Hankala valintatilanne. Den 19 oktober 2009

I inlägget "Kapellviken. Den 13 oktober 2009" skrev jag om Osmo Soininvaaras blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 8.10.2009". Sedan dess har diskussionen fortsatt på bloggen och Soininvaara har skrivit egna kommentarer. Jag citerar här ur en av Soininvaaras egna kommentarer:

Östersundomin vaihtoehdot ovat siis rakentaa paljon liian lähelle Natura-aluetta, tunkeutua liian lähelle Sipoonkorpea, vaihtaa pientaloasutus kerrostaloiksi tai alentaa väkilukutavoitetta 10000.

Tämä viimeinen tulee eslle helpoiten, mutta ei sekään mikään ekoteko olisi. ...

Asukasluvun radikaali pudottaminen pudottaisi todennäköisesti myös raideliikenteen kuvioista, joten menovettä palaisi entistä enemmän.

Hankala valintatilanne.

"Asemani on vahvempi kuin koskaan". Den 18 oktober 2009

Nästan varje dag kommer det nya nya avslöjanden i valfinansieringshärvan. Samtidigt har statsminister Matti Vanhanen så sent som idag hävdat att hans position är starkare än någonsin. Det är svårt att komma åt institutionaliserad korruption.

Uppståndelsen kring Matti Vanhanens specialhyvlade plankor är egentligen märklig. Om ett brott har begåtts, så är det preskriberat. Vanhanen har inte tagit emot mutor i egenskap av beslutsfattare eller tjänsteman. På sin höjd har någon låtit bli att sända en räkning, emedan beställaren varit ordförande för Nuorisosäätiö. Programmet Silminnäkiä innehöll enligt min bedömning allvarligare beskyllningar än så, men dem har Vanhanen hittills vägrat att kommentera med hänvisning till att en utredning pågår.

Om Vanhanen har lämnat en försändelse plankor obetalda, så är det även moraliskt sett en betydligt mindre förseelse än vad han gjorde sig skyldig till i samband med fallet Sibbo. Dess värre är både det dåvarande och det nuvarande ledande oppositionspartiet inblandade i denna härva. Bara ett litet exempel. Det är ingen hemlighet att regeringen ordnade med finansiering av Ringbanan för att få Vanda att godkänna en ändring i kommunindelningen. Att finansieringen av Ringbanan hänger samman med inkorporeringen avslöjades bl.a. av Yle i programmet MOT för ett drygt år sedan - utan att någon då krävde Yle på ytterligare bevis. (Se "Manuskript. Den 26 september 2008".) I fallet Sibbo är det framför allt Vanhanen och Hannes Manninen som gjort sig skyldig till mygel, men inte heller Eero Heinäluoma har hel rent mjöl i påsen. Det var Heinäluoma som i egenskap av finansminister fixade finansieringen av Ringbanan. Helsingin Sanomat kunde även den 22 juni 2006 i ledarartikeln "Helsingin alueliitosesitys on tyly mutta perusteltu" i berätta om inkorporeringsprojektet att "Eero Heinäluoma on sen myös hyväksynyt, kun varmuus Vantaan suostumuksesta saatiin".

Pengarna för Ringbanan har inte gått i politikernas egna fickor eller ens till valkampanjer. I sig är det ingenting skumt i att staten finansierar Ringbanan. Lika väl tål kopplingen mellan inkorporeringen och finansieringen av Ringbanan inte dagsljus. I Vanda hade dåvarande stadsstyrelseordföranden Tapani Mäkinen det mycket svårt att övertyga stadsfullmäktige att stöda förslagen till en ändring i kommunindelningen. Ändå lyfte man inte fram den utlovade finansieringen av Ringbanan, åtminstone inte i offentligheten.

Hade regeringen inte fått Vanda att gå med på en ändring i kommunindelningen, är det osäkert om man kunnat uppnå en överenskommelse om kommunreformen. Utan en överenskommelse om KSSR hade Matti Vanhanen knappast suttit kvar som statsminister, åtminstone inte efter riksdagsvalet.

Sipoon Nato-haaveet. Den 17 oktober 2009

Den föreslagna sammanslagningen av Nylands förbund och Östra Nylands förbund hänger nära samman med fallet Sibbo. Jag skall inte här repetera kopplingarna. Istället nöjer jag mig med att notera att Borgåbladet idag har publicerat en artikel med rubriken "Förhandlingar vidtar först efter fusionsbeslut". Borgåbladet publicerade redan i går kväll på tidningens webbplats en kortare text med rubriken "Förbundets framtid avgörs på torsdag".

En del av Rysslands grannländer har så fort det varit möjligt anslutit sig till Nato. I Finland förlitar man sig dock fortfarande på goda relationer till grannlandet. Här kunde man dra en parallell till Sibbos relationer till Helsingfors. Ett medlemskap i Östra Nylands förbund kunde fortsättningsvis ha gett Sibbo en viss möjlighet att agera självständigt i förhållande till Helsingfors, men den politiska alliansen som övertagit makten i Sibbo har drivit på ett snabbt medlemskap i Nylands förbund. Helsingin Sanomat uppdaterade igår sidan "Kirjoja ja tekijöitä joka päivään". Här precenteras bl.a. Henrik Karlssons och Pekka Vuoristos bok Karlssonin vuosi 2008. Om boken berättas det bl.a. att "Sensaatiomaisten paljastusten kohteita riittää – marsalkan korsetista palkkakuopan geologiaan, Nokian vesiongelmista Helsingin kanikysymykseen, Espoon metrosta Sipoon Nato-haaveisiin, pääministerin morsiamen resepteistä ulkoministerin hymyyn."

Leipälaji. Den 16 oktober 2009

Då Jukka Vihriälä måste avgå från posten som ordförande för penningautomatföreningen RAY utnämndes Hannes Manninen senaste vecka till ny ordförande. Vihriälä hade inte jävat sig då RAY beslutat om stöd till Nuorisosäätiö, som har stött så väl Vihriälä själv som Matti Vanhanen med valbidrag. Valet av Manninen förundrar, då Manninen, som i förra regeringen var så väl bostads- som kommunminister, själv har lik i garderoben. Eller är det kanske just därför Manninen var ett tryggt val för Centern och Vanhanen?

Att Matti Vanhanen själv sysslat mycket med bostadsfrågor var någonting som jag inte insätt innan statministern mitt under Finlands ordförandeperiod i EU ställde upp för en intervju i Rakennuslehti. Att bygga egnahemshus åt sig själv är ju inte nödvändigtvis det samma som att syssla med bostadspolitik. Vanhanens har uppvisat en häpnadsveckande brist på insikter i stadsplanering, men denna höst har vi blivit upplysta om att Vanhanen i egenskap av ordförande för Nuorisosäätiö har lett en imponerande verksamhet inom bostadsbranschen. Systemet med att orföranden för Nuorisosäätiö sitter med i ett dussin fastighetsbolag och lyfter lön för mödan torde ha fungerat före Antti Kaikkonens tid.

Vanhanens intervju för Rakennuslehti hösten 2006 var på många sätt anmärkningsvärd. På ett ytligt plan föreföll det som om partiordföranden var ute efter att finna bidragsgivare inför det kommande riksdagsvalet, men intervjun handlade inte om bostadspolitik i allmänhet, utan alldeles speciellt om den så kallade Sibbofrågan. Till märkligheterna hör att intervjun gavs och publicerades medan Pekka Myllyniemi utredde behovet av en ändring i kommunindelningen. Enligt min bedömning handlade Vanhanens intervju framför allt om att att försöka få den föreslagna ändringen att framstå som ett medel att trygga utbudet på tomtmark, då annekteringen i verkligheten motiverades av kommunreformen. Vanhanen ville ge en bild av sig själv som en minister som vid behov tar till hårda tag för att trygga utbudet på tomtmark.

I verkligheten torde Vanhanen ha haft flera än ett motiv till att ställa upp för en intervju i Rakennuslehti. Visst behövde Centern inför riksdagsvalet visa att partiet stöder byggnadsbolagens sak. Företag i byggnadsbranschen har för Centern, liksom för vissa andra partier, varit synnerligen viktiga då det gäller finansieringen av valkampanjer. Men bostads- och byggnadsbranschen torde trots allt ha varit viktig för Vanhanen även personligen. I intervjun "Sipoo on pääministerin tonttisodan ensiaskel" i Rakennuslehti sade Vanhanen bl.a. att "Asuntopolitiikka on tavallaan politiikan leipälajini, vaikka en olekaan ehtinyt siihen viime aikoina kovin paljon keskittyä." Hur väl torde inte Vanhanens påstående stämma. Och det handlar inte bara om en försändelse specialhyvlade breder.

Delgeneralplan. Den 15 oktober 2009

Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall på sitt möte idag behandla ett ärende med rubriken "Lausunto valtuuston toivomusponteen Sipoonkorven kaavoittamisesta luonnonsuojelualueeksi". I föredragningslistan noteras det inledningsvis att "Sipoonkorpi-käsite on aluerajaukseltaan määrittelemätön." Att begreppet Sipoonkorpi skulle vara obestämt försöker man motivera genom att påstå att man ibland med benämningen syftar på ett snävare område än hela det sammanhängande skogsområdet. Istället för att notera att Östra Nylands förbund gett en definition av området enligt vilken Storskogens södra gräns går vid Borgåleden, påpekar man att "Uudenmaan liiton maakuntahallituksen perustaman Sipoonkorpi II työryhmän loppuraportissa vuodelta 2004 todettiin Porvoon moottoritien pohjoispuolinen vyöhyke muutospainealueeksi, johon kohdentuu rakentamispaineita."

I föredragningslistan låter man förstå att gränserna för Sibbo

Kuntien yhteinen osayleiskaava laaditaan Sipoon kunnasta Helsinkiin vuoden 2009 alussa liitetylle alueelle sekä yhteistyössä Vantaan ja mahdollisesti Sipoon kanssa liitosalueeseen liittyville lähialueille. Yhteisen yleiskaavan tulisi valmistua vuoden 2012 loppuun mennessä ja siinä ratkaistaan Sipoonkorven maankäytön pääpiirteet yleiskaavaalueella.

Jag trodde att det redan var klart att Sibbo kommun skulle delta i delgeneralplanen. Helsingfpors stadsplaneringskontor hävdar på en sida från den 18 september att "Vantaaseen ja Sipooseen kuuluvat alueet Länsisalmi, Länsimäki ja Granö eivät ole Helsinkiä, mutta kuuluvat yhteiseen osayleiskaava-alueeseen." Påståendet stöd av en karta i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" från september. (Uppe till vänster.) Även i presentationen "Karhusaari-ilta 10.2.2009 esitys" från februari (?) finns en karta över ett område för en gemensam delgeneralplan, som även skulle innefatta områden som hör till Vanda och Sibbo. Ingendera kartan inkluderar dock områden norr om inkorporeringsområdet.

Jag har redan tidigare påpekat skillnader i de två föreslagna områdena för en gemensam delgeneralplan. Enligt det äldre förslaget går gränsen vid motorvägen i Västersundom, medan det nyare förslaget även inkluderar ett områden norr om motorvägen vid Gjutans. Dessutom har områden öster om Immersbyvägen tagits med i det äldre föslaget, så att området för den gemensamma delgeneralplanen motsvarar det område som Helsingfors krävde våren 2006. På kartan med det äldre förslaget finns en liten detalj som antyder på att kartan med utritade gränser och fäörgade områden är från år 2008. Gränsen mellan Helsingfors och Vanda går här, i enlighet med HFD:s avgörande, längs Österledens gamla sträckning.

Tusentals. Den 14 oktober 2009

Den 6 oktober publicerade Vartti på Internet en artikel med rubriken "Karhusaareen jopa tuhansia uusia asukkaita". I dagens nummer av tidningen Vartti återfinns artikeln i en kortare version med ett par läsarkommentarer. Den nya rubriken är "Karhusaaresta tuhansien koti". Jag återger här ett stycke ur artikeln:

Maanomistajat voivat siis alkaa rakentaa mailleen jo ennen rakennuskiellon päättymistä, mikäli kaupunki on samaa mieltä siitä, mihin suuntaan ”uutta Helsinkiä” lähdetään kehittämään. Monet maanomistajat ovat muutoksesta innoissaan, sillä Sipoo suhtautui aikaisemmin nihkeästi uusien rakennuslupien myöntämiseen. Toisin on nyt, kun Helsinki sanoo rakentavansa maaseudusta kaupunkia.

Verkligen?

Kapellviken. Den 13 oktober 2009

Osmo Soininvaara skrev i söndags ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 8.10.2009". Soininvaara brukar skriva blogginlägg där han presenterar föredragningslistan för kommande möten. Den 5 oktober publicerade Soininvaara ett inlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 8.10.2009", men denna gång har han alltså även efteråt kommenterat mötet, där man tog ställning till planeringen av Björnsö. Soininvaaras blogginlägg innehåller en del märkliga påpekanden. Jag citerar:

Sipoosta liitetyille alueille on tarkoitus asuttaa 35000 henkeä. Tavoite on aika kova, kun samalla tavoitteena on pien(kerros)talovaltainen kaupunki. Päästrategioita on kolme: yksi laajentaisi asutusta hankalasti Sipoonkorpeen päin, toinen taas uhkaisi rannan Natura-alueita. Kolmas säästäisi molemmat, mutta lopputuloksena olisi tylsä kerrostalovaltainen alue.
Meri laineili vapaasti Östersundomin edustalla ja Kappelin luona vielä vuosisadan alussa. Kartanon jokseenkin holtiton jätevesien lasku sikaloista ja navetoista rehevöitti lahdet niin pahasti, että ne ovat nyt umpeen kasvaneita ruovikkoisia alueita. Jos meillä olisi nyt kirkasvetinen lahti ja joku ilmoittaisi aikovansa saastuttaa ne löyhkääviksi ruovikoiksi, sitä pidettäisiin ympäristörikoksena. Nyt tuo ruovikko kuitenkin tarjoaa kodin joillekin harvinaisille lintulajeille, ja tilanne on suojeltu Naturalla.
Minusta lahti pitäisi ruopata entiseen tilaansa siltä osin kuin se on mahdollista Natura-aluetta tuhoamatta; Natura-alue on siinä vähän syrjemmässä, joten ei se ehkä ihan mahdotonta ole.
Natura-suojelun voi myös purkaa, jos hankkii jostain vastaavanlaisen alueen liitettäväksi Naturaan.

I Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" finns ett fotografi (se ovan) som visar att det fanns öppet vatten i Kapellviken ännu i början av förra århundradet. Sedan dess har framför allt landhöjningen gjort sitt, vilket man kan se i Borgarstrandsviken lika väl som i Kapellviken. Soininvaara utalar sig synnerlihgen föraktfullt om Östersundom naturaområden, vilket är märkligt med tanke på hans egen bakgrund i Koijärvi-rörelsen. Bättre blir det inte att Soininvaara går så långt att han antyder att Natura-skyddet kunde upphävas. I en komentar till inlägget kommer han dock till helt andra slutsatser. Jag citerar:

Minä en ehdottanut Natura-varauksen purkamista. Esitin, että selvitetään, voiko ruovikkoista rantaa ruopata ilman, että se tuhoaa Natura-alueen, koska koko vesialue ei kuulu Naturaan.
Tuo ajatus alueen siirrosta toisaalle ei ollut ehdotus vaan toteamus, koska eräs asian korkea asintuntija siitä minulle mainitsi. Kati on todennäköisesti oikeassa siinä, ettei sellaista vaihtoaluetta löydy.
Olen ollut puolustamassa Koijärveä, jossa lintuparatiisi oli nimenomaan seurausta ihmisen tekemästä epäonnistuneesta kuivatuksesta.

Östersundom fågelvatten torde inte kunna ersättas med motsvarande skyddsområde. Men man kan fråga sig varför det överhuvudtaget är så viktigt att exploatera Östersundom, då det finns stora obebyggda områden vid vassbevuxna stränder invid Åboleden (Bredviken) vid gränsen mellan Helsingfors och Esbo. (Bilden nedan.)






Om någonstans så finns det obebyggda och otillgängliga stränder vid Lahtisleden (Gammelstadsviken) på bara några kilometers avstånd från Helsingfors centrum. Helsingfors lär inte ha några planer på att exploatera dessa stränder. Väl så.