Juristeri? Den 2 oktober 2009

Jussi-Pekka Alanen pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" fick igår stor publicitet. Hufvudstadsbladet publicerade igår en artikel med rubriken "Metropolen behöver en egen lag", utan citationstecken. Helsingfors stad publicerade lika så på stadens webbplats en nyhet med rubriken "Helsingin metropoli tarvitsisi erillislain", utan citationstecken. Påståendet är direkt taget ur Alanens pamflett, där ett avsnitt bär rubriken "Helsingin seutu tarvitsee erillislain". När Alanen år 2004 kom med liknande slutsatser i en utredning år 2004 väckte förslaget på statlig inblandning häftiga protester från Helsingfors och speciellt Jussi Pajunens och Samlingspartiets sida. Nu verkar Alanen vara på samma linje som Pajunen.

Alanen berör i sin pamflett fallet Sibbo i flera sammanhang. Pamfletten avslutas med ett starkt ställningstagande för inkorporeringen - och HFD:s beslut. Samtidigt lyfter Alanen indirekt fram sin egen roll i sammanhanget. Det finns anledning att att återkomma med kommentarer. I detta inlägg nöjer jag mig med att citera Alanen:

TAHTOIHMISET PAJUNEN JA MANNINEN

Yksi kunnallisen jaotuksen historian erikoisimmista ratkaisuista oli Sipoon osaliitos Helsinkiin. Se perustui kahden henkilön yhteistyöhön, jonka intressipohja on erikoinen. Ylipormestari Jussi Pajunen oli hakemassa konkreettista ratkaisua Helsingin aluerakenteen keventämiselle, turhautuneena pääkaupunkiseudun seisovaan tilaan. Alue- ja kuntaministeri Hannes Manninen oli käynnistänyt Helsingin seudun kuntien yhteistyön kehittämistä koskevan selvitystyön, mutta laihoin tuloksin. Herrat olivat jo tuon selvityksen aikana, jolloin Pajunen oli vielä kaupunginhallituksen puheenjohtajana, aloittaneet vuoropuhelun seudun kehittämisestä.

Heidän välilleen syntyi luottamus, joka mahdollisti osaliitoksen valmistelun niin, että asian julkistamisvaiheessa osapuolilla oli jo käsitys, mitä on tulossa. Sen jälkeen prosessi eteni omaa rataansa. Herrat haukuttiin ja päätökset moitittiin, mutta hanke toteutui.

Moni on pitänyt menettelyä sopimattomana ja tulosta juridisesti kyseenalaisena. Kuulun niihin, joiden mielestä ratkaisu oli sisällöltään aivan oikea. Kysymys oli erityisen painavien syiden tulkinnasta, jossa vastakkain olivat järki ja juristeria. KHO asettui järjen puolelle.

Ledaren i dagens nummer av Borgåbledet har rubriken "Sibbo storskog behöver ett avgörande beslut".

Påverkar inte huvudkonflikten. Den 1 oktober 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoo ja Helsinki sopivat vaihtokaupoista". I artikeln hävdas det att "Kauppa ei vaikuta itse pääkiistaan Sipoon ja Helsingin välillä. Kunnat ovat eri mieltä siitä, mistä kaikesta Helsingin tulisi maksaa Sipoolle rajansiirron vuoksi." En faktaruta med rubriken "Tästä on kyse" ger dock bilden av att affären åtminstone delvis skulle lösa ersättningskonflikten mellan Helsingfors och Sibbo, så som även finska Yle antydde igår. Se "Byte av fastigheter. Den 30 september 2009". Om den aktuella byteshandeln har jag även skrivit i inlägget "Byteshandel. Den 28 september 2009".

I Helsingin Sanomat ingår idag även en artikel med rubriken "Helsingin metropolin malleina monikeskus, silmukka ja sormi ". Artikeln är skriven med anledninga av Jussi-Pekka Alanens bok "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" (pdf). Det finns minsann anledning att återkomma. Alanens bok eller pamflett till ära har Alanen fått en egen "etikett" på min blogg.

Byte av fastigheter. Den 30 september 2009

Helsingfors fastighetsnämnd behandlade igår ett förslag till byte av fastigheter mellan Sibbo kommun och Helsingfors stad, vilket jag skrivit om i inlägget "Byteshandel. Den 28 september 2009". Yle har idag publicerat notiser med rubrikerna "Sibbo & Hfors byter fastigheter" och "Sipoon ja Helsingin riita pienenee vaihtokaupalla". I Yles finskspråkiga notis hävdas det att byteshandeln skulle lindra konflikten mellan Helsingfors och Sibbo eller rentav att "Vaihdetut kiinteistöt osaltaan helpottavat kunnanosaliitoksen aiheuttamaa taloudellisia korvauksia koskevaa erimielisyyttä Sipoon ja Helsingin välillä." Jag betvivlar att den aktuella överenskommelsen har någon betydelse för ersättningstvisten, som förvaltningsdomstolen skall avgöra. Fastigheterna som ingår i byteshandeln skulle inte ha tillfallit Helsingfors som en följd av inkorporeringen. Fastigheterna vid Zachrisbacken ingår inte heller i byteshandeln. Inte heller ingår området i Nickby (och Pigby) som miljöministeriet och HFD beviljat Sibbo rätt att inlösa och som Hannes Manninen hade velat ge Sibbo i ersättning för det inkorporerade området. På Helsingfors karta är det sistnämnda området färgat i grått.

Kartellen faller samman. Den 29 september 2009

Dagens huvudnyhet är naturligtvis beskyllningarna mot statsminister Matti Vanhanen som framfördes i programmet Silminnäkijä. Övriga nyheter med nyheten om att HFD dömt Lemminkäinen till böter på 68 miljoner € för att ha upprätthållit en kartell har hamnat i skymundan. Å andra sidan dömdes Lemminkäinen till böter redan år 2007, vilket jag noterat i blogginlägget "Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008". I samma inlägg noterade jag att även Oy Alfred Palmberg Ab, hör till Lemminkäinen-koncernen. Efter domen mot Lemminkäinen torde det vara slut på asfaltskarteller i Finland på ett tag. Samtidigt har en annan kartell fallit samman. I blogginlägget "Politisk kartell. Den 13 augusti 2009" berättade jag om att professor Heikki Paloheimo hävdar att regerings- och konsensuspolitiken som bedrivs i Finland binder partierna till "politiska karteller". Man kunde tillägga att medierna i Finland dåligt uppfyllt funktionen som den fjärde eller tredje statsmakten, utan tvärtom varit en del av kartellen. Detta gäller alldeles speciellt fallet Sibbo. Knappast hade Matti Vanhanen kunnat föreställa sig att det tysta samförståndet om praxisen ("maan tapa") när det gäller gentjänster och valbidrag skulle upphävas så abrupt.

Byteshandel. Den 28 september 2009

Helsingfors fastighetsnämnd har på föredragningslistan för morgondagens möte ett ärende med rubriken "Esityksen tekeminen kaupunginhallitukselle kiinteistöjen vaihdosta Sipoon kunnan kanssa Nikkilässä ja Helsingin Östersundomissa". Helsingfors stad har, utöver området i Nickby (och Pigby) som Sibbo av miljöministeriet och HFD beviljats rätt att inlösa, pantat på en hel del mark i (nuvarande) Sibbo. Sibbo kommun äger för sin del en hel del mark i inkorporeringsområdet. Nu skall Helsingfors och Sibbo byta fastigheter. Kartorna ovan och nedan ingår i bilagor till föredragningslistan.

Ny information. Den 27 september 2009

I sitt inledande anförande (esittelypuheenvuoro) vid remissdebatten om förslaget till ny kommunindelningslag anknöt kommunminister Mari Kiviniemis flera gånger indirekt till fallet Sibbo, eftersom lagarbetsgruppen i sin promemoria hänvisar till fallet Sibbo. Vissa påpekanden stämde dock föga överens med det "rättspraxis" som det aktuella fallet erbjuder. Jag citerar ur Kiviniemis anförande:

Kuntia yhdistettäessä luovutaan nykyisestä asian kaksinkertaisesta käsittelystä valtuustotasolla. Valtioneuvosto voisi siten ehdotuksen mukaan kuntien yhteisen esityksen tultua valtioneuvostoon päättää asiasta ilman uutta kuulemis- ja lausuntokierrosta. Nykyinen valtioneuvoston käynnistämä niin sanottu kenttäkierros ei käytännössä ole tuonut mitään uutta valtioneuvoston harkintaan vaikuttavaa tietoa kuntaliitoksen edellytysten täyttymisestä. Kuntaliitosprosesseissa siirrytään muutenkin pääsääntöisesti soveltamaan yleisiä hallinto-oikeudellisia periaatteita ja säännöksiä.

Kiviniemi talar här om förfarandet vid sammanslagning av hela kommuner, men enligt förslaget till ny kommunindelningslag skall partiella kommunsammanslagningar kunna göras enligt samma modell, så att inga möjligheter till anmärkningar erbjudes efter att de berörda kommunernas fullmäktigen tillsammans framlägger en framställning till ändring i kommunindelningen. Se bilden ovan, som är ur kommunindelningslagarbetsgruppens promemoria. Då en framställning görs av en enskild kommun kvarstår utlåtelserundan efter att att en framtällning gjorts till ministeriet. Se bilden nedan.

Enligt förslaget till ny kommunindelningslag skall däremot inte erbjudas möjlighet att (till berörda kommuner) göra anmärkningar efter att utredningsmannens förslag överlämnats till ministeriet. Eventuella anmärkningar görs istället efter att kommunindelningsutredaren gjort ett förslag till kommunerna. Istället bifogas kommunernas utlåtanden till utredningsmannens förslag. Se bilden nedan.

Påståendet "niin sanottu kenttäkierros ei käytännössä ole tuonut mitään uutta valtioneuvoston harkintaan vaikuttavaa tietoa kuntaliitoksen edellytysten täyttymisestä" är, trots att det i första hand gäller sammanslagningar av hela kommuner, anmärkningsvärt. Statrådets beslut i fallet Sibbo grundade sig på utredningsman Pekka Myllyniemis utredning och rapport. Utredningen saknade dock all trovärdighet, då Myllyniemi direkt kopierat motiveringarna ur Helsingfors egen utredning samtidigt som han uppenbarligen missförstått en del av motiveringarna. Högsta förvaltningsdomstolen kunde i sitt beslut inte gärna hävda att Myllyniemis utredning utgjorde en tillräcklig grund för statsrådet beslut. HFD undviker i sitt hundra sidor långa beslut att kommentera påståendena om brister i Myllyniemis utredning, men antyder att bristerna i kommunindelningsutredarens framställning kompletteras av övrigt beredningsmaterial:

Framställningen är inte bristfällig på ett sådant sätt att statsrådets beslut om kommunindelningen borde upphävas till följd av fel i förfarandet. I detta sammanhang gäller det också att observera att beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning.

Det övriga beredningsmaterialet som HFD ansåg att kompletterade Mullyniemis utredning utgjordes uttryckligen av anmärkningar och utlåtanden som gjordes efter att Mylyniemis framställning överlämnades till inrikesministeriet. Dessa anmärkningar och utlåtanden innehöll minsann en hel del information, som borde ha haft betydelse för bedömningen av grunderna för inkorporeringen. En annan sak är att varken Arto Sulonen, som ansvarade för beredningen, eller majoriteten av ministrarna som deltog i statsrådetsbeslut, tog notis av den relevanta kompletterande informationen.

Oikeuskäytäntö. Den 26 september 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår det en artikel med rubriken "Pajunen vaatii lamalääkkeiksi säästökuuria ja valtavaa velkapottia". I artikeln noteras det att "Suuren osan rahasta nielevät Jätkäsaaren, Kalasataman, Kruunuvuorenrannan ja Östersundomin uudet kaupunginosat, joiden odotetaan nostavan Helsingin ennen näkemättömään kukoistukseen." Det låter som ironi.

Kommunminister Mari Kiviniemis inledande anförande (esittelypuheenvuoro) vid remissdebatten om förslaget till ny kommunindelningslag innehåller några försägningar, som tyder på att kommunministern fått hjälp med att skriva anförandet. (Se även "Yllätyshyökkäys. Den 24 september 2009".) Jag citerar ur Kiviniemis introduktion:

Kunnan osa voitaisiin siirtää toiseen kuntaan nykyiseen tapaan, jos asianomaisten kuntien valtuustot eivät siirtoa vastusta. Valtioneuvosto voisi päättää kunnanosan siirrosta valtuuston vastustuksesta huolimatta, jos muutos on laissa tarkemmin säädetyn kokonaisarvion perusteella kunnan kannalta vähäinen. Nykyisistä siirrettävän alueen asukasmäärää ja pinta-alaa koskevista kaavamaisista prosenttirajoista ehdotetaan tältä osin luovuttavaksi. Lisäksi alueen kehittämisen edellyttämiä aluesiirtoja kuntien välillä voitaisiin vastaisuudessakin tehdä vastoin kunnanvaltuuston tahtoa, kunhan muutos ei merkittävästi heikennä muutosta vastustavan kunnan toimintakykyä ja edellytyksiä vastata palveluiden järjestämisestä tai rahoituksesta. Tältä osin säännösten muotoilussa on otettu huomioon asiaa koskeva oikeuskäytäntö.

Det är svårt att föreställa sig någon annat exempel på ovannämnda rättspraxis än HFD:s avgörande i fallet Sibbo. I lagarbetsgruppens promemoria refereras det flera gånger till HFD:s avgörande eller avgöranden i fallet Sibbo. I själva verket är delar av citatet ovan nästan en direkt återgivning av motiveringar i HFD:s Sibbobeslut. HFD:s beslut baserade sig inte på rådande lag, men nu föreslås det att lagen anpassas till "rättspraxis", så som jag noterat redan i inlägget "Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009".

Remissdebatten kan ses (och höras) på GoodMoodTV.