Fallet Östersundom köpcentrum. Den 11 maj 2008

Bostadsminister Jan Vapaavuoris avståndstagande från det planerade köpcentrumet Ideapark i Vichtis har väckt diskussion. Efter Vapaavuoris engagemang för inkorporeringen av sydvästra Sibbo är det lätt att miistänka att Vapaavuori i första hand bevakar Helsingfors intressen. I sitt blogginlägg "Vielä pari sanaa Vihdin Ideaparkista 04.05.2008" lyfter Vapaavuori själv fram en annan koppling till Sibbo. Vapaavuori noterar här att "juridiken" talar mot planerna på ett köpcentrum i Vichtis:


Juridiikka ei siten ole kovin monimutkaista. Ennakkotapauksiakin on. Ympäristöministeriö jätti vahvistamatta Itä-Uudenmaan maakuntakaavassa aluevarauksen, jonka taustalla oli Itäsalmeen suunniteltu kauppakeskus. Samoin Pirkanmaan maakuntakaavasta jätettiin vahvistamatta kaksi valtateiden liittymäalueelle suunniteltua vähittäiskaupan suuryksikön aluevarausta. Korkein hallinto-oikeus vahvisti molemmissa tapauksissa YM:n kannan.


I onsdagens A-plus upprepade Vapaavuori det faktum att HFD bekräftade miljöministeriets ställningstagande angående markeringarna för köpcentrum i Östra Nyland (Österssundom) och Birkaland. I A-plus hävdade Vapaavuori att planerna på köpcentrum i dessa två fall underkändes "sen takia että ne olivat liikenteellisesti vaikeassa paikassa".


Flera Sibbopolitiker har i olika sammanhang - före och efter HFD:s Sibbobeslut - antytt att annekteringen kunde ha undvikits om planerna på ett köpcentrum i Östersundom hade förverkligats. I sin bok Sipoon ryöstö anklagar Jouko Tikkanen rentav dem som fällde planerna på ett köpcentrum för att indirekt föranlett annekteringen. (Se "Inget utredningsområde. Den 20 december 2007".) I sitt blogginlägg "Surt sa räven" från den 19 januari skriver Christel Liljeström följande:


Vi fick inte ens igenom planen för butik för skrymmande varor. Den skulle ha stört för mycket med sin trafik och utrymmesbehov. Lite surt säger nog räven nu om rönnbären: vad skulle vi hellre ha där nu?


Jag är inte säker på att Liljeström här menar att ett köpcentrum skulle ha räddat Östersundom, men logiken är väl att planläggningen och utvecklingen av Östrsundom fördröjdes som en följd av att planerna på ett köpcentrum inte kunde förverkligas. (En annan orsak till att planläggningen av området fördröjts är att Helsingfors ställt motstridiga krav på planeringen.) Jag har den 20 december på denna blogg påvisat att Helsingfors i ett utlåtande från den 9 maj 2005 hävdar att "Vantaan tai Sipoon suunnitelmissa ei kenties vielä ole nähty näiden alueiden rakentamisen seudullisia mahdollisuuksia samalla tavoin kuin Helsingissä, lukuun ottamatta Sipoon joitakin suunnitelmia Itäsalmen alueella." I uttalandet medger Helsingfors att Sibbo före Vanda insett den "regionala betydelsen" av området öster om Helsingfors. I Helsingfors var man nog inte alls entydigt negativt inställda till ett köpcentrum, som kanske kunde ha fungerat som en trojansk häst. Det intressanta är att HFD genom sitt beslut inte bara skapade ett hinder för det planerade köpcentrumet i Vichtis, utan även fördröjde utvecklingen i Östersundom. Lika väl refererar HFD i sitt beslut i fallet Sibbo till domstolens eget avgörande angående planerna på ett köpcentrum i Östersundom. Jag citerar ur beslutet:


I den landskapsplan som Östra Nylands förbund antog 21.12.2000 hade på Östersundomområdet i Sibbo anvisats ett område för centrumfunktioner (C). Beteckningen i planen hade tillåtit att en mycket stor detaljhandelsenhet hade fått byggas på området, där det inte från tidigare fanns någon anmärkningsvärd tätortsbebyggelse. Miljöministeriet beslöt 5.4.2002 att inte fastställa områdesreserveringsbeteckningen. Östra Nylands förbunds landskapsstyrelse och kommunstyrelsen i Sibbo överklagade miljöministeriets beslut till den del som det gällde denna beteckning. Högsta förvaltningsdomstolen förkastade besvären 11.9.2003 med sitt beslut liggarnummer 2103.

I motiveringen till sitt beslut konstaterade högsta förvaltningsdomstolen bland annat att den planerade stora detaljhandelsenheten inte hade blivit en del av den rådande samhällsstrukturen. Den hade haft avsevärda överkommunala och regionala följder för områdesstrukturen. Av handlingarna i ärendet framgick att Sibbo kommun inte heller hade för avsikt att i Östersundom skapa ett område för centrumfunktioner med en befolkning som hade varit tillräckligt stor för att tjäna som kundunderlag för de affärer som man hade för avsikt att förlägga där.
...

Såsom högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat i sitt beslut om ändringen av detaljplanen för Östersundom, som refererats ovan i stycket 4.3.1.4., kommer Nordsjö hamn och dess trafikleder samt den logistik och de arbetsplatser som hamnen eventuellt genererar sannolikt att i framtiden ännu fastare ansluta det område som det är fråga om till områdesstrukturen i huvudstadsregionen.
...

Såsom av motiveringen till högsta förvaltningsdomstolens beslut om detaljplanen för Östersundom, som refereras ovan i stycket 4.3.1.4., framgår, har i planeringen av markanvändningen hittills inte tagits hänsyn till de krav som riktas mot området till följd av dess läge och utvecklingsutsikter.


HFD motiverar alltså sitt avgörande i fallet Sibbo med domstolens tidigare ställningstaganden angående planerna på ett köpcentrum i Östrsundom. I princip kunde man hävda att så väl besväret mot miljöministeriets beslut att inte fastställ områdesreserveringsbeteckningen för ett köpcentrum som besvären mot själva planerna indirekt gav HFD motiveringar för en inkorporering. I verkligheten torde dock HFD:s beslut ha varit givet oberoende av de motiveringar som man lyckats plocka fram.

Google+ Followers