Pengar kompenserar inte principer. Den 19 juni 2008

Yle har idag publicerat notiser med rubrikerna "Sibbos Östersundomnota till Hfors" och "Sibbo kräver ersättning av Helsingfors". I ett inslag i Radio Mellannyland fick Sibbo kommunstyrelseordförande Christel Liljeström frågan om de pengar som Sibbo vill ha i ersättning är ett plåster på såret. På den frågan svarade Liljeström att det i "den här frågan" är många andra tankar och principer (än de ekonomiska) som fått sig en törn och att dessa inte kompenseras med pengar. Men visst handlar det även om pengar, då Sibbo förutom planeringsmonopol, investeringar i infrastruktutr och förväntningsvärden förlorar 14 % av kommunens skattebas. Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Grunderna för hur Helsingfors skall ersätta Sibbo avgörs idag". Här berättas det att representanter för Helsingfors och Sibbo idag möts för att slå fast principerna för hur Sibbo skall kompenseras. Når man inte enighet måste ärendet gå vidare till Helsingfors förvaltningsdomstol och eventuellt ända till högsta förvaltningsdomstolen.

I dagens Borgåblad ingår även en annan artikel med anknytning till fallet Sibbo. Rubriken är "Clara Lindqvist lämnar sfp". I artikeln berättas det att Clara Lindqvist lämnar Svenska folkpartiet för att i kommunalvalet ställa upp för den tvåspråkiga gruppen Vårt enade Sibbo. Den oberoende gruppen Yhteinen Sipoomme - Vårt enade Sibbo grundades uttryckligen som en följd av anneketeringen. Gruppens enda nuvarande fullmäktigeledamot är Eero Seppänen, som fick sparken från den samlingspartistiska gruppen. En annan förgrundsfigur för Vårt enade Sibbo är Caspar Berntzen, som tidigare profilerat sig som en representant för föreningen För Sibbo. Liksom i Seppänens fall handlar bytet av grupp om ett missnöje med det egna partiets agerande i fallet Sibbo. Där Seppänens missnöje handlar om Samlingspartiets agerande som riksparti handlar  Lindqvist s missnöje dock om den lokala gruppens - och de lokala gruppernas - agerande. Jag citerar:

Clara Lindqvist är hemma från Östersundom och har varit väl förtrogen med alla de känslosvall som Helsingfors annektering väckte. Partitillhörigheten inom sfp blev en barlast i något skede av processen.
– Jag vill inte gå in på exempel. Men jag tycker att man ska kunna jobba på kommunalnivå så att man tänker på kommunens bästa – inte partiets. Nu blev det lite väl mycket tanke på partierna – inom alla grupper, säger Lindqvist.

Fastän det inte sägs i artikeln torde Lindqvists avhopp även handla om misstro mot Sfp i Sibbo och kanske speciellt mot Christel Liljeström, som inte är sen att kritisera sina partikamrater. Så som Lindqvist har gått sin egen väg i viktiga frågor har hon garanterat fått hård kritik, men Lindqvist verkar från första början ha misstrott det sätt på vilket Sfp i Sibbo skött konflikten med Helsingfors.

Efter Helsingfors initiativ i juni 2006 var politikerna i Sibbo mycket splittrade. "Oppositionen" bestående av Samlingspartiet, socialdemokraterna och Centern gav Sfp och Liljeström skulden för den aktuella krisen. Samlingspartiet, socialdemokraterna och Centern ställde sig bakom Helsingfors beskyllningar mot Sibbo och Sfp:s traditionella politik samtidigt som man misstänkte Sfp och Liljeström för att ha prioriterat Sfp:s maktposition och medlemskapet i Östra Nylands förbund framom försvaret av Sibbos gränser. Här intog Lindqvist långt samma perspektiv som Samlingspartiet, socialdemokraterna och Centern.
Då Liljeström efter Sibbos interna utredning fått fortsatt förtroende som styrelseordförande ställde sig Sfp bakom en ny linje, som långt utstakats av den den tidigare oppositionen. Sfp hade kanse inte så många val, speciellt som gruppens egna led var splittrade.

Den 26 juni 2006, en knapp vecka efter att Helsingfors lagt fram sitt förslag till ändring i kommunindelningen, sammankom kommunstyrelsen i Sibbo för att bl.a. föreslå för fullmäktige att godkänna ett utkastet till "Generalplan för Sibbo 2025". I kommundirektörens förslag ingick bl.a. följande:

Sydvästra Sibbo och Östersundomområdet anvisas som ett område för samhällsbyggande. Utbyggnaden av området bör därtill kopplas till den behövliga helhetsgranskning av trafiksystem och markanvändning i hela Helsingforsregionen där nödvändigheten och genomförandeordningen av planerade och sinsemellan konkurrerande trafik- och spårvägsprojekt utreds.

Alla styrelsemedlemmar fann inte detta förslag tillräckligt. Paula Hiidenuhma-Valtonen från Samlingspartiet föreslog en ändring till föredragarens förslag, enligt vilket generalplanen skulle utarbetas så att man i sydvästra Sibbo och på Östersundomområdet kunde bygga bostäder för hela 40 000 nya invånare. Förslaget understöddes av Lindqvist, som dock förlorade med rösterna 3 mot 9. Understödet av Hiidenuhma-Valtonens förslag kan kanske tolkas som en desperat panikreaktion, men det antyder även en misstro mot Sfp.


Nästa gång Lindqvist röstade mot den egna gruppen i ett viktigt beslut gällde det medlemskapet i landskapsförbundet. Lindqvist blev nu tungan på vågen då styrelsen röstade för ett medlemskap i Nylands förbund. (I början av december 2006 återtog styrelsen dock beslutet, vars laglighet betvivlades.)
I september 2007 undertecknade Lindqvist en motion för flygfält till Sibbo, som initierades av Samlingspartiet och Eero Seppänen, men som starkt kritiserades av Liljeström. Meningsfullheten i motionen för ett flygfält i Sibbo kan ifrågasättas, då utredningar talar emot förslaget och då initiativet kom allt för sent för att kunna påverka avgörandet i "Sibbofrågan". Speciellt tyder Lindqvist agerande även i denna fråga på misstro mot Sfp och Liljeström.

Flygfält till sydvästra Sibbo. Den 18 juni 2008

Jag har i flera blogginlägg noterat att Matti Vanhanen förväntat sig att en inkorporering av sydvästra Sibbo skulle rädda flygplatsen i Malm. I sitt berömda tal vid bostadsmässan i Esbo den 14 juli 2006 sade Vanhanen att "Toivon ... vakavasti, että Helsingin kaupunki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa ja keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin." Vanhanens förhoppningar visade sig vara fåfänga. Helsingfors planerar, trots annekteringsbeslutetet, fortfarande att flytta flygverksamheten från Malm. Att bygga i Malm är inte nödvändigtvis förmånligt, fastän det redan finns en färdig järnvägsförbindelse, men att bygga i sydvästra Sibbo är garanterat inte "huomattavasti edullisempaa". När Vanhanen för ett år sedan hävdade att Helsingfors äger "nästan tusen hektar färdig tomtmark" i sydvästra Sibbo avslöjade han att han hade en helt felaktig bild av området. Vanhanens uppfattning motsvarade dock den felaktiga bild av ett Eldorado med gator av guld eller ett Underland, där möjligheterna inte begränsas av logikens lagar, som medierna och lokalpolitiker i Helsingfors okritiskt förmedlade.

Tyvärr har inte heller Sibbo kommun gjort allt för mycket för att ifrågasätta den de orealistiska förväntningarna på sydvästra Sibbo, vilket en insändarskribent påpekar i senaste numret av Sipoon Sanomat. I anmärkningarna mot utredningsmannens förslag upplystes inrikesministeriet visserligen bl.a. av Finlands naturskyddsförbund om terräng med skarpa drag, stränder som till största delen är våtmark, Naturaområden, kulturhistoriskt värdefulla miljöer och grundvattenområden. I sin beredning av statsrådets Sibbobeslut har regeringsråd Arto Sulonen dock negligerat denna information, fastän HFD i sitt beslut säger att "beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om unindelningsutredarens framställning".

Helsingfors har låtit förstå att staden planerar låg men tät småhusbebyggelse av modell parkstad invid en metrolinje huvudsakligen invid stranden. Småhusområde invid metron är även vad utredningsmannen förutsätter i sin framställning. Dess värre förutsätter en tätbebyggd parkstad mycket höga hus. Stränderna i sydvästra Sibbo är huvudsakligen otillgängliga och hör dessutom till ett nätverk av naturskyddsområden. Åkrarna som Helsingfors vill bygga ligger till största delen innanför översvämningsområden, vilket betyder att marken förutom att den måste pålas även måste höjas med ett par meter. Speciellt förmånligtblir det inte att bygga. Först samma dag som HFD officiellt tog sitt Sibbobeslut medgav Helsingfors stad på sina specialsidor om inkorporeringen vissa "utmaningar". Jag citerar:

Terrängen har skarpa drag och det mesta av stränderna utgör våtmark som är svår att gestalta. Där finns Naturaområde, kulturhistoriskt värdefulla miljöer och grundvattenområden. Detta gör planläggningen och byggandet till en utmaning.

Trots att man från Helsingfors sida börjat medge att det finns vissa utmaningar i att förverkliga det omöjliga, hade en del stadsfullmäktigen ännu efter högsta förvaltningsdomstolens beslut kvar sin barnatro på under och gator av guld i sydvästra Sibbo. En månad efter HFD:s beslut diskuterade stadsfullmäktige i Helsingfors "Helsingin kansainvälisen toiminnan strategia". Jag citerar ur fullmäktigeledamot Pekka Reininkainens (kd) anförande:

Helsingin kannattaisikin ehdottomasti harkita uuden lentokentän rakentamista käyttöömme pian tulevalla uudelle maa-alueelle, joka siirtyy meille Sipoolta. Näin saisimme aivan uuden kentän, joka olisi erityisesti pääkaupunkiseudulle suuntautuvaa liikennettä varten ja voisimme vetää saman tien Itämetro-yhteyden tälle kentälle.

Olika slag av korruption. Den 17 juni 2008

Mediernas intresse för valfinansieringen ser ut att avta. Åtminstone för tillfället intresserar Matti Vanhanens nya kärlek mera än statsministerns inblandning i valfinansieringshärvan. Men mediedrevet har kanske redan fört med sig bestående förändringar. Avslöjandena kring Kehittyvien maakuntien Suomi har hos många öppnat ögonen för den korruption som trots allt existerar i Finland. Speciellt mycket korruption finns det i byggnadsbranschen, som har starka band till politiken.

Helsingin Sanomat publicerade den 6 juni en artikel med rubriken "Syyttäjät: Poliitikot velttoilevat tahallaan pimeän työn torjunnassa". Samma dag publicerade tidningen ett öppet brev av Otto Jämsén och tio andra åklagare. Stefan Holmström lyfter i ledaren i fredagens nummer av Borgåbladet fram härads-åklagare Otto Jämséns starka beskyllningar om politikerns ovilja att motarbeta den ekonomiska brottsligheten inom byggnadsbranschen. Jag citerar ur ledaren, som har rubriken: "Politiker drar nytta av ekobrottsligheten":

Bara några dagar efter sitt brev fick åklagarna flankstöd från ett betydande håll: polisinspektör Matti Rinne vid inrikesministeriets polisavdelning anser att regeringen år efter år urvattnar alla förslag till reformer. I fjol fick han höra att inga reformer är att vänta under denna regeringsperiod. Med andra ord sker inget fram till 2011.
Rinne säger hårresande saker: han anser att det är skäl att undersöka kopplingarna mellan regeringens passivitet och de valunderstöd som företag betalar till politiker.
”Polisen borde nu med aktiv spaning gräva fram protokoll och reda ut vem som har fått valstöd, hur allt har gått till”, säger Rinne.
Logiken är enkel: Mc-ligor och andra kriminella ligor sköter kvittohandeln, mellanhänderna lurar staten, huvudentreprenörerna sparar pengar, affärsmännen högst upp gör större vinster – och så finns det mer pengar till valunderstöd.

Jag har på denna blogg flera gånger lyft fram misstankar om korruption i fallet Sibbo. Se "Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008". Det rör sig mycket pengar från byggnadsbolag till partikassor, men all korruption handlar inte om pengar. Hufvudstadbladet publicerade fredagen den 13 en artikel med rubriken "Finland inte alls minst korrumperat", där det noteras att förekomsten av korruption är en definitionsfråga. Jag citerar:

Kommissarie Jenni Klemola tog i går på polisens, försäkringsbranschens och mediernas diskussionsdagar snabbt publiken ur villfarelsen att korruption inte förekommer i Finland.
Skillnaden mellan Finland och länder i Sydeuropa är att vi talar om tjänstebrott, mutbrott och bedrägeri utan att använda ordet korruption. I motsvarande fall på kontinenten skulle medierna snabbt skrika ut budskapet att ett nytt korruptionsfall avslöjats.
Enligt Jenni Klemola finns ingen godkänd internationell definition för korruption. Därför får varje land definiera termen som man vill.
Ordet korruption förekommer över huvud taget inte i finländsk lagstiftning. I politiska program saknas också ordet helt.
Transparency Index som år efter år betraktar Finland som ett av världens minst korrumperade länder gör ingen vetenskaplig jämförelse. Mätningen av korruptionsindexet bygger på expertutlåtanden. Och eftersom varken medier eller rättsväsende använder ordet korruption i Finland drar experterna slutsatsen att fenomenet är okänt hos oss.
Rättsfallen som berör bedrägeri, mutbrott och tjänstebrott beaktas inte. Men nu väntar jag med spänning på mätningsresultatet nästa höst. Hur påverkar alla oklarheter om valfinansieringen Finlands index?
Jenni Klemola anser att alla former av missbruk av maktposition för egen vinning är att betrakta som korruption.

I Finland torde det inte vara vanligt att politiker och tjänstemän tar emot kuvert under bordet, men det finns andra sätt att belöna en tjänsteman som på önskat sätt missbrukar sin position i samband med en beredning. Jag har förundrat mig över hur kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi riskerade sitt rykte i samband med Sibboutredningen. Det visade sig emellertid att han trots sin skandalösa Sibboutredning av kommunminister Mari Kiviniemi i januari utnämdes till utredningsman för en eventuell sammanslagning av Kemijärvi och Pelkosenniemi. (Någon slutrapport till ministeriet lär han inte denna gång ha fått till stånd.) Jag har förundrat mig över att regeringsråd Arto Sulonen varit beredd att riskera åtal för tjänstebrott i samband med sin högst partiska beredning av Sibbofrågan. Det visade sig emellertid att tjänsten som överdirektör för kommunavdelningen vid finansministeriet blev ledig, då Cay Sevón utsetts till vd för kulturhuvudstadsprojektet Åbo 2011. Kuntalehti publicerade den 20 maj en notis med rubriken "Hallitusneuvos Sulonen ja Oulun Laajala hakevat VM:n kuntaosaston päälliköksi".

Det nya betongpartiet. Den 16 juni 2008

För två år sedan såg det ut som om Centern var det mest metropolvänliga partiet av alla. Efter Centerns partikongress är det svårt att förstå hur Matti Vanhanen för två år sedan kunde hävda att partiet står bakom en inkorporering av sydvästra Sibbo. År 2006 var det uttryckligen centerministrarna Manninen, Vanhanen och Kiviniemi som talade för Helsingfors behov att expandera, men de hade inte partiets stöd för sin metropolpolitik. Istället pressades Vanhanen och Manninen att stöda "metropolens" expansion för att rädda kommunreformen. Manninen sitter inte längre kvar som minister. Vid veckoslutets partikongress återvaldes Mari Kiviniemi inte längre till viceordförande, vilket förvagar möjligheterna till inflytande för Centern i Helsingfors och samtidigt försvagar Vanhanens poition i partiet. Å andra sidan fösvarar Kiviniemi nu Sibbo och Östra Nylands förbund mot det fusionsivrande Samlingspartiet. Vid partikongressen återvaldes däremot partisekreteraren Jarmo Korhonen, som starkt kritiserat Vanhanens fjäskande för "metropolen". Den aktuella uppståndelsen kring valfinansieringen skyllde Centern på huvudstadens medier. Och Matti Vanhanen gick själv åt mot "det nya betongpartiet" samtidigt som han tog avstånd från "metropolmodellen". Jag citerar ur Vanhanens politiska översikt från den 14 juni:

Ilmastonmuutoksen hillinnän varjolla ajetaan myös muita poliittisia tavoitteita. Keskittämispolitiikka on yksi näistä. Ilmastonmuutoksen hillitsemisen varjolla vastustetaan haja-asutusta ja hajakeskitettyä yhdyskuntarakennetta, joka pitää koko Suomen asuttuna. Uusi betonipuolue toitottaa isojen keskusten ekologisuutta suhteessa haja-asutukseen.
...

Hallitusohjelmassa mainittu yhdyskuntarakenteen eheyttäminen ei tarkoita keskittämistä. Mielestäni kaupunkialueille ja taajamissa on mahdollisuuksia jo rakennettujen alueiden tiivistämiseen, mikä voi tapahtua ihmisten asumistoiveet huomioiden ja riittävistä virkistysalueista huolehtien. Maaseutualueille tuleva uusi asutus tulisi mielestäni ohjata kyliin, mikäli se on mahdollista. Kylämäisellä asuinympäristöllä on vetovoimaa, mutta usein ongelmana on vähäinen tontti- ja talotarjonta kylissä. Mielestäni eheyttämisen tarpeen voi kiteyttää siten, että kaupungeissa asumista eheytetään ja maalla hyödynnetään hyvät asuinpaikat ja otetaan ympäristö huomioon. Olen vanhan puutarhakaupunki-ideologian kannattaja.
...

Tulevaisuuden yhdyskuntarakenne voi joko perustua kehittyvään hajakeskitettyyn malliin, jossa on maakunnissa vahvoja alueellisia keskuksia tai metropolimalliin, jossa Suomi on vain muutamia keskuksia. Minulle valinta on selvä. Olen hajakeskittämisen kannattaja. Suosin taajamia ja kaupunkeja, joissa mittakaava on ihmisen kokoinen ja arkielämä palveluineen on sujuvaa.

Tasapainoista aluekehitystä edistämällä kasvu jakaantuu tasaisemmin eri alueille. Näin voidaan parhaiten hyödyntää olemassa olevaa infrastruktuuria ja palvelurakenteita sekä tukea ihmisten mahdollisuuksia saavuttaa kullekin mieleisin asuin- ja toimintaympäristö. Samalla voidaan hillitä asuntojen hintoja kasvukeskuksissa.

I dagens Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Vapaavuori puolustaa tiivistä rakentamista". Artikeln publicerades på tidningens webbålats redan igår på eftermiddagen under rubriken "'Betonipuolueen' Vapaavuori puolustaa tiivistä rakentamista". Artikeln, som utgår från Samlingspartiets färska kaupunkiseutukannanotto, är ytterligare en påminnelse om hur olika uppfattningar å ena sidan Samlingspartiet och den nuvarande bostadsministern Jan Vapaavuori och å andra sidan Centern, Vanhanen och den föregående bostadsministern Hannes Manninen har på utvecklingen av samhällstrukturen. Egentligen är båda uppfattningarna svåra att förena med en inkorporering av sydvästra Sibbo, men Vapaavuori vill fortfarande göra sydvästra Sibbo till en tät- men lågbebyggd "trädgårdsstad", vilket är en självmotsägelse. Jag citerar ur artikeln i dagens Helsingin Sanomat:

Kokoomuksen tuore kaupunkikannanotto haluaa hillitä suomalaisen yhdyskuntarakenteen hajautumista. Lisäksi kaavoituksessa on lisättävä poliittista valtaa, määritteli kansanedustaja Tapani Mäkinen.

Vantaan kaupunginvaltuuston puheenjohtaja ihmetteli pääministerin kotikaupungin Nurmijärven hajautumista. Nurmijärvellä on Mäkisen laskujen mukaan kymmenen keskusta:

"Sellaisia kyliä, joilla on ihmeelliset nimet. Kolme keskusta riittäisi, nytkin Nurmijärvellä on vaikea järjestää joukkoliikennettä kaikille."

Länsi-Sipoossa Vapaavuori toteuttaisi puutarhakaupunkimallia eli matalaa saisi rakentaa mutta tiiviimmin kuin nykyisin ja selkeämmin hyvien joukkoliikenneyhteyksien varrelle.

"Suomesta tiiviin puutarhakaupungin mallia ei löydy. Kun on rakennettu kehyskuntiin, on toteutettu suunnitelmatonta hajarakentamista Lounais-Sipoossa päästäisiin melkein yhä tehokkaaseen kuin kerrostaloasumisessa", Vapaavuori arvioi.

Kaupunkikannanotto kannustaa kuntaliitoksiin. Mäkinen yhdistäisi esimerkiksi Keravan, Järvenpään ja Tuusulan.

Helsingin Sanomat har idag även publicerat en artikel med rubriken "HS:n nimiraati ristisi Lounais-Sipoon Östersundomiksi" och en text med rubriken "Raati oli tylynä Taka-Pajulalle ja Skutsille".

Diskussion i riksdagen. Den 15 juni 2008

I gårdagens blogginlägg "De riksomfattande målen för områdesanvändningen. Den 14 juni 2008" skrev jag om betydelsen av de riksomfattande målen för områdesanvändningen för högsta förvaltningsdomstolens Sibbobeslut. Jag nämnde att nya riksomfattande mål är under beredning och att förslaget till mål diskuterats i riksdagen den 14 maj. Jag skall återger en förkortad version av diskussionen.

Rakel Hiltunen ... Haluan vielä korostaa sitä, että näillä valtakunnallisilla alueidenkäyttötavoitteilla on konkreettista merkitystä. Sen osoitti valtioneuvoston Sipoo-päätös, jossa valtioneuvosto tukeutui valtakunnallisiin alueidenkäyttötavoitteisiin.
...
Helsingin seutua koskevat erityistavoitteet ovat perusteltuja, koska seudulla asuu miltei neljännes koko Suomen väestöstä ja väkiluku kasvaa ja erityisesti Helsingin seudun kehyskunnissa esimerkkinä Nurmijärvi, yhdyskuntarakenne on hajautunut ja merkittävä osa asunnoista rakennetaan kaava-alueiden ulkopuolelle.
...
Arvoisa puhemies! Kun valiokunta on todennut, että myös riittävät virkistyskäyttö- ja luonnonsuojelualueet turvataan täällä Pääkaupunkiseudulla, niin henkilökohtaisena toivomuksena Pääkaupunkiseutua koskien haluan tulkita sen myönteiseksi näkemykseksi Sipoonkorven kansallispuistohankkeesta.

Jan Vapaavuori ... Jälkivalvonnasta luovuttiin, siirryttiin ennakko-ohjaukseen. Lähtökohta on se, että valtiovallan tahto ilmaistaan tätä kautta maakuntaliitoille ja kunnille, jotka sitten käytännössä tekevät ratkaisut ja kantavat niistä vastuun. Mutta kyllä niillä on myös oikeudellista sitovuutta, kuten esimerkiksi korkeimman hallinto-oikeuden päätöksellä Sipoo-ratkaisussa.
Kun ed. Tiusanen kiinnitti huomiota näihin kauppakeskuksiin, niin sekä Pirkanmaan että Itä-Uudenmaan maakuntakaavasta poistettiin tällaisia kauppakeskuksia, ja korkein hallinto-oikeus päätöksissään, joissa se piti voimassa ympäristöministeriön päätöksen, kiinnitti huomiota myös valtakunnallisiin alueidenkäyttötavoitteisiin.

Martti Korhonen ... Kun Pääkaupunkiseudusta käydään tätä keskustelua, niin otan esimerkiksi Pääkaupunkiseudulta uusia suunnitelmia: isojen asuinalueiden Hista, Suurpelto, Sipoon alue. Itse asiassa 50 000-60 000 asukkaan yhteisöjä, joihin ei ole raideliikennettä muutoin kuin varauksissa.

Tanja Karpela Arvoisa herra puhemies! Täällä on nyt esitetty tulkintoja ministereiden puheenvuoroista. Itse näen, että pääministerin blogiteksti oli omiaan osoittamaan sen, kuinka monimuotoisesti näitä hankkeita pitää arvioida - niiden etuja ja haittoja. Mutta kun täällä on tulkittu ministereiden puheenvuoroja, niin kysyisin ministeri Vapaavuorelta: tulkitsinko minä teidän puheenvuoronne oikein, että annoitte tuon rohkaisevan sananne Sipoon kansallispuiston perustamiseksi?

Jan Vapaavuori Arvoisa puhemies! Toisin kuin ehkä muut, pyrin pitäytymään siihen, että tulkitsen vain omia puheitani. Mielestäni en ottanut kantaa tähän Sipoon kansallispuistoon. Mutta jos semmoinen kanta halutaan, niin kannatan sitä lämpimästi.
...
Mutta kiinnitän huomiota siihen, että meillä on kaksi ennakkopäätöstä Itä-Uudenmaan maakuntakaavasta ja Pirkanmaan maakuntakaavasta, joissa oli kysymys vielä lähempänä isompia keskuksia olevista hankkeista ja pienemmistä hankkeista, joissa molemmissa ne ovat ministeriössä jätetty vahvistamatta, ja sen jälkeen KHO on tämän linjan vahvistanut.

Paula Lehtomäki ... Sitten täällä tuli aikaisemmin pari kommenttia liittyen Sipoonkorpeen. Me yhteistyössä sidosryhmien kanssa teemme työtä ympäristöministeriössä sen eteen, että nämä arvokkaat luontoarvot voidaan suojella, että saadaan sitä suojelualuetta siellä lisää, mutta vielä tältä seisomalta en kansallispuistoa uskalla sinne luvata.

Pertti Salolainen Herra puhemies! Minä puhun kuitenkin tästä Sipoonkorven kansallispuistosta. Ihmettelen sitä, miksi aina, kun kysytään ympäristöministeriöstä kantaa Sipoonkorven kansallispuistosta, sieltä tulee näitä varauksia vastaan, että ei oikein luvata sitä taikka tätä. Nyt täällä eduskunnassa vallitsee kuitenkin erittäin laaja yksimielisyys siitä, että Sipoonkorven kansallispuisto on perustettava. Samalla tavalla kuin Nuuksion kansallispuisto perustettiin läntiseksi nyt tarvitaan itäinen kansallispuisto. Nyt ympäristöministeriössä pitäisi vähitellen uskoa, että tämä on eduskunnan laaja tahto ja tätä pitää lähteä toteuttamaan. Jos tähän on jotain esteitä, nyt olisi hyvä kuulla ne.

Paula Lehtomäki ... Ed. Salolaiselle Sipoonkorvesta: Meidän täytyy tietysti ensinnäkin huolella valmistella, meidän täytyy saada siihen riittävät alueet, ja sitten, jotta kansallispuiston status voidaan jollekin alueelle antaa, vaaditaan aika paljon resursseja, koska siellä pitää olla sitten myöskin tätä tiettyä infrastruktuuria ohjaamaan esimerkiksi kasvavia virkistyjiä. Siinäkin tulkoon jälleen kerran todetuksi, että niin täällä etelässä kuin tuolla pohjoisessa kansallispuiston tarkoitus on myös virkistyskäyttö ja se on meillä aina mielessämme, kun vanhoja kansallispuistoja ylläpidetään ja uusia perustetaan.

Paavo Arhinmäki ... Minusta on äärimmäisen tärkeää, että nyt lähdetään torjumaan Nurmijärvi-ilmiötä, sitä, että meillä hajoaa yhdyskuntarakenne niin, että palveluihin ja työpaikkoihin pitää hakeutua yksityisautoilla, perheiden kahdella yksityisautolla. Muistan, kun pääministeri Matti Vanhanen aloitti ensimmäisen virkakautensa. Hän nimenomaan kehui Nurmijärveä hyvänä ratkaisuna. Vähän nyt Vihti-puheiden jälkeen vaikuttaa siltä, että hän on palannut sinne lähtöpisteeseen ja uudestaan ihastunut Nurmijärvi-ilmiöön. Kyllä annan tukeni ympäristövaliokunnalle ja ministeri Vapaavuorelle siinä, että pyritään nimenomaan hyvien raideliikenneyhteyksien, joukkoliikenneyhteyksien ääreen, palvelut, asuminen, tiivistäminen.
Täällä ed. Kaikkonen kysyi, eikö Malmin lentokenttä ole nimenomaan hyvää, tiivistä palvelua. Vaihtoehto on Malmin lentokentälle vähintään 10 000 ihmiselle asunnot joukkoliikenneyhteyksien, raideliikenneyhteyksien ja erittäin hyvien palveluiden vieressä.

Leena Harkimo ... Arvoisa puhemies! Helsingin seudun erityistavoitteissa mainitaan myös, että ylikunnalliseen virkistyskäyttöön soveltuvat, riittävän laajat ja vetovoimaiset alueet sekä niitä yhdistävän viheralueverkoston jatkuvuus on turvattava. Nyt jo useasti esillä ollut Sipoonkorpi on yksi Pääkaupunkiseudun merkittävimmistä pirstoutumattomista metsäalueista. Alue on myös valtakunnallisesti merkittävä. Helsingin levittäytyminen Sipoonkorven tuntumaan kasvattaa alueen virkistyskäyttöä ja on niin ikään kiistatta mahdollinen uhka myös alueen luontoarvoille. Parhaiten Sipoonkorpi suojattaisiin nimenomaan tekemällä siitä kansallispuisto tai sitten vähintäänkin merkitsemällä alueelle tarkat ulkoilureitit ja taukoalueet. Ministeri Lehtomäki, olen iloinen, olin tulkitsevinani teidän puhettanne niin, että tämä olisi hyvinkin mahdollista.

Rakel Hiltunen Arvoisa puhemies! Olipa hyvä kuulla tämä ed. Harkimon lämmin puhe Sipoonkorven kansallispuiston puolesta. Kun helsinkiläisenä sitä katson, niin kyllähän Helsingissä sitä kovasti toivomme ja toivomme tietenkin, että sitten valtion kanssa maanvaihdot olisivat sellaisia, että saisimme asuntorakentamiseen kelvollista maata vastineeksi.

Paula Lehtomäki ... Mitä tulee Sipoonkorpeen, niin tämä tilanne on sillä tavalla nyt akuutti, että Helsingin rakentamispaineet kohdistuvat todellakin näitten luontoarvojen kannalta merkittävien alueiden lähelle. Sen takia meidän pitää nyt hyvin aktiivisesti ja kovalla intensiteetillä käydä tätä yhteydenpitoa, jotta ne luontoarvot voidaan suojella, ja toki suojelun muoto, niin kuin ed. Harkimokin toi esille, voi olla muukin kuin kansallispuisto.

Merja Kuusisto ... Kannatan lämpimästi tätä Sipoonkorven asiaa, että saataisiin myös tänne Uudellemaalle vielä toinen kansallispuisto.
Ja tukee vielä sitten ... Tässä alueidenkäytössä edistetään hiljaisten alueiden säilymistä, ja pidän sitäkin erittäin tärkeänä, että myös täällä Uudellamaalla on näitä hiljaisia alueita. Tiedetään kumminkin, että melu aiheuttaa stressiä, verenpaineen nousua, rauhattomuutta ym. Eli me tarvitsemme, työssä käyvät ihmiset ja kaikki, tämmöisen hiljaisen alueen, missä me voimme käydä rauhoittumassa ja kerätä voimia.

Tanja Karpela Arvoisa herra puhemies! On totta, että ympäristövaliokunnassa olemme huolella katsoneet tuota määrärahan puutetta, mitä tulee kansallispuistojen perustamiseen. Tuo Sipoonkorven kansallispuiston perustaminen olisi erityisen tärkeää jo siksikin, että Nuuksion kansallispuisto näyttää jo huolestuttavia kulumisen merkkejä. Tuo käyttöaste on hyvin korkea, mikä on sinällänsä positiivinen asia, mutta Nuuksion kansallispuisto ei pysty kantamaan niin suurta kävijämäärää, ja siksikin Uudellemaalle olisi erityisen painava syy tuo Sipoonkorven kansallispuisto perustaa.
Kysyisinkin ministeri Lehtomäeltä, koska ymmärsin puheenvuorostanne, että sinänsä myönteisesti tähän hankkeeseen suhtaudutte, mutta huolenne liittyy erityisesti tähän määrärahan määrään, onko kenties tulevassa budjettineuvottelussa tulossa tämän tyyppisiä tavoitteita, joilla nämä asiat voitaisiin sitten korjata.

Outi Mäkelä Arvoisa puhemies! Ed. Karpelan esiin nostama näkemys on erittäin hyvä, ja kansallispuistojen kehittämisessä olen ed. Miedon kanssa samaa mieltä. Turha kiihkoilu ei kehitä mitään, vaan realiteetit on tunnettava ja tunnustettava. Myös tämän Nurmijärvi-ilmiön osalta mielestäni on syytä tähän.

Christina Gestrin Ärade talman! Miljöutskottet har konstaterat att en fjärdedel av finländarna bor i Helsingforsregionen och att det är naturligt att särskilda målsättningar fokuseras på den här regionen.
Men ett problem, som vi redan har hört om här och som har diskuterats mycket, är att det fortfarande sker en splittring här och många stora planer som ytterligare stärker den här splittringen pågår. Bland annat kan man säga att det att västra Sibbo ska byggas ut kommer också att innebära en splittring, i synnerhet som det inte finns några planer på att dra någon metro ännu på länge. Den ingår inte heller i rambudgeten fram till 2012 och det är naturligtvis ett stort problem.

De riksomfattande målen för områdesanvändningen. Den 14 juni 2008

Jag har de senaste månaderna i flera blogginlägg uppmärksammat Kommunförbundets roll i fallet Sibbo. Tre representanter för Finlands kommunförbund har haft centrala roller i så väl fallet Sibbo som i kommunreformen: direktören för juridiska ärenden Kari Prättälä, ledande jurist Heikki Harjula och viceordörande Rakel Hiltunen. I inlägget "Äras den som äras bör. Den 3 maj 2008" nämnde jag även styrelseordförande Pekka Nousiainen (c), som efterträdde Hannes Manninen som styrelseordförande på Kommunförbundet. Någon personlig koppling till fallet Sibbo har jag dock inte kunnat påvisa för Nousiainens del. Kommunförbundets verkställande direktör Risto Parjanne har jag överhuvudtaget inte tidigare omnämnt på denna blogg. Inte heller för Parjannes del kan jag påvisa några direkta personliga kopplingar till fallet Sibbo. Liksom Nousiainen har Parjanne däremot en viktig roll i kommunreformen. Dessutom är Prättälä och Harjula Parjannes underordnade.

I FNB:s notis sade Prättälä den 15 januari, samma dag som HFD tog sitt beslut i fallet Sibbo, att "Sibbofrågan är inte prejudikat för andra städer som vill utvidga sig". (Se "Snäva kretsar. Den 10 februari 2008".) I en notis med rubriken "Sipoo-käytäntö ei leviä muihin kuntiin" på Aamulehtis webbplats gav Parjanne även en motivering till påståendet om att Sibbo inte blir ett prejudikat. Jag citerar:

Korkeimman hallinto-oikeuden Sipoo-päätöksen ei uskota lisäävän kuntien pakkoliitoksia. Kuntaliiton toimitusjohtaja Risto Parjanne sanoo päätöksen liittyvän selkeästi pääkaupunkiseudun kasvuun.

Parjannes uttalande visar att han samma dag som HFD:tog beslutet var mycket väl insatt i motiveringarna. I statsrådets och utredningsman Pekka Myllyniemis motiveringar till ändringen av kommunindelningen framhölls Helsingforsregionens betydelse som Finlands enda "metropolområde". Aulis Pöyhönen, som är f.d. konsulterande tjänstemannen vid inrikesministeriet, skriver i sin artikel "Helsingin seudulla ei ole erityisasemaa kuntajaossa" följande:

Niin hallitus kuin KHO perustelevat päätöksiään paljolti sillä, että Helsingin seutu on erityisasemassa maamme kuntajaosta päätettäessä. Näin ei tietenkään ole, vaan kaikki kunnat ovat kuntajakolain mukaan samassa asemassa.

Det är lika väl först i HFD:s beslut som Helsingforsregionen ges en juridisk specialstatus. Jag citerar ur den svenska översättningen av HFD:s Sibbobeslut:

När lagenligheten av statsrådets beslut avgörs, måste man beakta att det är fråga om ett särskilt område, som hör till den ovan i stycket 4.3.2.2.2. definierade Helsingforsregionen och som skiljer sig från övriga kommunala indelningar. Detta framgår bland annat av att statsrådet i de riksomfattande mål som statsrådet 2000 med stöd av markanvändnings- och bygglagen fastställde för områdesanvändningen gav Helsingforsregionen en särställning jämfört med de övriga områdena i landet. Med hänsyn till det anslutna områdets läge och betydelse för en behärskad och harmonisk utveckling av samhällsstrukturen i Helsingforsregionen, samt de möjligheter till bättre bostadsbyggande och trafikförbindelser i Helsingforsregionen som anslutningen medför i enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen, finns det i 3 § i kommunindelningslagen nämnda allmänna förutsättningar för ändringen i kommunindelningen, vilka även är vägande så som avses i 5 § 2 mom. i kommunindelningslagen.

Jag har svårt att ur texten ovan se att Helsingforsregionens "särställning" skulle göra de allmänna förutsättningar för ändringen i kommunindelningen särskilt vägande i fallet Sibbo. Det verkar som om man med de riksomfattande målen för områdesanvändningen istället vill binda beslutet till Helsingforsregionens "särställning" för att förhindra att fallet Sibbo skall bli ett prejudikat för hela landet. Även här har HFD tagit ministeriets och Kommunförbundets önskemål i beaktande i enlighet med vad man kommit överns om i Paras-förhandlingarna.

I inrikesministeriets motiveringar till statsrådets beslut refereras det inte till de riksomfattande målen för områdesanvändningen, utan det är fört Högsta förvaltningsdomstolen som kommit på detta argument för Helsingforsregionens "särställning". I HFD:s beslut heter det att "Enligt det system för planeringen som har omfattats i markanvändnings- och bygglagen omsätts de riksomfattande målen för områdesanvändningen i konkreta lösningar främst genom landskapsplaner." De riksomfattande målen för områdesanvändningen förpliktar alltå snarare landskapsförbunden än kommunerna. Om någon part retroaktivt borde ha bestraffats för att inte ha följt de riksomfattande målen för områdesanvändningen är det snarare Östra Nylands förbund än Sibbo kommun. Det är å andra sidan miljöministeriets uppgift att övervaka att en landskapsplan stämmer överens med de riksomfattande målen.

I "Valtioneuvoston päätös valtakunnallisista alueidenkäyttötavoitteista" från 2000 finns ett knappt en sida långt avsnitt med rubriken "Helsingin seudun erityiskysymykset". Det är detta stycke som enligt HFD ger Helsingforsregionen, som här inte ens definieras, dess "särställning". I detta avsnitt heter det bl.a. att "alueidenkäytön suunnittelussa tulee varautua Helsinki-Vantaan lentoaseman kytkemiseen osaksi raideliikenneverkostoa, metron laajentamiseen ja Vuosaaren satamaan", vilket HFD även påpekar i sitt beslut. Här kan det noteras att det år 2000 var aktuellt med en förlängning av metron i flera olika riktningar och att Vanda vägrat rita ut en reservering för "östmetron" ännu i sin generalplan från ifjol, fastän reserveringen finns i landskapsplanen för Nyland. Dessutom heter det i samma stycke att "Varautumisessa on otettava huomioon ympäröivä maankäyttö ja lähiympäristö, erityisesti asutus, arvokkaat luonto- ja kulttuurikohteet ja -alueet sekä maiseman erityispiirteet." Dessutom står det i avsnittet "Helsingin seudun erityiskysymykset" även följande:

Alueidenkäytön suunnittelussa on turvattava väestön tarpeiden edellyttämät ylikunnalliseen virkistyskäyttöön soveltuvat riittävän laajat ja vetovoimaiset vapaa-ajan alueet. Vapaa- ajan alueista on muodostettava yhtenäinen kokonaisuus turvaamalla niitä yhdistävän viheralueverkoston jatkuvuus.

Man kan fråga sig i vilken mån Helsingfors metroplaner stämmer överens med de ovanciterade målen, då Sibbometron skulle skära av grönförbindelserna mellan bl.a. Svartabacken och Sibbo storskog. Som en ironiskt prick på i:et heter det ytterligare att "Malmin lentokentälle sekä Laajasalon öljysatamalle ja -varastolle on selvitettävä vaihtoehtoiset sijaintipaikat." Oljehamnen har flyttats till Östra Nyland, men statsminister Matti Vanhanen har motarbetat en förflyttning av flygfältet i Malm. I själva verket har bevarandet av flygplatsen i Malm varit ett av hans huvudargument för en annektering av sydvästra Sibbo.

För tillfället bereds nya riksomfattande mål för områdesanvändningen. Förslaget till nya mål diskuterades i riksdagen den 14 maj. (Se diskussionsprotokoll.) I det inledande anförandet sade Rakel Hiltunen följande:

Haluan vielä korostaa sitä, että näillä valtakunnallisilla alueidenkäyttötavoitteilla on konkreettista merkitystä. Sen osoitti valtioneuvoston Sipoo-päätös, jossa valtioneuvosto tukeutui valtakunnallisiin alueidenkäyttötavoitteisiin.

Visst fick målen en högst konkret betydelse i HFD:s beslut, men denna betydelse hör nog inte till syftena med de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Hiltunen har även missat att statsrådet i sitt Sibbobeslut inte alls refererar till målen för områdesanvändningenl. Att motivera Helsingforsregionens särställning med de riksomfattande målen för områdesanvändningen är istället någonting som t.f. förvaltningsråd Heikki Harjula eller någon annan domare vid HFD har hittat på.

Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008

Helsingin Sannomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsinki ja Sipoo pohtivat alueliitoksen korvauksia". I artikeln heter det att "Sipoon menetykset arvioitu sadoiksi miljooniksi euroiksi". I dagens Helsingin Sanomat ingår även en intervju med Ilkka Kuusisto, som igår utnämndes till "stadin Kundi". Jag citerar ur texten, som har rubriken "Stadin Kundi Ilkka Kuusisto tykkää myös maalaisista".

Mikä on Helsingissä hienointa ja huonointa? "Tähän pitänee vastata, että Suomen Kansallisooppera. Huonointa on se, että Helsinki vei rikkaimman palan Sipoosta".

Redan i tisdags publicerade Helsingin Sanomat en notis med rubriken "Lounais-Sipoon rakennuskieltoon", fastän beslutet om byggnadsförbud officiellt togs först igår kväll. Byggnadsförbudet skall gälla i fem år, vilket visar att Matti Vanhanens tomtkrig kommit trögt igång. Å andra sidan lär det inte vara brottom att öka tillgången på tomtmark i Helsingforsregionen. Helsingin Sanomat har just idag publicerat en artikel med rubriken "Rakennusliikkeet: Asuntojen kysyntä heikkenee edelleen", där det berättas att "Kysynnän heikkeneminen on pakottanut rakennusliikkeet vähentämään omistusasuntojen rakentamista" och att Rakennusliikkeillä oli vuoden 2008 alussa käsissään ennätysmäärä valmiita myymättömiä asuntoja."
Tomter för egnahemshus finns det visserligen inte i överflöd i Helsingfors, men inte heller här ser annekteringen ut att lösa några problem. Borgåbladet har talat med projektchef Matti Visanti på stadsplaneringsverket i Helsingfors. Jag citerar ur artikeln "Helsingfors ute efter byggförbud i Sibbohörn" i onsdagens Borgåblad:

- Vi har inte några planer på stora egnahemstomter på området.
Det är spårdragningen som spökar och därmed även invånarmängden. Helsingfors har redan kunnat konstatera att området är splittrat och svårbyggt. Ska det bli metro så måste det bli höghus.

Jag har tidigare påpekat att Vanhanens "tomtkrig" närmst är en skenmanöver med vilken statsministern försökt dölja sina verkliga motiv i fallet Sibbo. Å andra sidan finns det även andra motiv till tomtkriget. Jag skall här undantagsvis citera mig själv i några blogginlägg. Jag börjar med inlägget "Politiska domare. Den 27 januari 2007":

Eftersom statsministern liksom kommunministern i Sibbofrågan gjort utalande i uppenbar konflikt med det egna partiets linje och den traditionella Centerväljarnas intressen, har hans uttalanden väckt misstankar. Misstankar väcker det även då han tar sig tid att ge en intervju om bostadspolitik mitt under Finlands EU-ordförandeskap. Vanhanens budskap att man lättare bör bevilja byggnadslov och att man bör låta bygga egnahemshus för att det är vad folk vill ha förefaller populistiskt, liksom Centerns valslogan "Vähän kuin itseäsi äänestäisit". Man bedriver dock knappast valkampanj i en branschtidning så som Rakennuslehti, åtminstone inte flera månader före valet. Då Centern nu går till val med en rekordstor valbudjet kan det inte förhindras att man misstänker att Vanhanen i själva verket har varit ute och friat till valfinansiärer.

Vanhanens argument för en annektering av sydvästra Sibbo utgör inga juridiska grunder för en gränsjustering. Motivet är istället att öka utbudet och sänka priset på tomtmark. Rubriken på intervjun i Rakennuslehti, "Sipoo on pääministerin tonttisodan ensiaskel" är betecknande för Vanhanens projekt. Lyckas "tomtkriget", är byggnadsbranschen den stora vinnaren. Det finns ingen garanti för att även bostadsprinserna skulle sjunka. Jag kan inte bevisa att byggbolagen är en huvudsaklig eller ens betydande finansiär av Vanhanens och Centerns rekordstora valbudjet. Partierna behöver inte redovisa för sina finansiärer. I de två senaste valen har Vanhanen själv uppgett stödföreningarna Kansainvälinen Suomi ry respektive Uudenmaan Suunta ry som de huvudsakliga valfinansiärerna. Varifrån Vanhanens stödföreningar har fått sina medel är det svårt att få reda på. Det kan ändå vara skäl för Vanhanen att begrundsa att vi är många som är intresserade av vem som finansierat hans och Centerns kampanj, ifall regeringen finner "särskilt vägande skäl" för en annektering.

I blogginlägget "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007" citerade jag ur Jaakko Laaksos artikel "Sipoo-kaappauksen taustalla rakennusfirmojen edut", där riksdagsledamot Laakso förklarar kapningen av sydvästra Sibbo med de stora partiernas behov av byggnadsbolagens valbidrag. Jag uppmärksammade här även Vanhanens förbindelser till byggnadsbolaget Alfred A. Palmberg:

Det är inget brott att ta emot stöd, så länge det inte direkt påverkar politiska beslut och ställningstaganden. Det är troligt och kanske till och med önskvärt att även riksdagskandidater från Sibbo fått stöd av byggnadsbolag. Tids nog kan det bli aktuellt att gräva även i deras valbudget. För tillfället är jag dock mest intresserad av vissa centerministrars valfinansiärer. (Se Politiska domare. Den 27 januari 2007.)

På tal om byggnadsbolag vill jag upplysa om att Matti Vanhanen höll ett tal vid Byggnadsbolaget Oy Alfred A. Palmberg Ab:s 100-årsfest den 27 februari. Hundraåringens verställande direktör Risto Bono var för övrigt byggnadsindustrins representant i arbetsgruppen som gjorde förslaget till regeringen Vanhanens program för främjande av träbyggande.

I inlägget "Valbidrag. Den 21 maj 2007" uppmärksammade jag speciellt Vanhanens valbidrag:

Det stora diskussionsämnet igår och idag har varit redovisningen för valbidrag. Jag har en viss förståelse för möjligheten för bidragsgivare att få förbli anonyma, men samtidigt ger den bristande genomskinligheten skäl att misstro politikernas oberoende. Jag har på denna blogg berört ämnet i några inlägg. Speciellt har jag framfört misstankar om att en viss ministers "tomtkrig" i första hand handlat om finansiering av valkampanjen. Se "Politiska domare. Den 27 januari 2007", "Det genomskinliga samhället. Den 28 januari 2007" och "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007". Inför riksdagsvalet år 2003 tvättades bidragen till Matti Vanhanens kampanj av föreningarna Uudenmaan Suunta ry och ES-Innovaatio ry. I det senaste valet var bidragsgivarna flera. Riksdagsmännen och supleanterna måste redogöra för donatorer som understött dem med mera än 1700 €, men dumt är det att begära om understöd som överskrider den gränsen. Matti Taneli Vanhanen har idag deklalerat bl.a. att fjorton bolag donerat 800 € var. Intressantare än att veta vilka dessa bolag är vore det att veta vilka branscher de representerar.

Yle har just idag publicerat en notis med rubriken "Asuntojen kalleus johtuu rakennusalan kilpailun puutteesta". Antalet självständiga bolag i byggnadsbranschen är inte så stort som man kanske skulle tro, vilket delvis kan förklara de höga bostadspriserna och uppkomsten av karteller. T.ex. är Palmberg-Rakennus Oy ett dotterbolag till Oy Alfred A. Palmberg Ab, vilket är lätt att föreställa sig. Färre är det som vet att Oy Alfred A. Palmberg Ab liksom Oka Oy i sin tur hör till Lemminkäinen-koncernen, som ifjol för övrigt dömdes till böter för att ha varit huvudskyldig i en asfaltskartell. Risken för att olika givare av valbidrag i verkligheten hör till samma koncern är även uppenbar. Det är Oka Oy som bygger Tokmannis logistikcentrum i Mäntsälä, vars grundsten murades av Matti Vanhanen i maj ifjol. (Se artikeln "Lehti: Kontiola siirsi Tokmanni-rahaa Vanhaselle".) Som en kuriositet kan nämnas att en arbetssammanslutning mellan Oka Oy och Palmberg-Rakennus Oy är entreprenör med helhetsansvar för Nova Groups omtvistade snöskoterfabrik i Rovaniemi. (Se ledaren "Jääviydet 'unohtuivat'" i onsdagens Kaleva.)