Kejsarens nya kläder. Den 25 april 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Samlingspartiet i Sibbo vill sbabbt till Nyland". Det är naturligtvis till Nylands förbund som partiet snabbt vill ansluta Sibbo. Ari Oksanen anser att Nylands förbund är en bättre samarbetspartner än Östra Nylands förbund då det gäller att förverkliga Sibbos planer på 50 000 nya invånare. I Östra Nylands förbund finns det enligt Oksanen bromsklossar, liksom det även finns på sina håll i Sibbo. Jag tror att många Sibbopolitiker inte alls är så intreserade av att kommunen växer så snabbt, men det vågar man inte säga ut så länge som Sibbos tidigare låga tillväxt felaktigt pekas ut som orsaken till förlusten av Östersundom.

Att Sibbo måste växa för att bevara sin självständighet verkar även vara en utgångspunkt i ledarartikeln i senaste veckas nummer av Sipoon Sanomat. Jag citerar ur artikeln, som har rubriken "Joutuuko Sipoo mukaan naapureiden isojakoon?" och är skriven av Timo Pasanen:

>>Kirkkonummi esitti taannoin tanssiinkutsun naapurikunnille, koska Espoon ja Helsingin uhka leijuu yllä. Tällä aloitteella on selvä pyrkimys osoittaa isoille kaupungeille, että kasvu halutaan toteuttaa itsenäisesti. Sipoon kasvu ei ole ollut samanlaista kuin Kirkkonummen, vaikka samoista lähtökohdista nämä aloittivat 1960-luvulla.

Sipoon tuleekin olla varsin tarkkana millä nopeudella seuraavan parin vuoden aikana kuntaa kehitetään. Helsinki lähetti Vantaan suuntaan vasta tiedustelun, josko kosioreissulle kannattaisi lähteä. Nyt haisteltiin ilmapiiriä, että löytyykö vapaaehtoista liittoutumista.

Vantaallakin oli havaittavissa samanlaisia kommentteja kuin mitä Sipoo esitti ennen alueluovutusta. Mikä oikeus Helsingillä on esittää sanelupolitiikkaa, kysyttiin Vantaan poliittisissa piireissä. ...

Jos Vantaa liitetään kokonaan, niin toki Sipoostakin liikenisi enemmänkin maita liitettäväksi Helsinkiin. Jos ennustaa saa, niin valtioneuvostoon kiikutetaan naapurien selvityksen yhteydessä se alkuperäinen Lounais-Sipoon liitoskartta. Helsingin havittelema aluehan ulottui Sipoonjoelle saakka. Kun Vantiaa liitetään Helsinkiin, niin Öljytien eteläinen aluehan on Vantaassa ja Helsingissä kiinni.

Sipoon yieiskaava ei ole vielä saanut lainvoimaakaan, kun naapurit suunnittelevat jo seuraavaa siirtoa. Sipoon tulee pitää kiinni kasvustrategiasta kynsin hampain kiinni ja toteuttaa sitä suunnitellun aikataulun mukaan.<<

Jag tror inte på Pasanens resonemang. Statsrådet har inga intressen av nya inkorporeringar. I Helsingfors må man lägga fram olika förslag till ändringar i kommunindelningen, men statsmakten förhåller sig i regel avvisande till dylika förslag. Fallet Sibbo var ett undantag, inte för att Sibbo vuxit för långsamt eller (nästan) gränsade till Helsingfors, utan för att ministrarna Manninen och Vanhanen i samband med KSSR-förhandlingarna var extra pressade av Helsingforspolitiker våren 2006. Speciellt då det gäller Helsingfors ursprunglig förslag är det skäl att minnas att statsmakten aldrig stödde det förslaget. Förvaltningsrådet Arto Sulonen har även i inrikesministeriets beslut från den 28 juni 2007 noterat att förslaget inte uppfyller lagens krav. En annan sak är att kommuniminister Hannes Manninen i rent utpressningssyfte i juni 2006 lät förstå att han stödde det aktuella förslaget.

I samma nummer av Sipoon Sanomat ingår en insändarartikel av Bo Melander. Melander drar andra slutsatser än Samlingspartiet och Sipoon Sanomat. Jag citerar ur insändaren, som har rubriken "Keisarin uudet vaatteet":

>>Sipoon poliittinen eliitti on I täysin seonnut Helsinki-pelosta Halutaan valtavaa ihmismassojen muuttoa kotikuntaan, ettei; metropoli-mörkö varastaisi taas meiltä valtiovallan avustamana ja oikeuslaitoksen myötämielisyydellä - tosin monien mielestä ostetulla - alueita ja uutta koulurakennustamme, vedoten maalaisuuteemme ja haluttomuuteemme täyttää pellot taloilla.

Jokainen näkee, mutta harva uskaltaa sanoa pelosta leimautua tyhmäksi ja "kehityksen" vastustajaksi, niin kuin Keisarin vaate-sadussa, jossa ainoastaan viisaat näkivät olemattomat vaatteet. <<

Fallet Sibbo

Naturförhållanden begränsar markanvändningen. Den 24 april 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Niemi vill ta metron till skogen". Det är matti Miemi (sdp), medlem i stadsplaneringsnämnden i Helsingfors som föreslår att det skall bli möjligt att ta metron direkt till Sibbo storskog. Borgåbladet har även publicerat en annan artikel med rubriken "Ungdomsgården Östis öppnar igen". Igåt publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Östersundomin teinit pääsevät takaisin nuorisotalo Östikseen".

I onsdags publicerade Helsingfors naturskyddsförening (Helsy) ett meddelande med rubriken "HELSINGIN LUONNONSUOJELUYHDISTYS esittää Helsingille ekologiset minimivaatimukset Sipoon ja Vantaan liitosalueen maankäytön suunnitteluun" eller "Sipoon ja Vantaan liitosalueen ekologiset haasteet". Jag återger en del av meddelandet:

>>Helsy huomauttaa, että myös korkein hallinto-oikeus korosti osaliitoksen hyväksyessään alueen luontoarvoja: eteläosan Natura 2000 -alueita ja Sipoonkorven merkitystä virkistykselle sekä koko pääkaupunkiseudulle. KHO painotti päätöksessään, että luonnonolot rajoittavat maankäyttöä. Helsy korostaa tämän päätöksen sekä valtakunnallisten alueidenkäytön tavoitteiden (VAT) huomioon ottamista alueen suunnittelussa, joka tulee olemaan suuri haaste Helsingille.

Esitys vastaa myös kaupunginvaltuuston 15.4. pöydälle jättämän valtuustostrategian haasteisiin, joissa linjataan Sipoonkorven kansallispuiston ja liitosalueen ekologisen verkoston säilymisestä. Ennen kuin ensimmäistäkään taloa alueelle rakennetaan, on päätettävä ja rajattava ne alueet, joille ei rakennetta.

Helsingin luonnonsuojeluyhdistys vaatii, että Helsinki toteuttaa periaatteensa tiiviistä, energiaa säästävästä ja joukkoliikenteeseen painottuvasta kaavoituksesta liitosalueella eikä sorru hajanaiseen, pientalovaltaiseen kaupunkisuunnitteluun.<<

Fallet Sibbo

Krav på utvidgning av skyddsområden. Den 23 april 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Större grön yta bör bevaras i Sibbo ". Med "Sibbo" syftas här på inkorporeringsområdet. Jag citerar ur artikeln;

>>Helsingfors naturskyddsförening presenterade i går de markområden som bör förbli obebyggda för att skydda Vanda och Sibbo storskog. På kartan föreslår föreningen att de nuvarande områdena omges med skyddszoner som är tillräckligt stora för att fungera som friluftsområden. Föreningen beaktar också översvämningsarealer som kommer att uppstå på grund av klimatförändringen. - Vi vill att de obebyggda områdena slås fast innan byggandet startar. Vanligtvis brukar det vara tvärtom, säger ordförande Kati Vierikko .
Naturskyddsföreningen vill rikta kritik mot att det sagts att byggandet skall dimensioneras för minst 30 000 nya invånare.<<

Yle publicerade igår på eftermiddagen en notis med rubriken "Förening risar byggplaner i gamla Sibbo".Jag citerar ur notisen:

>>I Helsingfors vision ska ungefär 30 000 personer kunna bo i småhus i det annekterade området med metroanslutning in till centrum.

Enligt miljöfolket är det orealistiskt, eftersom stora delar av det nya östra Helsingfors antingen är skyddat eller borde förbli obebyggda som buffertområden eller gröna korridorer mellan naturskyddsområdena. Det största planerade skyddsområdet är Sibbo storskog. ...

Helsingfors naturskyddsförening påpekar också att marken i de nya stadsdelarna är besvärlig att bygga på och att det finns många låglänta områden där översvämningsrisken är stor.<<

I dagens Helsinginsanomat ingår en en artikel med rubriken "Östersundomin teinit pääsevät takaisin nuorisotalo Östikseen" och underrubriken "Helsingin ja Sipoon riitely sulki talon alkuvuodeksi". Yle Östnyland har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Ungdomsgården Östis öppnar igen".

Fallet Sibbo

Smal topp. Den 22 april 2009

Yle har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Sibbo vill förhandla om landskapsbyte". Rubriken är kanske något missvisande, då majoriteten av kommunstyrelsemedlemmarna i Sibbo vill ansöka om medlemskap i Nylands förbund utan att egentligen förhandla eller ställa några krav. Christel Lljeström har inatt publicerat ett blogginlägg med rubriken "Förbund och taktik", där hon kritiserar Sibbos dåliga taktik. I sak är det lätt att hålla med Liljeström, som har erfarenhet av hur man spelar sina kort i ett politiskt spel. Liljeströms argument går ut på att Sibbo genom att vänta och förhandla tillsammans med andra östnyländska kommuner kunde säkra representation i styrelsen för Nylands förbund. Ett problem med Liljeströms argumentation är att en styrelseplats sannolikt skulle betyda att Sibbo via Sfp i Sibbo och Östnyland skulle representeras av Liljeström själv.

Liljeström är en tillgång för Svenska folkpartiet i Sibbo, men samtidigt en belastning. Avhoppet till Vårt gemensamma Sibbo torde långt kunna förklaras av Liljeströms dominerande roll. När det begav sig sommaren 2006 var det lätt att misstänka att Liljeström varit beredd att offra Östersundom för att trygga sin egen post som styrelseordförande för Östra Nylands förbund. Sfp:s och Liljeströms intressen sammanfaller ofta och då är det lätt att misstro Liljeström. Liljeströms blogg är den bästa nyhetskällan då man söker information om politiken i Sibbo, fastän Liljeströms egen roll här naturligtvis framhävs. Det är symptomatiskt att webbplatsen för Sfp i Sibbo samtidigt varit otillgänglig i flera månader.

Yle har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Förening risar byggplaner i gamla Sibbo". Lyssna på Vegas regionala nyheter från Mellannyland.

Fallet Sibbo

Politiskt beslut. Den 21 januari 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbopolitiker undrar om det är dags att vakna nu". Det är närmare bestämt Ari Oksanen, samlingspartitisk viceordförande för kommunfullmäktige i Sibbo som säger att det är dags för övriga kommuner i Östra Nyland att vakna upp angående Sibbos plan er på att byta landskapsförbund. I samma artikel säger styrelseordförande Eero Seppänen (ysi) att man länge vetat att Sibbo fattar beslut om byta av förbund efter att generalplanen godkänts. Det är dock skäl att notera att de preliminära besluten om byte av landskapsförbund har tagits med förhoppningar om att ett byte av förbund kunde förhindra en inkorporering. Det draget lyckades inte, men nu hävdar man att ett snabbt byte av förbund behövs för att Sibbo skall kunna bevara sin självständighet.

Gårdagens Bettina på turné, där Bettina Sågbom samtalar med Caspar Berntzen, kan ses på Yle arenan. Berntzen säger här att det är ofattbart att högsta förvaltningsdomstolen gjorde ett politiskt beslut, inte ett juridiskt beslut i fallet Sibbo. HFD:s avgörande var en skandal, som hade förtjänat större uppmärksamhet än den fått, men kanske fallet Sibbo bara extra tydligt blottade HFD:s starka politiska beroende.

Fallet Sibbo

Förbundsfrågan och KSSR. Den 20 april 2009

Yle har idag publicerat notiser med rubrikerna "Sibbostyrelsen tar upp förbundsfrågan" och "Ny förbundsstyrelse". Christel liljeström (sfp) har återvalts som styrelseordförande. Rationellt sett borde denna centrala post i landskapsförbundet vara ett argument för Sibbo att inte omedelbart lämna Östra Nylands förbund, men månne inte Liljeströms återval på sina håll ökar ivern att söka medelemskap i Nylands förbund. I audioklippet "Kommunstyrelseordförande Eero Seppänen kommenterar" ger Eero Seppänen (ysi) å andra sidan för en gångs skulle ett tänkvärt argumnet för ett snabbt byte av förbund. På grund av PARAS-reformen bör Sibbo vidta åtgärder. Seppänen säger att Sibbo har två år på sig visa att kommunen vill göra sitt för utvecklingen av huvudstadregionen.

Ramlagen och den inofficiella överenskommelsen i samband med KSSR gäller fram till slutet av år 2012. Vad som händer därefter är öppet, men klart är att man kommet att göra något slag av utvärdering av reformen. I princip är det efter 20012 möjligt att igen ändra kommunindelningslagen, så att tvångssammanslagningar av hela kommuner skulle bli möjliga. Vad Sibbo borde göra för att gardera sig är svårt att säga. Knappast hjälper ändå ett snabbt byte av landskapsförbund. Det verkar som om Seppänen nämast är ute efter att manifestera kommunens totala ändring av linje i sig. Det finns skäl att glömma de officiella argumenten för inkorporeringen av sydvästra Sibbo och utreda och begrunda de egentliga orsakerna. Det vore även skäl att ta i beaktande dold agenda bakom PARAS-reformen.

I dagens Bettina på turné intervjuades Caspar Berntzen, som bl.a. sade att fallet Sibbo gett honom hans rättskänsla en törn.

Fallet Sibbo

Ersättning. Den 19 april 2009

I lagförslaget till ny kommunindelningslag syns det att man på många sätt tagit lärdom av fallet Sibbo. En ändring som jag redan tagit upp på denna blogg är möjligheten till skiljeförfarande, då de av en ändring i kommunindelningen berörda kommunerna inte lyckas komma överens om en ekonomisk uppgörelse. Lagförslaget ger även något klarare direktiv för hur tillgångarna skall fördelas. I den nu gällande lagen heter det enligt följande:

>>20 § Verkställande av ekonomisk uppgörelse

Ändras kommunindelningen på något annat sätt än det som avses i 19 §, skall de berörda kommunerna verkställa en ekonomisk uppgörelse som gäller kommunernas egendom på det område som ändringen gäller, om inte detta med hänsyn till ändringens ringa verkningar eller av någon annan anledning skall anses onödigt.

Sådan fast egendom och arrenderätt eller någon annan nyttjanderätt i anknytning till den som uteslutande eller huvudsakligen tjänar ett visst område skall i uppgörelsen tilldelas den kommun som området kommer att höra till. I övrigt delas egendomen samt skulderna och förpliktelserna i uppgörelsen så att uppgörelsens sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt.<<

Någon direkt ersättning omnämns inte. I sin Sibboutredning nöjde sig utredningsman Pekka Myllyniemi med att konstatera följande:

>>Enligt 20 § i kommunindelningslagen skall en ekonomisk uppgörelse verkställas i samband med att förslaget verkställs. Enligt nämnda bestämmelse skall sådan fast egendom och arrenderätt eller någon annan nyttjanderätt i anknytning till den som uteslutande eller huvudsakligen tjänar ett visst område i uppgörelsen tilldelas den kommun som området kommer att höra till. I övrigt delas egendomen samt skulderna och förpliktelserna i uppgörelsen så att uppgörelsens sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt.

Helsingfors har emellertid råd att agera så att kravet på rättvisa i 20 § i ommunindelningslagen uppfylls.<<

I lagförslaget säges det i 36 § följande:

>>Siirrettäessä kunnan osa toiseen kuntaan muutoksen kohteena olevien kuntien on toimitettava kuntien omaisuutta muutosalueella koskeva taloudellinen selvitys, jollei sitä muutoksen vähäisten vaikutusten vuoksi tai muusta syystä ole pidettävä tarpeettomana.

Sellainen kiinteä omaisuus ja siihen kohdistuva vuokra- tai muu käyttöoikeus sekä kiinteään omaisuuteen kiinteästi liittyvä irtain omaisuus, joka yksinomaan tai pääasiallisesti palvelee kunnan palvelujen järjestämistä kyseisellä alueella asuville henkilöille, siirtyy selvityksessä sille kunnalle, johon alue tulee kuulumaan.

Kunnan on korvattava 2 momentissa tarkoitettu omaisuus alueen luovuttavalle kunnalle. Korvauksen määrässä otetaan huomioon kunnille muutoksesta aiheutuvia velvoitteita ja taloudellisia vaikutuksia siten kuin kunnat sopivat.<<

Här talas det alltså direkt om ersättning. Med tanke på att förslaget till ny kommunindelningslag i övrigt långt anpassats till fallet Sibbo, kan jag mycket väl tänka mig att Helsingfors förvaltningsdomstol och HFD i sina avgöranden gällande konflikten om ersättning kommer att vägledas av lagförslaget, fastän det rent juridiskt sett inte alls gäller fallet Sibbo.

Cheistel Liljeström har idag under rubriken "Förnuft eller politik?" publicerat ett blogginlägg om förbundsfrågan.

Fallet Sibbo