Långsam lösning. Den 12 oktober 2009



I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledare med rubriken "Liitosalue on hidas osaratkaisu Helsingin asuntotuotantoon". Jag återger här valda delar ur artikeln:


Koko liitosalueen väkilukutavoite on 30 000. Määrä vastaa keskikokoista kaupunkia. Raideliikenteen äärelle on rakennettava tehokkaammin kuin Karhusaareen. Karhusaaressa tarvitaan myös Herttoniemen tyyppistä tiiviyttä.

Alueliitoskiistan tuoksinassa syntyi ehkä vaikutelma, että Lounais-Sipoo on nopea ratkaisu Helsingin asuntotuotannon pullonkauloihin. Niin ei ole. Toiveikkaallakin aikataululla vierähtää viitisen vuotta ennen kuin rakennustöihin päästään asutuksen uudella painopistesuunnalla. Jos viivytykset kasautuvat, nosturit ilmestyvät laajassa mitassa pelloille ja metsiin vasta lähempänä vuotta 2020. ...

Liitosalueella riittää hallinnollisia ryteikköjä. Natura-alueen sivuaminen aiheuttaa päänvaivaa. Sipoonkorpi, josta Helsinginkin päättäjät toivovat kansallispuistoa, pitää kyetä rajaamaan. Yleiskaavaa pyritään tekemään yli rajojen Helsingin, Vantaan ja Sipoon kesken. Tämä vähentäisi kaavoituksen vaiheita. Valitusten käsittelyyn näet pitää varata aikaa joka käänteessä.

Oma lukunsa on maanomistus. Helsinki, joka omistaa liitosalueen maista vain kolmanneksen, pyrkii ostamaan ydinalueet itselleen tai tekemään yksityisten omistajien kanssa maankäyttösopimuksia. Viime kädessä kaupungilla on lunastusmahdollisuus.


I föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds nästa möte ingår ett ärende med rubriken "Lausunto valtuuston toivomusponteen sipoonkorven kaavoittamisesta luonnonsuojelualueeksi". Jag torde återkomma.

Jussi-Pekka Alanen. Den 11 oktober 2009

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Jussi-Pekka Alanen etsii vahvaa poliittista johtajaa". Artikeln handlar om Jussi-Pekka Alanens pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli". Tillsammans med artikeln har tidningen publicerat en kortare text med rubriken "Sipoo-liitos oli kahden miehen voimannäyttö". De två männen som Jussi-Pekka Alanen lyfter fram är Juussi Pajunen och Hannes Manninen. Enligt min bedömning skulle det vara rättare att säga att annekteringen lyckades trots Pajunens och Manninens synnerligen oskickliga agerande. Speciellt starka är varken Pajunen eller Manninen. Maninens egen position var svag nog för att Helsingforspolitiker skulle kunna pressa honom att bryta mot sina och Centerns principer i samband med Paras-reformen. Och det var inte tjänstemannen Pajunen som pressade Manninen. Någon sådan makt hade inte överborgmästaren.




Jag har på denna blogg uppmärksammat en hel del felaktig information som förmedlats av medierna, men det är klart att även mina blogginlägg ibland innehåller fel. Jag har förundrat mig över hur Helsingfin Sanomats redaktör som bevakat fallet Sibbo har kunnat förväxla Pekka Myllyniemi med Jussi-Pekka Alanen. Det om någonting visar väl hur lite man egentligen undersökt fallet. Jag har emellertid själv i ett inlägg påstått att Jussi-Pekka Alanen var medlem i kommunindelningslagarbetsgruppen som utarbetade förslaget till ny kommunindelningslag. Det var han inte. Istället var den konsultative tjänstemannen Rainer Alanen medlem i gruppen.


I mitt inlägg "Juristeri? Den 2 oktober 2009" noterade jag att Jussi-Pekka Alanen avlutar sin pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" med att antyda att de som ifrågasatt lagligheten i inkorporeringen av sydvästra Sibbo sysslat med juristeri. Jag återger här det sista stycket i Jussi-Pekka Alanens skrift:


Moni on pitänyt menettelyä sopimattomana ja tulosta juridisesti kyseenalaisena. Kuulun niihin, joiden mielestä ratkaisu oli sisällöltään aivan oikea. Kysymys oli erityisen painavien syiden tulkinnasta, jossa vastakkain olivat järki ja juristeria. KHO asettui järjen puolelle.


Alanen må tala om juristeri, men självaste kommunminister Mari Kiviniemi har avfärdat förslag att Bergö ska överföras från Malax till Korsnäs med att det skulle kräva "säsrkilt vägande skäl". (Å andra sidan har ministeriet även låtit förstå att en föreslagen överföring av ett område från Oravais till Vörå-Maxmo på ett väsentligt sätt skulle försvaga Oravais kommuns funktionsförmåga, vilket är en motivering som snarare överensstämmer med förslaget till ny kommunindelningslag än med rådande lag - och med HFD:s avgörande i fallet Sibbo.) Jussi-Pekka Alanen har här sin egen ära att så vakt om. I sin utredning "Rajat kuntoon, veturi vauhtiin" från den 17 september 2007 gjorde Jussi-Pekka Alanen en felaktig tolkning av kommunindelningskagens krav på att en ändring av kommunindelningen inte får inverka mera än 10 % på någon av berörda kommuners areal ifall inga särskilt vägande skäl föreligger. Jussi-Pekka Alanens miss föranledde tillägget "Kuntajakolain vaikutukset Järvenpään, Keravan ja Tuusulan osaliitokseen" från den 26 oktober 2007. (Se "Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007".)


Jussi-Pekka Alanen fick på sätt och vis upprättelse av kommunindelningslagarbetsgruppen, som i sin promemoria säger att "prosenttirajojen asettaminen myös suhteessa alueen vastaanottavaan kuntaan on nähty säännöksen tarkoituksen kannalta tarpeettomana" och föreslår att de kategoriska procentgränserna helt slopas. Se "'Onödig' procentgräns. Den 26 april 2009".)


Jussi-Pekka Alanen har alltså inte själv varit med i lagarbetsgruppen som gjort berett förslaget till ny kommunindelningslag. Däremot var Rainer Alanen medlem i gruppen, tillsammans med bl.a. Kari Prättälä och Arto Sulonen. I sin Sibborapport tackar Pekka Myllyniemi samtliga tre för deras stöd.


Osmo Soininvaara har idag skrivit ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 8.10.2009".

Kulturhistoriskt område. Den 10 oktober 2009


Borgåbladet noterar idag i en notis att planerna för Björnsö godkändes av stadsplaneringsnämnden i Helsingfors.



Fastän planeringen av Björnsö inte är så beroende av planeringen av det övriga inkorporeringsområdet, måste man även i planeringen av Björnsö ta den omgivande miljön i beaktande. I presentationen "Karhusaari-ilta 10.2.2009 esitys" finns ett flygfotografi där naturskyddsområden och nationellt betydelsefulla kulturhistoriska områden ritats ut. En intressant detalj är att man även ritat ut ett förslag till nationellt kulturhistoriskt område från 2008. Istället för ett större område som utgör en helhet från kapellet till Björkudden föreslås att det kulturhistoriska området begränsas till tre separata områden. Det är inte så svårt att gissa vad som föranlett förslaget till ändring.



Karhusaari. Den 9 november 2009


Helsingfors stadsplaneringsnämnd godkände igår förslaget till principer för planeringen av Björnsö i enlighet med föredragningslistan. (Se "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet. Den 5 oktober 2009".) I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår det en notis med rubriken "Östersundomin Karhusaaresta tulee pientalo-kaupunki". I notisen kan man läsa bl.a. följande:


Helsingin uusimmassa kaupunginosassa Östersundomissa oleva Karhusaari muuttuu tulevaisuudessa pientalokaupungiksi. Nykyisin se on vielä maaseutua, johon on rakennettu hyvin yksilöllisiä, jopa erikoisia omakotitaloja. Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta hyväksyi torstaina Karhusaarelle uudet suunnitteluperiaatteet. Niiden mukaan Karhusaaren asukasluku nousee 2500:een tai jopa 4000:een.


Visonerna för Björnsö har väl i stora drag varit klara redan från början av året, ifall dokumentet "Karhusaari-ilta 10.2.2009 esitys" faktiskt är från februari. Kartan ovan, som finns i den aktuella presentationen, visar att planeringen av Björnsö till skillnad från andra delar av inkorporeringsområdet inte är beroende av spårvägslösningar. Någon spårvägsförbindelse planeras inte till ön. Björnsö har på kartan markerats med en ring och en pil. I presentationen ingår även andra intressanta kartor. Kartan nedan visar ett förslag till område för en gemensam generalplan över kommungränserna. Området skiljer sig något från området för den gemensamma generalplanen så som det är presenterat i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita". (Se "Spårvägsförbindelse till Granö. Den 8 september 2009".) Däremot är området nästan identiskt med området på 3 000 hektar som Helsingfors våren 2006 krävde av Sibbo. (Se "Trovärdig vittnesbörd. Den 6 december 2007".)


Björnsö. Den 8 oktober 2009


Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall idag behandla principerna för planeringen av Björnsö, som föreslås bli ett nytt Brändö med upp till 4 000 invånare. I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Karhusaareen mahtuu jopa 4 000 asukasta". I rapporten "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet" jämförs Björnsö med Brändö, som är av samma storlek som Björnsö och har 3800 invånare.



I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Små tomter och allmänna stränder väcker diskussion". Disponent Hannu Ihalainen kritiserar här att Björnsö jämförs med Brändö.



Helsingfors stadsplaneringskontor har i tisdags publicerat en nyhet med rubriken "Karhusaaresta suunnitellaan pientalokaupunkia".



TM Rakennusmaailma lär bara ha hittat vanliga bräder i Matti Vanhanens hus. Hur skulle det vara att kolla efter specialhyvlade plankor hos Vanhanens bror i Sibbo? Brodern valdes till programdirektör vid statsrådets sammanträde då regeringen Vanhanen II tog sitt beslut i Sibbofrågan. Kanske har släktfreden krävt tjänster förut?


Uutta Helsinkiä. Den 7 oktober 2009


Helsingfors stad har på adressen http://www.uuttahelsinkia.fi öppnat en helt ny webbplats med titeln "Uutta Helsinkiä". Staden informerade om webbplatsen igår, men den har öppnats redan förra månaden. Webbplatsen, som är helt enspråkigt finsk, har även sidor med rubriken "Östersundom".




Största delen av textmaterialet på dessa sidor har tidigare publicerats på stadsplaneringskontorets webbplats, men här finns även material som jag inte har stött på förut. Detta gäler speciellt sidan "Maata ostetaan". På sidan uppges dock att texten publicerats redan den 7 september.




På sidan "Maata ostetaan" kan man bl.a. läsa följande:


”Pääpaino on ehdottomasti vapaaehtoisissa maakaupoissa”, Peter Haaparinne korostaa.

”Pääperiaate on, että kaupunki hoitaa raakamaan hankinnan ja kaavoituksen, minkä jälkeen se myy tai vuokraa kaavoitetun maan yksittäisille toteuttajille.


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändarartikel av Jan Sundberg, Artikeln, som har rubriken "Korruption och språklig diskriminering", handlar inte direkt om fallet Sibbo, men kunde väl tillämpas på detta fall. Jag återger här valda bitar ur artikeln:


I två avseenden utmärker sig Finland som en mönsterstat. Dels den nästan totala avsaknaden av korruption och föredömligt omskötta minoritetspolitiken. Så långt officiella internationella jämförelser. Bilden fläckas när verkligheten gör sig påmind. ...

Det som journalister grävt fram om valfinansiering är endast toppen på isberget och överträdelserna är av relativt lindrig art, även statsministerns.
Betydligt värre är frågan om mutor mellan val. I Finland ges inte mutor i bruna kuvert under bordet, korruptionen är institutionaliserad och därför svår att upptäcka. Sovjethandeln gav upphov till stora entreprenader i Sovjet där valet av byggherre satte ansvariga ministrar och partifolk i en delikat situation där tjänster och gentjänster utbyttes i bästa broder-samförstånd. Regeringspartierna bar det största ansvaret.
Vad värre, systemet överfördes till kommunerna. Förlorare var markägare vars landområden inlöstes för billig peng. Snart förvandlades grönområdet till tättbebyggd stadsplan och markvärdet steg mångfalt. Utan en samverkan mellan ansvariga lokalpolitiker och entreprenörer var detta inte möjligt. Båda parter drog ekonomisk nytta av denna institutionaliserade korruption som endast i undantagsfall blev avslöjad. För att få en rätsida på denna lagvidrighet återstår en hel del grävande journalistik, dessvärre kretsar diskussionen nästan enbart kring statsministern.



Borgåbladet har på kvällen publicerat en text med rubriken "Tillväxtplaner oroar på Björnsö".


Fortfarande oeniga. Den 6 oktober 2009


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det en artikel med rubriken "Egendomstvist kan ge Sibbo ett kommunhus". Liksom rubriken antyder anknyts i artikeln den aktuella byteshandeln mellan Helsingfors och Sibbo till ersättningstvisten, fastän bytesaffären inte i sig alls är en lösning på frågan hur och hur mycket Helsingfors skall ersätta Sibbo för inkorporeringen. Å andra sidan noterar Hbl att Sibbo och Helsingfors även efter den aktuella överenskommelsen är oeniga. Jag citerar ur artikeln:


Sibbo och Helsingfors är fortfarande oeniga om den ersättning som Sibbo kommun vill ha för lån, uteblivna skatteintäkter och ersättningar för två skolor och fyra daghem som Sibbo kommun är ägare till i den del av kommunen som sedan årsskiftet är Helsingfors.

Sibbo har gjort en ekonomisk utredning som har värderat förlusten till ett visst belopp medan Helsingfors stad har kommit fram till helt andra summor.

- Vi har krävt 100 miljoner euro för all den egendom som övergått till Helsingfors efter annekteringen. De erbjuder oss 4,5 miljoner, säger kommundirektör Markku Luoma i Sibbo.

Tvisten ligger Helsingfors förvaltningsdomstol.


I artikeln hävdas felaktigt att Sibbo får "ett par tomter på Björnön". Det är naturligtvis Helsingfors som får tomterna i utbyte. Kartan ovan är ur rapporten "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet". (Se "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet. Den 5 oktober 2009".) Kartan nedan är ur en bilaga till en föredragningslista för Helsingfors fastighetsnämnd och visar de fastigheter som Helsingfors får av Sibbo enligt den aktuella överenskommelsen.




Yle har idag på förmiddagen publicerat en artikel med rubriken "JK kritiserar läkemedelsflytt ". Jag vill i sammanhanget tipsa om mitt blogginlägg "Överenskommen regionalisering. Den 7 februari 2009".