Menettelytapariita. Den 7 december 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledare med rubriken "Helsingin ja Vantaan sovittava kaavariitansa". Tidningen har inte tidigare förmedlat nyheten om konflikten mellan Helsingfors och Vanda då det gäller sättet att besluta om en gemensam delgeneralplan. (Se "Strid om planeringen. Den 3 december 2009".) Nu tar tidningen upp konflikten direkt i en ledare och passar samtidigt på att ge sin egen vinklade tolkning. Jag återger här valda bitar:

Helsingin seudun kehitystä itään on avannut Sipoon lounaisosien ja Vantaan kaistaleen liittäminen Helsinkiin tämän vuoden alusta. Liitos vahvisti Sipoon omia suunnitelmia tehostaa maankäyttöä ja Porvoon suuntautumista pääkaupunkiseutuun sekä vauhditti Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliittojen yhdistämistä, joka toteutuu vuoden 2011 alusta. ...

Samaa yhdyskunta-akselia on yritetty rakentaa ennenkin, mutta päällimmäiseksi tulokseksi valitettavasti on jäänyt erimielisyyksien kirjaaminen. Näkemyserot huomaa maisemassa siitä, että heti Vuosaaresta, Mellunmäestä ja Länsimäestä itään mentäessä alkaa syvä maaseutu.

Alueliitos laajentaa tiivistä asutusta, mutta ennen kuin päästään rakentamaan, on suunniteltava sekä laadittava yleiskaava ja asemakaavat.

Helsinki, Vantaa ja Sipoo ovat aikoneet käyttää lain suomaa mahdollisuutta tehdä yhteinen osayleiskaava, jolloin ei tarvitsisi odottaa yhdistyvien maakuntaliittojen uutta maakuntakaavaa, jonka hyväksyminen saattaa venyä vuoteen 2013. ...

Menettelytapariita koskee sitä, voiko vaadittava yhteinen toimielin olla suppea virkamiesryhmä. Helsinki on halunnut järjestää asian näin olettaen, että valmistelussa olisi helpompi ratkaista kiperimmät ongelmapaikat ilman poliitikkoja. Ongelmat liittyvät ennen muuta Sipoonkorven ja natura-alueen rajauksiin, joita Helsinki haluaa säätää saadakseen kyllin rakennuspaikkoja väkilukutavoitteen saavuttamiseksi.

Vantaa suhtautuu näihin rajantarkistuksiin pidättyvästi. Luontorajauksen lisäksi tärkeä yhteinen ratkottava on raideliikenteen linjaus. Sipoosta suunnittelualueeseen kuuluu Granö, josta Helsinki omistaa pääosan. Saari tullee virkistyskäyttöön.

Helsingin Sanomat har idag även publicerat en text med rubriken "Terveisiä Hjallikselta". Texten handlar om Sipoonranta, som tidngen benämner eliittikaupunginosa.

Tekniikka & Talous har idag publicerat en notis med rubriken "Helsingistä itään suunnitteilla koteja 150 000 asukkaalle". Tekniikka & Talous uppger som källa Yle Uusimaa, fastän utkastet som nyheten handlar om finns fritt tillgängligt på Helsingfors stads webbplats.

Sipoonranta. Den 6 december 2009

I veckoslutets nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Hjallis Harkimo uskoo Sipoonrantaan ja sen vetäjään sataprosenttisesti". Artikeln publicerades först i senaste nummer av Sipoon Sanomat. I artikel presenteras även bakgrunden till Sipoonranta:

Kun Helsinki taannoin päätti lähteä ryöstöretkelle Sipooseen, ja sipoolaiset kirjaimellisesti huusivat Senaatintorin mielenosoituksessaan Hjallistaan apuun, ei mies kauan empinyt, kun teki varjoselvityksensä kunnan pelastamiseksi.

Helsinki vei Lounais-Sipoon esitellyistä vaihtoehdoista piittaamatta, mutta Sipoon saamattomaksi soimaaminen jäi kotikuntaansa kiintynyttä Harkimoa kaihertamaan.

Bo-Erik Ekströms och Harry Harkimos skuggutredning stoppade inte inkorporeringen, men gjorde det ännu svårare för vissa ministrar att motivera sitt stöd för ändringen i kommunindelningen. Minn egen bedömning är dock att skuggutredningen och Sibbos eget förslag till utveckling snarare försvagade än stärkte förutsättningarna att förhindra inkorporeringen. Sibbos egna planer skulle på inget sätt ha löst Sibbofrågan. Hannes Manninen hade redan lovat sydvästra Sibbo till Helsingfors, som i första hand var ute efter goda skattebetalare. Det är inte heller Helsingfors som i första hand var på rövarstråk. Snarare handlar fallet Sibbo om att vissa ministrar, statliga tjänstemän och förvaltningsråd tänjde på lagen för att Manninens löften till Helsingfors skulle uppfyllas.

Sipoonranta är inte ett projekt som gläder beslutsfattare och tjänstemän i Helsingfors. Tvärtom utgör projektet ett exempel på hur kranskommuner på ett, ur Helsingfors synvinkel, osolidariskt sätt konkurrerar om goda skattebetalare. Med tanke på de officiella motiveringarna till inkorporeringen kan man från Helsingfors sida dock inte kritisera Sipoonranta. Eftersom Helsingfors lade beslag på Sibbos bästa skattebetalare är projektet ur politisk synvinkel legitimt. En annan sak är hur projektet i övrigt har skötts.

Bilden ovan med Storören, där Sipoonranta skall byggas, är från Helsingfors stads publikation "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet".

Långdragen och komplicerad beslutsprocess. Den 5 december 2009

Helsingfors stad har beställt två skilda utredningar om Metro och sbabbspårväg österut. Både utredningarna skall vara färdiga i slutet av januari, men dokumentet "Helsinki-Porvoo liikenteellisen arvioinnin esittelyaineisto", som ingick som bilaga till stadsplaneringsnämndens föredragningslista (se "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma. Den 30 november 2009") innehåller information som torde basera sig på de två utredningarna. Dels presenteras i detta dokument ett nytt förslag till sträckning för metron som avviker från tidigare förslag. (Se t.ex. "Trojansk häst. Den 29 september 2008".) Dels presenteras här beräknade kostnader: Om metron dras ända till Söderkulla, är priset 440 miljoner euro. Om metrolinjen slutar i Östersundom, är kostnaderna 280 miljoner euro.

Beräkningarna för priset av metron är intressanta med tanke på att Helsingfors i Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä", som förvaltningscentralen sände inrikesministeriet hösten 2006 och som utredningsman Pekka Myllyniemi plagierade, kalkylerade med ett pris på 140-150 miljoner euro för en 6,3 km lång metrolinje (med 4 stationer). För övrigt skulle metron enligt denna utredning dras endast till Östersundom, fastän utredningen var ämnad att ge motiveringar till Helsingfors förslag, enligt vilket den nya kommungränsen skulle gå vid Sibbo å.

I sin Sibboutredning ger Myllyniemi egentligen en enda motivering till inkorporeringsområdets storlek. Om området var mindre, så att inga särskilt vägande skäl krävts, skulle förverkligandet av metron kräva smarbete även med Sibbo:

För att förverkliga metron krävs i varje fall samarbete mellan Helsingfors och Vanda samt att staten går in som medfinansiär. Om det dessutom skulle krävas samarbete med Sibbo för att förverkliga metron, kan beslutsprocessen bli långdragen och komplicerad.

Nu föreslår Helsingfors lika väl att metron skall fortsätta ända till Söderkulla. Beslutsprocessen ser minsann ut att bli långdragen och komplicerad, men det beror främst på att Vanda kommer emellan. Ur kartan ovan framgår att Helsingfors räknar med massiv bebyggelse i Västersundom. I generalplanen för Vanda är området rekretions- och naturskyddsområde. I landskaplanen utgör området en del av en ekologisk korridor, men Helsingfors äger största delen av marken.

Sibbohörnet. Den 4 december 2009

"Metropoli laajenee rajusti itään" är rubriken på en artikel i dagens nummer av Helingin sanomat". På tidningens webbplats kan man läsa en kortare version av artikeln under rubriken "Helsinki haluaa ulottua Porvooseen 2050". I artikeln presenteras det utkast till ramplan och strategiska målsättningar som Helsingfors stadsplaneringsnämnd godkände igår. Motiveringarna för den nya tänkta expansionen är liknande som de som framfördes i samband med den egentliga Sibbofrågan. Jag citerar ur artikeln:

Taustalla on Helsingin kaupungin halu luoda uusi kasvukäytävä myös idän suuntaan. "Metropolialuetta on tähän saakka kehitetty länteen, pohjoiseen ja sisämaahan. Porvoon suunta on jäänyt huomiotta", hankkeen vetäjä, Helsingin kaupungin yleiskaavasuunnittelija Aimo Huhdanmäki sanoo.

På samma sida i tidningen finns en kortare artikel med rubriken "Östersundomilaiset tehokaavaa vastaan".

En faktaruta på samma sida i tidningen har rubriken "Tästä on kyse".

Yle har på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Helsingin ja Porvoon välin asuttaminen kiihtyy".

Rubriken på paradsisan av dagens nummer av Borgåbladet lyder "Praktgräl om Sibbohörnets framtid". Här gäller det inte ramplanen, utan motgången för den gemensamma delgeneralplanen för planeringen av "Sibbohörnet" inklusive Västersundom och Granö.

"Förhandlingar om Sibbohörnet på is" är rubriken på själva artikeln. (Klicka på bilderna.)

Strid om planeringen. Den 3 december 2009

I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoon liitosmaista kova kaavoitusriitta" ("Helsinki ja Vantaa riitelevät Sipoon liitosmaiden kaavoituksesta")". På Tidningens första sida finns en rubrik som lyder "Sipoosta sukeutui mahtiriita".

Sibbo är här en missvisande benämning. Konflikten gäller i själva verket en planerad gemensam delgeneralplan för inkorporeringsområdet, Västersundom och Granö. (Se även "Spårvägsförbindelse till Granö. Den 8 september 2009".) Jag återger här början och slutet på artikeln:

Helsingin ja Vantaan erimielisyys Sipoon liitososien kaavoituksesta uhkaa viivyttää hanketta vuosilla.

Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto on laatinut suunnitelman, jolla Sipoon liitosmaiden ja siihen liittyvien Vantaan itäosien osayleiskaavan valmistelu ja hyväksyntä olisi annettu pienelle Östersundom-toimikunnalle. Erittäin poikkeuksellinen toimintamalli pohjaa uuteen maankäyttö- ja rakennuslakiin, joka edellyttää yhteisen toimielimen pystyttämistä yleiskaavatyöhön.

Laaditun muistion mukaan toimikuntaan olisivat kuuluneet vetäjänä Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston päällikkö Tuomas Rajajärvi ja jäseninä Vantaan kaupunkisuunnittelujohtaja Jukka Kullberg sekä Sipoon kehitysjohtaja Mikko Aho. ...


Taustalla on myös liitosalueiden rakentamismäärien turvaaminen. Toimikunta olisi joutunut ottamaan kantaa myös suojeltujen Natura-alueiden ja Sipoonkorven rajoihin. Tausta-arvioissa on todettu, että virkamiehistä koostuvan toimikunnan olisi ollut helpompi muokata suojeltujen alueiden rajoja kuin poliitikoista kootun toimikunnan.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Hellre metro än snabbspårväg" och en kortare text med rubriken "Frågan om kollektivtrafiken behandlas separat". Den längre artikeln handlar om utkastet till ramplan, som Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall ta ställning till idag. Hbl har däremot valt att behandla endast det andra ärendet som tas upp på stadsplaneringsnämndens möte, planerna för Ärtholmen. Det är utvecklingsdirektör Mikko Aho som hellre vill ha metro.

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Praktgräl om Sibbohörnets framtid". Jag återkommer.

Brutet motstånd. Den 2 december 2009

Helsingfors stad har nu även på stadens finska hemsida publicerat stadsplaneringskontorets nyhet från igår, "Helsingin ja Porvoon välisen alueen maankäyttöä suunnitellaan". En av de få kommentarerna till förslaget till strategi för markanvändningen som jag hittat på nätet är Hannu Vepsäläinens blogginlägg "Helsinki-Porvoo-kehyssuunnitelma". Vepsäläinen är Esbobo, vänsterförbundare och ingenjör med generalplanering som specialområde. Hans kommentarer verkar varken orginella eller speciellt kritiska. Jag återger här de inledande raderna ur blogginlägget:

Uusi suunnitelma esittää uutta maankäyttöä paitsi Helsinkiin liitetylle Östersundomiin myös Sipoon Söderkullaan ja Porvoon ympärille. Kaikkiaan alueelle mahtuisi 150 000 asukasta. Laajenemissuunta itään on luonteva - sen on estänyt tähän asti Sipoon vastustus, joka nyt on siis murrettu. Asiaa edistää myös maakuntaliittojen yhdistyminen. Laajenemissuuntaa perustelevat Vuosaaren satama ja sen synnyttämät työpaikka-alueet. Rannikko on epäilemättä myös houkutteleva asuinympäristö.

Kartan ovan med alternativet "Metro Söderkullaan" är "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma", som ingår som bilaga i stadsplaneringsnämndens föredragningslista för mötet i morgon.

Helsingin uutiset och vantaan sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Sipoon liitosmaista kova kaavoitusriitta" ("Helsinki ja Vantaa riitelevät Sipoon liitosmaiden kaavoituksesta"). Jag återkommer.

Maankäytön strategiset tavoitteet . Den 1 december 2008

Helsingfors stadsplaneringskontor har idag publicerat en nyhet med rubriken "Ennakkotiedote: Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta 3.12.2009". Den första underrubriken lyder "Helsinki-Porvoo -kehyssuunnitelmalla haetaan yhteistä tahtotilaa", men medierna har ännu inte uppmärksammat förslaget till ramplan. Den enda diskussionen som jag har hittat på nätet är i samband med Osmo Soininvaaras blogginlägg "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 3.12.2009". Beslutet som Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall ta på torsdagens möte är i och för sig inte speciellt viktigt. Nämnden skall bara för sin del ta ställning till eller godkänna de "strategiska målsättningarna för markanvändningen" (maankäytön strategiset tavoitteet) i kustområdet mellan Helsingfors och Borgå. Formellt är Helsingfors stad bara en instans av flera som skall godkänna målsättningarna. Målsättningarna är i sig desto mera anmärkningsvärda. Jag återger här de inledande raderna:

Hyödynnetään Helsinki-Porvoo-välin rannikkoalueen vetovoimaa uusien asunto- ja työpaikka-alueiden rakentamisessa, huomattava määrä tulevasta rakentamisesta sijoittuu lähelle merta· Varaudutaan 150 000 uuteen asukkaaseen, Hepo-alue ottaa metropolialueen kasvusta 1/5 tulevina vuosikymmeninä.

Att tillväxten i Helsingforsregionen skall koncentreras just till kusten i Sibbo är ingen självklarhet, men de föreslagna målsättningarna motsvarar väl visionerna i det vinnande bidraget Emerald i tävlingen Greater Helsinki Vision. (Se "East Coast City. Den 14 december 2007".) I rapporten "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" refereras det även till Greater Helsinki Vision. Det är skäl att minnas att Emerald var ett beställningsarbete, som när det gällde exploateringen av den östra kusten markan skilde sig från andra prisbelönta bidrag. Det är uttryckligen i Helsingfors stads och inte hela Helsingforsregionens intresse att tillväxten konsentreras till södra Sibbo. Dels vill Helsingfors stad förhindra att stamstaden blir ett "påsbotten". Dels vill Helsingfors genom att satsa på attraktiva områden längs den östra kusten stärka Helsingfors möjligheter i konkurrensen med Esbo. Detta är åtminstone de motiveringar som ledande Helsingforspolitiker framfört.

Förslaget till strategi för området mellan Helsingfors och Borgå skulle minsann förtjäna en kritisk granskning och diskussion. Frågan är om man från Sfp-håll, efter inkorporeringen, vågar komma med kritik mot visionerna.