Käpp? Den 10 oktober 2008

"Sibbofallet" kommer ständigt på tals då man diskuterar en eventuell sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Senast idag har Sfp:s ordförande Stefan Wallini ett tal på partistyrelsemötet uppmärksammat fallet Sibbo, eller snarare den aktuella ronden i fallet Sibbo. Jag citerar ur Wallins tal:

>>I huvudstadsregionen pågår en kapprustning mellan partier om vem som vill bygga den största kommunen och med vilka metoder. Inte bara tvistar man om de rättmätiga ersättningarna för de områden Sibbo tvingas ge upp som en del av detta spel. Också förslag om nya tvångslösningar kastas fram - samtidigt som man i tevedebatterna nog lovsjunger den kommunala självbestämmanderätten, sådär i princip.

Vi har dubbelspel på gång. Lokalpolitiker i huvudstadsregionen kämpar för sin kommuns rätt att bestämma över sina egna öden - samtidigt som deras beslutsfokuserade rikspolitiker i samma parti på andra sidan kommungränsen dundrar på med tvångslösningar.<<

Svenka folkpartiet har även publicerat ett "Plock från partistyrelsens allmänpolitiska diskussion." Jag plockar i min tur ur plocet:

>>Sfp:s vice ordförande Christel Liljeström förundrade sig över motiven bakom minister Mari Kiviniemis (c) uppmaning att Sibbo skall föra tvisten om ekonomisk ersättning av Helsingfors till domstolen. Kan det vara så att minister Kiviniemi försöker få en käpp för att tvinga fram en fusion i huvudstadsregionens fyra kommuner?<<

En specialupplaga av Medborgarbladet kom idag genom postluckan. I tidningen ingår en förkortad version av ställningstagandet "Sibbo har rätt till skälig ersättning". Även i den förkortade versionen av ställningstagandet, som togs av Sfp i Nyland, heter det att "Sättet på vilket Helsingfors stad behandlar sina grannar är oacceptabelt." Man kunde tillägga att inte heller Kiviniemis uttalanden är acceptabla.

Yle (Nyheter/ mellannyland) har idag publicerat en notis med rubriken "Sibbobor ska skötas i Östra centrum".

Statsandelar. Den 9 oktober 2008

Helsingin Sanomat publicerade den 16 september förre kommunminister Hannes Manninens (c) insändarartikel med rubiken "Sipoon ja Helsingin korvauskiistaan oikeudenmukainen ratkaisu". (Se "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008". Manninens kan läsas på Manninens hemsida.) Samma dag gav Manninen en intervju för Hufvudstadsbladet, som publicerades under rubriken "'Helsingfors bör ersätta Sibbo'". (Se "Varför hade Manninen så bråttom? Den 17 september 2008".) I intervjun säger Manninen följande:

>>– Kommunindelningslagen talar om att bådas framtid ska tryggas. Då två eller flera kommuner slås ihop går staten in med en märkbar stödsumma. På det sättet tryggas övergångsskedet. Samma princip borde tillämpas då Sibbo förlorar en märkbar del av sin befolkning. Under en övergångstid på 3–5 år borde Helsingfors ersätta Sibbo för inkomstbortfallet.<<

Manninens synpunkter är både intressanta och viktiga. Dess värre skulle de ha en helt annan tyngd om de framförts av en sittande kommunminister. Ändringen i kommunindelningen innebär omedelbara utgifter för så väl Helsingfors som Sibbo, men relativt sett är utgifterna mycket större för Sibbo. Stödsummorna som staten delar ut i samband med kommunsammanslagningar är ämnade att både täcka utgifter och att uppmuntra till sammanslagningar. Paras-ramlagen sporrar däremot inte till partiella kommunsammanslagningar. På lång sikt drar Helsingfors ekonomisk fördel av ändringen, medan Sibbo lider ekonomisk skada. Därför är det logiskt att Helsingfors betalar den ersättning, som egentligen staten i rättvisans namn borde betala Sibbo. Rent juridiskt sett har Helsingfors dock inga andra skyldigheter att ersätta Sibbo än de som definieras i kommunindelningslagen. Liksom Manninen medger i intervjun är kommunindelningslagen även på denna punkt otydlig. I § 20 säges det bara att en ekonomisk uppgörelse skall göras så att de sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt. Vad som här är rätvisa beror väl i högsta grad från vilket perspektiv man ser på saken.

Så väl högsta förvaltningsdomstolen som statsrådet och kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi har ansett att den aktuella ändringen i kommunindelningen inte tillfogar Sibbo kommun oskälig skada. Hur kan man veta det, då ingen vet vad Helsingfors kommer att betala Sibbo i ersättning? Myllyniemi konstaterar bara i sin rapport att Helsingfors har råd att ersätta Sibbo, så att kommunindelningslagens krav på rättvisa uppfylls. Hur Helsingfors förvaltningsdomstol eller högsta förvaltningsdomstolen kommer att tolka kravet på rättvisa, ifall rättsprocessen förs vidare, är svårt att förutspå. Frågan är om man ens kommer att fösöka göraen juridisk tolkning eller om man igen skipar "rättvisa" på politisk grund. Frågan är även vem som skule gynnas mera av ett politiskt betingat domslut. I värsta fall är den avgörande politiska målsättningen att försvåra Sibbos förutsättningar att bestå som en självständig kommun.

Eftersom Sibbo i rättvisans namn bör ersättas, kunde man tänka sig att statsmakten åtminstone inte skulle fösvåra Sibbos situation, även om lagen inte möjliggör någon direkt stödsumma. I dagens Borgåblad ingår emellertid en artikel med rubriken "Många okända faktorer i Sibbos budgetekvation", ur vilken det framgår att regeringen har gjort ett lagförslag, enligt vilket grunderna för stadsandelarna för social- och hälsovård ändras. I Borggåbladets artikel noterar Sibbos kommunkamren Sture Lindqvist att det i förslagstexten konstteras att de nya bestämmelserna närmast skulle beröra Sibbo och Helsingfors. I praktiken betyder lagförslagetat att Sibbo, som vid årsskiftet mister 2 000 invånare, under de två följande åren skulle få flera miljoner euro mindre i statsandelar än kommunen skulle få enligt nuvarande lag. Motsvarande summa skulle istället tillfalla Helsingfors! I värsta fall måste Sibbo betala de kommunala finansieringsandelarna utgående från invånarantalet 20 000, medan kommunen skulle få statsandelar endast utgående från invånarantalet 18 000. Det är omsorgsminister Paula Risikko som ansvarar för beredningen av lagförslaget. Risikko är för övrigt en av de ministrar som röstade för en annektering av sydvästra Sibbo. Borgåbladet publicerade redan igår kväll under rubriken "Sibbo står inför oväntade budgetproblem" en kortare verison av nyhetsartikeln.

Sipoon Sanomat har idag på tidningens förnyade webbplats publicerat en text med rubriken "Lounais-Sipoota suunnitellaan jo asukkaita kuulematta". På bilden ovan synns, förutom kommunminister Mari Kiviniemi, Antero Alku, som var med Kiviniemi på valmöte i Östersundom senaste vecka. (Se "'Det bästa är att ta en rättegång'. Den 3 oktober 2008" och "Kommunministern tvår sina händer. Den 4 oktober 2008".)

Kiviniemi vill inte ha ett nytt "Sibbofall". Den 8 oktober 2008

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Sibbo vill ännu förhandla med H:fors". Yle har även publicerat ett audiolipp med en intervju med Christel Liljeström.

I dagens Borgåblad ingår en nyhetsartikel med rubriken "Sibbo vill försöka ännu en gång". Liksom jag har noterat i gårdagens inlägg "Snabbspårvägsförbindelse istället för metro? Den 7 oktober 2008" beslöt kommunstyrelsen i Sibbo igår att göra ännu ett försök att få Helsingfors stadsstyrelsemedlemmar att diskutera frågan om ersättning, trots att kommunminister Mari Kiviniemi har rekommenderat att föra ersättningstvisten till förvaltningsdomstolen. Kommunstyrelseordförande Christel Liljeström (sfp) säger att hon försökt få till stånd ett möte med Helsingfors stadsfullnäktigeordförande Rakel Hiltunen (sdp), men att det aldrig passat Hiltunen. Hiltunen är liksom Liljeström medlem i styrelsen för Finlands kommunförbund.

Borgåbladet har idag även publicerat FNB:s notis "Kiviniemi vill utreda kommunfusioner". Jag vet inte om Kiviniemi under Centerns valjippo igår själv använde uttrycket "Sipoo-tapaus" eller alls omnämnde Sibbo, men angående Kiviniemis syn på en utredning som inte har alla berörda kommuners stöd skriver FNB att "en ensidig utredning upplevs som ett nytt Sibbofall".

Snabbspårvägsförbindelse istället för metro? Den 7 oktober 2008

I dagens Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kaukojunaliikenteelle pohditaan oikorataa lentoaseman alitse". Kartorna ovan har publicerats i sambad med artikeln. Ur kartorna liksom ur själva artikeln framgår det att man överväger att dra HELI-banan genom tunnel via Helsingfors-Vanda flygplats och vidare via Kervo, Nickby och Kullo till Borgå. Jag har precenterat detta alternaiv tidigare i inläggen "Östbanan kolliderar med östmetron. Den 18 maj 2008" och "Guldmedaljer. Den 12 juni 2008". Att järnvägen till Borgå och vidare österut skulle gå via Nickby är i sig ingen dum idé. Så väl Gamla Borgåvägen som den gamla järnvägen till Borgå går genom Nickby. I artikeln i Helsingin Sanomat heter det att den gamla reserveringen för HELI-banan är problematisk, eftersom den går genom ett grundvattenområde vid Fazers fabrik i Vanda (Fazerila), men jag undrar om inte den största utmaningen är att HELI-banan kolliderar med Sibbometron. Eller snarere att en HELI-bana enligt den existerande reserveringen gör Sibbometron överflödig.

Att Sibbometron alls någonsin byggs är dock högst osäkert. I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Itämetron jatko käsittelyyn vielä ennen joulua". Jag citerar ur artikeln:

>>Helsinki aikoo aloittaa Sipoon liitosalueiden suunnitteluperiaatteiden käsittelyn vielä ennen vuodenvaihdetta. "Yksi periaatteista koskee metron jatkamista itään. Myös pikaraitiotievaihtoehto selvitetään", toteaa Helsingin liikennesuunnittelupäällikkö Olli-Pekka Poutanen.

Suunnittelussa varaudutaan raiteiden jatkamiseen ainakin Söderkullaan. "Julkisuudessa on tosin ollut tietoja, että Sipoo ei haluaisi metroa Söderkullaan", Poutanen muistuttaa. <<

Liksom jag föreslagit i inläggen "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" och "Trojansk häst. Den 29 september 2008" utreder man alltså en snabbspårvägsförbindelse som att alternativ till Sibbometron. Att det finns alternativ till Sibbometro framgår även ur det svar som stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden, Risto Rautava (saml) gett på Hlsingin Sanomats valmaskin. Rautava säger här om planeringe av sydvästra Sibbo att "Alue on saatava raideliikenteen piiriin, ja silloin alueelle on saatava riittävästi asukkaita että esimerkiksi metron tai muun raideliikenteen rakentaminen tulee mahdolliseksi". Visst skulle en snabbspårvägsförbindelse vara mycket vettigare än en metrolinje, men denna förbindelse skulle kanppast börja i Mellungsbacka, utan i Östra Centrum, varifrån det är tio kilometer till Östersundom. Det hade minsann inte behövts någon inkorporering för att man skulle kunna dra en snabbspårvägsförbindelse längs Österleden. Om det inte blir någon metrolinje österut, så kan väl Helsingfors alltid skylla på att "Sibbo inte vill ha metro till Söderkulla".

I dagens Borgåblad ingår en text med rubriken "Bäst att Helsingfors hyr skola och daghem". Det är kommustyrelseordförande Christel Liljeström som tycker att Sibbo skall hyra ut byggnader till Helsingfors under en eventuell rättsprocess. Borgåbladet berättar vidare att kommunstyrelsen i Sibbo idag skall behandla de strandade förhandlingarna med Helsingfors. Det lär vara möjligt att man redan nu besluter att föra ärendet vidare till förvaltningsdomstolen, eftersom förhandlingarna på tjänstemannanivå avslutats och politikerna i Helsingfors inte visat vilja att försöka nå en kompromiss. I föredragningslistan lyder kommundirektörens förslag endast "Kommunstyrelsen diskuterar frågan samt tar ställning till fortsatta åtgärder."

Kommunstyrelseordförande Christel Liljeström har idag på förmiddagen skrivit ett blogginlägg under rubriken "Kuntaministeri vaalikiertueella". Liljeström skriver att hon trots allt ännu försöker hitta alternativ till en rättsprocess, eftersom hennes fötroende för juridiska tolkningar försvagats. Hon frågar sig "mikä antaisi meille varmuutta että oikeus tällä kertaa käsittelee asiaa juridisin perustein eikä poliittisin?"

Idag på eftermiddagen har åtminstone Helsingin sanomat, aamulehti, Iltalehti och MTV3 publicerat FNB:s notis med rubriken "Kiviniemi haluaa selvittää pian pääkaupungin kuntaliitoksen". Enligt notisen säger sig kommunminister mari Kiviniemi genast vara beredd att låta göra en utredning om en sammaslagning av städerna i huvudstadsregionen. Kiviniemi säger därtill att man bör gå vidare i sammanslagningen, ifall fördelarna visar sig vara klara och invånarna ger grönt ljus. En utredning förutsätter enligt Kiviniemi dock att alla huvudstadsregionens kommuner är med, eftersom en ensidig utredning skulle upplevas som ett "Sibbofall". Jag citerar:

>>Kiviniemi kuitenkin korosti, että selvitystyössä on kaikkien pääkaupunkiseudun kuntien oltava vapaaehtoisesti mukana: yksipuolinen selvittäminen koetaan Sipoo-tapaukseksi.

Osa Sipoosta liitetään vuodenvaihteessa Helsinkiin ns. pakkoliitoksella. Kiviniemi sanoi uskovansa, että kuntavaalien jälkeen uudet valtuustot ovat keskustelun kypsyttäminä valmiita selvityksen tekoon.<<

MTV3 har tillsamman med den ovanciterade notisen publicerat en nyhet med rubriken "Suurliitos ei saa kannatusta pk-seudulla". Enligt MTV3:s nyhetstext motsätter sig två tredje delar av Esboborna en sammanslagning. Även en majoritet av invånarna i Helsingfors är emot en sammanslagning, vilket kanske är mera överraskande.

Efter kommunstyrelsemötet i Sibbo har Christel Liljeström skrivit ett blogginlägg med rubriken "Kerran vielä…". Kommunstyrelsen beslöt att göra ännu ett försök att få Helsingfors stadsstyrelsemedlemmar att diskutera frågan om ersättning.

Varning för ras på bostadsmarknaden. Den 6 oktober 2008

För två år sedan var stadsminister Matti Vanhanens och dåvarande finansminister Eero Heinäluomas huvudsakliga motivering för en inkorporering av sydvästra Sibbo de höga bostadspriserna i huvudstadsregionen. Man kunde ha tagit till snabba medel för att dämpa prisstegringen så som att begränsa möjligheterna till skatteavdrag för räntor på bostadslån. Ministrarna valde dock att satsa på en oprövad medicin, som gillades av så väl Helsingfors som byggnadsbolagen. I mitt blogginlägg "Riksdagskandidat Matti Vanhanen besökte Borgå. Den 11 januari 2007" skrev jag följande:

Enligt Vanhanen handlar Sibbofrågan för Centern bara om att skaffa fram mera tomtmark. Enkäten som visade att majoriteten av invånarna i huvudstadsregionen är emot en annektering avfärdar Vanhanen med att säga att "Skulle man ha frågat om folk vill ha billigare tomtmark så skulle de alldeles säkert ha svarat ja!" Visst torde de flesta vara emot butiksstölder, men ändå säga ja till billigt öl. När det gäller tomter och bostäder är det dock inte lika självklart att folk önskar att priserna skall sjunka. Många av oss som har investerat i bostäder eller fastigheter med banklån skulle bli ruinerade, om Vanhanen skulle lyckas i sin uttalade målsättning att göra utbudet större än efterfrågan.

På föreningen För Sibbos fisnspråkiga hemsida har i snart två år funnits följande text angående intervjun "Sipoo on pääministerin tonttisodan ensiaskel", som Matti Vanhanen gav för Rakennuslehti:

Pääministeri haluaa romahduttaa kotisi arvon

"Tonttien hinnat laskisivat ilman muuta ja vanhojenkin asuntojen hinnat tasaantuisivat tai laskisivat", Vanhanen pohtii Rakennuslehden artikkelissa. Miten käy sinun elämäsi, jos kotisi hinta romahtaa? Mitä pankkisi ajattelee asiasta, kun kotisi on asuntolainan vakuutena?

Idag är det inte bara vi som har bostadslån som fruktar att bostadspriserna skall rasa. Rasar bostadspriserna, så går det dåligt för bankerna och därmed för hela ekonomin. Före detta biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen varnade i går i TV-nyheterna i kanalen Nelonen att bostadspriserna kan rasa med upp till 30 %. I samma nyhetssändning avfärdade dock bostadsminister Jan Vapaavuori Korpinens varningar med att det alltid funnits domedagsprofeter och att det inte finns några tecken som tyder på ett kommande prisras. (Se "Korpinen varoittaa asuntojen hintojen romahduksesta".) Måtte bostadsministern ha rätt. Rubriken på dagens huvudnyhet på Rakennuslehtis webbplats tyder dock på att bostadsministern av en eller annan orsak kan ha felbedömt läget. (Se bilden ovan.)

Ett ras på den finska bostadsmarknaden skulle komma olämpligt även för bostadsministern. Ett ras och en därmed sammanhängande lågkonjunktur i byggnadsbranschen skulle där till betyda minskade tillgångar för Samlingspartiet i Helsingfors. Igår kom distriktsorganisationens tidning Eläva Helsinki genom postluckan. Annonsörerna är fortfarande huvudsakligen bolag i byggnadsbranschen. Hur månne det kommer sig? I mitt inlägg "Sibbo storskog. Den 23 maj 2007" berättade jag att bostadsminister Jan Vapaavuoris specielmedarbetare Tatu Rauhamäki är VD för Helsingin Elinkeinoelämän Kunnallispalvelu Oy som är förläggaren bakom Eläva Helsinki. Rauhamäki har senare lämnat uppdraget som VD, men i företagets styrelse hittar vi fortfarande intressanta namn, så som Risto Rautava och Martti Häikiö.

Martti Häikiö är i egenskap av ordförande för Helsingin Kokoomus även styrelseorförande för Helsingin Elinkeinoelämän Kunnallispalvelu Oy. Hans intressantaste merit är dock att han varit ordförande för Suomalaisuuden Liitto, vars uttalade målsättning är att göra Finland till ett enspråkigt finskt land. (Se "Ideologiska vanföreställningar. Den 20 januari 2007".) Risto Rautava är den samlingspartisitika fullmäktigegruppens ordförande och stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden. När Pekka Korpinen och Osmo Soininvaara i början av år 2005 började tala för bostadsbebyggelse på Sandhamn började Rautava, som varit kommendör i Sandhamn, starkt förespråka sydvästra Sibbo som ett alternativ. (Se "Sandhamn. Den 19 februari 2007".) Så väl försvars- som finansministern var beredda att överlämna Sandhamn för bostadsbebyggelse (istället för sydvästra Sibbo), men Samlingspartiet i Helsingfors med Rautava och Vapaavuori i spetsen tackade nej.

Före Tatu Rauhamäki blev bostadsminister Jan Vapaavuoris specielmedarbetare var han även viceordförande i stadsplaneringsnämnden. Den posten har Michael Berner Sanbacka tagit över. Sandbacka lär ha varit på en helt annan linje i Sibbofrågan än hans partikamrater i Helsingin Kokoomus. Man kan även i övrigt fråga sig vad den konstitutionellt sinnade Sanbacka har att göra i en gammalfinsk distriktsorganisation, som leds av en föredetta ordförande för Finskhetsförbundet.

En ny "Sibboutredning"? Den 5 oktober 2008

Helsingfors initiativ till en utredning om en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen har lett till en livlig debatt. Liksom jag noterade i inlägget "'Det bästa är att ta en rättegång'. Den 3 oktober 2008" dras paralleller till Sibboutredningen. I dagens Hbl ingår ett par insändare som berör utredningen om en sammanslagning. Den ena insändaren har rubriken "En hederlig utredning" och publicerades under rubriken "Ett gott förslag" på Lars Stormboms (sfp) blogg redan i fredags. I insändaren skriver Stormbom att han är "rädd för en 'Sibboutredning' - en utredning med förbeställt resultat". Däremot välkomnar Stormbom Esbopolitikernas utspel om en akademisk utredning över metropolområdets strukturer.

Senaste måndag lade Esbos representanter i delegationen för huvudstadsregionen fram ett förslag till en akademisk utredning om hela Helsingforsregionens utveckling. I fredags publicerade Hufvudstadsbladet en insändarartikel med rubriken "Universitetsledd undersökning kräv". Esbopolitikernas initiativ är ett motdrag till Helsingfors initiativ till en ensidig utredning. I insändaratikeln, som undertecknats av ledande Esbopolitiker, noteras även att "Nu hotar Helsingfors planer på att utreda en sammanslagning av kommunerna i huvudstadsregionen att bli en bromsande faktor för samarbetet."

I fredags publicerade Helsingin uutiset/ Vantaan sanomat/ Länsiväylä en artikel med rubriken "Helsingin liitosselvitys vaarantaa yhteistyön". Att en av Helsingfors stad initierad utredning hotar samarbetet mellan städerna i huvudstadsregionen är knappast ett argument som biter på Helsingfors. Tvärtom verkar det som om Helsingfors medvetet saboterar det frivilliga samarbetet för att kunna kräva en sammanslagning. Taktiken torde även fungera på andra håll i landet, där ramlagen tvingar kommuner till samarbete med en stad som egentligen önskar se en sammanslagning. Det kan dock vara svårt för Helsingforspolitikerna att argumenteramot initiativet till universitetsledd utredning. Här kan man kanske dra vissa paralleller till Sibbo kommuns skuggutredning, som publicerades samtidigt med den av Hannes Manninen beställda utredningen över behovet av en ändring i kommunindelningen. Även nu torde tiden för en alternativ utredning vara allt för knapp. Helsingfors vill ha sin utredning klar till nästa vår. Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen avslöjar i den ovannämnda artikeln även utgångspunkterna. Jag citerar:

>>Helsinki aikoo käynnistää selvitystyön metropolialueen ja neljän pääkaupunkiseudun kaupungin erilaisten hallintovaihtoehtojen hyödyistä ja haitoista jo marraskuussa. Selvitystyö lähtee liikkeelle valtuustoponnen ja siitä tehdyn kyselyn pohjalta.

Kaupunginjohtaja Jussi Pajusen mukaan tavoitteena on saada selvitystyö valmiiksi ensi kevääksi, koska sen aineiston halutaan olevan käytettävissä, kun eduskunta aloittaa keskustelun kuntien palvelu- ja rakenneuudistuksen, eli Paras-hankkeen jatkotoimista syksyllä.<<

Att Esbo har motsatt sig en utredning om en sammanslagning torde kunna förklaras med att man man fruktar en "Sibboutredning". En utredning om en sammanslagning kunde fungera som en utredning över att de allmänna förutsättningarna föreligger. Enligt rådande kommunindelningslag kan en sammanslagning av kommuner mot kommunfullmäktiges vilja göras, ifall förslaget till sammanslagning vid en kommunal folkomröstning understöds av majoriteten i den kommun som motsätter sig. Det krävs inte speciellt mycket fantasi för att föreställa sig att Helsingfors efter en utförd utredning och därav föranledd konflikt mellan städerna i huvudstadsregionen pressar finansministeriet och kommunministern att tillsätta en kommunindelningsutredare, som gör ett förslag till sammanslagning.

Senaste gång riksdagen diskuterade KSSR (Paras) var våren 2006. Redan då hade vissa Helsingforspolitiker föroppningar om en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen, men det var planeringen i Helsingforsregionen och Sibbofrågan kom att dominera diskussionen, fastän dessa frågor inte hade någonting med tryggandet av den kommunala servicen att skaffa. (Se "Hot. Den 9 oktober 2007".) I samband med förhandlingarna om en ramlag för kommun- och servicestrukturreformen ställde Helsingfors krav på en inkorporering av sydvästra Sibbo. Kommunminister Hannes Manninen lovade dock sköta Sibbofrågan som en separat fråga och lyckades därmed i sista stund rädda reformen. (Se t.ex. "Äras den som äras bör. Den 3 maj 2008".) Få se vilka kopplingar som nästa gång blir aktuella då Helsingfors sätter käppar i hjulen för KSSR. Frågan om en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen har i sig inte mycket med kommun- och servicestrukturreformens officiella mål att skaffa.

Kommunministern tvår sina händer. Den 4 oktober 2008

Kommunminister Mari Kiviniemi har varit på valmöte i Zachrisbackens skolcentrum. Med sig hade hon miljöminister Paula Lehtomäki, som numera bor i Östersundom, samt några centerpartistiska kommunalvalskandidater från Helsingfors. Publikframgången uteblev dock, men Borgåbladet var på plats och har gett Kiviniemis besök desto större utrymme. Huvudnyheten på första sidan i dagens tidning har rubriken "Rättegång enda alternativet, anser kommunminister". I tidningen hittar man artiklar och notiser med rubrikerna "Barnen skall inte behöva oroa sig över gränsbråket", "'Ingen idé att Sibbo hämnas på barnen'", "Ingen kommentar om ersättningar" och "Ersättningar till rätten?" På Internet publicerade Borgåbladet redan igår en nyhetstext med rubriken "Ta en rättegång säger kommunministern". (Se "'Det bästa är att ta en rättegång'. Den 3 oktober 2008".)

Enligt Borgåbladet tycker Kiviniemi att grälet mellan Sibbo och Helsingfors blivit barnsligt och anserer att det är bäst att ta en rättegång. Kiviniemi tycker inte heller att det är någon idé att "Sibbo hämnas på barnen". Det märkligaste uttalandet står dock Antero Alku för. Alku är Laura Kolbes suppleant i stadsplaneringsnämnden och uppställd som kandidat i kommunalvalet. Nästa månad skall stadsplaneringsnämnden diskutera principerna för utvecklandet av det annekterade området. Jag citerar ur artikeln "'Ingen idé att Sibbo hämnas på barnen'":

>>-Många politiska val måste göras. Nu finns det en mängd fågelskyddsområden här. Vi måste fatta beslut vilka som ska finnas kvar, säger han och miljöministern bredvid honom protesterar inte.<<

Hoppsan. Vill Alku och stadsplaneringsnämnden göra Nutura-områden till bostadsområden? Vet Alku inte att de aktuella fågelvikarna i Östersundom omges av otillgängliga, vassbevuxna sankmarker? (Se "Östersundoms fågelvatten. Den 1 juni 2008".) Om en suppleant i stadsplaneringsnämnden , som under en stor del av år 2007 vikarierade Kolbe, fortfarande har en fullständigt skev bild av den "färdiga tomtmarken" i Östersundom, kan man inte förvänta sig att de ansvariga ministrarna som röstade för en annektering har haft någon som helst realistisk bild av området.