Olämpligt område. Den 12 september 2009

Igår lades det till en ny sida till på Helsinfors stadsplaneringskontors webbplats för Östersundomprojektet. Jag citerar ur sidan, som har titeln "Historia ja kulttuuri":

Östersundomin valtakunnallisesti merkittävään kulttuurimaisemaan kuuluu Östersundomin kartano ympäröivine viljelymaisemineen. ...

Östersundomiin rakennettiin 1600-luvun jälkipuolella rukoushuone, jota kutsuttiin 1700-luvulta alkaen kappeliksi. Kappeli kärsi isonvihan (1713-21) aikana pahoja vaurioita ja pikkuvihan (1742-43) jälkeen se oli purkukunnossa. Uutta kappelia alettiin rakentaa entisen paikalle vuonna 1753 ja se vihittiin käyttöön marraskuussa 1754.

Sakari Topeliuksen kotina tunnettu Villa Björkudden sijaitsee Östersundomin kartanon kaakkoispuolella meren rannassa. Topelius osti huvilan vuonna 1879 ja vietti siellä vanhuusvuotensa.

Kulttuurimaisemaan kuuluvat myös Östersundomin kartanon Korsnäsissä sijaitseva höyrylaivalaituri uimahuoneineen sekä salmen toisella puolella Karhusaaressa sijaitseva Sipoon vanhimpiin kuuluva Björntorp -torppa.

Husön kartano on vielä 1600-luvulla ollut tavanomainen perintötila. Siitä tuli kartano 1800-luvun puolivälissä, kun tilan päärakennus rakennettiin. Husön kartanon päärakennus pihapiireineen, peltoaukea, hevosaitaukset ja Husön lahti muodostavat Natura-alueiden väliin jäävän kulttuurisesti ehjän kokonaisuuden.

Enligt chefen för Helsingfors Östersundomprojekt Matti Visanti är det endast det mellersta området i Östersundom, området mellan Borgåleden och Nya Borgåvägen som är oproblemaiskt som bostadsområde, medan Helsingfors marker huvudsakligen ligger norr och söder om detta område. Visanti vill i detta område mellan de två trafiklederna planera för 20 000 invånare. För att inkorporeringsområdet skall ge rum för ytterligare 10 000 invånare måste enligt Visanti antingen Sibbo storskog eller Natura-områdena i söder offras. Emellertid är inte heller det mellersta området oproblematiskt.

På webbplatsen för Östersundomprojektet publicerades för två dagar sedan en ny sida med titeln "Selvitykset". Här räknas det upp både färdiga och kommande utredningar. De kommande utredningarna är följande:

• Itämetron jatke, esiselvitys (valmis tammikuu 2010 lopussa)
• Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys (valmis tammikuu 2010 lopussa)
• Energiaselvity
• Liikennejärjestelmäselvitys
• Kaupunkiekologia

Bland de färdiga utredningarna nämns förutom utredningarna "Rannikon laaksoista metsäylängölle" och "Lounais-Sipoosta Helsinkiä - Maaseudusta kaupunkia", som jag tidigare skrivit om på denna blogg, utredningar med titlarna "Sipoosta ja Vantaalta Helsinkiin liitettävän alueen suunnittelun lähtökohtia" och "Liitosalueen rakennettu kulttuuriympäristö". I den sistnämnda utredningen finns flera kartor som visar de mest betydelsefulla områdena med tanke på landskapsbilden.

Som helhet lämpar sig inkorporeringsområdet synnerligen dåligt som ett "naturligt utvidgningsområde för områdena Nordsjö-Mellungsbacka". Hade de verkliga förutsättningarna för sydvästra Sibbo som nytt urbant bostadsområde lyfts fram år 2006 hade det funnits betydligt större förutsättningar att stoppa annekteringen. Nu var det främst naturskyddsorganisationerna som lade fram fakta om området, medan Sibbo genom politiker, tjänstemän och konsulter lade fram fantastiska visioner för hur kommunen själv skulle planera och bygga för upp till 40 000 nya invånare i Östersundom.

I det senaste numret av Helsingin uutiset ingår en insändarartikel med rubriken "Östersundom on mahdoton yhtälö". Jag skall i ett senare inlägg återkomma till insändaren, som är skriven av Anneli Mikkonen.