Leipälaji. Den 16 oktober 2009

Då Jukka Vihriälä måste avgå från posten som ordförande för penningautomatföreningen RAY utnämndes Hannes Manninen senaste vecka till ny ordförande. Vihriälä hade inte jävat sig då RAY beslutat om stöd till Nuorisosäätiö, som har stött så väl Vihriälä själv som Matti Vanhanen med valbidrag. Valet av Manninen förundrar, då Manninen, som i förra regeringen var så väl bostads- som kommunminister, själv har lik i garderoben. Eller är det kanske just därför Manninen var ett tryggt val för Centern och Vanhanen?

Att Matti Vanhanen själv sysslat mycket med bostadsfrågor var någonting som jag inte insätt innan statministern mitt under Finlands ordförandeperiod i EU ställde upp för en intervju i Rakennuslehti. Att bygga egnahemshus åt sig själv är ju inte nödvändigtvis det samma som att syssla med bostadspolitik. Vanhanens har uppvisat en häpnadsveckande brist på insikter i stadsplanering, men denna höst har vi blivit upplysta om att Vanhanen i egenskap av ordförande för Nuorisosäätiö har lett en imponerande verksamhet inom bostadsbranschen. Systemet med att orföranden för Nuorisosäätiö sitter med i ett dussin fastighetsbolag och lyfter lön för mödan torde ha fungerat före Antti Kaikkonens tid.

Vanhanens intervju för Rakennuslehti hösten 2006 var på många sätt anmärkningsvärd. På ett ytligt plan föreföll det som om partiordföranden var ute efter att finna bidragsgivare inför det kommande riksdagsvalet, men intervjun handlade inte om bostadspolitik i allmänhet, utan alldeles speciellt om den så kallade Sibbofrågan. Till märkligheterna hör att intervjun gavs och publicerades medan Pekka Myllyniemi utredde behovet av en ändring i kommunindelningen. Enligt min bedömning handlade Vanhanens intervju framför allt om att att försöka få den föreslagna ändringen att framstå som ett medel att trygga utbudet på tomtmark, då annekteringen i verkligheten motiverades av kommunreformen. Vanhanen ville ge en bild av sig själv som en minister som vid behov tar till hårda tag för att trygga utbudet på tomtmark.

I verkligheten torde Vanhanen ha haft flera än ett motiv till att ställa upp för en intervju i Rakennuslehti. Visst behövde Centern inför riksdagsvalet visa att partiet stöder byggnadsbolagens sak. Företag i byggnadsbranschen har för Centern, liksom för vissa andra partier, varit synnerligen viktiga då det gäller finansieringen av valkampanjer. Men bostads- och byggnadsbranschen torde trots allt ha varit viktig för Vanhanen även personligen. I intervjun "Sipoo on pääministerin tonttisodan ensiaskel" i Rakennuslehti sade Vanhanen bl.a. att "Asuntopolitiikka on tavallaan politiikan leipälajini, vaikka en olekaan ehtinyt siihen viime aikoina kovin paljon keskittyä." Hur väl torde inte Vanhanens påstående stämma. Och det handlar inte bara om en försändelse specialhyvlade breder.

Delgeneralplan. Den 15 oktober 2009

Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall på sitt möte idag behandla ett ärende med rubriken "Lausunto valtuuston toivomusponteen Sipoonkorven kaavoittamisesta luonnonsuojelualueeksi". I föredragningslistan noteras det inledningsvis att "Sipoonkorpi-käsite on aluerajaukseltaan määrittelemätön." Att begreppet Sipoonkorpi skulle vara obestämt försöker man motivera genom att påstå att man ibland med benämningen syftar på ett snävare område än hela det sammanhängande skogsområdet. Istället för att notera att Östra Nylands förbund gett en definition av området enligt vilken Storskogens södra gräns går vid Borgåleden, påpekar man att "Uudenmaan liiton maakuntahallituksen perustaman Sipoonkorpi II työryhmän loppuraportissa vuodelta 2004 todettiin Porvoon moottoritien pohjoispuolinen vyöhyke muutospainealueeksi, johon kohdentuu rakentamispaineita."

I föredragningslistan låter man förstå att gränserna för Sibbo

Kuntien yhteinen osayleiskaava laaditaan Sipoon kunnasta Helsinkiin vuoden 2009 alussa liitetylle alueelle sekä yhteistyössä Vantaan ja mahdollisesti Sipoon kanssa liitosalueeseen liittyville lähialueille. Yhteisen yleiskaavan tulisi valmistua vuoden 2012 loppuun mennessä ja siinä ratkaistaan Sipoonkorven maankäytön pääpiirteet yleiskaavaalueella.

Jag trodde att det redan var klart att Sibbo kommun skulle delta i delgeneralplanen. Helsingfpors stadsplaneringskontor hävdar på en sida från den 18 september att "Vantaaseen ja Sipooseen kuuluvat alueet Länsisalmi, Länsimäki ja Granö eivät ole Helsinkiä, mutta kuuluvat yhteiseen osayleiskaava-alueeseen." Påståendet stöd av en karta i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" från september. (Uppe till vänster.) Även i presentationen "Karhusaari-ilta 10.2.2009 esitys" från februari (?) finns en karta över ett område för en gemensam delgeneralplan, som även skulle innefatta områden som hör till Vanda och Sibbo. Ingendera kartan inkluderar dock områden norr om inkorporeringsområdet.

Jag har redan tidigare påpekat skillnader i de två föreslagna områdena för en gemensam delgeneralplan. Enligt det äldre förslaget går gränsen vid motorvägen i Västersundom, medan det nyare förslaget även inkluderar ett områden norr om motorvägen vid Gjutans. Dessutom har områden öster om Immersbyvägen tagits med i det äldre föslaget, så att området för den gemensamma delgeneralplanen motsvarar det område som Helsingfors krävde våren 2006. På kartan med det äldre förslaget finns en liten detalj som antyder på att kartan med utritade gränser och fäörgade områden är från år 2008. Gränsen mellan Helsingfors och Vanda går här, i enlighet med HFD:s avgörande, längs Österledens gamla sträckning.

Tusentals. Den 14 oktober 2009

Den 6 oktober publicerade Vartti på Internet en artikel med rubriken "Karhusaareen jopa tuhansia uusia asukkaita". I dagens nummer av tidningen Vartti återfinns artikeln i en kortare version med ett par läsarkommentarer. Den nya rubriken är "Karhusaaresta tuhansien koti". Jag återger här ett stycke ur artikeln:

Maanomistajat voivat siis alkaa rakentaa mailleen jo ennen rakennuskiellon päättymistä, mikäli kaupunki on samaa mieltä siitä, mihin suuntaan ”uutta Helsinkiä” lähdetään kehittämään. Monet maanomistajat ovat muutoksesta innoissaan, sillä Sipoo suhtautui aikaisemmin nihkeästi uusien rakennuslupien myöntämiseen. Toisin on nyt, kun Helsinki sanoo rakentavansa maaseudusta kaupunkia.

Verkligen?

Kapellviken. Den 13 oktober 2009

Osmo Soininvaara skrev i söndags ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 8.10.2009". Soininvaara brukar skriva blogginlägg där han presenterar föredragningslistan för kommande möten. Den 5 oktober publicerade Soininvaara ett inlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 8.10.2009", men denna gång har han alltså även efteråt kommenterat mötet, där man tog ställning till planeringen av Björnsö. Soininvaaras blogginlägg innehåller en del märkliga påpekanden. Jag citerar:

Sipoosta liitetyille alueille on tarkoitus asuttaa 35000 henkeä. Tavoite on aika kova, kun samalla tavoitteena on pien(kerros)talovaltainen kaupunki. Päästrategioita on kolme: yksi laajentaisi asutusta hankalasti Sipoonkorpeen päin, toinen taas uhkaisi rannan Natura-alueita. Kolmas säästäisi molemmat, mutta lopputuloksena olisi tylsä kerrostalovaltainen alue.
Meri laineili vapaasti Östersundomin edustalla ja Kappelin luona vielä vuosisadan alussa. Kartanon jokseenkin holtiton jätevesien lasku sikaloista ja navetoista rehevöitti lahdet niin pahasti, että ne ovat nyt umpeen kasvaneita ruovikkoisia alueita. Jos meillä olisi nyt kirkasvetinen lahti ja joku ilmoittaisi aikovansa saastuttaa ne löyhkääviksi ruovikoiksi, sitä pidettäisiin ympäristörikoksena. Nyt tuo ruovikko kuitenkin tarjoaa kodin joillekin harvinaisille lintulajeille, ja tilanne on suojeltu Naturalla.
Minusta lahti pitäisi ruopata entiseen tilaansa siltä osin kuin se on mahdollista Natura-aluetta tuhoamatta; Natura-alue on siinä vähän syrjemmässä, joten ei se ehkä ihan mahdotonta ole.
Natura-suojelun voi myös purkaa, jos hankkii jostain vastaavanlaisen alueen liitettäväksi Naturaan.

I Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" finns ett fotografi (se ovan) som visar att det fanns öppet vatten i Kapellviken ännu i början av förra århundradet. Sedan dess har framför allt landhöjningen gjort sitt, vilket man kan se i Borgarstrandsviken lika väl som i Kapellviken. Soininvaara utalar sig synnerlihgen föraktfullt om Östersundom naturaområden, vilket är märkligt med tanke på hans egen bakgrund i Koijärvi-rörelsen. Bättre blir det inte att Soininvaara går så långt att han antyder att Natura-skyddet kunde upphävas. I en komentar till inlägget kommer han dock till helt andra slutsatser. Jag citerar:

Minä en ehdottanut Natura-varauksen purkamista. Esitin, että selvitetään, voiko ruovikkoista rantaa ruopata ilman, että se tuhoaa Natura-alueen, koska koko vesialue ei kuulu Naturaan.
Tuo ajatus alueen siirrosta toisaalle ei ollut ehdotus vaan toteamus, koska eräs asian korkea asintuntija siitä minulle mainitsi. Kati on todennäköisesti oikeassa siinä, ettei sellaista vaihtoaluetta löydy.
Olen ollut puolustamassa Koijärveä, jossa lintuparatiisi oli nimenomaan seurausta ihmisen tekemästä epäonnistuneesta kuivatuksesta.

Östersundom fågelvatten torde inte kunna ersättas med motsvarande skyddsområde. Men man kan fråga sig varför det överhuvudtaget är så viktigt att exploatera Östersundom, då det finns stora obebyggda områden vid vassbevuxna stränder invid Åboleden (Bredviken) vid gränsen mellan Helsingfors och Esbo. (Bilden nedan.)






Om någonstans så finns det obebyggda och otillgängliga stränder vid Lahtisleden (Gammelstadsviken) på bara några kilometers avstånd från Helsingfors centrum. Helsingfors lär inte ha några planer på att exploatera dessa stränder. Väl så.

Långsam lösning. Den 12 oktober 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledare med rubriken "Liitosalue on hidas osaratkaisu Helsingin asuntotuotantoon". Jag återger här valda delar ur artikeln:

Koko liitosalueen väkilukutavoite on 30 000. Määrä vastaa keskikokoista kaupunkia. Raideliikenteen äärelle on rakennettava tehokkaammin kuin Karhusaareen. Karhusaaressa tarvitaan myös Herttoniemen tyyppistä tiiviyttä.

Alueliitoskiistan tuoksinassa syntyi ehkä vaikutelma, että Lounais-Sipoo on nopea ratkaisu Helsingin asuntotuotannon pullonkauloihin. Niin ei ole. Toiveikkaallakin aikataululla vierähtää viitisen vuotta ennen kuin rakennustöihin päästään asutuksen uudella painopistesuunnalla. Jos viivytykset kasautuvat, nosturit ilmestyvät laajassa mitassa pelloille ja metsiin vasta lähempänä vuotta 2020. ...

Liitosalueella riittää hallinnollisia ryteikköjä. Natura-alueen sivuaminen aiheuttaa päänvaivaa. Sipoonkorpi, josta Helsinginkin päättäjät toivovat kansallispuistoa, pitää kyetä rajaamaan. Yleiskaavaa pyritään tekemään yli rajojen Helsingin, Vantaan ja Sipoon kesken. Tämä vähentäisi kaavoituksen vaiheita. Valitusten käsittelyyn näet pitää varata aikaa joka käänteessä.

Oma lukunsa on maanomistus. Helsinki, joka omistaa liitosalueen maista vain kolmanneksen, pyrkii ostamaan ydinalueet itselleen tai tekemään yksityisten omistajien kanssa maankäyttösopimuksia. Viime kädessä kaupungilla on lunastusmahdollisuus.

I föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds nästa möte ingår ett ärende med rubriken "Lausunto valtuuston toivomusponteen sipoonkorven kaavoittamisesta luonnonsuojelualueeksi". Jag torde återkomma.

Jussi-Pekka Alanen. Den 11 oktober 2009

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Jussi-Pekka Alanen etsii vahvaa poliittista johtajaa". Artikeln handlar om Jussi-Pekka Alanens pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli". Tillsammans med artikeln har tidningen publicerat en kortare text med rubriken "Sipoo-liitos oli kahden miehen voimannäyttö". De två männen som Jussi-Pekka Alanen lyfter fram är Juussi Pajunen och Hannes Manninen. Enligt min bedömning skulle det vara rättare att säga att annekteringen lyckades trots Pajunens och Manninens synnerligen oskickliga agerande. Speciellt starka är varken Pajunen eller Manninen. Maninens egen position var svag nog för att Helsingforspolitiker skulle kunna pressa honom att bryta mot sina och Centerns principer i samband med Paras-reformen. Och det var inte tjänstemannen Pajunen som pressade Manninen. Någon sådan makt hade inte överborgmästaren.




Jag har på denna blogg uppmärksammat en hel del felaktig information som förmedlats av medierna, men det är klart att även mina blogginlägg ibland innehåller fel. Jag har förundrat mig över hur Helsingfin Sanomats redaktör som bevakat fallet Sibbo har kunnat förväxla Pekka Myllyniemi med Jussi-Pekka Alanen. Det om någonting visar väl hur lite man egentligen undersökt fallet. Jag har emellertid själv i ett inlägg påstått att Jussi-Pekka Alanen var medlem i kommunindelningslagarbetsgruppen som utarbetade förslaget till ny kommunindelningslag. Det var han inte. Istället var den konsultative tjänstemannen Rainer Alanen medlem i gruppen.


I mitt inlägg "Juristeri? Den 2 oktober 2009" noterade jag att Jussi-Pekka Alanen avlutar sin pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" med att antyda att de som ifrågasatt lagligheten i inkorporeringen av sydvästra Sibbo sysslat med juristeri. Jag återger här det sista stycket i Jussi-Pekka Alanens skrift:

Moni on pitänyt menettelyä sopimattomana ja tulosta juridisesti kyseenalaisena. Kuulun niihin, joiden mielestä ratkaisu oli sisällöltään aivan oikea. Kysymys oli erityisen painavien syiden tulkinnasta, jossa vastakkain olivat järki ja juristeria. KHO asettui järjen puolelle.

Alanen må tala om juristeri, men självaste kommunminister Mari Kiviniemi har avfärdat förslag att Bergö ska överföras från Malax till Korsnäs med att det skulle kräva "säsrkilt vägande skäl". (Å andra sidan har ministeriet även låtit förstå att en föreslagen överföring av ett område från Oravais till Vörå-Maxmo på ett väsentligt sätt skulle försvaga Oravais kommuns funktionsförmåga, vilket är en motivering som snarare överensstämmer med förslaget till ny kommunindelningslag än med rådande lag - och med HFD:s avgörande i fallet Sibbo.) Jussi-Pekka Alanen har här sin egen ära att så vakt om. I sin utredning "Rajat kuntoon, veturi vauhtiin" från den 17 september 2007 gjorde Jussi-Pekka Alanen en felaktig tolkning av kommunindelningskagens krav på att en ändring av kommunindelningen inte får inverka mera än 10 % på någon av berörda kommuners areal ifall inga särskilt vägande skäl föreligger. Jussi-Pekka Alanens miss föranledde tillägget "Kuntajakolain vaikutukset Järvenpään, Keravan ja Tuusulan osaliitokseen" från den 26 oktober 2007. (Se "Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007".)


Jussi-Pekka Alanen fick på sätt och vis upprättelse av kommunindelningslagarbetsgruppen, som i sin promemoria säger att "prosenttirajojen asettaminen myös suhteessa alueen vastaanottavaan kuntaan on nähty säännöksen tarkoituksen kannalta tarpeettomana" och föreslår att de kategoriska procentgränserna helt slopas. Se "'Onödig' procentgräns. Den 26 april 2009".)


Jussi-Pekka Alanen har alltså inte själv varit med i lagarbetsgruppen som gjort berett förslaget till ny kommunindelningslag. Däremot var Rainer Alanen medlem i gruppen, tillsammans med bl.a. Kari Prättälä och Arto Sulonen. I sin Sibborapport tackar Pekka Myllyniemi samtliga tre för deras stöd.


Osmo Soininvaara har idag skrivit ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 8.10.2009".

Kulturhistoriskt område. Den 10 oktober 2009

Borgåbladet noterar idag i en notis att planerna för Björnsö godkändes av stadsplaneringsnämnden i Helsingfors.

Fastän planeringen av Björnsö inte är så beroende av planeringen av det övriga inkorporeringsområdet, måste man även i planeringen av Björnsö ta den omgivande miljön i beaktande. I presentationen "Karhusaari-ilta 10.2.2009 esitys" finns ett flygfotografi där naturskyddsområden och nationellt betydelsefulla kulturhistoriska områden ritats ut. En intressant detalj är att man även ritat ut ett förslag till nationellt kulturhistoriskt område från 2008. Istället för ett större område som utgör en helhet från kapellet till Björkudden föreslås att det kulturhistoriska området begränsas till tre separata områden. Det är inte så svårt att gissa vad som föranlett förslaget till ändring.