Omöjlig ekvation. Den 14 september 2009

I det senaste numret av Helsingin uutiset ingår en insändarartikel med rubriken "Östersundom on mahdoton yhtälö". Artikeln är skriven av Anneli Mikkonen, som är viceordförande för Helsingin luonnonsuojeluyhdistys. Insändaren är ett svar på de visioner av Östersundom som presenterats i artikeln "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista" i Helsingin uutiset den 2 september. (Se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009".) Jag återger här Mikkonens text i sin helhet:

Östersundom on mahdoton yhtälö

Projektipäällikkö Matti Visanti haluaisi rakentaa Östersundomin alueella myös joko Sipoonkorpeen tai Natura-alueille (HU 2.9.2009). Ongelmat eivät kuitenkaan poistuisi. Visannin olisi pitänyt huomioida rakentamista rajoittavina tekijöinä myös alueen kulttuurihistorialliset kohteet, laajat tulvavaara-alueet sekä Talosaaren pohjavesialueet.

Matti Visanti olisi vihdoin viimein voinut sanoa suoraan, mistä kiikastaa: 30 000 uuden ihmnisen asuttaminen alueelle pienkerrostaloihin, on täysin mahdoton yhtälö. Onko joko tingittävä väkimäärästä, tai lisättävä rakennustehokkuutta.

Edellinen valtuusto lähti suurella innolla hakemaan Sipoosta lisämaata tietämättä millaisesta alueesta on kysymys. Luvattiin pientaloja ja asetettiin väestötavoitteita tuntematta lainkaan alueen luonnonoloja. Nykyisen valtuuston pitäisi uskaltaa puhkaista tämä kupla ja todeta Östersundom-tavoitteen olevan mahdoton.

Visanti heitti, että Natura-alueiden suojelulle haetaan purku Brysselistä. Onkohan projektipäällikkö aivan vakavissaan halukas aloittamaan ehkä 10 vuoden taistelun, jonka aikana koko kaavoitus seisoo ja jonka lopputuloksena Natura-alueet suurella todennäköisyydellä jäävät entiselleen? Niille nimittäin ei ole vaihtoehtoa, mutta Helsingin rakentamiselle on. Kaupungilla on kaavoitettuna asunnoille maata kuutta (6) miljoonaa kerrosneliömetriä varten. Se on liki kolmannes kaupungin nykyisestä asuntokannasta ja lisäksitulevat Jätkäsaari ja Sompasaari.

Visanti haluaisi myös ottaa yksityisiä rantatontteja virkistyskäyttöön. Muuten mielenkiintoinen ajatus, mutta uskottavuus romahtaa siihen, että samaan aikaan Visannin virasto on kaavoittamassa varakkaiden tonttimaaksi nykyisiä yhteisiä virkistysrantoja muun muassa Talosaaressa.

Anneli Mikkonen
Helsingin luonnonsuojeluyhdistys (Helsy)
varapuheenjohtaja

Sipoonsyöjät. Den 13 september 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kuka täällä oikein määrää?". Helsingin Sanomat har undersökt vem som utövar makt i Helsingfors och gjort en lista, som toppas av Jussi Pajunen. Om överborgmestare skriver tidningen bl.a. följande:

Pajunen on ottanut ohjat tiukasti käsiinsä kaupungissa. Helsinki on jo ehtinyt kaapata Östersundomin Sipoolta. Seuraavaksi odotellaan velkaisen Vantaan putoavan Helsingin kätösille.

Pajunen on johtosäännön tulkintojen ja organisaatiouudistusten avulla keskittänyt itselleen lisää valtaa. Kun apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä aloitti kaupungintalolla kaksi vuotta sitten, Pajunen otti häneltä tuliaislahjaksi pois suurten aluerakentamishankkeiden – Östersundom, Kalasatama, Jätkäsatama – johtamisen.

Månne inte Pajunen hade anledning att ta ansvaret för de ovannämnda projekten, då Östersundomprojektet, eftesom Penttilä (nummer 5 på listan) inte var invigd i myglet bakom inkorporeringen. Enligt min bedömning är Pajunens roll i fallet Sibbo inte så central. I egenskap av stadsdirektör har han naturligtvis haft ett formellt ansvar, men det mesta Pajunen gjort i detta smmmanhang har gått på tok. Pajunens betydelse ligger kanske främst i att hans låga moral eller bristande tjänstemannaetik tillät utpressningsmetoder, bedrägeri och ett tidigare inte skådat myglande.

Nummer 3 på Helsingin Sanomats lista är Jan Vapaavuori, som tidningen benämner "Sipoon-syöjänä ansioitunut Vapaavuori". Om Vapaavuori noteras bl.a. att han vanligtvis för sin vilja igenom och att "Vapaavuori ja kaupunginjohtaja Pajunen pelaavat hyvin yhteen."

Nummer 4 på listan är Risto Rautava. Om Rautava skriver Helsingin Sanomat att "Omien ja kilpailijoiden riveissä eläkkeelle jäänyt ammattiupseeri nähdään "isojen poikien" – varsinkin Jussi Pajusen – kuuliaisena työnyrkkinä, jolla ei ole itsenäisiä näkemyksiä tai suuria visioita." När det gäller fallet Sibbo, så var Rautava dock den som i ett tidigt skede drev på ett "öpnande av gränsen till Sibbo".

Nummer 6 på listan är Otto Lehtipuu. Om Lehtipuu skriver Helsingin Sanomat bl.a. att "Lehtipuun, 40, todellinen merkitys on hänen kulissien takaisessa toiminnassaan."

Nummer 2 på Helsingin Sanomats lista är finansdirektör Tapio Korhonen. Han har inte tidigare figurerat på denna blogg. Därför skall jag här passa på att presentera hans åsiktsyttring i artikeln "Helsinki ja Sipoo kinaavat yhä alueliitoksen toteuttamisesta" i Helsingin Sanomat den 2 september 2008:

Helsinki on esittänyt Sipoolle, että kaikki Helsinkiin liitettävän alueen kiinteistöt vesi- ja katuverkkoineen siirretään Helsingin kaupungille ilmaiseksi. Esitys on hyvin kaukana Sipoon laskelmista, joissa puhutaan satojentuhansien eurojen menetyksistä.

Jos Sipoon maiden liittäminen Helsinkiin ei synny sulassa sovussa Helsingin ja Sipoon keskinäisissä neuvotteluissa, on edessä mahdollisesti vuosia kestävä oikeusprosessi.

Helsingin rahoitusjohtajan Tapio Korhosen mukaan Helsinki noudattaa Sipoon osakuntaliitoksessa vain lakia. "Lainsäätäjä ei edellytä, että mitään rahasummia liikuteltaisiin kunnalta toiselle tällaisessa tapauksessa", Korhonen linjaa.

"Kuntajakolain mukaan kuntalaiset ovat jo verorahoillaan maksaneet sen palveluverkon, joka siirtyy toisen kunnan alle."

Kuntajakolaki pyrkii ensisijaisesti turvaamaan alueella asuvan väestön palvelujen säilymisen. "Jos tästä asiasta on erimielisyyksiä, niin se on sitten oikeusprosessissa selvitettävä", Korhonen huomauttaa.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en debattartikel med rubriken "Sipoonkorven alueelle kansallispuisto". Jag skall återkomma till artikeln, som är undertecknad av riksdagsledamöterna Timo Juurikkala, Pertti Salolainen och Jacob Söderman.

Olämpligt område. Den 12 september 2009

Igår lades det till en ny sida till på Helsinfors stadsplaneringskontors webbplats för Östersundomprojektet. Jag citerar ur sidan, som har titeln "Historia ja kulttuuri":

Östersundomin valtakunnallisesti merkittävään kulttuurimaisemaan kuuluu Östersundomin kartano ympäröivine viljelymaisemineen. ...

Östersundomiin rakennettiin 1600-luvun jälkipuolella rukoushuone, jota kutsuttiin 1700-luvulta alkaen kappeliksi. Kappeli kärsi isonvihan (1713-21) aikana pahoja vaurioita ja pikkuvihan (1742-43) jälkeen se oli purkukunnossa. Uutta kappelia alettiin rakentaa entisen paikalle vuonna 1753 ja se vihittiin käyttöön marraskuussa 1754.

Sakari Topeliuksen kotina tunnettu Villa Björkudden sijaitsee Östersundomin kartanon kaakkoispuolella meren rannassa. Topelius osti huvilan vuonna 1879 ja vietti siellä vanhuusvuotensa.

Kulttuurimaisemaan kuuluvat myös Östersundomin kartanon Korsnäsissä sijaitseva höyrylaivalaituri uimahuoneineen sekä salmen toisella puolella Karhusaaressa sijaitseva Sipoon vanhimpiin kuuluva Björntorp -torppa.

Husön kartano on vielä 1600-luvulla ollut tavanomainen perintötila. Siitä tuli kartano 1800-luvun puolivälissä, kun tilan päärakennus rakennettiin. Husön kartanon päärakennus pihapiireineen, peltoaukea, hevosaitaukset ja Husön lahti muodostavat Natura-alueiden väliin jäävän kulttuurisesti ehjän kokonaisuuden.

Enligt chefen för Helsingfors Östersundomprojekt Matti Visanti är det endast det mellersta området i Östersundom, området mellan Borgåleden och Nya Borgåvägen som är oproblemaiskt som bostadsområde, medan Helsingfors marker huvudsakligen ligger norr och söder om detta område. Visanti vill i detta område mellan de två trafiklederna planera för 20 000 invånare. För att inkorporeringsområdet skall ge rum för ytterligare 10 000 invånare måste enligt Visanti antingen Sibbo storskog eller Natura-områdena i söder offras. Emellertid är inte heller det mellersta området oproblematiskt.

På webbplatsen för Östersundomprojektet publicerades för två dagar sedan en ny sida med titeln "Selvitykset". Här räknas det upp både färdiga och kommande utredningar. De kommande utredningarna är följande:

• Itämetron jatke, esiselvitys (valmis tammikuu 2010 lopussa)
• Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys (valmis tammikuu 2010 lopussa)
• Energiaselvity
• Liikennejärjestelmäselvitys
• Kaupunkiekologia

Bland de färdiga utredningarna nämns förutom utredningarna "Rannikon laaksoista metsäylängölle" och "Lounais-Sipoosta Helsinkiä - Maaseudusta kaupunkia", som jag tidigare skrivit om på denna blogg, utredningar med titlarna "Sipoosta ja Vantaalta Helsinkiin liitettävän alueen suunnittelun lähtökohtia" och "Liitosalueen rakennettu kulttuuriympäristö". I den sistnämnda utredningen finns flera kartor som visar de mest betydelsefulla områdena med tanke på landskapsbilden.

Som helhet lämpar sig inkorporeringsområdet synnerligen dåligt som ett "naturligt utvidgningsområde för områdena Nordsjö-Mellungsbacka". Hade de verkliga förutsättningarna för sydvästra Sibbo som nytt urbant bostadsområde lyfts fram år 2006 hade det funnits betydligt större förutsättningar att stoppa annekteringen. Nu var det främst naturskyddsorganisationerna som lade fram fakta om området, medan Sibbo genom politiker, tjänstemän och konsulter lade fram fantastiska visioner för hur kommunen själv skulle planera och bygga för upp till 40 000 nya invånare i Östersundom.

I det senaste numret av Helsingin uutiset ingår en insändarartikel med rubriken "Östersundom on mahdoton yhtälö". Jag skall i ett senare inlägg återkomma till insändaren, som är skriven av Anneli Mikkonen.

Sipoonkorpi. Den 11 september 2009

I gårdagens blogginlägg "Gator. Den 10 september 2009" berättade jag att Helsingfors stadsplaneringskontor på webbplatesen för Östersundomje-proktet hade publicerat några nya sior. Idag har här man uppdaterat eller lagt till ytterligare ett par sidor. Däremot är sidorna med rubrikerna "Kuntien yhteinen osayleiskaava" och "Kehyssuunnitelma" fortfarande inte tillgängliga. Sidan som lagts till idag har rubrikerna "Historia ja kulttuuri: Rakennetun kulttuuriympäristön historiaa Östersundomissa". Dessutom har man idag bytt ut startsidan mot en sida med rubriken "Östersundom -maaseudusta kaupunkia". På den nya startsidan kan man bl.a. läsa att "Asukastavoite on vähintään 30 000 asukasta."

Igår lades det till webbplatsen för Östersundomje-proktet till sidor med rubrikerna "Liikenne", "Alustavat suunnitteluperiaatteet", "Ympäristö ja maisema", "Yhdyskuntatekniikka" och "Selvitykset". På den sistnämnda sidan finns lämkar till ett par uträdningar som jag inte tidigare noterat. Jag torde återkomma. På sidan om samhällsteknik kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomin vesihuoltoverkoston kunnossapidon hoitaa toistaiseksi Sipoon Vesilaitos. Alustavasti on kaavailtu, että nykyinen vesihuoltoverkosto siirtyy Helsingin Veden toiminta-alueeksi vuonna 2013, kun osayleiskaava valmistuu.

På sidan med rubriken "Alustavat suunnitteluperiaatteet" räknas det upp tre "planeringsprinciper" för naturområdena:

Luontoalueita koskevat suunnitteluperiaatteet:

• Sipoonkorpea suunnitellaan alueen keskeisenä Nuuksion kaltaisena seudullisena retkeilykohteena.
• Natura2000-alueet punotaan luontevaksi osaksi kaupunkirakennetta.
• Granö suunnitellaan uudenaikaiseksi toiminnallisesti monipuoliseksi kansanpuistoksi.

Hur Östersundom fågelvattnen skall planeras till en en naturligdel av stadsstrukturen återstår att se. På sidan om miljön och landskapet kan man läsa bl.a. följande om Sibbo storskog:

Sipoonkorpi ulottuu metsäisenä ja kallioisena ylänköalueena Östersundomista pitkälle Vantaan ja Sipoon puolelle. Etelässä Sipoonkorpi liittyy metsäisten viheryhteyksien kautta Porvoon moottoritien eteläpuoliseen Mustavuori-Östersundomin Natura 2000 -alueeseen.

Sipoonkorven alue on yksi harvoista suurista yhtenäisistä metsäalueista lähellä pääkaupunkiseutua. Se tarjoaa elinpaikan monille Etelä-Suomessa uhanalaisille ja harvinaisille lajeille.

Sipoonkorven maasto on kallioista. Kallioperä on hyvin rikkonaista, minkä takia alue on luonnonolosuhteiltaan erittäin monimuotoinen. Vaikeat maasto-olosuhteet ja suuret korkeuserot ovat osaltaan auttaneet säilyttämään Sipoonkorven harvaanasuttuna, ja alue onkin säilynyt Etelä-Suomen oloissa merkittävänä erämaisena alueena.

Någon språkmur som förhindrat Helsingfors naturliga utvidgning i Storskogen omnämns här inte. Däremot finns det på sidan en bild med bildtexten "Sipoonkorpea suunnitellaan alueen keskeisenä Nuuksion kaltaisena retkeilykohteena."

Vantaan sanomat har idag på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Sipoonkorpi tallentuu elokuvaksi".

Gator. Den 10 september 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kort artikel med rubriken "Helsinki suunnittelee Karhusaareen uusia väyliä". I notisen berättas det att man vid Björnsövägen skall bygga fyra nya hållplatser och cykelväg. Däremot berättas det inte att Helsingfors vill omvandla Björnsövägen till en "gata" som underhålls av staden. Björnsövägen är faktiskt den enda plan för inkorporeringsområdet som syns på stadsplaneringskontorets karta över stadens planer.

Helsingfors stadsplaneringsverk har idag på webbplatesen för Östersundom-projektet publicerat några nya sior. En av sidorna har rubriken "Liikenne". Här kan man bl.a. läsa följande:

Östersundom suunnitellaan kaupunkimaiseksi, pääosin raideliikenteeseen tukeutuvaksi, tiiviiksi ja viihtyisäksi katuympäristöksi hyvine alueen sisäisine ja ympäristöön liittyvine jalankulku- ja pyöräilymahdollisuuksineen.

Östersundomin raideliikennevaihtoehtoja tutkitaan työn alla olevissa konsulttiselvityksissä, jotka valmistuvat vuoden 2010 alussa. Raideratkaisulla on suuria vaikutuksia maankäyttöön, joten Uuden Porvoontien ja Porvoonväylän välisen alueen yleiskaavallinen ja yksityiskohtaisempi suunnittelu pääsee käyntiin vasta raideratkaisun varmistuttua.

Dessutom finns det på sidan en bild med följande bildtexten "Uusi Porvoontie on tarkoitus muuttaa maaseutumaisesta maantiestä helsinkiläiseksi kaduksi." På bilden syns förutom Nya Borgåvägen även vägskälet till Björnsö.

Det kan tilläggas att de två blivande gatorna invid området som syns på bilden ovan går igenom vassbevuxna vikar eller sankmarker, som är Natura-område.

Sipoo-projekti. Den 9 september 2009

Helsingfors stadsplaneringskontors webbplats för projektområdet Östersundom uppdaterades i måndags. Åtminstone försökte man uppdatera sidorna, men sidorna med titlarna "Kuntien yhteinen osayleiskaava" respektive "Kehyssuunnitelma" är inte tillgängliga. Däremot finns en ny sida med titeln "Tietoa alueesta". Så mycket nytt finns det inte på denna sida. Sidan länkar till kartan med området där byggnadsförbud utlysts. Kartan har inte ändrats och byggnadsförbudet gäller naturligtvis inte området mellan Österledens nya och gamla sträckning. Jag finner det sannolikt att det på de två otillgängliga sidorna varit tänkt att finnas liknande material som i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009").

De två alternativen att offra antingen Sibbo storskog i norr eller Natura-områdena i söder presenteras på flera sätt i Visantis presentation. I presentationen finns två officiella dokument av kategorin "aluetutkielma" i anslutning till "Sibboprojektet". Den första kartan (se den översta bilden) har rubriken "Metro ja kaupunkirakenne". Denna karta presenterar ett utkast till stadsplan som bygger på metroalternativet. Enligt detta alternativ offras stora skogspartier norr om motorvägen. Planen liknar mycket den skiss som Tuomas Rajajärvi presenterade på överborgmästarens invånarkväll i november ifjol. (Se "Ett steg i ett större projekt. Den 5 november 2008".) Den andra kartan i kategorin har rubriken "Pikaraitiotie Uudella Porvoontiellä". Här skonas Storskogen, men i stället offras Östersundom fågelvatten. Endast på den förstnämnda kartan syns ett datum, som antyder att utkastet är från ifjol. Det är dock uppenbart att förslaget som bygger på snabbspårväg längs Nya Borgåvägen är nyare. En detalj som visar detta är att gränsen på den senare kartan har justerats vid Österleden.

På stadsplaneringskontoret torde snabbspårvägsalternativet numera vara vara ett huvudalternativ. Innan någon av Jokerlinjerna förses med rels, kommer det dock inte att läggas ut några skenor i Östersundom. Planerna på att göra radikala ingrepp i strandlinjen är så väl tekniskt som juridiskt tvivelaktiga. Enligt HFD:s avgörande i fallet Sibbo "har i planeringen av markanvändningen hittills inte tagits hän syn till de krav som riktas mot området till följd av dess läge och utvecklingsutsikter." Man kan fråga sig hur Sibbo borde ha planerat Östersundom för att uppfylla kraven. Borde man ha ritat ut bostadsområden och konstgjorda stränder innanför Natura-områden?

Spårvägsförbindelse till Granö. Den 8 september 2009

I mitt inlägg "Folkpark. Den 27 augusti 2009" berättadejag att Helsinghfors stadsplaneringskontor på sina webbsidor om projektområdet Östersundom skrev att "Granö suunnitellaan uudenaikaiseksi toiminnallisesti monipuoliseksi kansanpuistoksi." Informationen var intressant med tanke på att Östersundom inte tillhör det inkorporerade området. I Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009") ges dock en förklaring till att Östersundominkluderats i projektområdet. I projekten berättas det att "Kuntien yhteinen osayleiskaava laaditaan liitosalueelle sekä yhteistyössä Vantaan ja Sipoon kanssa Vantaan Västersundomiin sekä Sipoon Granö:ön." (Se bilden ovan.) Det totala området för delgeneralplanen torde ungefär motsvara det område som ursprungligen var tänkt att anslutas till Helsingfors. Hela Granö by (med Tobben) hör dock inte till området. Det kan även noteras att hela Granö hör till området, fastän Helsingfors endast äger den västra halvan av ön.

I mitt inägg "Bro till Granö. Den 3 december 2008" berättade jag att Helsingfors planerar broförbindelse till Granö. Vad Helsingfors vill göramed ön fanns det redan då motsstridiga uppgifter om. Helsingfors har i offentligheten talat om frluftsbruk, men samtidigt har man krävt att Sibbo i sin generalplan (som inte inkluderar skärgården) markerar Granö som område med tätortsfunktion. Planerna på en folkpart motsäges av kartorna i Visantis presentation. Jag har redan i ett tidigare inlägg presenterat en karta ur presentationen där ett stationsområde markerats på Granö. På en annan karta i presentationen har hela tre stationer ritats ut på Granö. I helsingfors har man knappast tänkt sig att Granö skall förbli en del av Sibbo.