Utlåtanderunda. Den 21 mars 2010

I mitt inlägg "Hur skydda? Den 15 mars 2010" noterade jag att Miljöministeriet begärt utlåtanden om förslagen att skydda Sibbo storskog. I senaste nummer av Sipoon Sanomat finns lite mera information om utlåtandena om Fortsstyrelsens utredning. Miljöministeriet vill enligt Sipoon Sanomat bl.a. ha ställningstaganden till huruvida skyddet även bör omfatta områden söder om motorvägen. Utlåtandena bör ges senast den 15 april.

Helsingfors ståndpunkt har hela tiden varit att gränsen för Sibbo storskog kan definieras först i samband med planeringen av området. Genom att formellt tillsammans med Vanda och Sibbo göra upp en "gemensam" delgeneralplan hoppades man i Helsingfors att staden skulle kunna förbigå landskapsplanen då området planeras. Nu har Helsingfors ännu inte offentliggjort utredningarna om alternativen till spårvägsförbindelser till Östersundom, som skulle utgöra grunden för stadsplaneringen. Någon färdig plan för det berörda området kommer naturligtvis inte att finnas i april. Min gissning är att Helsingfors i stadens utlåtande kommer att hävda att det är "för tidigt" att ta ställning till utsträckningen.

Planläggningssektionen i Sibbo har på föredragningslistan för mötet den 24 mars inget ärende om utlåtande om skyddande av Sibbo storskog. Däremot ingår i föredragningslistan ett ärende med rubriken "Delgeneralplanen för skärgården och kusten". Här föreslås det att "Granö poistetaan kaavasta (alueelle laaditaan erillinen osayleiskaava)." I princip kunde Sibbo göra en egen delgeneralplan för Granö, men åtminstone möjliggör man genom beslutet en gemensam delgeneralplan med Helsingfors och Vanda. I praktiken skulle Sibbo här antagligen möjliggöra att Helsingfors egenmäktigt planerar Östersundom och drar upp gränserna för Sibbo storskog. För övrigt

I ovannämnda blogginlägg citerade jag även ur en in sändare i Sipoon Sanomat. I senaste nummer av tidningen har Christell Åström i egenskap av ordförande [för Sibbo naturskyddare] besvarat Mats-Peter Fredrikssons insändare, där Fredriksson uttryckte en oro för att en nationalpark bl.a. skulle hota möjligheterna till jakt.