Annekterade invånare. Den 23 mars 2010

Vad jag noterat har inga medier uppmärksammat Helsingfors stadsstyrelses beslutit att betala ett kvadratmeterspris på 22,6 euro för skog, som enligt Forsstyrelsens bör förbli obebyggd. (Se "Rakennuskelpoisuus. Den 19 mars 2010".) Affären hade visserligen tidigare förordats av stadsplaneringsnämnden.

I Tisdagsklubben i Radio Vega ingår idag ett inslag om "Det förlorade Sibbo". I programmet talas det inte bara vanemässigt om det "annekterade området", utan även om "annekterade invånare". Ordet annektering brukar normalt användas då en stat ockuperar ett område som tillhör en annan stat, men det är inte alltid bara synd om invånarna i ockuperade områden. Den nya herren brukar ofta ha ett stort behov att vinna sina nya undersåtars lojalitet. När Finland - eller det som skulle bli finskt territorium - i början av 1800-talet ockuperades av Ryssland inleddes minsann inget omedelbart förtryck. Tvärtom lovade Kejsaren stånden och "nationen" privilegier som man inte hade i det övriga Ryssland. Med tanke på ur kontroversiell inkorporeringen av sydvästra Sibbo varit är det inte konstigt att Helsingfors satsar lite extra på bussturer och en cykelväg i det inkorporerade området. Det kostar lite jämfört med de hundratals miljoner euro som man tydligen har tänkt investera i markköp i området.

Examenarbete. Den 22 mars 2010

Yrkeshögskolan Haaga-Helia har för en dryg månad sedan publicerat ett examensarbete med rubriken "Sipoon ryöstö vai Helsingin voitto? - Uutisointi korkeimman hallinto-oikeuden Lounais-Sipoo -päätöksestä". Juho-Pekka Pekonen, gjort studien, skriver sjäv att HFD:s informationschef Teuvo Arolainen tog initiativet till Pekonens arbete, vilket gör mig extra kritisk. (Se "Oskyldigt dömd. Den 4 januari 2009".) Pekonens studium innehåller dock mycket intressant och för mig delvis ny information. I sammanfattningen skriver Pekonen följande:

Koska oikeus oli kertonut päätöksen julkaisusta etukäteen, pystyivät poliitikot ja päättäjät reagoimaan päätökseen nopeasti. Tämä johti siihen, että oikeuden tiedote kilpaili julkisuudesta erityisesti poliittisten vaikuttajien reak-tioiden kanssa. Tavallisien kansalaisten reaktioita uutisoitiin vähän sekä verkossa että lehtien sivuilla.

Jag har i flera blogginlägg uppmärksammat HFD:s pressmeddelande, där man knyter samman två beslut som formellt inte har någionting med varandra att göra. (Se "Två beslut. Den 28 januari 2008".) Jag har även noterat att den ena parten var väl förberedd på beslutet. (Se "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008".) I inlägget "Specialsidor. Den 5 februari 2008" har jag visat att överborgmästare Jussi Pajunens pressmeddelande "Stadsdirektör Pajunen: Utvecklingen av det nya området inleds i snabb takt" fanns översatt till svenska på Helsingfors stads "specialsidor" om inkorporeringen 8:19 den 15 januari 2010. Det var ju raskt agerat, då beslutet enligt förhandsbeskedet skulle publiceras på HFD:s hemsida 8:00. I verkligheten kunde HFD på grund av tekniska problem publicera beslutet först 8:14. Pekonen har i sitt arbete en detaljerad redogörelse över tidtabellen:

Tiedote KHO:n päätöksestä julkistettiin 15.1.2008 noin kello 08:14. Ensimmäinen kerätty uutinen ilmestyi Taloussanomien verkkosivuilla kello 08:13 ja viimeinen Hufvudstadsbladetin sivuilla kello 23:02.

Miten on mahdollista, että ensimmäinen verkossa ilmestynyt juttu on julkaistu jo kello 08:13, vaikka tiedote julkaistiin vasta kello 08:14? Voi olla, että lehden toimittajat kuulivat asiasta radiosta, jossa uutinen julkaistiin jo 08:08 (Arolainen, T. 11.9.2009.). Radiosta nimittäin soitettiin KHO:n kun oikeuden verkkosivut kaatuivat (kts. myös luku 7.1). Syy saattaa myös olla tekninen, ehkä toimitusjärjestelmän kello oli hieman eri ajassa.

Helsingfors stadsstyrelse har idag i enlighet med förslaget i föredragningslistan beslutit att betala ett kvadratmeterspris på 22,6 euro för skog, som enligt Forsstyrelsens bör förbli obebyggd. (Se "Rakennuskelpoisuus. Den 19 mars 2010".)

Utlåtanderunda. Den 21 mars 2010

I mitt inlägg "Hur skydda? Den 15 mars 2010" noterade jag att Miljöministeriet begärt utlåtanden om förslagen att skydda Sibbo storskog. I senaste nummer av Sipoon Sanomat finns lite mera information om utlåtandena om Fortsstyrelsens utredning. Miljöministeriet vill enligt Sipoon Sanomat bl.a. ha ställningstaganden till huruvida skyddet även bör omfatta områden söder om motorvägen. Utlåtandena bör ges senast den 15 april.

Helsingfors ståndpunkt har hela tiden varit att gränsen för Sibbo storskog kan definieras först i samband med planeringen av området. Genom att formellt tillsammans med Vanda och Sibbo göra upp en "gemensam" delgeneralplan hoppades man i Helsingfors att staden skulle kunna förbigå landskapsplanen då området planeras. Nu har Helsingfors ännu inte offentliggjort utredningarna om alternativen till spårvägsförbindelser till Östersundom, som skulle utgöra grunden för stadsplaneringen. Någon färdig plan för det berörda området kommer naturligtvis inte att finnas i april. Min gissning är att Helsingfors i stadens utlåtande kommer att hävda att det är "för tidigt" att ta ställning till utsträckningen.

Planläggningssektionen i Sibbo har på föredragningslistan för mötet den 24 mars inget ärende om utlåtande om skyddande av Sibbo storskog. Däremot ingår i föredragningslistan ett ärende med rubriken "Delgeneralplanen för skärgården och kusten". Här föreslås det att "Granö poistetaan kaavasta (alueelle laaditaan erillinen osayleiskaava)." I princip kunde Sibbo göra en egen delgeneralplan för Granö, men åtminstone möjliggör man genom beslutet en gemensam delgeneralplan med Helsingfors och Vanda. I praktiken skulle Sibbo här antagligen möjliggöra att Helsingfors egenmäktigt planerar Östersundom och drar upp gränserna för Sibbo storskog. För övrigt

I ovannämnda blogginlägg citerade jag även ur en in sändare i Sipoon Sanomat. I senaste nummer av tidningen har Christell Åström i egenskap av ordförande [för Sibbo naturskyddare] besvarat Mats-Peter Fredrikssons insändare, där Fredriksson uttryckte en oro för att en nationalpark bl.a. skulle hota möjligheterna till jakt.

Hot mot byskolor. Den 20 mars 2010

Det finns ett starkt samband mellan hotet mot nätverket av svenska byskolor i Sibbo och inkorporeringen av Östersundom. För det första förlorade Svenska folkpartiet sin maktposition som en följd av att partiet pekades ut som skyldig till förlusten och partiet förlorade röster åt valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo. För det andra innebar förlusten av Östersundom ett stort hål i kassan, vilket i sin tur motiverar inbesparingar och en nedmontering av skolnätet. Det finns emellertid ytterligare ett samband mellan annekteringen och indragningshotet mot byskolor. I årets sjätte nummer av tidningen Läraren ingår en intervju med Janne Holmkvist, som förutom rektor för Söderkulla skola även är rektor för Salpar skola. Enligt vad jag har hört har Holmkvists, trots föreståndarskapet för Salpar, förespråkat en indragning av skolan. I Läraren säger han sig dock vara förvånad över att Salpar skola finns med på listan över skolor som tjänstemän i Sibbo föreslår att läggs ner. Huruvida Holmkvist spelar ett dubbelspel kan jag inte ta ställning till. Vad jag vill lyfta fram i detta sammanhang är ett tredje samband mellan indragningshoten och inkorporeringen. Jag citerar ur Läraren:

Helsingfors annektering av Östersundomområdet blev en annan faktor som väsentligt påverkar den fortsatta skolplaneringen. I Söderkulla skolcentrum har till exempel skolutrymmen nu blivit lediga, vilket rent ekonomiskt kunde motivera indragningen av de mindre skolorna.

Holmqvist tar i artikeln i Läraren avstånd från benämningen byskola, som han anser att inte lämpar sig för dagens "närskola". Jag vill dock rekommendera webbplatsen Rädda byskolorna!, som öppnats för att rädda de indragningshotade byskolorna i Sibbo.

Rakennuskelpoisuus. Den 19 mars 2010

I föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i måndag ingår ett ärende med rubriken "Kiinteistön ostaminen östersundomissa". Fastighetsaffären gäller den 7,2 hektar stora fastigheten Silasskog, som fastighetsnämnden beslöt att förorda att staden köper på sitt möte den 21 februari. Fastighetsnämnden motiverar köpet till det höga priset 1,63 miljoner euro med att påstå att "Östersundomin kaavoituksen helpottamiseksi ja alueen toteutuksen varmistamiseksi kaupungin maaomaisuuden lisääminen keskeisillä kehittämisalueilla on perusteltua ja kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukaista." Motiveringen finns även med i stadsstyrelsens föredragningslista, men föredragande går i stadsstyrelsens föredragningslista längre än så och ger följande motivering till att priset är skäligt:

Kauppahinta vastaa yksikköhintaa 22,6 euroa/m2. Se noudattaa kaupungin alueella soveltamaa hintatasoa, joten sitä voidaan kiinteistön hyvä sijainti ja rakennuskelpoisuus huomioon ottaen pitää kaupungin kannalta hyväksyttävänä.

Priset är alltså acceptabelt med tanke på fastighetens läge och lämplighet för bebyggelse. Påståendet är anmärkningsvärt med tanke på att Forststyrelsen i samtliga fyra alternativ för ett skyddande av Sibbo storskog markerat det aktuella området som en ekologisk korridor som bör förbli obebyggd. På kartan nedan, som baserar sig på Forststyrelsens utredning, har området där den aktuella fastigheten ligger markerat som "ekologiskt område".

Efter att ingående ha studerat HFD:s avgörande i fallet Sibbo och hur beslutet kom till har jag inget förtroende för högsta förvaltningsdomstolen. Min bild av HFD är att dess förvaltningsråd och speciellt tillfälliga förvaltningsråd i avgöranden försöker vara den politiska makteliten till lags, kanske för att främja sina egna karriärmöjligheter inom statlig förvaltning. Åtminstone tycks gynnandet av smidigt beslutsfattande och smidig förvaltning ha hög prioritet. Med tanke på orimligheten i det aktuella beslutet att utvisa Eveline Fadayel och Irina Antonova verkar det som om majoriteten av förvaltningsråden här försökt ge ledande politiker stöd i uppfattningen att Finland inte har råd med att ge föräldrar till invandrare uppehållstillstånd. Det är lätt för beslutsfattarna att gömma sig bakom HFD:s avgörande. Eller för att återge ett uttalande av Matti Vanhanen idag: "Poliitikot eivät voi lausua mitään mielipidettä oikeuslaitoksen päätöksestä." (MTV3) I princip håller jag med Vanhanen. Med tanke på maktfördelningen är det viktigt att politiker inte försöker påverka domslut. Högsta förvaltningsdomstolen är dock inte den politiskt oberoende domstol som den ger sken av att vara. Kanske borde lagen skrivas om, men egentligen är det HFD som borde avskaffas och ersättas av en riktig domstol med riktiga domare. De facto har HFD:s avgörande idag fått direkt eller indirekt kritik från mycket högt politiskt håll: migrationsminister Astrid Thors, justitieminister Tuija Brax, republikens president Tarja Halonen. Även mannen på gatan har sagt sitt.

Separator. Den 18 mars 2010

Kranskommuner beskylls ofta för att skumma av mjölken: Man planerar villaområden som lockar till sig goda skattebetalare, men tar inte ansvar för socialt boende. I Helsingfors såg man inte med blida ögon på villaområdena Björnsö och Landbo, så länge de hörde till Sibbo. I de officiella motiveringarna till inkorporeringen lät man däremot förstå att Sibbo planerat för lite villaområden i Östersundom. Den aktuella inkorporeringen kan ses som en omvänd avskumning, där Helsingfors tilldelades grädden, den värdefullaste delen av Sibbo.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår ett kåseri med rubriken "Isänmaan separaattori". Här antyds att Matti Vanhanen är fosterlandets separator och ett visst samband mellan inkorporeringen och Mattis utspel i mjölkfrågan antyds. Vanhanens avoga inställning till Sibbo får även sin förklaring: "Sipoo ei ole mikään Valiokunta."

Vad som inte nämns i kåseriet är att Vanhanen i juni 2006 uttalade sitt stöd för Helsingfors initiativ till ändring i kommunindelningen enligt vilken även området där Ingmans (numera Ingmans och Arla Ingmans) mejeri ligger skulle ha tillfallit Helsingfors.

I gårdagens nummer av Vartti (Itä-Helsinki) ingår en artikel med rubriken "Helsinki ostaa Östersundom". Artikeln ger felaktigt bilden av att Helsingfors efter inkorporeringen gjort märkbara markaffärer i Östersundom. I verkligheten har Helsingfors markegendom inte väsentligt ökat. Med den tillämpade prispolitiken räcker pengarna inte heller till.

På planeringsbordet. Den 17 mars 2010

I TV-nytt 19:30 igår ingick ett inslag om planeringen i Östersundom. I inslaget visades en karta, som baserar sig på Forsstyrelsens utredning, där Natura 2000-områdent markerats som "nationalpark" och privatägs mark som enligt Fortsstyrelsen bör förbli obebyggd markerats som "ekologiska områden". Yle publicerade senare på kvällen på internet en text med rubriken "Östersundom på planeringsbordet". I texten noteras bl.a. att "Det är ännu oklart om naturskyddsområden vid stränderna kommer att vara med i stadsplaneringsverkets preliminära generalplan som skall vara färdig före sommaren." Här finns även två olika videoklipp från nyhetssändningen: "Byggnadsplanera fortskrider" och "Frågetecken kring nationalparken i Sibbo storskog".