I dagens nummer av Helsingin uutiset ingår en notis med rubriken "Neuvottelut Sipoo-liitoksen korvauksista katkesivat". Jag återger här slutet av texten:
>>Sipoon kunnanhallitus oli ehdottanut poliittisen tason neuvotteluja molempia osapuolia tyydyttävän ratkaisun löytämiseksi, kun virkamiesten neuvottelut päättyivät pattitilanteeseen. Sipoo pyysi Helsingiltä vastausta kutsuun 22.10. mennessä. Helsinki vastasi viikon myöhässä kielteisesti.
Kutsussa esitettiin perusteet Sipoon laskelmille. Liljeströmin mukaan Sipoon edustajat kertoivat puhelimessa olevansa valmiita kompromisseihin ratkaisun löytämiseksi. Kutsun mukana oli professori Kaarlo Tuorin lausunto. Tuorin näkemys kuntajakolain tulkinnasta on samansuuntainen kuin Sipoolla.
–Kun laki on kirjoitettu epäselvästi ja tulkinnanvaraisesti, umpikujaan päätyminen on ymmärrettävää. Tahtoa asian ratkaisemiseksi ei nyt ollut kuin toisella osapuolella, Liljeström tiivistää Sipoon kunnanhallituksen tunnot.<<
Inför kommunalvalet publicerade Sfp i Sibbo en valtidning med namnet Vårt Sibbo. I tidningen ingår en kolumn av Bengt Wik. Jag återger här inledningen:
>>Invånarna i Sibbo möttes av en kalldusch i januari detta år. Vår tilltro till lag och rätt fick sig en ordentlig törn, när HFD välsignade regeringens annekteringsbeslut. Sibbo förlorade 3 000 hektar värdefull byggmark och framfor allt drygt 2 000 invånare, varav en del nyinfyttade, som just blivit rotfasta i kommunen.
Den politiska trovärdigheten fick sig en ordentlig törn. För oss sfp:are var det en chock att Svenska folkpartiet var det enda parti, som politiskt och på alla nivåer till 100 % stödde Sibbo i kampen mot Helsingfors.
Vedertagna principer om närdemokrati och kommunal självstyranderätt kom på skam. I stället segrade makt- och penningbegäret! Helsingfors anbud att betala endast 4,5 miljoner euro för ett område, vars värde är tiotals gånger högre, är ofattbart.<<
Det är nog en oerhörd överdrift att Sibbo förlorar "3 000 hektar värdefull byggmark". Däremot är 4,5 miljoner euro naturligtvis inte en skälig ersättning. Den aktuella tvisten om ersättning är en tvist mellan Sibbo och Helsingfors, men i övrigt är det inte Helsingfors utan statsmakten som kört över lag och rätt.
I samma publikation ingår även en kolumn under rubriken "Med rättvisa som rättesnöre" av Svenska folkpartiets ordförande Stefan Wallin. Även Wallin tar upp "annekteringen av Sibbo":
>>Under den pågående valperioden har grundläggande värderingar ställts på prov - också sådana vi trodde att saknade politisk prislapp. För ungefär ett år sedan mättes värdet på den kommunala självbestämmanderätten när Helsingfors stads annektering av i Sibbo fick sin politiska välsignelse.
Här är en repetition på sin plats: Svenska folkpartiet, rättspartiet, var det enda parti som på alla nivåer hade samma åsikt: i Sibbo, i Helsingfors, på landskapsnivå och i regeringen. Vi sade nej till tvångsannekteringen. Tyvärr delade de andra partierna inte sfip:s rättsuppfattning, trots hårt politiskt arbete från vår sida. Idag är det därför endast sfp som kan gå till kommunalval och lova väljarna fyra års garanti för att vi också under den kommande valperioden kommer att respektera kommunernas rätt till sina områden, sina invånare och sina skatteinkomster. Vår rättsuppfattning är inte till salu.<<
Otacksamhet är världens lön. Efter att Sibbo behandlats orättvist gick Sfp till val under temat "rättvist", men partiet utsattes själv för orättvisa i kommunalvalet just i Sibbo. I sin ledare i den ovannämnda publikationen anknyter kommunorganisationens ordförande Johan Isaksson till de reaktioner som bl.a. resulterade i en ny politisk grupp i Sibbo. Jag citerar:
>>En fullmäktigeperiod närmar sig igen sitt slut, en period som troligen kommer att få många rader i framtida kommunhistoriker. Sibbobornas tro på såväl de demokratiska principerna som på det finländska rättssystemet har en gång för alla satts ordentligt på prov under de senaste åren. Kampen mot Helsingfors rövarstråk i sydvästra Sibbo har såväl förenat som splittrat oss Sibbobor. Själva hotet från den stora och mäktiga metropolen Helsingfors hade en förenande verkan, men sättet vissa parter kanaliserade sin frustration i var endast och enbart destruktivt.<<
Lite orättvist känns det även att Jouko Tikkanen från Centern inte blev invald och att Eero Seppänen, föredetta samlingspartist som nu ställde upp för den nya gruppen, inte fick mera röster. Istället för att fisnskpråkiga som tidigare röstat på Samlingspartiet skulle ha röstat på Seppänen och YSI, torde det vara främst Sfp:s potentiella och traditionella väljare som röstade på Vårt gemensamma Sibbo, fastän arkitekten bakom gruppens språkpolitiska linje heter Eero Seppänen. Framgången för Vårt gemensamma Sibbo kan delvis förklaras av att galionsfigurer för föreningen För Sibbo, som fått mycket publicitet på grund av den aktuella inkorporeringem, i valet ställde upp för gruppen. Klart är i alla fall att Sfp inte i Sibbo lyckades rida på fallet Sibbo. Frågan är hur det lyckades på andra håll.
I artikeln "Det går långsamt utför för svenska folkpartiet" i onsdagens Hbl säger Siv Sandberg, som numera är utredningsansvarig för den finlandssvenska tankesmedjan, följande om Sibbofrågans inverkan på Sfp i Helsingfors:
>>Sibbo-frågan har skadat sfp-gruppen i Helsingforsfullmäktige. Det verkar som om de talar mer för Sibbo än för den egna kommunen.<<
Sandberg menar knappast att Sfp-gruppens stöd av Sibbo i sig skulle ha skadat Sfp:s förutsättningar i kommunalvalet. Majoriteten av invånarna i Helsingfors har förhållit sig relativt negativt till inkorporeringen. Däremot minskade Sfp-gruppens linje i Sibbofrågan temporärt Sfp:s möjligheter till inflytande i andra frågor. Sandberg torde även ha rätt i att det som bäst syns utåt av en liten grupp är en nej-linje. Sibbofrågan torde stärka bilden av Sfp som ett nejsägarparti.
Svenska folkpartiets försök att utgående från bl.a. fallet Sibbo profilera sig som ett rättsparti ser tyvärr inte ut att hittills ha varit framgångsrikt. Ändå är det väl just här som partiet har en potentiell nisch över språkgränsen. Fallet Sibbo visar minsann att det finns utrymme för ett rättsparti.
Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Helsinki ei aio pakkolunastaa maata Sipoon liitosalueella". I artikeln kan man läsa bl.a. följande:
>>"Kaupunki teettää parhaillaan kahta selvitystä muun muassa siitä, missä uusi metrolinja kulkisi tai onko kevytraitiotie sopiva vaihtoehto", kertoo virastopäällikkö Tuomas Rajajärvi Helsingin kaupunkisuunnitteluvirastosta. <<
På bilden ovan en karta från ett fotgografi som publicerades i torsdagens Borgåblad. Av de tre mycket groft dragna alternativen för en metrolinje torde det mittersta alternativet längs Österleden/ Nya Borgåvägen stå för en snabbspårvagnsförbindelse. (Se "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" och "Trojansk häst. Den 29 september 2008".)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar