Bäckängen. Den 7 november 2008

I dagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoolaiset syyttivät tuleva isäntäänsä arkipäivän hankaluuksista". Tillsammans med artikeln hittar man en kortare text med rubriken "Puroniityn kylä ei saa HKL:n bussiyhteyttä". Rubriken på paradsidan lyder "Yliporimestarin asukasilta täyttyi epätietoisista sipoolaisista". Texten finns på tidningen webbplats under rubriken "Asukasilta täyttyi epätietoisista sipoolaisista". I tidningen ingår dessutom en kolumn med rubriken "Maaseutu hivuttautuu pääkaupunkiin" som handlar om sydvästra Sibbo och Öbesborgmästarens invånarafton. I kolumnen heter det att "Vesterkulla" i Vanda ansluts till huvudstaden. Området i Vanda som skall anslutas till Helsingfors hör dock till Västersundom och inte till stadsdelen som på svenska heter Västerkulla. Westerkulla gård förblir en del av Vanda, även om en del av gårdens åkrar hör till området som skall införlivas med huvudstaden. Det beskrivande namnet Västerkullakilen, som lanserats i samband med fallet Sibbo, kommer från de ursprungliga planerna enligt vilka Vanda skulle avstå från åtminstone en del av Västerkullla inklusive Westerkulla gård i utbyte mot Nedre Malm. Västerkulla kommer fortfarande efter nyår att skilja åt Östersundoms stordistrikt från övriga Helsingfors.

Sipoon sanomat har idag publicerat en text med rubriken "Helsinki suunnittelee asutusta Sipoonkorven kylkeen". Tidningen skriver att "Helsinki suunnittelee suurta taajamaa Puroniittyyn lähelle Sipoonkorpea." Enligt existerande definitioner, som Helsingfors visserligen inte erkänt, hör emellertid den planerade stadsdelen eller delområdet Bäckängen (Puroniity) till Storskogen. Bäckängsvägen syns på kartan nere i övre hörnet. Enligt förslag skall Bäckängsvägen få behålla sitt namn, medan Bäckängsvägen i Helsingfors döps om till Gamla Bäckängsvägen. För övrigt är utgångspunten i Pekka Myllyniemis förslag att alla fastigheter vid den östra gränsen skall kunna nås via Bäckängsvägen. Kommunindelningsutredaren har dock knappast själv förstått denna princip för gränsförslaget, som endast ungefärligen följer fastighetsgränserna.

Helsingfors stad har idag på stadens specialsidor om inkorporeringen även på svenska informerat om att även fjärdeklassister från Sakarinmäen koulu, Östersundom skola och Norra Karelen är bjudna till Överborgmästarens självständighetsfest i Finlandia-huset.

Mellanetapp. Den 6 november 2008

Yle Mellannyland har idag publicerat en notis med rubriken "Många nya invånare till östra Hfors". Med östra Helsingfors syftas inte på det nuvarande östra Helsingfors eller Helsingfors stordistrikt, som även efter nyår föreslås heta Östra stordistriktet, utan på sydvästra Sibbo, som föreslås heta Östersundoms stordistrikt (Itäinen suurpiiri). Östersundoms stordistrikt skall inte förväxlas med den nya stadsdelen Östersundom, som endast utgör en del av det nya stordistriktet. (Östersundom föreslås i själva verket bli det finska och svenska namnet på ett storsdistrikt, ett distrikt, en stadsdel och ett delområde.) Av kartan nedan med stordistrikten framgår att Helsingfors i och med inkorporeringen inte alls växer så mycket österut. Helsingfors kan inte växa österut, eftersom havet kommer emot. (Se "Väderstreck. Den 13 mars 2007".) Det nya stordistriktet ligger i väderstrecket nordost, men det finns redan ett stordistrikt med namnet Nordöstra stordistriktet (Koillinen suurpiiri). I Yles notis berättas det att Helsingfors vill ha 30 tusen nya invånare, 10 tusen nya arbetsplatser där och metro i Sibbo på det område som Helsingfors tar över vid årsskiftet. Siffrorna och metroplanerna är direkt tagna ur utredningsman Pekka Myllyniemis rapport, som planeringschef Tuomas Rajajärvi även refererade till vid Överborgmästarnes invånarafton i Österundom på tisdagen. (Se "Ett steg i ett större projekt. Den 5 november 2008".)

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Mycket prat, ont om fakta". Rubriken på paradsidan är "Helsingforsledningen övertygade inte". Borgåbladet har efter invånarträffen i Zachrisbackens skolcentrum talat med "Östersundomaktivisten" Leena Liipola, som uppmärksammar att Tuomas Rajajärvi hävdat att sydvästra Sibbo bara är en mellaetapp i utvecklingen av "fingret" längs kusten.

Fingermodellen enligt vilken tillväxten i Helsingforsregionen bör ske längs fem "fingrar" är endast en av flera alternativa visioner för regionen. Liksom jag noterade i gårdagens blogginlägg representerar de av Rajajärvi presenterade visionerna snarare en axel längs kusten än en fingermodell. En koncentration av tillväxten just längs Sibbos kust eller E 18 motsvarar det vinnande bidraget i (se "East Coast City. Den 14 december 2007"), men detta bidrag verkar vara ett direkt beställningsjobb. (Se t.ex. "Helsingfors besvärar sig över landskapsplan. Den 16 december 2007".) Projektet Sibbo eller utvecklingen av axeln Helsingfors-Borgå handlar ur Helsingfors synvinkel om två saker. Dels vill man kunna konkurrera med Esbo, dels vill man satsa på en utveckling längs kusten för att stärka Helsingfors roll som regionens centrum och förhindra att Helsingfors (för)blir ett påsbotten, en endstation. Utvecklingen av axeln Helsingfors-Borgå handlar inte om hela regionens intresse, utan uttryckligen om Helsingfors stads intresse. För några år sedan gav Helsingfors ett utlåtande till Vanda där man beklagade sig att Vanda (till skillnad från Sibbo) inte hade insett sydöstra Vandas (och sydvästra Sibbos) regionala betydelse. Regionalt intresse är vanligtvis en omskrivning av Helsingfors intresse.

De finns de i Sibbo som ser E18 korridoren Helsingfors-St Petersburg som kommunens trumfkort. Som veckoslutssibbobo är jag långt mera konservativ. Jag kan inte påstå att min egna önskemål om utvecklingen i min gamla hemkommun motsvarar "kommunens bästa". Men så här på Svenska dagen vill jag påpeka att jag ser det som ett värde i sig att det finns byar och kustbygd i närheten av landets huvudstad där svenska språket fortfarande har ett starkt fotfäste. I de flesta länder är byte av majoritetspråk i en kommun en ytterst känslig fråga, som kan leda till svåra konflikter. I Finland byts dock majoritetsspråk utan större dramatik. Svenskspråkiga och och finskspråkiga betraktas som "ett folk" och spelreglerna definieras av lagen. Under en gången tid har Sibbo kommuns låga tillväxt delvis baserat sig på språkpolitik, men den tiden ser ut att vara förbi. Att man i fallet Sibbo på ministernivå plötsligt börjar beskylla Sibbo för att upprätthålla en språkmur gör mig mycket upprörd. Sibbos relativt låga tillväxt under gångna årtionden har inte skadat grannkommunerna och på inget sätt varit olaglig. Har det funnits en "språkmur", så har den även varit ämnad att beskyddat Sibbo storskog. Språkförhållandena borde vara en omständighet som legitimerar denna politik, men istället har ledande politiker i Hesingfors utnyttjat motsättningarna mellan språkgrupperna för att främja Helsingfors expansion österut samtidigt som man kört över lagen. Det är oacceptabelt.

Fallet Sibbo

Ett steg i ett större projekt. Den 5 november 2008

Yle (Mellannyland och Östnyland) har publicerat en notis med rubriken "Överborgmästaren besökte Sibbo". I dagens nummer av Hufvudstadspladet finns en artikel med rubriken "Högflytande planer med små nyheter" ("De stora frågorna fick inga svar"). Dessutom ingår i dagens tidning en artikel med rubiken "Många frågor ännu olösta". I dagens Borgåblad ingår en kort artikel med rubriken "Proppfull sal då Helsingfors presenterade sig", men det torde bli mera i morgondagens tidning. Dessutom ingår i dagens tidning en notis med rubriken "Domstol avgör ersättningar".

I dagens Helsingin Sanomat finns en kortare text med rubriken "HKL yhtenäistää Sipoon liitosalueen joukkoliikennehintoja tammikuussa". En längre artikel har rubriken "Sadat sipoolaiset saapuivat kuulemaan kaupunginjohtaja Pajusen ilosanomaa". Jag citerar ur artikeln:

>>Juonto hoituu vanhan ketun rutiinilla, mutta sen verran kaupunginjohtaja hätäilee, että äkkää esitellä itsensä vasta reilun vartin puhetulvan jälkeen.

Kuin varmuuden vakuudeksi Pajunen lausuu vielä muutaman virkkeen ruotsiksi.
Teoriassa Pajunen on omiensa parissa. Lounais-Sipoon noin 30 neliökilometrin alue liitetään Helsinkiin vuoden 2009 alussa.

Liitoksessa Helsinki saa huomaansa noin 2 000 uutta asukasta.
Sakarinmäen jumppasalista saa kuitenkin hakemalla hakea riemunpurkauksia, niitä ei liiemmälti ole tarjolla. Aiheesta järjestetty kansanäänestyksen tulos taitaa olla vielä useimpien paikallaolijoiden muistissa.
Sipoolaiset sanoivat yli 90 prosenttisen ein alueliitokselle. Se ei auttanut, vaan Helsinki ajoi tahtonsa läpi yhteiseen etuun vedoten.<<

På bilden ovan Tuomas Rajajärvi, som presenterade Helsingfors visioner på överborgmästarens invånarkväll igår. På bilden nedan till vänster en av de många kartorna som presenterades. På denna karta går metrolinjen faktiskt enligt reserveringen för en förbindelse i landskapsplanen för Nylands förbund, med denna sträckning torde inte längre vara aktuellt. Här har man även ritat in tätorter i områden i Vanda som i den för ett år sedan godkända generalplanen har markerats som friluftsområden och naturskyddsområden. Däremot skulle enligt detta utkast en relativt liten del av den mark som Helsingfors äger i området bebyggas. På kartan till höger (eller eventuellt under) har Mellungsbackamtron förlängts till Håkansböle i Vanda, medan metrolinjen till Östersundom dragits från Nordsjö. Klicka på kartorna för förstoring.






Helsingfors kunde inte presentera några konkreta planer för "Östersundoms stordistrikt". Än så länge finns det bara olika sinsemellan oförenliga visioner för hur området kunde planeras. Enligt de visioner som presenterades skulle även delar av Sibbo storskog bebyggas, men modellerna för hur området norr om motorvägen skall exploateras varierar. Var de utlovade 10 000 nya arbetsplatserna skall placeras kunde man inte alls säga på invånaraftonen. De klara visionerna gällde inte området som skall inkorporeras, utan snarare "Sibbo". Östersundom är här bara ett steg i ett större projekt, som går ut på att en kraftig utveckling av samhällstrukturen längs kusten ända till Borgå! I sammanhanget visade planeringschef Rajajärvi "fingermodellen" på bilden nedan. Men kusten i Sibbo är inte ett finger bland andra, utan ett område till vilken tillväxten skall koncentreras - enligt Helsingfors visioner. Invid en en tydligare bild av "fingrara", som inte alls repreprenterar Helsingfosrsregionens fem fingrar i olika riktningar, utan en axel längs kusten.





Speciellt komiskt finner jag det att Rajajärvi presenterade planeringens utgångspunkter områdesbeskrivniningen i utredningsman Pekka Myllyniemis rapport. Beskrivningen hade Myllyniemi kopierat från Helsingfors egen utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som dessutom gällde det större området på 50 kvadratkilometer. Som en kuriositet jan nämnas att det var Rajajärvi som, åtminstone enligt den officiella versionen, ritade de tokiga gränserna i Helsingfors förslag på ett 50 kvadratkilometer stort område från den 21 juni 2006.

Helsingfors har idag publicerat en video, "Lähetystallenne Sipoon asukasillasta 4.11", från gårdagens invånarafton på den nya webbålatsen Helsingforskanalen (www.helsinkikanava.fi).
Socialverket i helsingfors har öppnat sina egna (finska och svenska) specialsidor om inkorporeringen. Modellen är delvis tagen från den allmänna specialsidorna om inkorporeringen, som skapades innan HFD tog sitt beslut (se "Specialsidor. Den 5 februari 2008"), men socialverkets sidor är helt sakliga och professionella.


Fallet Sibbo

Invånarafton. Den 4 november 2008

Yle Östnyland (och Mellannyland) har idag på morgonen publicerat en notis under rubriken "Sibbo beslöt gå till domstol". Yle Uudenmaan uutiset ha publicerat ebn notis med rubriken "Helsingin ja Sipoon korvauskiista hallinto-oikeuteen". Kommunstyrelsen i Sibbo beslöt i går att föra den ekonomiska tvisten mellan Helsingfors och Sibbo om ersättning för inkorporeringen till förvaltningsdomstolen.

Yle Mellannyland har publicerat en notis med rubriken "Överborgmästaren träffar Sibbobor".

Kartan ovan är från Helsingfors stadsplaneringskontors sida "Muutoksia Helsingin kaupunginosajakoon" från den 30 november. Ur kartan framgår att gränserna för de nya "stadsdelarna" inte följer de gamla kommungränserna. Kartan är en av de många som stadsplaneringschefen Tuomas Rajajärvi presenterade på invånaraftonen i Zachrisbacken på kvällen.

På överbotgmästarens invånarafton, som man kunde följa med direkt på Internet, frågade en invånare om sin adress efter årskiftet. Svaret att det nya postnumret är 00890 kom med fördröjning. Informationen om den nya postadressen kunde man faktiskt redan förra veckan läsa på Helsingfors specialsidor om inkorporeringen, men endast på finska. Även på invånaraftonen gavs information nästan endast på finska - och teckenspråk - fastän en fjärde del av befolkningen i området som skall inkorporera har svenska som modersmål.

Vid invånaraftonen bekräftade Rajajärvi att ett av de metroalternativ som Helsingfors utreder är en linje längs österleden och att man även utreder möjligheten av en snabbspårvägsförbindelse istället för metrolinje. Man fick desutom höra att mångfaldnt av alternativ visar hur mycket möjligheter sydvästra Sibbo erbjuder. I verkligheten är det snarare så att de många alternativen som skall utredas visar att reservingen för en metrolinje i landskapsplanen för Nylands förbund är dåligt utredd och i praktiken omöjlig att förverkliga. När man om ett drygt år är färdig med utredningen och eventuellt kommit fram till att snabbspårvägsförbindelsen är det bästa alternativet är det kanske inte längre så många som minns att metron var en essentiell juridiskt och politiskt motivering till inkorporeringen.

Storpremiär. Den 3 november 2008

I dagens Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsinki ei aio pakkolunastaa maata Sipoon liitosalueella". Kartan ovan jar publicerats tillsammans med artikeln. (HS har använt sig av ett gammalt kartbotten, ur vilken österledens nya sträckning inte framgår.) Rubriken på paradsidan lyder "Maata ei pakkolunasteta Sipoon liitosalueella". Dessutom ingår i dagens tidningsnummer en artikel med rubriken "Koskiset odottavat tietoja Helsingin aikeista". Jag citerar ur den förstnämnda artikeln:

>>Helsinki ei aio pakkolunastaa yksityisten maanomistajien maita Sipoon liitosalueella. "Neuvottelut käydään vapaaehtoiselta pohjalta niin kuin tähänkin asti Helsingissä on ollut tapana", sanoo virastopäällikkö Mikael Nordqvist Helsingin kiinteistövirastosta. <<

Ur kartan ovan framgår att Helsingfors inte kan planera och bygga sydvästra Sibbo (Östersundoms stordistrikt) utan att göra markavtal och markaffärer. Den egna marken ligger huvudsakligen i utkanterna av området. Helsingfors erbjuder markägare "frivilliga" förhandlingar om lockande affärer, men möjligheten att trots allt inlösa ur samhällsstrukturen centrala områden är nog trots allt ett viktigt förhandlingskort.

Helsingfors stad har idag öppnat stadens nya webbplats Helsingforskanalen på adressen www.helsinkikanava.fi. På webbplatsen kommer man från och med nästa vecka att kunna följa med stadsfullmäktigs sammanträden både i direkt och som på video. Storpremiär blir det dock i morgon klockan 18:30 med direktändning från Överborgmästarens invånarafton i Sibbo. Programmet, som finns endast på fisnka, ser ut enligt följande:

>>
1. Tilaisuuden avaa kaupunginjohtaja Jussi Pajunen
2. Kaupungin avainasiantuntijat kertovat oman hallinnonalansa palvelujen järjestämisestä liitosalueella
3. Kaupunkisuunnitteluviraston alustus liitosalueesta
4. Sana vapaa - asukkaat saavat esittää kysymyksiä kaupunginjohtajalle ja virastojen edustajille
<<

På plats finns förutom överborgmästraen cirka 40 experter från stadens olika verk samt en stråkkvartett!

På den nya webbplatsen finns en länk till en karta med gränserna till området som skall inkorporeras. Kartan, som är från den 25 augusti, har jag inte tidigare noterat. På webbplatsen finns även en länkt till stadsplaneringsverkets sida "Sipoosta ja Vantaalta liitettävät alueet", där kartan finns.

Fallet Sibbo

Rättspartiet. Den 2 november 2008

I dagens nummer av Helsingin uutiset ingår en notis med rubriken "Neuvottelut Sipoo-liitoksen korvauksista katkesivat". Jag återger här slutet av texten:

>>Sipoon kunnanhallitus oli ehdottanut poliittisen tason neuvotteluja molempia osapuolia tyydyttävän ratkaisun löytämiseksi, kun virkamiesten neuvottelut päättyivät pattitilanteeseen. Sipoo pyysi Helsingiltä vastausta kutsuun 22.10. mennessä. Helsinki vastasi viikon myöhässä kielteisesti.

Kutsussa esitettiin perusteet Sipoon laskelmille. Liljeströmin mukaan Sipoon edustajat kertoivat puhelimessa olevansa valmiita kompromisseihin ratkaisun löytämiseksi. Kutsun mukana oli professori Kaarlo Tuorin lausunto. Tuorin näkemys kuntajakolain tulkinnasta on samansuuntainen kuin Sipoolla.

–Kun laki on kirjoitettu epäselvästi ja tulkinnanvaraisesti, umpikujaan päätyminen on ymmärrettävää. Tahtoa asian ratkaisemiseksi ei nyt ollut kuin toisella osapuolella, Liljeström tiivistää Sipoon kunnanhallituksen tunnot.<<

Inför kommunalvalet publicerade Sfp i Sibbo en valtidning med namnet Vårt Sibbo. I tidningen ingår en kolumn av Bengt Wik. Jag återger här inledningen:

>>Invånarna i Sibbo möttes av en kalldusch i januari detta år. Vår tilltro till lag och rätt fick sig en ordentlig törn, när HFD välsignade regeringens annekteringsbeslut. Sibbo förlorade 3 000 hektar värdefull byggmark och framfor allt drygt 2 000 invånare, varav en del nyinfyttade, som just blivit rotfasta i kommunen.

Den politiska trovärdigheten fick sig en ordentlig törn. För oss sfp:are var det en chock att Svenska folkpartiet var det enda parti, som politiskt och på alla nivåer till 100 % stödde Sibbo i kampen mot Helsingfors.

Vedertagna principer om närdemokrati och kommunal självstyranderätt kom på skam. I stället segrade makt- och penningbegäret! Helsingfors anbud att betala endast 4,5 miljoner euro för ett område, vars värde är tiotals gånger högre, är ofattbart.<<

Det är nog en oerhörd överdrift att Sibbo förlorar "3 000 hektar värdefull byggmark". Däremot är 4,5 miljoner euro naturligtvis inte en skälig ersättning. Den aktuella tvisten om ersättning är en tvist mellan Sibbo och Helsingfors, men i övrigt är det inte Helsingfors utan statsmakten som kört över lag och rätt.

I samma publikation ingår även en kolumn under rubriken "Med rättvisa som rättesnöre" av Svenska folkpartiets ordförande Stefan Wallin. Även Wallin tar upp "annekteringen av Sibbo":

>>Under den pågående valperioden har grundläggande värderingar ställts på prov - också sådana vi trodde att saknade politisk prislapp. För ungefär ett år sedan mättes värdet på den kommunala självbestämmanderätten när Helsingfors stads annektering av i Sibbo fick sin politiska välsignelse.

Här är en repetition på sin plats: Svenska folkpartiet, rättspartiet, var det enda parti som på alla nivåer hade samma åsikt: i Sibbo, i Helsingfors, på landskapsnivå och i regeringen. Vi sade nej till tvångsannekteringen. Tyvärr delade de andra partierna inte sfip:s rättsuppfattning, trots hårt politiskt arbete från vår sida. Idag är det därför endast sfp som kan gå till kommunalval och lova väljarna fyra års garanti för att vi också under den kommande valperioden kommer att respektera kommunernas rätt till sina områden, sina invånare och sina skatteinkomster. Vår rättsuppfattning är inte till salu.<<

Otacksamhet är världens lön. Efter att Sibbo behandlats orättvist gick Sfp till val under temat "rättvist", men partiet utsattes själv för orättvisa i kommunalvalet just i Sibbo. I sin ledare i den ovannämnda publikationen anknyter kommunorganisationens ordförande Johan Isaksson till de reaktioner som bl.a. resulterade i en ny politisk grupp i Sibbo. Jag citerar:

>>En fullmäktigeperiod närmar sig igen sitt slut, en period som troligen kommer att få många rader i framtida kommunhistoriker. Sibbobornas tro på såväl de demokratiska principerna som på det finländska rättssystemet har en gång för alla satts ordentligt på prov under de senaste åren. Kampen mot Helsingfors rövarstråk i sydvästra Sibbo har såväl förenat som splittrat oss Sibbobor. Själva hotet från den stora och mäktiga metropolen Helsingfors hade en förenande verkan, men sättet vissa parter kanaliserade sin frustration i var endast och enbart destruktivt.<<

Lite orättvist känns det även att Jouko Tikkanen från Centern inte blev invald och att Eero Seppänen, föredetta samlingspartist som nu ställde upp för den nya gruppen, inte fick mera röster. Istället för att fisnskpråkiga som tidigare röstat på Samlingspartiet skulle ha röstat på Seppänen och YSI, torde det vara främst Sfp:s potentiella och traditionella väljare som röstade på Vårt gemensamma Sibbo, fastän arkitekten bakom gruppens språkpolitiska linje heter Eero Seppänen. Framgången för Vårt gemensamma Sibbo kan delvis förklaras av att galionsfigurer för föreningen För Sibbo, som fått mycket publicitet på grund av den aktuella inkorporeringem, i valet ställde upp för gruppen. Klart är i alla fall att Sfp inte i Sibbo lyckades rida på fallet Sibbo. Frågan är hur det lyckades på andra håll.

I artikeln "Det går långsamt utför för svenska folkpartiet" i onsdagens Hbl säger Siv Sandberg, som numera är utredningsansvarig för den finlandssvenska tankesmedjan, följande om Sibbofrågans inverkan på Sfp i Helsingfors:

>>Sibbo-frågan har skadat sfp-gruppen i Helsingforsfullmäktige. Det verkar som om de talar mer för Sibbo än för den egna kommunen.<<

Sandberg menar knappast att Sfp-gruppens stöd av Sibbo i sig skulle ha skadat Sfp:s förutsättningar i kommunalvalet. Majoriteten av invånarna i Helsingfors har förhållit sig relativt negativt till inkorporeringen. Däremot minskade Sfp-gruppens linje i Sibbofrågan temporärt Sfp:s möjligheter till inflytande i andra frågor. Sandberg torde även ha rätt i att det som bäst syns utåt av en liten grupp är en nej-linje. Sibbofrågan torde stärka bilden av Sfp som ett nejsägarparti.

Svenska folkpartiets försök att utgående från bl.a. fallet Sibbo profilera sig som ett rättsparti ser tyvärr inte ut att hittills ha varit framgångsrikt. Ändå är det väl just här som partiet har en potentiell nisch över språkgränsen. Fallet Sibbo visar minsann att det finns utrymme för ett rättsparti.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Helsinki ei aio pakkolunastaa maata Sipoon liitosalueella". I artikeln kan man läsa bl.a. följande:

>>"Kaupunki teettää parhaillaan kahta selvitystä muun muassa siitä, missä uusi metrolinja kulkisi tai onko kevytraitiotie sopiva vaihtoehto", kertoo virastopäällikkö Tuomas Rajajärvi Helsingin kaupunkisuunnitteluvirastosta. <<

På bilden ovan en karta från ett fotgografi som publicerades i torsdagens Borgåblad. Av de tre mycket groft dragna alternativen för en metrolinje torde det mittersta alternativet längs Österleden/ Nya Borgåvägen stå för en snabbspårvagnsförbindelse. (Se "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" och "Trojansk häst. Den 29 september 2008".)

Fallet Sibbo

Förvaltning och rättskipning. Den 1 november 2008

När jag följt med fallet Sibbo har jag insett att mina insikter i förvaltning och juridik är beklagligt bristfälliga. Samtidigt har jag insett att reglerna och de olika myndigheternas roller inte alltid är entydiga. Kanske som ett arv från den svenska tiden är det inte alltid klart när en myndighet utövar förvaltning och när den utövar rättskipning. När ett ministerium behandlar besvär över t.ex. en landskapsplan torde det väl snarare handla om rättskipning än om förvaltning, men hur är det när statsrådet - dit även justitiekanslern och justitiekanslerämbetet hör - fattar förvaltningsbeslut som kräver lagtolkning? I vilken mån har ministrarna här en domarroll? Att ministrarna Mari Kiviniemi, Jan Vapaavuori, Sari Sarkomaa och Tuija Brax, som deltog i Helsingfors stadsfullmätiges Sibbobeslut år 2006, jävade sig när statsrådet behandlade fallet Sibbo tyder på att ministrarna i det aktuella fallet jämfördes med domare eller åtminstone med tjänstemän då det gäller bestämmelserna om jäv. Det är märkligt att dessa ministrars beslut att jäva sig inte kritiserades, medan statsminister Matti Vanhanens planer på att jäva sig på grund av ställningstaganden genom vilka han främjat Sibboinkorporeringen mötte stark kritik. Det förefaller som om man på vissa håll fann det speciellt viktigt att just Vanhanen deltog i beslutet.

Att det går att överklaga förvaltningsbeslut är inte en självklarhet, även om EU här ställer vissa krav på rättssäkerhet i sina medlemsländer. Paragraf 5 i förvaltningsprocesslagen lyder enligt följande:

Besluts överklagbarhet
Med ett beslut över vilket besvär kan anföras avses en åtgärd varigenom ett ärende har avgjorts eller lämnats utan prövning.

Besvär kan inte anföras över en order som har utfärdats internt inom förvaltningen och som gäller utförande av ett uppdrag eller vidtagande av någon annan åtgärd.

Inrikesministeriet publicerade den 26 september 2006 pressmedelndet "Pekka Myllyniemi utreder ändring i kommunindelningen mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors". Den första satsen i meddelandet lyder enligt följande:

Region- och kommunminister Hannes Manninen har i dag den 26 september fattat beslut om att en särskild utredning skall verkställas om ändring i kommunindelningen genom en delvis sammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad. 

Eftersom kommunindelningsutredarens uppdrag började samma dag som pressmeddelandet publicerades, förefaller det klart att beslutet i praktiken redan tagits innan berörda kommuner hörts, men rent formellt kunde man väl tänka sig att kommunminister tog ett beslut om en "särskild utredning" den 26 september 2006. Högsta förvaltningsdomstolen verkar dock anse att inga förvaltningsbeslut överhuvudtaget tagits. Sibbo kommun besvärade sig den 29 oktober över inrikesministeriets beslut, men HFD beslöt den 12 december att inte behandla besväret, till vilket för övrigt även ett inlägg eller en "utredning" från denna blogg hade bifogats. Högsta förvaltningsdomstolens motivering var att inrikesministeriets beslut från den 26 september 2006 inte innehöll något avgörande av det slag som syftas på i förvaltningsprocesslagens 5 §. Att beslutet eventuellt inte var lagenligt, att utredningsmannens opartiskhet ifrågasattes och att inrikesministeriet inte följt de allmänna bestämmelserna om hörande av berörda parter, som definieras i 36 § i förvaltningslagen, spelade alltså här ingen roll.

I sitt beslut i fallet Sibbo från den 15 januari tar HFD lika väl ställning till påståenden i besvär mot statrådets beslut enligt vilka hörandet inte följde förvaltningslagen och utredningsmannen var jävig. Vad jag förstår tog HFD dock inte heller här direkt ställning till lagligheten i beslutet från den 26 september 2006, utan nöjer sig med att konstatera att "Beredningen har inte heller varit felaktig av den anledningen att invånarna i de berörda kommunerna inte hade beretts tillfälle att bli hörda om tillsättandet." Lika otydlig är HDF i sitt ställningstagande angående påståendet att utredningsmannen varit jävig på grund av tidigare ställningstaganden, som jag bl.a. noterat i mitt ovannämnda blogginlägg. Jag citerar:

Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi har inte varit jävig till följd av sin insats i beredningen av kommunindelningslagen eller sina tidigare uppdrag som kommunindelningsutredare. Inte heller tidigare partipolitisk verksamhet utgör i sig någon jävsgrund.

Naturligtvis utgör partipolitisk verksamhet inte i sig någon jävsgrund, vilket ingen heller hävdat.

Det var i slutet av noveber 2006 som medierna började uppmärksamma statsminister Matti Vanhanens eventuella jäv i Sibbofrågan. Justitiekansler Paavo Nikula hade då lyft fram ministrarnas domarroll då de skulle ta ställning till förslaget eller förslagen om en ändring i kommunindelningen. Som en följd av justitiekanslerns varning till ministrarna slutade Vanhanen att uttala sig i Sibbofrågan. Under valkampanjen inför riksagsvalet 2007 kunde Vanhanen således slingra sig ur frågor som gällde fallet Sibbo. Även flera andra ministrar var försiktiga att uttala sig, trots att de inte visste om de skulle vara ministrar i den regering som skulle komma att ta beslutet.

Våren 2007 började det klarna att den då sjuklediga justitiekanslern skulle sjukpensioneras. Vikarierande justitiekanslern, biträdande justitiekansler Jaakko Jonkka höll sig dock länge till sin föregångares tolkning om ministrarnas domarroll. I maj blandade sig dock det nyligen pensionerade förvaltningsrådet Lauri Tarasti i diskussionen. (Se Yles nyhet "Pekkarinen pyörtämässä jääviyttään Sipoo-kiistassa".) Tarasti framhöll att HFD i flera sammanhang hävdat att inte ett rent uttryckande av åsikt gör en politiker jävig. (Att beslutet i Sibbofrågan skulle var ett unikt förvaltningsbeslut där ministrarna måste tolka lagen och att Vanhanen även gett löften om en inkorporering negligerade Tarasti.) I mitten av juni blandade sig även professor Olli Mäenpää, som tidigare på våren fungerat som tillfälligt förvaltningsråd, i debatten. Jag citerar ur Yles nyhetsartikel "Professori: Mielipide ei tee jääviksi" från den 15 juni 2007:

Ministerien mielipiteet Sipoon rajansiirtokiistassa eivät tee heistä välttämättä esteellisiä tekemään päätöksiä asiassa, sanoo Helsingin yliopiston hallinto-oikeuden professori Olli Mäenpää.
Mäenpää korostaa YLEn Aikaisen haastattelussa, että ministerien on jopa suotavaa ilmaista mielipiteensä eri asioista.
- Minusta se, että on asian valmistelussa ollut esittämässä jotain mielipidettä tai että valmistelee jotain tähän liittyvää, kuten metropoliasiaa, ei tee esteelliseksi, Mäenpää toteaa. ...
HS:n haastattelema apulaisoikeuskansleri Jaakko Jonkka arvelee, että ministerit ovat jäävänneet itsensä sen takia, ettei korkein hallinto-oikeus voisi joskus valitusprosessin loppuvaiheessa kumota päätöstä jääviysongelmien takia.
Vanhanen perustelee jääviyttään sillä, että hän on omien sanojensa mukaan ottanut voimakkaasti kantaa rajasiirron puolesta ja samalla edistänyt hanketta.

Följande dag tog självaste statministern ställning. Då hade den vikarierande justitiekanslern Jaakko Jonkka, som sökte tjänsten som ordinarie justitiekansler, tydligen redan i någon mån gett efter. Jag citerar ur Yles nyhetstext "Vanhanen puolustaa hallituksensa toimintatapaa" från den 16 juni 2006:

Vanhanen otti myös kantaa ministerien jääviyteen Sipoo-kysymyksessä. Hänen mukaansa tilanne, jossa ministerit eivät voi osallistua päätöksentekoon, on luonnoton.
- Kyllä ministerien pitäisi voida ottaa kantaa kaikkiin kysymyksiin ilman että siitä syntyy oikeusasteissa tällaista esteellisyyskeskustelua.
Aiemman oikeuskanslerin Paavo Nikulan tulkinnan mukaan Sipoo-liitokseen julkisesti kantaa ottaneet ministerit ovat asiassa jäävejä. Nikulan seuraaja Jaakko Jonkka on arvellut, että virkamiesten jääviyttä koskevat säädökset eivät istu poliittiseen päätöksentekoon.

Några dagar senare gav Jonkka Vanhanen och andra ministrar som uttalat sig i frågan grönt ljus att deltaga i statsrådets beslut i Sibofrågan.

Jag har tidigare på denna blogg påpekat att de enda experter på förvaltningsbeslut som i offentligheten försvarat så väl statrådets som HFD:s beslut i fallet Sibbo är Kari Prättälä och Olli Mäenpää. Kari Prättälä från Kommunförbundet är naturligtvis jävig, emedan det var han som ansvarade för den juridiska bedömningen i Pekka Myllynimis utredning. (Se "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008" och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Att man inte heller kan förvänta sig att professor Olli Mäenpää är opartisk har jag framhållit i inlägget "Snäva kretsar. Den 10 februari 2008". Lauri Tarasti har inte direkt tagit ställning till substansfrågan, men hans indirekta stöd har jag noterat i ett flertal inlägg. Det förefaller mig uppenbart att det finns allvarliga brister i maktfördelningen, då samma personer deltar i regeringens lagberedningar och utredningar och samtidigt innehar tjänster som tillfälliga eller ordinarie domare i högsta förvaltningsdomstolen. Än mera problematiskt blir det då samma personer utalar sig i offentligehet. Jag citerar ur Erkki Ahos inlägg "Sipoon alueiden laillinen ryöstö" från den 15 januari:

Erikoista Sipoo-päätöksen julkisuuspelissä on lausuntoautomaattien Prättälä ja Mäenpää käyttö yleisen mielipiteen muokkaamiseksi laillisen ryöstön kannalle. Sen lauluja laulat, jonka leipää syöt.

Jag har inte tidigare noterat vilka förvaltningsråd som deltog i HFD:s beslut från den 12 december 2006 att inte behandla Sibbo kommuns besvär. Två av domarna som deltog i högsta förvaltningsdomstolens beslutet är bekanta för läsarna av denna blogg: Lauri Tarasti och Olli Mäenpää.



Fallet Sibbo