På lång sikt. Den 9 november 2008


Helsingin Sanomat har idag publicerat en insändare av Auli Salminen från Östersundom. Jag citerar valda bitar ur insändaren, som har rubriken "Pajusen ilosanoma vetää sipoolaisten suupielet alaspäin":"

>>"Sadat sipoolaiset saapuivat kuulemaan kaupunginjohtaja Pajusen ilosanomaa" uutisoi Helsingin Sanomat 5. 11. Vain otsikon lukeneille jäi varsin virheellinen kuva asukasillan tunnelmasta.

Tekstistä kuitenkin löytyi totuus: kansa istui hiljaisena ja vakavana. Mitäpä muuta voisi tehdäkään, kuin kauhunsekaisin tuntein odottaa, mitä seuraavaksi tapahtuu?

Helsinki vei Sipoon kunnalta alueen, jonka luovutusta 93 prosenttia sipoolaisista kansanäänestyksessä vastusti. Kuin valtansa vakuudeksi Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen oli istuttanut asukasillassa yli 20 henkisen "armeijansa" sipoolaisen kyläkoulun näyttämölle. ...

Surullisinta oli kuulla sipoolaisten kokemuksia siitä, miten huonosti terveydenhuollon palveluiden tarjonnasta on informoitu Helsingin toimipisteitä ja uusia asukkaita.

Kuulimme ensi vuoden alusta käytössämme olevan yli 40 hammashuollon toimipistettä. Mutta jaksaako se ilahduttaa, kun lasten oikomishoitoa ei ole voitu moneen kuukauteen aloittaa ja aloitetun hoidon jatkokin on epäselvä?<<

Ordet ilosanoma i Helsingin Sanomats rubrik i onsdagens tidning är nog syftat att vara ironiskt, men det är klart att många som endast läst rubriken kan ha missat ironin. Själv finner jag det speciellt ironiskt att så väl statrådet som HFD grundar sitt avgörande i fallet Sibbo på bedömningen att ändringen i kommunindelningen främjar ordnandet av service i området.

I kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport citeras Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen om stadens eget förslag till ämdring av kommunindelningen. I detta sammanhang uppger Myllyniemi faktiskt källan, fastän exakt samma text ingår i dokumentet Helsingfors egen opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Myllyniemi plagierat utan att ange källa. Jag citerar vidare:

>>En ändring i kommunindelningen skulle främja ordnandet av service för de nuvarande och framtida invånarna i såväl Helsingforsregionen som det område som föreslås bli överfört, eftersom resultatet vore en stadsstruktur som utnyttjar resurserna kostnadseffektivare än tidigare. Enligt utredningar använder sig Sibbos invånare i hög grad av service som produceras i Helsingfors. Av denna anledning skulle en utbyggnad av metron och annat effektiv ordnande av kollektivtrafiken på det område som förelås [sic] bli överfört förbättra servicens tillgänglighet. När folkmängden i det område som föreslås bli överfört ökar betydligt kan Helsingfors stad planera och producera den offentliga service som behövs bättre än Sibbo kommun, eftersom Helsingfors på grund av sin storlek och långvariga erfarenhet har bättre ekonomisk och planeringsberedskap att områden med större folkmängd. I och med att näringsverksamheten blir mångsidigare uppstår på området också flera företag som betjänar invånarna i området och de omgivande närområdena.<<

Den ovanciterade bedömningen gäller inte Myllyniemis eget förslag, utan Helsingfors förslag att flytta gränsen ända fram till Sibbo å. Myllyniemi bekräftar inte heller Helsingfors motiveringar, som när det gäller servicens tilgänglighet via en utbyggnad av metron bör sakna juridisk relevans. Istället hävdar utredningsmannen utan några motiveringar att "på lång sikt främjar en kommundelssammanslagning också ordnandet av service för invånarna i området och och förbättrar levnadsförhållandena i området på det sätt som anges i 3 § i kommunindelningslagen". I "föredragarens" motiveringar (PM) till statsrådets beslut hävdar regeringsrådet Arto Sulonen att det är uppenbart att på längre sikt utbyggnaden och inflyttningen i orådet som föreslås bli överört till Helsingfors främjar ordnandet av service för invånarna i området. I sitt avgörande i fallet Sibbo hävdar HFD utan ytterligare motiveringar att "genom att utveckla samhällsstrukturen främjar man även ordnandet av service för invånarna i området så som avses i 3 § 1 mom. 1 punkten i kommunindelningslagen". Att även Sibbo kunde ha utvecklat samhällsstrukturen förbigås helt.

Främjandet av ordnandet av servicen i Östersundom är uttryckligen ämnat att vara långsiktligt. Huruvida ordnandet av servicen faktiskt förbättras är samtidigt högst ovisst och spekulativt. Senast nu bör det däremot vara uppenbart att ändringen på kort sikt försvårar ordnandet av servicen på området.


Fallet Sibbo

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar