. Maailmassa tuskin on toista metropolia, joka on tähän saakka voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalin kasvun esteenä.

- Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri, jotta tässä ikuisuuskysymyksessä päästiin eteenpäin. Keskustan tavoitteena on, että nykyinen hallitus päättää asiasta, kun selvitysmiehen esitys on nyt valmistunut. Parasta olisi, että liitos tapahtuisi Helsingin esittämässä alkuperäisessä laajuudessa.

Motsvarande stycken lyder i den modifierade formen, som återges i Tikkanens bok enligt följande:

Keskustan varapuheenjohtajan ja Helsingin kaupunginvaltuutetun Mari Kiviniemen mukaan Keskusta tukee kaupungin pyrkimyksiä käyttää Sipoossa sijaitsevia alueita asuntorakentamiseen.

Tähän saakka Helsingin metropolialue on voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalikasvun esteenä.

Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri ennen kuin kysymyksessä päästiin eteenpäin. Kiviniemen mukaan Keskustan tavoitteena on, että nykyhallitus päättää asiasta, kun selvitysmiehen esitys on nyt valmistunut. Parasta olisi, että liitos tapahtuisi Helsingin esittämässä alkuperäisessä laajuudessa.

Ännu för ett år sedan sade Kiviniemi alltså att Centern stöder utredningsmannens förslag, fastän annekteringen endast torde ha understötts av Centern i Helsingfors och ministrarna Vanhanen och Manninen, som hade förbunduit sig att stöda en ändring i kommunindelningen. Den extremt haltande jämförelsen mellan havet och "muren" i öster har jag kommenterat i flera tidigare inlägg. Speciellt intressant finner jag att Kiviniemi i sitt modifierade meddelande talar om Helsingfors "metropolområde". "Metropolområdet" kan betyda olika saker, vilket gör det svårt att argumentera mot påståendet. Jag gissar dock att Kiviniemi syftar på SAD-området eller Huvudstadsregionen, som till engelska översätts till Helsinki Metropolitan Area. I sin rapport kommer kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi med liknande obestämda påstående, som är svåra att motsäga, därför att de inte säger någonting bestämt. På en central plats i rapporten skriver Myllyniemi följande:

Miksi Helsinki tarvitsee lisämaata? Kyse ei ensisijaisesti ole Helsingin lisämaan tarpeesta vaan välttämättömyydestä pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen itään suuntautuvasta eheyttämisestä. Sen toteuttamiseksi tarvitaan kunnan osaliitosta, jonka laajuus on edellä perusteltu.

Edellisestä aluelaajennuksesta, idän suunnalla, on 40 vuotta. Tämän ajanjakson aikana pääkaupunki on voinut kasvaa vain kahteen suuntaan, minkä johdosta yhdyskuntarakenne on hajautunut työmatkaliikenne ruuhkautunut ja asumiskustannukset ovat hallitsemattomasti kasvaneet.

Det är svårt att säga vad Myllyniemi syftar på med "pääkaupunki". Ordagrant säger Myllyniemi att huvudstaden endast har kunnat växa åt två håll de senaste 40 åren. Ur sammanhanget framgår det att han anser att "huvudstaden" endast har kunnat växa norrut och österut, men i verkligheten har tillväxen koncentrerats till östra Helsingfors, så att stadsbebyggelsen nu längs Österleden börjar närma sig gränsen mellan Helsingfors och Vanda. Det är även möjligt att Myllyniemi med "pääkaupunki" syftar på SAD-området och att han i SAD:s grundande 1970 ser någon form av utvidgning, som huvudsakligen skedde i nordlig och västlig riktning. Då Nordsjö hade anslutits till Helsingfors redan 1966, så blev det inte så mycket kvar för en utvidgningen österut den gången.

Liksom jag i flera blogginlägg noterat påstår Myllyniemi i sin rapport att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen." Om man som brukligt är med pääkaupunkiseutu syftar på SAD-området, så stämmer Myllyniemis påstående inte alls, vilket framgår ur kartan ovan. (Kartan ingår i Hannu Penttiläs presentation från Nylands förbunds "landskaparlament" för ett par veckor sedan.) Däremot stämmer det att tätortsbebyggelsen västerut längs Västerleden sträcker sig ett par kilometer längre västerut än längs Österleden österut, men längs Österleden är bebyggelsen mera "sammanhållande" och tätare än längs Västerleden. För att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken borde tillväxten koncentreras till västerleden och existerande stationsområden. Detta torde även vara Penttiläs budskap.

Ett centralt element i Tikkanens bok är finansieringen av riksdagsvalet 2007. Yle har idag publicerat notiser med rubriken "Europarådet prickar valfinansieringen" och "Puoluerahoituksen valvonnalle moitteita".

Trovärdig vittnesbörd. Den 6 december 2007

Den kanske viktigaste insikt som Jouko Tikkanens "triller" Sipoon ryöstö hittills har gett mig är att politikerna i Sibbo sommaren 2006 var oerhört splittrade - trots det gemensamma yttre hotet. Just denna splittring torde ha möjligjort att Helsingfors och dåvarande kommunministern kunde föra vidare ett synnerligen tvivelaktigt projekt, som byggde på mygel, lögner och förtal. Splittringen i Sibbo gällde inte bara synen på hur kommunstyrelseordföranden och kommundirektören hade skött situationen, utan även uppfattningen om vad som låg bakom Helsingfors områdeskrav. Kanske var det så att "oppositionen" i Sibbo ville tro att det var den tidigare moderata tillväxten och Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund som föranledde Helsingfors krav, för att man skulle kunna skylla krisen på Sfp och de gröna. Åtminstone såg Samlingspartiet, SDP och Centern sin chans att ändra på kommunens linje. Efters att Sibbo radiakalt ändrat linje och statsrådet lika väl tog beslutet om en ändring i kommunindelningen, borde det stå klart att motiveringarna till en annektering endast varit svepskäl. Lika väl förefaller man i Sibbo med konsulthjälp befästa revolutionen. På kommunens hemsidor i nya färger heter det att både personalen och beslutsfattarna förbundit sig till tillväxt. Och inte nog med det. De skall även betrakta den kraftiga tillväxten och utvecklingsskedet som "positivt". Hela kommunens identitet byggs upp kring slogan "en plats för tillväxt". Jag skulle kalla det hjärntvätt.

Hannes Manninen ville öka produktionen av småhus i Helsingforsregionen. Den nya bostadsministern vill minska andelen egnahemshus. Speciellt viktigt är det att notera att ministrar från Helsingfors inte vill att huvudstaden förlorar goda skattebetalare till Sibbo på samma sätt som staden har förlorat skattebetalare till kommunerna i norr och väst. Nu finns det en risk för att Sibbo kommun frivilligt planerar enligt den förra bostadsministerns krav, vilket skulle få oönskade följder för Helsingfors. Då räcker det inte med att Helsingfors annekterar en mindre del av kommunen. Då måste Helsingfors inkorporera hela Sibbo för att förhindra att Sibbo skummar av grädden från huvudstaden. Utvecklings- och näringsenheten i Sibbo motiverar kommunens nya tillväxtlinje med trycket från Helsingfors, men om Sibbo vill bevara sin självständighet borde man ta det sakta i backarna. Åtminstone borde man stanna upp och tänka sig för innan man beger sig på en kamikaze-flygning. Det är ingen hemlighet att inflytelserika Helsingforspolitiker faktiskt förespråkat en inkorporering av hela Sibbo.

Den politiska splittringen i Sibbo gjorde det svårt för kommunen att avvärja Helsingfors anspråk. Däremot ger splittringen även trovärdighet åt avslöjningarna av Helsingforsledningens agerande. Att två oberoende källor ger samma bild av ett händelseförlopp anses så väl inom historievetenskap som juridik bekräfta vittnesmålens trovärdighet. Det faktum att Jouko Tikkanen hörde till "oppositionen" i Sibbo våren 2006 gör att hans skildring av Helsingforsledningens utpressningsförsök är högst trovärdig, trots att ramarna är en fiktion. Tikkanen eller åtminstone "Jukka Takkunen" hörde till de politiker som aktivast krävde kommunstyrelseordförandens avgång, men ur Sibbos interna utredning framgår det att det var Jan Vapaavuori som pressade Sibboledningen att hålla tyst.

Vid presskonferensen efter statsrådets gränsbeslut fick statsminister Matti Vanhanen frågan om inte plagiatet i kommuindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport undergräver trovärdigheten i motiveringarna för en ändring av kommunindelningen. Statsministern svarade undvikande att det bör noteras att Myllyniemis förslag klart skiljer sig från Helsingfors ursprungliga initiativ. Emellertid motsvarar Myllyniemis förslag det krav som Helsingfors ledning ställde våren 2006. Den karta som Hufvudstadsbladet i misstag publicerade den 21 juni 2006 skildrar inte bara ett område som i praktiken sammanfaller med Myllyniemis förslag. Området som skildras på kartan är även så gott som identiskt med området som Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori enligt Helsingin Sanomat under hot krävde av Sibbo. Se bilden ovan.

Helsingin Sanomat har en kvart i fem publicerat en artikel med rubriken "Kansainvälinen kilpa toi paljon ideoita Helsingin seudun tulevaisuudesta". I artikeln berättas det att 90 grupper har lämnat in bidrag till tävlingen Ggreater Helsinki Vision. Det torde finnas skäl att återkomma.

Ekonomisk förlust. Den 5 december 2007

Christel Liljeström alias Doris Lundström har sent i går kväll i ett blogginlägg noterat att statsrådets gränsbeslut förhindrar Sibbo kommun att göra en planeändring på Björnsö. Att Sibbo lockar goda skattebetalare till Björnsö ses inte i Helsingfors med blida ögon, men för Sibbos del handlar det om att få ut pengar innan området eventuellt inkorporeras av Helsingfors. Att Sibbo nu inte kan förverkliga den planerade försäljningen av 40 tomter på Björnsö betyder ekonomisk förlust för kommunen. Principiellt är det intressant att statsrådets uppenbarligen olagliga beslut så konkret förorsakar ekonomisk skada för Sibbo kommun. Jag undrar om någon kan ställas till svars för den skadan. Fallet Sibbo innehåller även andra straffrättsliga frågor, som inte hör till Högsta förvaltningsdomstolens ansvarsområde.

Fastän jag inte hunnit långt i Jouko Tikkanens bok Sipoon ryöstö har boken redan gett mig mardrömmar. Personerna i boken är verkliga personer, men deras namn har med några få undantag ändrats. Läsaren måste nu hålla reda på en hel del fingerade namn. Som lärare har jag i höst varit tvungen att lära mig ett hundra tal namn på nya elever. I natt drömde jag att de alla hade fått nya fingerade namn... De fingerade namnen i Tikkanens bok är ofta humoristiska och lätta att komma ihåg, men läsningen hade åtministone för mig varit lättare om Tikkanen hade använt riktiga namn. De fingerade namnen skyddar på inget sätt de berörda. Det är t.ex. fullständigt uppenbart att det är Jan Vapaavuori som gör sig skyldig till stöld och misshandel.

Det är inte bara personerna i Sipoon ryöstö som är verkliga. Tikkanen alias Jukka Takkunen har direkt kopierat repliker från medier och flera sidor i boken är direkt kopierade från diskussionsprotkollet från Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni 2006. Tikkanens bok är inte intressant minst för att den avslöjar det verkliga händelseförloppet. Tyvärr är det ofta svårt att avgöra när händelseförloppet medvetet är fiktivt och när Tikkanen försöker skildra händelserna så som han själv uppfattat dem. Att Tikkanens tolkning ställvis skiljer sig från min uppfattning kan delvis bero på att Tikkanen representerar "oppositionen" i Sibbo före den 21 juni 2006. (Numera förefaller det vara den före detta finska oppositionens politiska linje som gäller i kommunen, fastän Sfp fortfarande besitter de centrala posterna och tillsammans med de gröna fortfarande bildar majoritet i kommunfullmäktige.)

Sambandet mellan KSSR och dallet Sibbo berörs i förbifarten då Tikkanen gällande den 10 april 2006 skriver att "Kuntaministeri Manne Ryyninen pitää Helsingin esitystä taivaanlahjana, kun kuntien palvelurakenneuudistukseen tähtäävä Paras-hanke takkuaa." Desto mera redogör inte Tikkanen för Manninens motiv, vilket föranleder författaren att leka med tanken att det bakom annekteringsplanerna finns ryska intressen. Replikerna som i boken yttras den 10 april är för övrigt även de från den 21 juni.

I Sipoon ryöstö går Sfp med ministrarna Stefan Ekman (Jan-Erik Enestam) och Erik Welin (Stefan Wallin) i spetsen med på en annektering av sydvästra Sibbo på villkoret att Sibbo får stanna kvar i Östra Nylands förbund. Detta torde inte vara ren fiktion, men verkligheten är nog här långt mera komplicerad än romanen. På grund av inre splittring i Sibbo kunde man sommaren 2006 inte dementera påståendena om ovilja till samarbete. Så väl från Sfp:s som från "oppositionens" sida hade man i Sibbo varit villiga att förhandla och samarbeta med Helsingfors, men på delvis olika villkor.

Ur Sipoon ryöstö framgår det även att Helsingfors hade nöjt sig med ett 3 000 hektar stort område som sträckte sig endast till Immersbyvägen, ifall Sibbo frivilligt hade gått med på en inkorporering. I praktiken motsvarar området utredningsman Pekka Myllyniemis förslag. I boken är det Sulo Armainen (Arno Sulonen) vid inrikesministeriet som föreslår att det utnämns en utredningsman, men här torde det ensdast handla om en gissning. (Det var Sulonen som ansvarade för den kontroversiella beredningen av statsrådets beslut.) För att inte förstöra spänningen skall jag inte avslöja allt om händelseförloppet i Sipoon ryöstö, men jag skall skall fortsätta kommentera boken .

Snedvridning. Den 4 december 2007

I inrikesministeriets motiveriangar (prememoria) till statsrådets gränsbeslut citars bl.a. följande satser ur kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport:

Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Texten har Myllyniemi kopierat ur Helsingfors stads dokument med juridiska motiveringar, som Myllyniemi fick på begäran av Jussi Pajunen och Eila Ratasvuori. Under rubriken "Esittelijän esitys" inleder Arto Sulonen inrikesministeriets motiveringar till en ändring av kommunindelningen med att hävda att "Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on kuntajakoselvittäjän kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen." I sin rapport hävdar Myllyniemi emellertid att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen." Detta stämmer inte alls överens med verkligheten. I själva verket är det precis tvärtom. På Internet finns en diskussionsplats med namnet Joukkoliikennefoorumi, där fackmän och fantaster diskuterar spårvägs- och annan kollektivtrafik. Här citerar jag några rader från ett inlägg från den 21 jun 2006:

Asuntorakentamisen keskittäminen itään vinouttaa väestörakennetta entisestään. Pitäisi pikemmin rakentaa asuntoja tasaisesti ympäri Helsinkiä, painottuen pohjoiseen ja länteen, minne suurin osa uusista työpaikoistakin syntyvät. Tiedän että Espoossa ja Vantaalla on rakentamiselle tilaa vielä vaikka huru mycket, myös olemassaolevien ja suunniteltujen raideyteyksien varrella

I själva verket finns det utrymme för bebyggelse även längs spårtrafiklederna i Helsingfors. Att de existerande (och planerade) järnvägs- och metrolinjerna är dåligt utnyttjade så väl i Helsingfors som i Vanda och Esbo framgår det ur en dia ur presentationen för Hannu Penttiläs föredrag vid Nylands förbunds metropolparlament den 22 november. Se bilden ovan. Här är förklaringen till att det är svårt att få kollektivtrafiken att fungera.

Jag har idag fått Jouko Tikkanens bok Sipoon Ryöstö, som jag beställt via Akademiska bokhandeln. Eftersom jag läser långsamt har jag hunnit läsa endast 40 sidor ur boken. Någon vanlig roman är det inte fråga om, utan boken är späckad med fakta om fallet Sibbo.

Ett berg av dokument. Den 3 december 2007

Hufvudstadbladet har tidigt på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Sibbobeslut tidigast i januari". Jag citerar ur notisen:

Det fanns små förhoppningar, eller farhågor, om att inkorporeringen av sydvästra Sibbo till Helsingfors skulle välsignas av HFD ännu på 2007 års sida. Så blir det knappast, säger infromationschef Teuvo Arolainen.

Enligt honom sammanträder sektionen som granskar Sibboärendet i mitten av december. Sektionen leds av Högsta förvaltnningsdomstolens president Pekka Hallberg. Domarna har ett litet berg av dokument att titta på – blande dem förslag, besvär och motbesvär.

– Saken är komplicerad och gruppen kan begära nya utlåtanden. Min gissning är att beslutet dröjer åtminstone till januari och möjligen längre, säger Arolainen.

Att offentliggörandet av domslutet dröjer till nästa år är i sig ingen nyhet. Det har tidigare sagts att beslutet avges först i januari och att det kan ta upp till en månad innan ett beslut avges efter att det har fattats. Nu heter det i HBL:s notis att beslutet kan dröja ytterligare. Högen av dokument som domarna måste gå igenom torde främst innehålla besvär, förklaringar och motförklaringar, samt bilagor. Inrikesministeriets förklaring har även benämts "utlåtande", men till besvären och motförklaringarna har det även bifogats expertutlåtanden.

Den stora mängden dokument är en arbetsbörda i sig. Svårigheten är väl inte att ta ställning till huruvida statsrådets gränsbeslut skall ogiltigförklaras eller inte. Svårigheten ligger snarare i att det finns så många möjliga grunder på vilket beslutet kan ogiltigförklaras. De olika grunderna torde dessutom stöda varandra. Bristerna i kommunindelningsutredarens rapport torde stöda påståendena om utredningsmannens jäv, medan skälen att ifrågasätta utredningsmannens opartiskhet ytterligare försvagar utredningens trovärdighet.

Jag har frågat mig om man från Helsingfors sida pressade statsminister Matti Vanhanen att deltaga i statsrådets Sibbobeslut, för att man insåg att beslutet skulle falla på andra grunder, ifall det inte föll på statsministern jäv. Genom att ha tagits ställning i frågan tänkte man kanske att Vanhanen binder sig till en viss åsikt, ifall "Sibbofrågan" tas upp som en lagstiftningsfråga. Det kan dock finnas andra förklaringar.

Helsingin seudun kauppakamari har idag publicerat ett pressmeddelande, vars rubrik Helsingin Sanomat för en notis på tidningens webbsidor okritiskt kopierat. De höga bostadspriserna bromsar enligt pressmeddelandet tillväxten i Helsingforsregionen, men det är naturligtvis den relativt höga tillväxten som skruvat upp bostadspriserna just i Helsingforsregionen. Staten bör enligt handelskammaren stöda Helsingfors för att Helsingfors skall kunna fungera som Finlands lokomotiv med den högsta tillväxten i landet, men samtidigt förefaller man anse att staten bör stöda Helsingfors, eftersom Helsingfors är Finlands lokomotiv med den högsta tillväxten i landet. Handelskammaren tycks vara en ivrig påhejare av metropolpolitiken. Handelskammarens representant Tiina Pasuri tog på Nylands förbunds metropolparlament, av presentationen att döma, ställning både för en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen och en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden.

Zoner oberoende av kommungränserna. Den 2 december 2007

I gårdagens blogginlägg omnämnde jag SAD:s publikation "Pääkaupunkiseudun taksa- ja lippujärjestelmän vaihtoehdot 2014" från den 31 oktober 2006. I publikationen behandlas två olika möjliga modeller för biljettsystem som baserar sig på en zonindelning. I den ena modellen motsvarar zonindelning indelningen i zoner på kartorna i Hannu Penttiläs presentation från metropolparlamentet. (Se gårdagens bloginlägg "Zongränser. Den 1 december 2007".) Här skiljes sig zonmodellen från den nuvarande modellen genom att Alberga och Hagalund med omnejd i Esbo liksom Västerkulla och Västersundom i Vanda har anslutits till samma zon som Helsingfors. I den andra modellen i "Pääkaupunkiseudun taksa- ja lippujärjestelmän vaihtoehdot 2014" följer zonindelningen ännu mindre de administrativa gränserna. Zonerna är här indelade i mindre delområden, vilket skulle kräva en hel del lokalkännedom av resenärerna. Överhuvudtaget kräver en modell som bygger på en zonindelning som är oberoende av kommungränserna relativt stor lokalkännedom av resenärarna. Man kan fråga sig om inte en av idén med en zonindelning är att göra de existerande stadsgränserna osynliga, för att senare lättare kunna flytta eller avskaffa dessa gränser.

En intressant detalj i den andra zonmodellen i "Pääkaupunkiseudun taksa- ja lippujärjestelmän vaihtoehdot 2014" är att stora delar av Esbo skulle ligga utanför zon 3, som omringar Helsingfors (och östra Esbo). Däremot skulle delar av Tusby och Myras i Sibbo höra till samma del av zon 3 som östra Vanda. Zonmodellen visar således att ändringar i kommunindelningen i princip inte är nödvändiga för att Sibbo skall kunna integreras i huvudstadsregionens kollektivtrafiksystem.

En intressant detalj på kartan ovan, som illustrerar den andra zonmodellen, är att sydvästra Sibbo hör till zon 3. Gränsen mellan zon 2 och zon 3 följer här den nuvarande gränsen mellan Vanda och Sibbo, medan zon 3 österut sträcker sig exakt så långt österut som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi efter dokumentets publicering skulle förseslå att Helsingfors utvidgas österut. Kartan kunde i princip tolkas som ett tecken på att Myllyniemi drog gränsen på rätts ställe med tanke på utvecklingen av kollektivtrafiken, men snarare är kartan ytterligare ett bevis på att Myllyniemi bara föreslog det område som Helsingfors och kommunminister Hannes Manninen hade kommit överens om. Kartan visar även att Manninens stöd av ett 5 000 hektar stort område var en bluff. Det kan noteras att Granö, som Helsingfors varit speciellt intresserat av, på kartan är färgat i blått och således inkluderats i zon 3.

Zongränser. Den 1 december 2007

Den 22 - 24 november ordnade Nylands förbund ett seminarium eller "landskapsparlament" på Silja Symphony. Temat för årets landskapsparlament var "Metropoliparlamentti!" Med på kryssningen fanns även förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi, som höll ett föredrag med rubriken "Metropolipolitiikka ja Helsingin seudun yhteistyö". Kiviniemis presentation är gjord på finansministeriet, inte på inrikesministeriet. En annan föredragshållre på metropolparlamentet var Pekka Korpis efterträdare som biträdande stadsdirektör, samatbetsdirektören vid SAD (YTV) Hannu Penttilä.

Penttilä höll ett föredrag under rubriken "Tehokas joukkoliikenne". Penttiläs presentation innehåller flera intressanta dior. I gårdagens blogginlägg publicerade jag en dia som visade det "nuvarande" systemet för biljettpriser för kollektivtrafiken i huvudstads- och Helsingforsregionen. Iögonstickande är att sydvästra Sibbo här har markerats som en del av Helsingfors. Ur kartan framgår problemet med den nuvarande prissättningen, som utgår från stadsgränserna. Idag kostar en enkel biljett för en resa på 15 km från Nordsjö till Helsingfors centrum 2,20 (enkel biljett) eller 1,80 (värdebiljett). En biljett för en 5 km lång resa från Kegelviken i Esbo till Helsingfors centrum kostar 3,60 respektive 3,10. Med det nuvarande systemet skulle det alltså vara billigare att åka en 20 km lång väg från Landbo till Helsingfors centrum än att åka över gränsen mellan Esbo och Helsingfors. Systemet skulle inte i praktiken fungera då resenärer från Landbo måste åka igenom Vanda för att komma till Helsingfors centrum.

Det största problemet med det nuvarande biljettsystemet är inte de problem som en eventuell ändring i kommunindelningen skulle ge upphov till. Det stora problemet är de relativt dyra biljetterna från östra Esbo till Helsingfors, som hämmar användningen av kollektivtrafik och därmed ökar användningen av personbilar. Kartorna på bilden ovan är båda från Penttiläs presentation. Den övre kartan visar visar hur en zonmodell kunde öka användningen av kollektivtrafik över gränsen mellan Esbo och Vanda. Beräkningarna bygger på att östra Esbo skulle anslutas till samma zon som Helsingfors. Ur båda kartorna framgår att även Västerkulla och Västersundom hör till samma zon som Helsingfors. Motsvarande gränser, enligt vilka Västerkulla ansluts till samma zon som Helsingfors, finns med redan i SAD:s publikation "Pääkaupunkiseudun taksa- ja lippujärjestelmän vaihtoehdot 2014" från den 31 oktober 2006, med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi har inte tagit denna zonmodell i beaktande då han gjorde förslaget till ny kommunindelning.

Ur den nedre kartan framgår även att hela det nuvarande Helsingfors skulle höra till samma zon, men att sydvästra Sibbo inte skulle höra till denna zon, fastän zonen dragits ut mycket längre österut än västerut. Östersundom skulle alltså höra till en annan zon än Nordsjö hamn. I praktiken skulle Östersundom även vara isolerat från de övriga delarna av den zon som området tillhör. Ett av de centrala argumenten för en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors har varit att de nuvarande administrativa gränserna förhindrar en utveckling av kollektivtrafiken i Helsingfors- eller huvudstadsregionen. I verkligheten är det är det helt andra än Sibbo kommuns gränser som behöver justeras.