Märkligt pressmeddelande. Den 17 maj 2008

I blogginlägget "Möjligheter för urbant småhusbyggande. Den 6 maj 2008" uppmärksammade jag Miljöministeriets pressmeddelande "Asuntoministeri Jan Vapaavuori: Kaupunkimaisilla pientaloilla vastataan ihmisten toiveisiin - Helsinki näyttämään mallia Lounais-Sipoossa". Jag fann det sökt och roande att "östmetron" lyftes fram i pressmeddelandet. Bostadsministern hade hållit ett tal vid ett seminarium om småusboende - inte om trafiklösningar, men av föekommen anledning omnämns metron ständigt i samband med sydvästra Sibbo. Tyvärr har miljöministeriet inte publicerat bostadsministerns tal, men nu har talet istället sent om sider publicerats på Jan Vapaavuoris egen webbplats. Som jag lite misstänkte omnämns metron överhuvudtaget inte i bostadsministerns tal, fastän han i talet enligt pressmeddelandet hade sagt följande:

Ensi vuoden alussa tapahtuva Sipoon lounaisten osien liittäminen Helsinkiin avaa tässä suhteessa ennennäkemättömät mahdollisuudet. Alue on riittävän suuri ja käytännössä katsoen rakentamaton. Joukkoliikenne on helppo järjestää itämetron avulla.

I själva verket omnämns sydvästra Sibbo överhuvudtaget inte i Vapaavuoris tal, trots rubriken i presmeddelandet. Men så är även syftet med pressmeddelandet ett helt annat än att informera om vad bostadsministern i verkligheten har sagt i sitt tal.

I en kolumn som publicerades dagen före bostadsministern höll det ovannämnda talet omnämner Vapaavuori däremot sydvästra Sibbo i det avslutande raderna. Jag återger dem här:

Lähes kaikki mikä Helsinkiin rakennettaisiin, eheyttäisi seudun rakennetta. Ja mitä houkuttelevampi kaupunkimaisen pientalorakentamisen kokonaisuus Sipoosta Helsinkiin siirtyville alueille pystytään luomaan, sitä enemmän sekin eheyttää rakennetta.

Att Vapaavuori talar så starkt för ökad sammanhållning i samhällstrukturen beror inte bara på att hans tal numera skrivs på miljöministeriet. Allt som byggs innanför Helsingfors gränser - även småhusbebyggelse - ökar sammanhållningen i samhällsstrukturen. Vill man förbättra sammanhållningen i samhällstrukturen räcker det därför med att flytta på Helsingfors gränser.

Penningtvätt. Den 16 maj 2008

Ett märkligt skådespel har ägt rum de senaste dagarna när högt uppsatta politiker gått till Canossa ocg redovisat sina valbidrag. Jag har på denna blogg i flera inlägg behandlat valfinansieringen, som även har kopplingar till fallet Sibbo. (Se "Politiska domare. Den 27 januari 2007", "Det genomskinliga samhället. Den 28 januari 2007","Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007", "Valbidrag. Den 21 maj 2007" och "Sibbo storskog. Den 23 maj 2007".) Jag har tidigare citerat Jaakko Laaksos (vf) analys i artikel "Sipoo-kaappauksen taustalla rakennusfirmojen edut" i Vantaan Sanomat den 31 juli 2006, men jag upprepar här några rader:

Kaappauksen taustalta löytyvät maamme suurimpien rakennusfirmojen edut ja vaateet, joita kolmen suurimman puolueen keskeiset poliitikot näyttävät nyt ajavan. Läntiseen Sipooseen on tarkoitus rakennuttaa asuntoja noin 50 000 uudelle asukkaalle. Rakentamisesta vastaisivat Sipoon rakentamattomien alueiden kimppuun jo pitkään halajaneet rakennusfirmat, ei Helsingin kaupunki.
...

Suurimmille rakennusfirmoille ei ole yhdentekevää, miten keskeiset puolueet asuntopolitiikassa toimivat. Ei ole salaisuus, että suurimmat rakennusfirmat rahoittavat erityisesti kolmen suurimman puolueen kansanedustajaehdokkaiden eduskuntavaalikampanjoita.

Bolag i byggnadsbranschen är speciellt benägna att ge valbidrag, eftersom just deras förutsättningar är speciellt beroende av enskilda politiska beslut. Samtidigt är politiker speciellt benägna att gå byggnadsbolagens ärenden. Det är klart att politikerna inför riksdagsvalet 2007 ville lösa den påstådda tomtbristen och skapa förutsättningar för byggnadsbolagen. Själv ser jag Matti Vanhanens "tomtkrig" i sydvästra Sibbo som en allt för dåligt kamouflerad fundraising inför riksdagsvalet. Ändå är detta tomtkrig endast ett sidospår i fallet Sibbo. Man kunde rent av tala om en skenmanöver där Vanhanen försöker dölja sina egentliga motiv för att stöda en annektering.

Att ståhejet kring de bristfälligt deklarerade valbidragen kopplas samman med Matti Vanhanen uttalade stöd för Ideapark i Vichtis är ironiskt med tanke på att det var Jan Vapaavuori som med sin kritik av det planerade köpcentrumet startade den diskussionen. Nu har Vapaavuoris egen bristfälliga redovisning av valbidrag fått uppmärksamhet. Vapaavuori har dock lyckats bättre i sin penningtvätt än Vanhanen. A-studion noterade den 23 maj 2007 att bostadsministerns specielmedarbetare Tatu Rauhamäki är VD för Helsingin Elinkeinoelämän Kunnallispalvelu Oy, vars huvudsakliga verksamhet är att arrangera seminarier, gemom vilka Samlingspartiet i Helsingfors fyller sin valkassa. I programmet berättades det dessutom att Rauhamäki även är chefredaktör företagets tidning, som säljer annonsplatser huvudsakligen till byggbolag.

Det lättaste sättet att tvätta valpengar är att låta valbidragen gå via föreningar, som sedan redovisas som bidragsgivare. MTV3 har idag noterat att Mari Kiviniemi inför senaste riksdagsval fick sammanlagt 60 000 € från föreningarna Huomisen Suomi ry, Pohjanmaan kautta ry och Vahvan keskustan tie ry.

Nytt förslag till ändring i kommunindelningen. Den 15 maj 2008

I tisdagens nummer av Helsingin Sanomatingick en notis med rubriken "Asukkaat haluavat kuntarajalla sijaitsevan tontin osaksi Sipoota". I notisen berättas det att Helsingfors stadfullmäktige nästa vecka skall ta ställning till ett förslag till ändring i kommunidelningen mellan Vanda och Sibbo eller Helsingfors. Nyheten är inte ny, men principiellt sett intressant. Enligt Pirjo och Ralf Åkerfelts förslag skall nuvarande gräns mellan Vanda och Sibbo ändras så att en tomt som nu delvis ligger i Vanda och delvis i Sibbo helt skulle höra till Sibbo eller på grund av annekteringsbeslutet till Helsingfors.

Initiativet till den i och för sig obetydliga ändringen i kommunindelningen är intressant med tanke på att Sibboannekteringen inte ännu förverkligas. Att en tomt splittrats mellan Vanda och Sibbo beror inte på Pekka Myllyniemis inexakta förslag till ändring i kommunindelningen, men Myllyniemis förslag, som statsrådet och HFD godkänt, har flera små brister att korrigera. (Se t.ex. "HFD sopar misstag under mattan. Den 7 februari 2008".) Man kan fråga sig varför Helsingfors inte redan nu framlagt ett förslag till korrigering av den fastställda nya gränsen. Speciellt borde gränsen följa Österledens nya dragning istället för den gamla. Kanske dröjer man med ett förslag för att de fatala bristerna i Myllyniemis (och Helsingfors eget) förslag inte skall uppmärksammas.

Eftersom det redan nu tycks vara fritt fram för nya förslag till ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo, tycker jag att man inte borde dröja med att föreslå att de gamla gränserna bevaras - eventuellt frånsett gänsdragningen genom Åkerfelts tomt. Kommunfullmäktige i Sibbo kunde i sitt utlåtande över Åkerfelts förslag samtidigt göra ett dylikt initiativ. Kommunstyrelsen föreslår emellertid för fullmäktige att den som sitt utlåtande till länsstyrelsen meddelar att Sibbo kommun inte har något att anmärka mot Pirjo och Ralf Åkerfelts framställning om kommunindelningen. Om inte kommunfullmäktige gör det så kunde enskilda Sibbobor lägga fram ett förslag som i praktiken skulle betyda att statrådet återtar sitt beslut.

Flygplats kanske till Lojo. Den 14 maj 2008

Det var vid Malms flygfälts 65-årsjubileum som försvarsminister Matti Vanhanen i sitt tal den 18 maj 2003 rev upp överenskommelsen mellan Helsingfors och staten om överlåtandet av flygfältet till Helsingfors för bostadsbebyggelse. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Vanhanens ställningstagande applåderades av Centern i Helsingfors, men försämrade den blivande statsministerns relationer till Helsingfors. Utan inkorporeringen av sydvästra Sibbo skulle dessa relationer fortfarande vara problematiska för statsministern. Redan i morgon den 15 maj firar Malms flygplats sitt 70-års jubileum. Offrandet av Sibbo räddande kanske Vanhanens relationer till Helsingfors, men annekteringen räddadar knappast flygplatsen i Malm. Alternativ till Malm dyker upp ett efter annat. Enligt en notis som svenska Yle publicerat idag fick fullmäktige i Lojo igår information av kommunikationsministeriet om att Lojo uppfyller alla krav som ställs på en ort där en s.k. andra flygplats kan byggas.

Grön mur. Den 13 maj 2008

Planerna på ett massivt köpcentrum i Vichtis har varit ett aktuellt diskussionsämne sedan bostadsministern förra veckan kritiserade planerna. Ledaren i dagens Hbl handlar i sin helhet om Ideapark och i lördags skrev självaste Matti ett långt blogginlägg, där han försiktigt försvarade planerna på köpcentrumet. Inför kommunalvalen 2000 och 2004 var planerna på ett köpcentrum i Östersundom i Sibbo ett hett diskussionsämne, om än mera lokalt. Jouko Tikkanen med flera Sibbopolitiker har låtit förstå att annekteringen av sydvästra Sibbo kunde ha undvikits, ifall planerna på ett köpcentrum i Sibbo hade förverkligats. År 2004 hade dock en del lokalpolitiker i Sibbo en närmast motsatt uppfattning om köpcentrumets betydelse. Speciellt kritiska till planerna på ett köpcentrum var man bland de gröna. Jag citerar här ur presentationen av fullmäktigekandidaten Catharina "Catta" Westermark från hösten 2004:

För fyra år sen, då arbetet mot Östersundom köpcentrum var som intensivast, fick jag som tack av sibboborna nästmest röster i kommunalvalet. Det visar, tycker jag, att kulturlandskapen, som berättar sibbobornas historia och om sekelgamla traditioner, är viktiga även för dagens sibbobor. Också skogen och naturens mångfald är en källa till glädje för väldigt många.

I Östersundom var/är det dessutom fråga om något mycket mer än landskapet. Grannen Helsingfors bara väntade på att Sibbo skulle förstöra områdets kultur- och naturvärden, så att staden kan börja exploatera sin mark i Sibbo Storskog. Kommunens existens var i fara.

Därför är det ytterst viktigt att stöda de krafter, som verkar för bevarandet av Sibbo Storskog. Jag hoppas att man inser det fantastiska i att Finland med sin skogsindustri, "Skogarnas land", ett land i den "Vilda Norden" har en mäktig storskog intill sin huvudstad.

Alanens rapport har skakat kommunen. För att få behålla vår självständighet, är det viktigt att vi stöder Östra Nylands förbund och att kommunerna i Östra Nyland samarbetar.
...

Personligen tycker jag att det är direkt fel att locka hit nya invånare i en sådan takt att varken de nya invånarna eller de som redan bor här, får tillräckligt god kommunal service. Ju mindre mängd skattepengar kommunerna får av staten, desto långsammare borde kommunen växa. Marken finns kvar, den försvinner inte och kommunen hinner tids nog växa till sig alldeles tillräckligt.

Tillväxttakten ( 2%:s tillväxt per år i medeltal ) är ohållbar, för lånebördan växer och räntan tar en allt större del av kommunens pengar. Tillväxten borde hålla sig kring 0.75 % per år, för att kommunen skulle kunna betala av på lånen och ge både nya och gamla kommunbor en ökad service.

Jag tror att Westermarks analys av Storskogens betydelse håller, medan kritiken mot den i sig relativt höga tillväxten på 2 % nu förefaller förlegad. Det intressanta är att det i hög grad var de gröna som - med Gröna förbundets stöd - representerade en "politisk språkmur" (Mari Kiviniemi mf.l.), medan ledande Sfp-politiker och tjänstemän samarbetade med Helsingfors om utvecklingen av Östersundom. Det är pinsamt att De grönas orförande Tarja Cronberg som orsak till sitt stöd för annekteringen angav Sibbos traditionella politik, som Cronbergs egna partikamrater i Sibbo i själva verket stod bakom. Det är inte i första hand Sfp:s maktpolitiska ambitioner, utan Sibbo Storskog och Naturaområdena i Östersundom som har utgort en mur för stadsstrukturens utbredning i öst.

Ändamål. Den 12 maj 2008

Senaste vecka publicerade Sipoon Sanomat ingår en kolumn av Gustav Tallqvist. En svensk version av texten publicerades samtidigt i Borgåbladet under rubriken "Varför brådska med Sibbos generalplan?" I artikeln förundrar sig Tallqist dels över brådskan med generalplanen, dels över att man hålli fast vid planerna på en massiv tillväxt trots förlusten i konfliketn med Helsingfors. Jag återger här inledningen på Tallqvist artikel:

För några månader sedan förlorade Sibbo försvarskriget mot Helsingfors. Sibbos situation är ny och svår men öppnar också nya möjligheter. Men nu säges det att generalplanen med +35 000 år 2025 skall godkännas efter 6-8 veckor. Villiga markägare har som raska brandkårister ryckt ut för att placera inflyttare i tiotusental, mest på jungfrulig mark. Varför denna brådska? Hur gick det till egentligen?
I begynnelsen var lugnet. Sibbo ville växa med +2 procent per år. För generalplanen tog man år 2005 fram ett antal utvecklingsalternativ, bland vilka ett hette ung. "Med metro till Söderkulla". Då tjänade ändamålet att avslöja det dåraktiga i Helsingfors planer på metro till Sibbo och tiotusentals nya invånare.
Sen kom Helsingfors anfall. "Mera hyresbostäder och billigare!" var stridsropet för att bereda rum för 20 000 – 40 000 nya invånare i sydvästra Sibbo.
Väl beväpnat med scenariot "Med metro till Söderkulla" kunde Sibbo snabbt gå till motanfall och säga: OK för +40 000, men Sibbo kan göra det själv. Motanfallet fullföljdes med ett besvär till HFD, där Sibbo visade, att det redan inom den glesa huvudstaden finns tillräckligt redan planerad mark för den väntade befolkningsökningen. – Men vi vet alla hur det gick den 16.1 -08.

Man kan verkligen fråga sig vad som föranleder den fortsatta brådskan. Visst ställs det från finansministeriets sida krav på Sibbo (se "KSSR-kraven. Den 15 april 2008"), men vilka är egentligen dessa krav? Innan man i Sibbo tar förhastade beslut gällande generalplanen är det skäl att analysera bakgrunden till annekteringen - och utkastet till generalplan.

Apropå finansministeriets krav på Sibbo så har Christel Liljeström i kväll i Marocko skrivit ett blogginlägg där hon konstaterar att Sibbo inte mera finns med på den s.k. jumbo-listan. Jag återger här inledningen på inlägget:

I slutet av förra veckan beslöt kommun och servicestrukturprojektets (Paras) styrgrupp att Sibbo inte mera behöver finnas på s.k. jumbo-listan. I klartext betyder detta att politikerna på statsnivå har funnit trovärdighet i Sibbos förklaringar till hur social och hälsovården skall skötas i framtiden trots att kommunen är under 20 000 invånare.

I slutet på förra veckan fick jag också intrycket av minister Kiviniemi att landskapsförbundet inte behöver känna sig så pressat med fusion till Nylands Förbund. Ministern lät förstå att Paras projektet och kommunfusionerna är så viktiga nu att hon inte vill trampa kommuner på tårna med att göra impopulära beslut. Regionförvaltningen skall alltså få basera sig på kommunernas vilja och inte på Nylands Förbunds vilja att äta upp Östra Nylands förbund.

Månne inte ministrarna Vanhanen och Manninen före Helsingfors lade fram sitt förslag hade lovat Enestam eller Wallin att Östra Nyland får bestå mot att Sibbo avstår Östersundom till Helsingfors? Åtminstone hade Pajunen och Vapaavuori erbjudit att dra bort Helsingfors krav på en sammanslagning av Östra Nylands förbund med Nylands förbund mot att Sibbo frivilligt gick med på att avstå Östersundom till Helsingfors. Slutresultatet är kanske inte så illa för Sfp, men enskilda Sibbobor behöver inte acceptera eventuella överenskommelser på hög nivå.

Fallet Östersundom köpcentrum. Den 11 maj 2008

Bostadsminister Jan Vapaavuoris avståndstagande från det planerade köpcentrumet Ideapark i Vichtis har väckt diskussion. Efter Vapaavuoris engagemang för inkorporeringen av sydvästra Sibbo är det lätt att miistänka att Vapaavuori i första hand bevakar Helsingfors intressen. I sitt blogginlägg "Vielä pari sanaa Vihdin Ideaparkista 04.05.2008" lyfter Vapaavuori själv fram en annan koppling till Sibbo. Vapaavuori noterar här att "juridiken" talar mot planerna på ett köpcentrum i Vichtis:

Juridiikka ei siten ole kovin monimutkaista. Ennakkotapauksiakin on. Ympäristöministeriö jätti vahvistamatta Itä-Uudenmaan maakuntakaavassa aluevarauksen, jonka taustalla oli Itäsalmeen suunniteltu kauppakeskus. Samoin Pirkanmaan maakuntakaavasta jätettiin vahvistamatta kaksi valtateiden liittymäalueelle suunniteltua vähittäiskaupan suuryksikön aluevarausta. Korkein hallinto-oikeus vahvisti molemmissa tapauksissa YM:n kannan.

I onsdagens A-plus upprepade Vapaavuori det faktum att HFD bekräftade miljöministeriets ställningstagande angående markeringarna för köpcentrum i Östra Nyland (Österssundom) och Birkaland. I A-plus hävdade Vapaavuori att planerna på köpcentrum i dessa två fall underkändes "sen takia että ne olivat liikenteellisesti vaikeassa paikassa".

Flera Sibbopolitiker har i olika sammanhang - före och efter HFD:s Sibbobeslut - antytt att annekteringen kunde ha undvikits om planerna på ett köpcentrum i Östersundom hade förverkligats. I sin bok Sipoon ryöstö anklagar Jouko Tikkanen rentav dem som fällde planerna på ett köpcentrum för att indirekt föranlett annekteringen. (Se "Inget utredningsområde. Den 20 december 2007".) I sitt blogginlägg "Surt sa räven" från den 19 januari skriver Christel Liljeström följande:

Vi fick inte ens igenom planen för butik för skrymmande varor. Den skulle ha stört för mycket med sin trafik och utrymmesbehov. Lite surt säger nog räven nu om rönnbären: vad skulle vi hellre ha där nu?

Jag är inte säker på att Liljeström här menar att ett köpcentrum skulle ha räddat Östersundom, men logiken är väl att planläggningen och utvecklingen av Östrsundom fördröjdes som en följd av att planerna på ett köpcentrum inte kunde förverkligas. (En annan orsak till att planläggningen av området fördröjts är att Helsingfors ställt motstridiga krav på planeringen.) Jag har den 20 december på denna blogg påvisat att Helsingfors i ett utlåtande från den 9 maj 2005 hävdar att "Vantaan tai Sipoon suunnitelmissa ei kenties vielä ole nähty näiden alueiden rakentamisen seudullisia mahdollisuuksia samalla tavoin kuin Helsingissä, lukuun ottamatta Sipoon joitakin suunnitelmia Itäsalmen alueella." I uttalandet medger Helsingfors att Sibbo före Vanda insett den "regionala betydelsen" av området öster om Helsingfors. I Helsingfors var man nog inte alls entydigt negativt inställda till ett köpcentrum, som kanske kunde ha fungerat som en trojansk häst. Det intressanta är att HFD genom sitt beslut inte bara skapade ett hinder för det planerade köpcentrumet i Vichtis, utan även fördröjde utvecklingen i Östersundom. Lika väl refererar HFD i sitt beslut i fallet Sibbo till domstolens eget avgörande angående planerna på ett köpcentrum i Östersundom. Jag citerar ur beslutet:

I den landskapsplan som Östra Nylands förbund antog 21.12.2000 hade på Östersundomområdet i Sibbo anvisats ett område för centrumfunktioner (C). Beteckningen i planen hade tillåtit att en mycket stor detaljhandelsenhet hade fått byggas på området, där det inte från tidigare fanns någon anmärkningsvärd tätortsbebyggelse. Miljöministeriet beslöt 5.4.2002 att inte fastställa områdesreserveringsbeteckningen. Östra Nylands förbunds landskapsstyrelse och kommunstyrelsen i Sibbo överklagade miljöministeriets beslut till den del som det gällde denna beteckning. Högsta förvaltningsdomstolen förkastade besvären 11.9.2003 med sitt beslut liggarnummer 2103.

I motiveringen till sitt beslut konstaterade högsta förvaltningsdomstolen bland annat att den planerade stora detaljhandelsenheten inte hade blivit en del av den rådande samhällsstrukturen. Den hade haft avsevärda överkommunala och regionala följder för områdesstrukturen. Av handlingarna i ärendet framgick att Sibbo kommun inte heller hade för avsikt att i Östersundom skapa ett område för centrumfunktioner med en befolkning som hade varit tillräckligt stor för att tjäna som kundunderlag för de affärer som man hade för avsikt att förlägga där.
...

Såsom högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat i sitt beslut om ändringen av detaljplanen för Östersundom, som refererats ovan i stycket 4.3.1.4., kommer Nordsjö hamn och dess trafikleder samt den logistik och de arbetsplatser som hamnen eventuellt genererar sannolikt att i framtiden ännu fastare ansluta det område som det är fråga om till områdesstrukturen i huvudstadsregionen.
...

Såsom av motiveringen till högsta förvaltningsdomstolens beslut om detaljplanen för Östersundom, som refereras ovan i stycket 4.3.1.4., framgår, har i planeringen av markanvändningen hittills inte tagits hänsyn till de krav som riktas mot området till följd av dess läge och utvecklingsutsikter.

HFD motiverar alltså sitt avgörande i fallet Sibbo med domstolens tidigare ställningstaganden angående planerna på ett köpcentrum i Östrsundom. I princip kunde man hävda att så väl besväret mot miljöministeriets beslut att inte fastställ områdesreserveringsbeteckningen för ett köpcentrum som besvären mot själva planerna indirekt gav HFD motiveringar för en inkorporering. I verkligheten torde dock HFD:s beslut ha varit givet oberoende av de motiveringar som man lyckats plocka fram.