Revidering av målen för områdesanvändningen. Den 14 november 2008 235

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en notis med rubriken "Järnvägsförbindelsen till S:t Petersburg via Borgå". Borgåbladet skriver att tågtrafiken till S:t Petersburg skall gå via Borgå enligt de riksomfattande målen för markanvändningen, som regeringen antog igår. Det skall bli intresant att se vilken roll man kommer att ge de riksomfattande målen efter att HFD i sitt avgörande i fallet Sibbo lyft fram beslutet om dessa mål som en grund för Sibbos och Helsingforsregionens särställning. (Se "Östersundoms fågelvatten. Den 1 juni 2008" och "Diskussion i riksdagen. Den 15 juni 2008".) Ledaren i dagens Borgåblad bygger vidare på nyheten. Jag citerar ur ledaren, som har rubriken "Äntligen syns det ljus i järnvägstunneln":

>>Det är alltså dags för Helsingfors att skrinlägga planerna på en metrolinje till västra Sibbo och i stället tillsammans med Östra Nylands förbund och dess motsvarighet i Kymmenedalen samarbeta för att främja järnvägen. En metro som slutar i Söderkulla bromsar bara järnvägsutvecklingen och ger ingen nytta till resten av sydkusten. Det är naturligt att tänka att en ordentlig järnväg österut också gagnar huvudstaden mycket mera än en dyr metro som byggs enbart för internt bruk.<<

I Statsrådets beslut om revidering av de riksomfattande målen för områdesanvändingen från igår heter det att "Genom detta beslut reviderar statsrådet sitt beslut av den 30 november 2000 om de riksomfattande målen för områdesanvändningen beträffande kapitlen 4.2–4.7 samt 8 och 9." Därmed har miljöministeriet konkret makulerat det avsnitt i det gamla beslutet om områdesanvändningen som HFD hänvisar till i sitt Sibbobeslut. (Se bilden ovan.) De nya målen är dock inte i sig bättre är Sibbos synvinkel. Där det i de gamla målen för områdesanvändningen heter att "Alueidenkäytön suunnittelussa tulee varautua ... metron laajentamiseen" heter det i de nya målen att "Inom områdesanvändningen skall betingelserna för en utbyggnad av metronätverket västerut och österut säkerställas." Det torde vara omöjligt för Sibbo och Östra Nylands förbund att genom områdesanvändningen säkerställa betingelserna för utbyggnaden av metronätverket ända till Borgå. I notisen i Borgåbladet säges det att "regeringen anser att ett alternativ till en ny flygplats i huvudstadsregionen är att verksamheten i Malm hålls kvar och utvecklas". Själv har jag ur regeringens beslut dock svårt att finna stöd för denna synpunkt. Däremot heter det i beslutet att "Vid planeringen av områdesanvändningen skall en plats anvisas för Helsingforsregionens flygplats med stöd av utredningar och konsekvensbedömningar i anslutning till denna." Satsen är som tagen ur Helsingfors utlåtanden och besvär över Sibbos och Östra Nylands planläggning, men så är det även bostadsminister Jan Vapaavuori som ansvarar för de riksomfattande målen för markanvändningen.

Lite märkligt är det att miljöministeriet haft så brottom att makulera de delar av de gamla beslutet som revideras. Revideringen träder i kraft först den 1 mars. Revideringen förpliktar inte planförslag som har lagts fram till påseende före detta datum.

Fallet Sibbo

Risk för ekonomiska svårigheter. Den 13 november 2008

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoon talous kestää vielä ensi vuonna". Jag citerar ur artikeln:

>>Sipoo selviää vielä ensi vuoden taloudestaan kuivin jaloin, mutta pakkoliitoksessa Helsingille menetettävät verotulot uhkaavat syöstä kunnan vaikeuksiin jo 2010.
"Lain mukaan tuloverot menevät sille kunnalle, jossa asukas on kirjoilla edellisen vuoden lopussa. Siksi kunta saa ensi vuonna noin kahdeksan miljoonaa euroa veroja niiltä lounaissipoolaisilta, jotka liitoksen vuoksi siirtyvät ensi vuoden alusta Helsinkiin", toteaa Sipoon kunnankamreeri Sture Lindqvist. ...

Lain mukaan menetetyn Lounais-Sipoon kiinteistö- ja yhteisöverotuotot menevät jo ensi vuonna Helsingille.
Sture Lindqvist ennakoikin, että 2010 kunta joutuu tekemään alijäämäisen budjetin.
Käytännössä kunta joutuu silloin ottamaan syömävelkaa, eli rahat eivät enää riitä toiminnan pyörittämiseen, investoinneista puhumattakaan.
Sipoon veroprosentti on jo nyt seudun korkein.<<

Att Sibbo har en relativt hög skatteprocent förklaras inte minst av den höga tillväxten. En ytterligare höjning av skatteöret torde bland en del av befolkningen leda till ett ökat intresse för sammangång med andra kommuner. Det torde dock ta ett par år innan frågan om ersättning för sydväsytra Sibbo är avgjord och man vet vilken kommunens ekonomiska situation i verkligheten är. I sitt besvär över statsrådets beslut hävdar Sibbo kommun att de ekonomiska förlusterna som inkorporeringen innebär äventyrar Sibbo kommuns framtid som självständig kommun. I sitt beslut vet HFD dock bättre: "Ändringen i kommunindelningen äventyrar inte i någon händelse Sibbo kommuns framtid som självständig kommun." Dess värre har man inom Samlingingspartiet i Helsingfors öppet deklarerat att man vill spjälka Sibbo, medan man på SDP-håll har förespråkat en inkorporering av hela kommunen med Helsingfors.

Fallet Sibbo

Ansikten istället för politiska processer. Den 12 november 2008

Angående av ordnandet av hälsovårdsservisen i sydvästra Sibbo har Bogåbladet idag publicerat artiklar med rubrikerna "Sibbo säljer hvc-tjänster til Helsingfors för 200 000 euro" och "Helsovårdscentralen i Östra centrum redo för nya klienter".

Yle Melannyland har publicerat en notis med rubriken "660 000 helsingforsare år 2040", där det berättas om en färsk befolkningsprognos, som Helsingfors stads faktacentral har sammanställt. Jag citerar ur notisen:

Befolkningsprognosen för år 2040 har justerats uppåt med 40 000 personer, jämfört med tidigare prognoser.
Som förklaring till det här anges annekteringen av sydvästra Sibbo som möjliggör befolkningsökningen. 

I Helsingfors informationscentrals meddelande från igår heter det emellertid att "Uusi ennuste on yli 40 000 henkeä edellistä korkeampi vuonna 2040, josta pääosa selittyy liitosalueen vaikutuksella, mutta sen lisäksi myös luonnollista väestönmuutosta ja muuttoliikettä koskevia oletuksia on korjattu väestönkasvua lisäävään suuntaan."

Idag sänds Helsingfors stadsfullmäktigemöte för första gången direkt via Helsingforskanalen, som hade premiär med överborgmästarens invånarafton i Östersundom den 4 november. Diskussionsprotokollen från Helsingfors stadssfullmäktigemöten har varit en viktig informationskälla för denna blogg. Tyvärr publiceras diskussionsprotokollen ofta flera månader i efterskott. Hufvudstadsbladet har en usel bevakning av dessa möten, som bäst bevakas av Helsingin Sanomat, Helsingin uutiset och Yle. Tyvärr försummar Hbl även i övrigt bevakningen av lokalpolitiken, som enligt min mening är dagstidningens viktigaste samhällsuppgift. I en insändare i Hbl från den 31 oktober skrev fullmäktigeledamot Birgitta Dahlberg (sfp) följande:

Tidningen har länge negligerat sitt deluppdrag som hufvudstadens (och regionens) lokaltidning. Läsarna vet inte vad som är på gång, ifall de inte läser Helsingin Sanomat, för på Hbl kollar man inte regelbundet nämndernas eller fullmäktiges föredragningslistor.
Fanns där något på listan som man borde skriva om är inte en fråga mina journalistkollegor borde ställa efter stadsstyrelsemötet. Hbl sänder alltför sällan en reporter till huvudstadens fullmäktige. Radio Mellannyland är alltid där. Skärpning behövs alltså.

Nyhetschefen Tommy Pohjola gav i sitt svar på insändarartikeln följande motivering till Hbl:s sätt att bevaka:

I vår bevakning av kommunalpolitiken utgår vi stadsbornas vardag. De listor och möten som Birgitta Dahlberg nämner är en viktig källa till uppslag. Vi vill beskriva hur läsarna påverkas snarare än hur debatten gått. Läsarundersökningar visar att vi är på rätt väg. Hbl:s upplaga har under flera års tid ökat.

Tyvärr är det för sent att reagera när beslut som möjliggjorts av mygel, kohandel och inkonsekvens redan påverkar "stadsbornas vardag".

I senaste numret av Medborgarbladet ingick en artikel eller intervju där Huvfudstadsbladets förre chefredaktör Max Arhippainen förklarar eller försvarar tidningens linje. Jag återger här de inledande raderna:

Då politiker upplever att media inte låter de viktiga frågorna få synlighet är det oftast fråga om ett missförstånd. Idag är media mycket intresserad av samhällsfrågor, men mindre av att direkt referera politiska processer, betänkanden och uttalanden. Man är mer angelägen att rapportera om hur slutresultatet av besluten berör människor och väljarna, ”slutkonsumenterna”.
– Man vill alltså ge relevanta sakfrågor ett ansikte som gör att läsaren eller media­konsumenten lättare kan ta åt sig innehållet. Omvänt betyder det förstås att politiker kanske får mindre direkt publicitet än vad de önskar, säger Arhippainen.

När det gäller fallet Sibbo stödde Hbl Sibbo i ledarartiklar och gav Sibbo och Sibbobor möjlighet att framföra sina synpunkter. Däremot bedrev tidningen ingen undersökande journalistik om den politiska processen bakom besluten, fastän man på redaktionen hade dokument som innehöll potentiella scoop. Frågan är om den journalistiska linjen här inte var ett svepskäl för att inte behöva undersöka centrala bakgrundsfaktorer. Huvfudstadsbiadet undvek till skillnad från Helsingin Sanomat att dra några egna slutsatser angående myglet i den politiska processen. Inför statsrådets beslut i juni 2007 erbjöd jag Hbl stoff som gällde den politiska processen, men den ansvarige nyhetschefen var uppenbart irriterad över mina tips. Medveten om Hbl linje hade jag en plan B, som gick ut på att ställa upp som en byfåne eller ett "ansikte" i en intervju med Sibbobloggaren. Min förhoppning var att grejen skulle ge större publicitet åt avslöjanden på min blogg. Hbl lovade publicera intervjun dagen före statsrådets sammanträde, men den publicerades först samma dag som regeringen tog beslutet i Sibbofrågan. Om jag vetat om fördröjningen, hade jag knappast ställt upp på intervjun. En helt annan sak hade det varit om Hbl i likhet med vissa andra medier bett om mina synpunkter för en artikel om den politiska processen.

Fallet Sibbo

00890 Helsingfors. Den 11 november 2008

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Dyrt för företagarna att byta hemkommun". Borgåbladet hat talat med en företagare i Östersundom. Det finns mycket att klaga om i samband med inkorporeringen av sydvästra Sibbo. De extra kostnaderna som syftas på i rubriken hänger samman med bytet av adress i Östersundom. För en del byts näradressen, men postnumret byts för alla. Vid Öveborgmästarens invånarkväll i Östersundom för en vecka sedan klarade inte den 40 personer starka tjänstemannakåren av att berätta vilket postnumret är efter årskiftet. Sipoon Sanoma uppmärksammar händelsen i en notis med rubriken "Helsingin nolo hetki". Informationen om det nya postnmret har redan en tid funnits på Helsingfors finskspråkiga specialsidor om inkorporeringen, men på de svenska specialsidorna finns det ännu ingen information om det nya postnumret 00890 Helsingfors.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Uusi lakimuutos veisi valtionosuuksia". Jag citerar ur artikeln:

>>Kunnan virkamiehet kunnanjohtaja Markku Luoma ja kunnankamreeri Sture Lindqvist matkasivat keskiviikkona eduskuntaan, jossa heillä oli mahdollisuus kertoa Sipoon näkemys uudesta lakiesityksestä.
-Vanhan lain mukaan valtionosuudet määräytyvät vuodelle 2009 Sipoossa 1. joulukuuta vuonna 2007 olleen väestön mukaan. Näin ollen laki olisi taannut Sipoolle tuloja, myös Lounais-Sipoon menetyksen jälkeen, Lindqvist kertoi.
Nyt uusi lakiehdotus on huonompi Sipoolle, sillä se veisi tuon mahdollisuuden kokonaan. Rajamuutos tulee voimaan vuoden alusta, niin myös uusi lakimuutos haluttaisiin heti voimaan.
-Vuonna 2009 vietäisiin Sipoölta valtionosuuksia noin kymmenen prosenttia, eli noin 1,4 miljoonaa euröa.
Valtionosuuksien jakaminen on tulojentasausjärjestelmä, jonka tarkoitus on tasata tulopohjassa, kustannusrakenteessa ja palvelutarpeissa olevia kuntien välisiä taloudellisia eroja. Tuntuu vain siltä, etta ministeriön omaa tekstiä ei tarvitse soveltaa Sipooseen. Koko lakimuutosehdotus ihmetyttää kamreeria.
-Miksi tämä lakimuutos pitää juuri nyt tehdä hätäisesti tähän valtion budjettiin, onko tämäkin tilaustyötä, Lindqvist kysyy?<<

I dagens Hufvudstadsblad ingår en kolumm av Bengt Ahlfors. Jag citerar ur kolumnen, som har rubriken "Gränser":

>>När Helsingfors trots sibbobornas protester annekterade en del av deras hembygd, hänvisades till ett högre allmänintresse. Argumenten låg inte så förfärligt långt från dem som Stalin och Molotov åberopade, när de inkorporerade en bit av östra Finland. I bägge fallen var det makt och rätt som kolliderade. Makten var entydig, vad som är rätt kan man tvista om.<<

Fallet Sibbo

Farled. Den 10 november 2008

Yle Mellannyland har på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Hfors motsätter sig plan för Sibbo". Enligt förslaget till motförslag (html, pdf) till besvären som lämnas in angående Östra Nylands landskapsplan motsätter sig Helsingfors att Östra Nylands förbund i sin landskapsplan inkluderar området som vid årskiftet skall inkorporeras med helsingfors. Åsikten har här inte ändrats sedan Helsingfors lämnade in sitt besvär i december i fjol. Även Sibbo kommun besvärade sig mot landskapsplanen, men av andra skäl. I Helsingfors besvär, som återges i förslaget till motförklaring säges bl.a. följande:

>>Helsingin kaupunginhallitus on valituksessaan pyytänyt ympäristöministeriöltä maakuntakaavan jättämistä vahvistamatta mm. sillä perusteella, että Itä-Uudenmaan liitolla ei ole ollut toimivaltaa hyväksyä maakuntakaavaa. Liiton jäsenenä olevalta Sipoon kunnalta on puuttunut toimivalta tehdä päätöksiä Helsingin kaupungille kuntajaon muutoksen johdosta siirtyneen alueen osalta.

Maakuntakaava ei ole lisäksi ollut maankäyttö- ja rakennuslain (MRL) sisältövaatimusten mukainen. Alueen liittämistä metropoliseutuun ei ole otettu maankäyttöratkaisussa riittävästi huomioon. Kaavan suunnittelun lähtökohtana ei ole ollut kuntajaon mukainen vaihtoehto, ja kaavasta on puuttunut metrovaraus. Metropoliseutua tulisi tarkastella vähintään
Porvooseen ulottuvana. Joukkoliikenneratkaisua ei ole perusteltua sitoa kaavassa taajamajunavaihtoehtoon ennen HELI-radan linjauksen ja luonteen määrittämistä. Vuosaaren sataman elinkeinopoliittisia vaikutuksia Lounais-Sipoon alueella ei ole myöskään otettu riittävästi huomioon. Pääkaupunkiseudun ja valtakunnallisesti tärkeän Vuosaaren sataman laivaväylä olisi tullut merkitä kaavaan.<<

I sin förklaring med anledning av besvären svarar Östra Nylands förbund att "Liitto on valmistellut kaavaa lähtökohdasta, että Lounais-Sipoon alue säilyy Sipoolla." I motsförklaringen säger Helsingfors bl.a. följande:

>>Maakuntavaltuuston päätös perustuu kunnalliseen itsehallintoon ja se on rinnastettavissa kunnan viranomaisen päätökseen. Toimivalta on rajoitettu, vaikka kuntajakoa koskeva päätös ei ole lainvoimainen. Lisäksi Sipoon kuntaa maakuntaliitossa edustavilla Sipoon kunnanvaltuuston jäsenillä ei ole ollut toimivaltaa osallistua Helsingin kaupungille siirtyvää aluetta koskevaan päätöksentekoon maakuntavaltuustossa.

Voidaan myös todeta, että maakuntavaltuuston olisi tullut hyväksyä maakuntakaava vasta sen jälkeen, kun kuntajaon muutosta koskeva päätös on tullut lainvoimaiseksi ja ottaa kaavassa huomioon kuntajaosta johtuvat muutokset alueiden käyttöön ja niihin liittyvät selvitykset MRL 28 §:ssä säädettyjen maakuntakaavan sisältövaatimusten edellyttämällä tavalla. <<

Enligt Helsingfors borde Östra Nylands förbund alltså ha väntat på HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Riktigt lustigt blir det när Helsingfors framhåller följande:

>>Kaavan tulee MRL 9 §:n edellyttämällä tavalla perustua riittäviin tutkimuksiin ja selvityksiin. Oikeuskirjallisuuden mukaan maakuntakaavan perustana olevat selvitykset eivät saa olla yleispiirteisiä ja -luonteisia kaavan yleispiirteisyyden tavoin, vaan niiltä edellytetään riittävää tarkkuutta ja paikkansapitävyyttä (Hallberg, Haapanala, Koljonen, Ranta: Maankäyttö- ja rakennuslaki, 2006 s. 128). <<

Hur var det med den "riktgivande" reserveringen för en metroförbindelse österut i landskapsplanen för Nylands förbund? Här kan man åtminstone inte tala om tillräckliga utredningar. Intressant är det även att Helsingfors åberopar de riksomfattande målen för områdesanvändningen, som HFD lyfte fram i sitt Sibbobeslut. I själva verket torde de riksomfattande målen här ha större relevans än i HFD:s beslut i fallet Sibbo. Jag citerar ur motförklaringen:

>>Helsingin seutua koskevien valtioneuvoston 30.11.2000 päättämien erityisten alueidenkäyttötavoitteiden mukaan alueiden käytön suunnittelussa tulee lentokentän sijaintivaihtoehtojen selvittämisen lisäksi varautua mm. metron laajentamiseen ja Vuosaaren satamaan.<<

Yle noterar även i sin notis att "Helsingfors anser att fartygsleden till Nordsjö hamn borde ha skrivits in i planen." I sitt besvär påpekar Helsingfors endast kort att "Pääkaupunkiseudun ja valtakunnallisesti tärkeän Vuosaaren sataman laivaväylä olisi tullut merkitä kaavaan." I motförklaringen har Helsingfors ingenting att tillägga. På bilden ovan en detalj ur den sammanställande kartan över landskapsplanen. Farleden till Norsdjö hamn går längs gränsen mellan Sibbo och Helsingfors och delvis på Sibbosidan. Denna havsgräns förändras inte vid årskiftet. Kvar i Sibbo blir ön Tobben, som är i vägen för infarten till hamnen. Se krysset på kartan till höger samt inläggen "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008", "Granö by. Den 18 juli 2008" och "Kontroversiell hamn. Den 22 juli 2008".

Fallet Sibbo

På lång sikt. Den 9 november 2008

Helsingin Sanomat har idag publicerat en insändare av Auli Salminen från Östersundom. Jag citerar valda bitar ur insändaren, som har rubriken "Pajusen ilosanoma vetää sipoolaisten suupielet alaspäin":"

>>"Sadat sipoolaiset saapuivat kuulemaan kaupunginjohtaja Pajusen ilosanomaa" uutisoi Helsingin Sanomat 5. 11. Vain otsikon lukeneille jäi varsin virheellinen kuva asukasillan tunnelmasta.

Tekstistä kuitenkin löytyi totuus: kansa istui hiljaisena ja vakavana. Mitäpä muuta voisi tehdäkään, kuin kauhunsekaisin tuntein odottaa, mitä seuraavaksi tapahtuu?

Helsinki vei Sipoon kunnalta alueen, jonka luovutusta 93 prosenttia sipoolaisista kansanäänestyksessä vastusti. Kuin valtansa vakuudeksi Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen oli istuttanut asukasillassa yli 20 henkisen "armeijansa" sipoolaisen kyläkoulun näyttämölle. ...

Surullisinta oli kuulla sipoolaisten kokemuksia siitä, miten huonosti terveydenhuollon palveluiden tarjonnasta on informoitu Helsingin toimipisteitä ja uusia asukkaita.

Kuulimme ensi vuoden alusta käytössämme olevan yli 40 hammashuollon toimipistettä. Mutta jaksaako se ilahduttaa, kun lasten oikomishoitoa ei ole voitu moneen kuukauteen aloittaa ja aloitetun hoidon jatkokin on epäselvä?<<

Ordet ilosanoma i Helsingin Sanomats rubrik i onsdagens tidning är nog syftat att vara ironiskt, men det är klart att många som endast läst rubriken kan ha missat ironin. Själv finner jag det speciellt ironiskt att så väl statrådet som HFD grundar sitt avgörande i fallet Sibbo på bedömningen att ändringen i kommunindelningen främjar ordnandet av service i området.

I kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport citeras Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen om stadens eget förslag till ämdring av kommunindelningen. I detta sammanhang uppger Myllyniemi faktiskt källan, fastän exakt samma text ingår i dokumentet Helsingfors egen opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Myllyniemi plagierat utan att ange källa. Jag citerar vidare:

>>En ändring i kommunindelningen skulle främja ordnandet av service för de nuvarande och framtida invånarna i såväl Helsingforsregionen som det område som föreslås bli överfört, eftersom resultatet vore en stadsstruktur som utnyttjar resurserna kostnadseffektivare än tidigare. Enligt utredningar använder sig Sibbos invånare i hög grad av service som produceras i Helsingfors. Av denna anledning skulle en utbyggnad av metron och annat effektiv ordnande av kollektivtrafiken på det område som förelås [sic] bli överfört förbättra servicens tillgänglighet. När folkmängden i det område som föreslås bli överfört ökar betydligt kan Helsingfors stad planera och producera den offentliga service som behövs bättre än Sibbo kommun, eftersom Helsingfors på grund av sin storlek och långvariga erfarenhet har bättre ekonomisk och planeringsberedskap att områden med större folkmängd. I och med att näringsverksamheten blir mångsidigare uppstår på området också flera företag som betjänar invånarna i området och de omgivande närområdena.<<

Den ovanciterade bedömningen gäller inte Myllyniemis eget förslag, utan Helsingfors förslag att flytta gränsen ända fram till Sibbo å. Myllyniemi bekräftar inte heller Helsingfors motiveringar, som när det gäller servicens tilgänglighet via en utbyggnad av metron bör sakna juridisk relevans. Istället hävdar utredningsmannen utan några motiveringar att "på lång sikt främjar en kommundelssammanslagning också ordnandet av service för invånarna i området och och förbättrar levnadsförhållandena i området på det sätt som anges i 3 § i kommunindelningslagen". I "föredragarens" motiveringar (PM) till statsrådets beslut hävdar regeringsrådet Arto Sulonen att det är uppenbart att på längre sikt utbyggnaden och inflyttningen i orådet som föreslås bli överört till Helsingfors främjar ordnandet av service för invånarna i området. I sitt avgörande i fallet Sibbo hävdar HFD utan ytterligare motiveringar att "genom att utveckla samhällsstrukturen främjar man även ordnandet av service för invånarna i området så som avses i 3 § 1 mom. 1 punkten i kommunindelningslagen". Att även Sibbo kunde ha utvecklat samhällsstrukturen förbigås helt.

Främjandet av ordnandet av servicen i Östersundom är uttryckligen ämnat att vara långsiktligt. Huruvida ordnandet av servicen faktiskt förbättras är samtidigt högst ovisst och spekulativt. Senast nu bör det däremot vara uppenbart att ändringen på kort sikt försvårar ordnandet av servicen på området.

Fallet Sibbo

Apropå. Den 8 november 2008

I inlägget "Påsbotten. Den 28 oktober 2008" citerade jag ur diskussionsprotokollet från Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 24 september. På mötet diskuterades även Sibbo storskog. Jag skall här nöja mig med att citera ur Mari Pouskaris (grön) anförande:

>>Olen melko varma, että kun alamme keskustelemaan Sipoon liitosalueiden kaavoituksesta, niin tulemme joutumaan konflikteihin eri ryhmien välillä. Jotkut ovat jo esittäneet, että Porvoonväylän pohjoispuolelle tulee sijoittaa asuntorakentamista, ja tunnen aluetta sen verran, että siellä on hyvin vähän sellaista aluetta, jolla ei olisi merkittäviä luontoarvoja.<<

Före beslutet i Sibbofrågan talade Helsingforspolitikerna, utredningsmannen och ansvariga ministrar talat med en röst. Det föreföll att finnas klara riktlinjer hur sydvästra Sibbo skall utvecklas. I verkligheten är Helsingforspolitikerna inte alls eniga om hur området skall planeras.

En sammangång mellan Helsingfors och Vanda börjar verka allt mera sannolik. Personligen ogillar jag förslaget till fusion mellan Vanda och Helsingfors. En positiv följd av en sammanslagning skulle vara att man inte åtminstone kunde motivera en exploatering av Östersundom och Sibbo storskog med bristen på tomtmark. Ur en demokratisk synvinkel skulle en sammanslagning däremot vara en katastrof. I kommunalvalet i Helsingfors är antalet röster proportionellt mot mediesynligheten och valbudgeten; de flesta stadsfullmäktigeledamöter bor i Tölö. Sydvästra Sibbo har flera representanter i Sibbo kommunfullnäktige, men röstningsområdet 55A med 2000 fick inte en enda representanat i Helsingfors stadsfullmäktige. Inte ens ett invånarantal på 30 000 skulle garantera Östersundoms stordistrikt representation i stadsfullmäktige. Nordsjö, som fram till år 1966 hörde till Helsinge (numera Vanda), har 35 000 invånare, men inte heller Nordsjö fick någon ledamot invald i stadsfullmäktige. Om Vanda går samman med Helsingfors, kan stadsdelarna i nuvarande Vanda räkna med ett liknande öde, speciellt som en plats i Helsingfors stadsfullmäktige då skulle kräva ännu flere röster. Tapani Mäkinen, som är Vandas enda samlingspartistiska riksdagsledamot, skulle dock ha goda chanser att ge Korso representation i stadsfullmäktige - så vida inte även han utnyttjar möjligheten och flyttar till Tölö.

Apropå snuskgubbar (bilden ovan) vill jag passa på att citera ur Christel Liljeströms blogginlägg "Beklagligt" från i torsdags:

>>Beklagligt är detta också för att Stefan varit en av Sibbos starka försvarare i Helsingfors och inom statspolitiken. Honom har jag många gånger dragit upp strategier med. Beklagligt är det även att Stefan är den som suttit som spindeln i nätet när det gäller såväl kommunstruktursreformen som regionförvaltningsfrågor. Bägge sektorer där Sibbo och Östra Nylands Förbund behöver ha goda bundsförvanter.<<

Fallet Sibbo