Björnsö och krankommuner. Den 6 november 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en hel sida om "utvecklingen" av Björnsö och gårdagens diskussionstillfälle. Huvudartikeln har rubriken "Björnsö ska bli som Brändö". En kortare text har rubriken "Var tredje på Björnsö ville veta mera". Jag citerar ur texten ur den senare texten:

Några entydiga och raka besked fick Björnsöborna inte utom när det gäller skogen.
- Utan tvivel är det så att en hel del skog och natur måste ge vika om vi ska planera en stadsdel för stadsmässigt boende, sade arkitekten Teija Patrikka .
Men på nästan alla andra frågor var svaret flummigt: - Vi ska utreda, vi ska beakta och vi ska inte genomföra någonting med tvång. Men hur det blir och när något sker vet vi ännu inte.
Samtidigt tvådde stadsplanerarna sina händer: - Vi har bara fått i uppdrag att planera. Det var inte vi som beslöt om annekteringen.
Björnsöborna har ny chans att komma med frågor och kritik nästa vecka då man ordnar ytterligare en invånarkväll.

Yle har idag publicerat notiser med rubrikerna "Fusionsarbetsgruppen inleder sin utredning" och "Kranskommunerna lockar". Jag citerar ur den senare notisen:

Kranskommunerna kring huvudstadsregionen lockar igen. Efter en liten svacka i fjol flyttar speciellt barnfamiljer och höginkomsttagare igen bort från huvudstadsregionen. Kommuner som Kyrkslätt, Sibbo, Kervo, Nurmijärvi och Hyvinge känns som attraktiva alternativ. Bostadspriserna är lägre och naturen finns utanför dörren.

Forskningschef Hannu Kytö vid Konsumentforskningscentralen är oroad över utvecklingen. Det är speciellt är barnfamiljer och höginkomsttagare som lämnar huvudstadsregionen. De som flyttar in till huvudstadsregionen har klart lägre inkomster än de som flyttar bort och den här utvecklingen har pågått redan länge. Snart kommer trycket att höja kommunalskatten att bli för hög säger forskningschef Hannu Kytö.

Helsingfors har aldrig önskat att Sibbo skall växa på samma sätt som andra kranskommuner. Det är bara vissa politiska grupperingar i Sibbo som tror att en kraftig tillväxt är ett yttre krav. Tvärtom motiverades inkorporeringen inofficiellt av Helsingfors önskan att förhindra en utflyttning till kranskommunerna. Genom inkorporeringen kan Helsingfors behålla åtminstone de skattebetalare som flyttat eller flyttar till Björnsö.

Abc. Den 5 november 2009

Helsingfors stad eller HST har idag, även på svenska, publicerat en nyhet med rubriken "HST undersöker kollektivtrafikbehov i Östersundom". Lyssna! Däremot har staden eller stadsplaneringskontoret inte informerat på svenska om diskussionstillfället om planeringsprinciperna för Björnsö, som ordnas idag. Stadsplaneringskontoret gjorde för några dagar sedan i all hast en kosmetisk uppdatering av den svenskspråkiga sidan om Östersundom. (Se "Projektområde. Den 31 oktober 2009".) När man bytte ut rubriken "Sibbo och Vanda" mot "Östersundom" flyttade man inte ens länken till sidan till dess rätta plats enligt alfabetisk ordning.

Sipoon sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Sipoonkorvessa riittää kävijöitä".

Sibbo förlorar sin bästa skattebetalare. Den 4 november 2009

På paradsidan av dagens nummer av Helsingin Sanomat finns en rubrik som lyder "Sipoon paras veronmaksaja sirtyy Helsingin riemuksi". Artikeln inne i tidningen har rubriken "Arto Metsäsen veroilla olisi maksanut kuudesosan päiväkodista". Underrubrikerna lyder "Sipoo laskee menettävänsä Helsingille 8-9 miljoonan verotulot" och "Sipoon paras veronmaksaja lihottaa vastedes Helsingin kukkaroa". Jag återger här några rader ur artikeln:

Östersundomissa asuva Metsänen maksaa kuitenkin kuntaveronsa ensi vuonna Helsinkiin, samoin kuin muutkin Lounais-Sipoon liitosalueen asukkaat. He ovat olleet keskimääräistä sipoolaista parempia veronmaksajia.

Kunnassa on laskettu, että helsinkiläisiksi siirtyneiden mukana kassasta häviää kuntaveroja noin 8–9 miljoonan euron edestä. Vajetta yritetään paikata nyt kaikin keinoin.

"Veroprosenttiin ja kiinteistöveroon on suunniteltu korotusta, velkaa ollaan ottamassa lisää ja menojakin pitäisi leikata", Luoma luettelee.

Sipoo on vaatinut Helsingiltä korvauksia pakkoliitoksesta, mutta Helsingin hallinto-oikeus ei ole vielä antanut asiasta ratkaisua.

I dagens Helsingin Sanomat ingår även en notis med rubriken "Helsingin väestö kasvoi ja poismuutto hidastui". I notisen säges det bl.a. att "2010-luvun jälkipuolelta alkaen Sipoosta ja Vantaalta liitetyn alueen rakentamisella on tärkeä rooli Helsingin väestönkasvun mahdollistajana." Helsingfors stad har idag publicerat en nyhet med rubriken "Helsingin uusi väestöennuste". Här noteras det bl.a. att "2010-luvun jälkipuolelta alkaen Sipoosta ja Vantaalta liitetyn alueen rakentamisella on tärkeä rooli Helsingin väestönkasvun mahdollistajana." Till nyhetsartikeln hör dock en karta med en prognos, som visar att inflyttningen till Östersundom förblir obetydlig under nästa årtionde.

Skäl att ändra på målsättningen. Den 3 november 2009

I senaste nummer av Sipoon sanomat ingår en insändarartikel av den gröna riksdagsledamoten Timo Juurikkala från Vanda. I artikeln, som har rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto", skriver Juurikkala att den tänkta nationalparken bör anslutas till Östersundom fågelvatten, vilket naturligtvis innebär att Helsingfors måste ändra sin målsättning när det gäller invånarantal i Östersundom.

Helsingfors stadsstyrelse godkände igår förslaget till bytesaffär med Sibbo kommun.

Skyldiga. Den 2 oktober 2009

Ledaren i senaste numret av Sipoon Sanomat pekar direkt ut de skyldiga till att man i Sibbo nu är tvungen att höja skattesatsen: Matti Vanhanens regering, Pekka Myllyniemi, HFD och Kommunförbundet. Ledaren har rubriken "Rajansiirron seurauksena verojen korotukset".



I tidningen ingår dessutom en artikel med rubriken "Rajojen siirto ajaa Sipoon kunnan talouden ahtaalle". (Klicka på bilderna.)

Skatteintäkter. Den 1 november 2009

På paradsidan i veckoslutets nummer av Helsingin uuttiset finns en notis med rubriken "Sipoo syyttää Helsinkiä verotulojen laskusta". I texten beklagar kommundirektör Markku Luoma Helsingfors ovilja att ersätta Sibbo. Helsingfors beskylls dock inte direkt för förlusten av skatteintäkter. I själva verket är det regeringen som här bär ansvaret.

Projektområde. Den 31 oktober 2009

Igår kom justitiekanslern med kritik mot beredningen av regionförvaltningsreformen och lät förstå att beredningen strider mot lagen, då de språkliga rättigheterna inte har getts prioritet. I sitt blogginlägg "Sibbo i kläm" från den 21 juni 2006, samma dag som Helsingfors lade fram sitt förslag till ändring i kommunindelningen, skrev Astrid Thors bl.a. att "Om tex Simsalö skulle hänföras till Helsingfors, då talar vi inte mera om att respektera språklagen och grundlagen !" Senare lyfte man från Sfp-håll i sammanhanget sällan fram de språkliga rättigheterna, medan man från Helsingfors-hållet talade om en språkmur, som man till och med jämförde med Berlinmuren. I det dåliga språkklimatet framhöll man från finlandssvenskt håll att Sibbofrågan inte var en språkfråga. Inrikesministeriet och HFD nöjde sig med att notera att ändringen i kommunindelningen inte påverkade de språkliga förhållandena, eftersom både Helsingfors och Sibbo är tvåspråkiga kommuner med finska som majoritetsspråk.

När det gällde Sibbofrågan var man i Helsingfors mån om att översätta alla dokument och all information i frågan till svenska. Det var som om man just i detta sammanhang ville ge en bild av att beslutsfattandet och administrationen även i Helsingfors sker på två språk. Nu när Helsingfors kommit i gång med verkliga utredningar och planering av stordistriktet Östersundom är situationen en helt annan. Helsingfors stadsplaneringskontor har denna höst regelbundet uppdaterat sina webbsidor om Östersundom-projekti. Så sent som den 28 oktober uppdaterades hela webbplatsen. Motsvarande svenskspråkiga sidor hade inte uppdaterats sedan den 28 november ifjol, då man igår tydligen i all hast uppdaterade (den enda) svenska sidan om Östersundomprojektet. (Jämför bilderna.) Nu kan man även på svenska läsa att "Områdets totala areal är 29,1 km², varav 25,4 km² utgörs av land, 2,5 km² av vatten och 1,2 km² av vassen." (Jämför "Vassbestånd. Den 21 oktober 2009".) På sidan kan man dock fortfarande läsa bl.a. att "Olika byggprojekt pågår på området också i år, dvs. innan området officiellt blir en del av Helsingfors." I själva verket är det endast rubriken, grafiken och de första raderna på den aktuella sian som har uppdaterats. Man har t.ex. inte kommit att tänka på att man även på svenska kunde informera om att planeringsprinciperna för Björnsö finns till påseende i Winbergs&Winbergs butik eller att det den 5 och den 11 november på Kuntokallio på Björnsö ordnas diskussionstillfällen angående dessa planeringsprinciper.