Nej till bostäder vid Kapellviken. Den 20 januari 2010

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en artikel med rubriken "Östersundomin Natura-alue voi jäädä rakentamatta". (Se "'Lås in stadsplanerarna'. Den 19 januari 2010".) Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Absolut nej till bostäder på Naturaområde".

I artikeln säger fullmäktigeordförande Otto Lehtipuu (grön) att det är onödigt att ens fundera på att rucka på gränserna till ett Natura-område. I sammanhanget är det skäl att notera att just Lehtipuu drev på inkorporeringen med motiveringen att den skulle möjliggöra ett skyddande av Sibbo storskog. Chefen för Östersundomprojektet Matti Visanti, som vill bygga på Natura-området, har för sin del hävdat att antingen Natura-området eller Sibbo storskog måste offras. I artikeln i Borgåbladet ställer sig även biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä mycket kritiskt till planerna på att bygga bostäder vid Kapellviken. Penttilä är ansvarig för stadsplaneringen i Helsingfors, men överborgmästare Jussi Pajunen lär ha tagit över ansvaret för stadens största byggnadsprojekt då Penttilä efterträdde Pekka Korpinen. Nu verkar Pajunen dock (än en gång) ha förlorat kontrollen.

För Borgåbladet påminner Penttilä att det är landskapsplanen för Östra Nyland som gäller i Östersundom. En gemensam delgeneralplan, utarbetad av Helsingfors i samarbete med Vanda och Sibbo, skulle vara ett snabbare sätt att planera om området jämfört med en ny landskapsplan. Penttilä säger att Sibbo och Vanda knappast skulle godkänner bostadsbebyggelse vid Kapellviken. Här torde det dock finnas betydligt större hinder än Helsingfors grannkommuner.

"Lås in stadsplanerarna". Den 19 januari 2010

Att man på Helsingfors stadsplaneringskontor vill bygga bostäder innanför ett Natura-område i Östersundom är i sig ingen nyhet. När Helsingin Sanomat i söndags skrev om saken veckte det ändå starka reaktioner. I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Byggprat statade debatt om naturvärdet i Östersundom". Hbl skriver, utan att nämna källa, om ett "rykte" som spred sig för några dagar sedan. Jag återger här början på artikeln:

Ryktet om att stadsplanerarna i Helsingfors vill bygga bostäder på ett Natura-område i Östersundom har fått miljöfolket att resa ragg. Planerarna säger att de måste få diskutera och visionera.

För några dagar sedan spreds ryktet om att tjänstemän i Helsingfors planerar att bygga bostäder på naturskyddsområdet Kapellviken i Östersundom. I själva verket är hela idén tills vidare en fritt flygande tanke, inte ett regelrätt förslag.
Debatten bygger på stadsplaneringskontorets preliminära skisser för hur minst 30 000 personer så småningom ska kunna bosätta sig i det område som Helsingfors tog över av Sibbo för ett år sedan. Att dessutom bygga bostäder i utkanten av ett av de fyra naturskyddsområdena i Östersundom är en av en handfull byggvisioner man hoppas kunna presentera under våren.

"Bostäder planeras i naturavik" lyder rubriken på första sidan av dagens nummer av Borgåbladet. Ledaren har rubriken "Lås in stadsplanerarna i Hfors tills de vet hut". Jag citerar ur ledaren:

Stadsplanerarna i Helsingfors känner tydligen inte naturskyddslagen eller markanvändnings- och bygglagen, säger forstingenjör Jyri Mikkola, skogsexpert vid Finlands naturskyddsförbund och medlem i gruppen för Sibbo storskog.
– Markanvändnings- och bygglagen känner inte ett förfarande där man först slår fast invånarantalet och byggsättet, och först därefter reder ut var man egentligen kan bygga, säger Mikkola i pressmeddelandet från Nylands miljövårdsdistrikt.
Nu behövs ett motangrepp på bred front mot irrlärorna på Folkskolegatan i Helsingfors. Men i stället för att kedja fast gatuavdelningens grävskopor borde stadsplaneringskontorets dörrar bommas igen. Visanti & Co kan sedan släppas ut när de har lusläst paragrafer och lärt sig veta hut.

I Borgåbladet ingår ytterligare artiklar med rubrikerna "Helsingfors naggar naturaområde i kanterna" och "Lagstridigt att bygga vid Kapellviken". Bilden nedan är en illustration till den förstnämnda artikeln.

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Östersundomin Natura-alue voi jäädä rakentamatta". Jag återger här början av artikeln:

Helsingin kaupunkisuunnittelua johtava apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä (sd) tyrmää aikeet rakentaa asuntoja Östersundomin eli Itäsalmen Natura-alueelle.

Penttilän alaisuudessa toimiva kaupunkisuunnitteluvirasto haluaisi tehdä asuntoja Kapellvikenin lintulahdelle. Viraston mielestä uuden kaupunginosan pitää ulottua myös rannalle, jottei siitä tule pelkkää lähiöiden helminauhaa.

"Olen tänään antanut kehotuksen virastopäällikkö Tuomas Rajajärvelle, että vaihtoehtona pitää esittää myös sellainen vaihtoehto, jossa Natura-alueeseen ei kajota", Penttilä sanoi maanantaina.

Penttilä ei pidä Naturaalueelle rakentamista realistisena, koska pelkästään asian käsittelyajat lykkäisivät koko Östersundomin rakentamista.

Natura-alueiden tavoite on suojella EU:n luontodirektiivissä määriteltyjä lajeja. Alueelle rakentamiseen tarvittaisiin valtioneuvoston lupa ja lausunto EU-komissiolta.

"Ei tässä maailmassa kannata laittaa lehmiä lentämään", Penttilä sanoo.

Helsinki ja Vantaa suunnittelevat Östersundomin ja sen lähialueiden rakentamista.

"On turha edes lähteä hakemaan Naturan murtamista", Vantaan apulaiskaupunginjohtaja Jukka Peltomäki (sd) sanoo.

Hänen mukaansa yhteistyö alueen suunnittelussa todennäköisesti tyssää, jos Helsinki lähtee ajamaan Kapellvikeniin rakentamista.

Yle har på morgonen påblicerat en text med rubriken "Naturskyddsexpert: 'Visanti bluffar!'" Lyssna även på audioklippet "Olagliga byggplaner i Östersundom".

Igår publicerade De grönas språkrör Vihreä anka en text med rubriken "Järjestöt tyrmäävät Natura-alueille rakentamisen".

Finlands naturskyddsförbund (Uudenmaan ympäristönsuojelupiiri) publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Luonnonsuojelijat tyrmäävät suojelluille lintulahdille rakentamisen".

Fågelarter i fara. Den 18 januari 2010

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Natura-alueen asutus tuhoaisi uhanalaisten lintujen pesäpaikan" och underrubriken "Lintuasiantuntija pöyristyi Helsingin virkamiesten suunnitelmista." Jag återger här början på artikeln:

Lähes kolmenkymmenen lintulajin pesäpaikka voi olla vaarassa Östersundomin Kapellvikenissä, jonne Helsinki havittelee rakentavansa asuntoja tulevaisuudessa.

HS kertoi sunnuntaina, että Helsingin kaupunkisuunnittelijat haluavat rakentaa asuntoja Sipoolta saadulle Kapellvikenin lintualueelle, joka on Natura-alue. Natura-alueiden tavoite on suojella EU:n luontodirektiivissä määriteltyjä luontotyyppejä ja lajien elinympäristöjä.

WWF:n lintuasiantuntijan Hannu Ekblomin mukaan linnut joutuvat muuttamaan muualle, jos alueelle rakennetaan asuintaloja. Ekblomin mielestä Östersundom-projektin johtaja Matti Visanti puhuu puppua lintujen reviireistä. Visanti sanoi Helsingin Sanomissa sunnuntaina, että alueen linnut eivät "ole samalla paikalla eri vuosina", ja että "lintu ehtii perustaa moneen otteeseen uusia reviirejä".

"Tuollaisella lausahduksella ei ole pohjaa", Ekblom vastaa.

"Jokin ruovikkolaji voi ottaa muutaman korren tuonne päin, mutta kyllä linnut samoilla paikoilla pesivät. Samat reviirit ne yleensä pitävät."

Helsingin Sanomat har på tidningens webbplats publicerat en kortare version av artikeln under rubriken "Monen uhanalaisen linnun alue on vaarassa Östersundomissa".

Bostäder i Natura-område. Den 17 januari 2010

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsinki aikoo rakentaa asuntoja Östersundomin Natura-alueelle". På tidningens webbplats kan man läsa en version av artikeln under rubriken "Helsinki havittelee asuntoja Östersundomin Natura-rannoille".

Jag citerar ur den förstnämnda verisonen av artikeln:

Helsingin kaupunkisuunnittelijat haluavat rakentaa asuntoja Sipoolta saadun Östersundomin lintualueelle. Kohteena olisi rannan neljästä Natura-alueesta pohjoisin eli Kapellviken. ...

Parhaillaan Helsinki suunnittelee Sipoolta saadun Östersundomin alueen rakentamista. Poliittisia päätöksiä aletaan tehdä loppukeväästä.

Valtaosa 30 000 uudesta asukkaasta aiotaan asuttaa Porvoonväylän ja Uuden Porvoontien väliselle maakaistaleelle.

Suunnittelijoiden näkemyksen mukaan Helsingin on rakennettava tämän lisäksi myös joko Sipoonkorven etelälaitaan tai merenrannan Natura-alueille. Kaupunkisuunnitteluviraston mielestä Sipoonkorpi on arvokkaampi.

"Me pidämme Sipoonkorpea kovin arvokkaana. Yritämme säilyttää sen mahdollisimman kokonaisena", virastopäällikkö Tuomas Rajajärvi sanoo.

"Joko Östersundomista saadaan merellinen kaupunginosa tai sitten ei. Jos rantoja ei voi käyttää hyväksi, se on lähiöiden helminauha siellä metsän reunassa", Visanti säestää.

Kapellvikenin Natura-arvon purkamista ei olla hakemassa Brysselistä EU:n komissiolta. Sen sijaan kaupunkisuunnitteluviraston ajatuksena on, että Naturan kansallista tulkintaa voitaisiin lieventää. ...

Täm on tiettävästi ensimmäinen kerta, kun Natura-alueelle havitellaan asuntoja Suomessa.

"Poikkeusmenettely on mahdollinen, mutta sille on varsin vaativia reunaehtoja", hallitussihteeri Heikki Korpelainen ympäristöministeriöstä sanoo.

Luvan asuntojen rakentamiseen voi myöntää hallitus, jos se pitää suunnitelmaa yleisen vaihtoehdon kannalta pakottavana eikä muuta ratkaisua ole.

Tähän pitäisi pyytää lausunto myös EU:n komissiolta.

Det är intressant att notera hur man ställer Natura-området mot Sibbo storskog. I verkligheten finns det naturligtvis inget tvång att tränga in bebyggelse för 30 000 nya invånare i inkorporeringsområdet. Från Helsingfors sida torde man dock ta fasta på att Matti Vanhanens regeringar lovat bostadsområdet åt Helsingfors. Därför behöver man inte följa lagen. Det är även intressant att notera att HFD motiverade sitt Sibbobeslut med att Sibbos planering av området inte uppfyllde kraven. Borde Sibbo kommun ha planerat bostadsbebyggelse innanför Natura-området? Det hade naturligtvis varit totalt omöjligt.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en text med rubriken "'Onko pakko tehdä uusi Kontula?'"

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Keskustan johtopeli levällään". Bildtexten till artikeln lyder "Paula Lehtomäki kertoi Pasilassa, ettei lähde keskustan johtajakisaan ja lähti kotiinsa Sipooseeen." Paula Lehtomäkis hem i Sibbo ligger i själva verket i Östersundom. Lehtomäki bor alltså numera innanför Helsingfors stads administrativa gränser. I går meddelade Lehtomäki att hon inte ställer upp i Centerns ordförandeval. Delvis var Lehtomälki säkert uppriktig, då hon hänvisade till livssituation, men vanligtvis finns det flera faktorer bakom dylika beslut. Vem vill ställa upp som ordförande, om han eller hon inte duger som statsminister? Dessutom kan Lehtomäki behövas som miljöminister för att möjliggöra bebyggelse innanför Östersundom Natura-område. I praktiken är det Samlingspartiet som väljer Centerns nya ordförande. Mari Kiviniemi har ett obetydligt stöd på Centernsfältet, men hon torde duga för Samlingspartiet i Helsingfors.

Lungor. Den 16 januari 2010

Finlands - Naturskyddsförbund (Suomen luonnonsuojeluliitto, SLL) har öppnat nya sidor för Sibbo storskog. Rubriken är "Sipoonkorpi – pääkaupunkiseudun toinen keuhko". På sidorna tar SLL ställning för en nationalpark. På startsidorna noteras bl.a. att "Alueeseen liittyvät luontevasti viherkäytävineen Mustavuori-Östersundomin Natura-alue."

Esiselvitys. Den 15 januari 2010

Helsingfors stads har av Sito Oy betällt en utredning under rubriken "Itämetron jatke, esiselvitys" och av WSP Finland Oy en utredning under rubriken "Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys". Både utredningarna skall vara färdiga i slutet av denna månad, men på Internet finns redan dokument med titlarna "Itämetron esiselvitys" och "Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys". Dessa dokument är från slutet av år 2008 hänger samman med offerttävlingar för utredningarna eller "föruträdningarna".



I båda de ovannämnda dokumenten ingår kartan nedan, som jag publicerat i blogginägget "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008".

I dokumnetet "Itämetron esiselvitys" presenteras faktiskt tre alternativa metrolinjer, var av ett innebär en linje frän Östra centrum längs Österleden (väg 170) österut. Man har t.o.m. gjort en bild av en föreställd metrostation i ett villaområde i Botbyåsen.

Speciellt realistiskt förefaller det inte med en tredje förgrening och en metrolinje ovan marken över Botbyåsen. I de ett år nyare dokumenten "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" och "Helsinki-Porvoo liikenteellisen arvioinnin esittelyaineisto" representerar spårvägsförbindelsen längs Österleden uttryckligen en snabbspårvägsförbindelse. I dokumnetet "Itämetron esiselvitys" heter det för övrigt att "Tässä työssä oletetaan metroa jatkettavan Sipoon alueelle Söderkullaan saakka." Det är intressant med tanke på att utredningsman Pekka Myllyniemi inte gav några andra argument för att det inte räckte med ett mindre inkorporeringsområde än att ett mindre område hade krävt samarbete med Sibbo för att förverkliga en förlängning av Östmetron. Jag citerar ur Myllyniemis utredning:

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Speciellt snabbt ser det i varje fall inte ut att gå med beslutet om en eventuell metrolinje.

Idän rantarata. Den 14 januari 2010

Sipoon Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Idän rantarata Sipoon ja Helsingin käsissä". I arttikeln kan man bl.a. läsa att "Idän suuntaan hahmotellun rantaradan kuntien edustajat tunnustavat hankkeen rahoituksen ja toteutumisen riippuvan paljon Helsingin päättäjien tahdonmuodostuksesta ja joukkoliikenneratkaisuista pääkaupunkiseudulla." I rapporten "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" från november kan man läsa om de två olika alternativa järvägsförbindelserna mellan Helsingfors och Borgå att "Kumpikaan junamalli ei poista tarvetta rakentaa joko metro tai pikaraitiotie Östersundomiin." Jag finner det dock självklart att det inte byggs så väl en metrolinje som en regulär järnvägsförbindelse till Östersundom. Av denna åsikt var jag även år 2006 i en anmärkning mot Helsingfors förslag till ändring i komunindelningen. (Se "Östbanan kolliderar med östmetron. Den 18 maj 2008".)

Camilla Berggren har idag på Topeliusdagen tilldelats Topeliuspriset för "modern och aktiv lokaljournalistik". Topeliuspreiset hade hon även varit värd för sin bevakning av fallet Sibbo. Hbl lär tyvärr ha förhindrat henne att skriva mera om fallet än vad hon gjorde.