Jaettavissa. Den 30 april 2010

Stadsplaneringsnämnden i Helsingfors beslöt på sitt möte igår att anta föredragandens förändrade förslag (se "Päin senää. Den 28 april 2010") till utlåtande om Forststyrelsens utredning om Sibbo storskog.

Tidigare i veckan ingick i tidningen Vatti (bl.a. upplagan Itä-Helsinki) en artikel med rubriken "Lautakunnat puoltavat Sipoonkorven kansallispuistoa".

I mitt inlägg "Direktör för juridiska ärenden. Den 14 mars 2010" noterade jag att Kommunförbundet söker en ny direktör för juridiska ärenden. Jag gissade att den nuvarande direktören Kari Prättälä skulle bli tjänsteman vid kommunavdelningen vid finansministeriet, där han redan nu har uppdrag. Min gissning var fel. Prättälä fortsätter vid Komunförbundet med andra uppgifter. Föga överraskande har Prättäläs kollega och parhäst vid Kommunförbundet Heikki Harjula sökt tjänsten som direktör för juridiska ärenden. På lisan över sökande finns även ett annat namn som är bekant från fallet Sibbo och denna blogg: Arto Sulonen från kommunavdelningen vid finansministeriet.

Borgåbladet kan idag berätta att kommundirektören i Sibbo inte kommer att återvända till sin tjänst. Det är minst sagt begripligt. Vissa politiska kretsar i Sibbo har sedan år 2006 utnyttjat inkorporeringen för att göra revolution och ta över makten i kommunen. Spelet om den nya direktören är redan igång med fula medel. Rubriken på huvudnyheten i dagens nummer av Borgåbladet lyder "Direktörskupp i Sibbo förargar".

På webbplatsen Uutta Helsinkiä publicerades igår ett meddelande med rubriken "Östersundomin Karhusaarentiestä katu – viereen uusi kevyen liikenteen väylä". Nyheten gäller ett beslut som togs för sex veckor sedan. Man förefaller ha brist på nyheter om Östersundom. Å andra sidan publicerades på samma sida så sent som den 22 april en nyhet med rubriken "Sipoonkorven kansallispuisto jaettavissa suojelu- ja virkistysosaan".

I senaste nummer av Vantaalainen, som utges av Vantaan Demarit, finn en artikel med rubriken "Sipoonkorpi kaikkien saavutettaville".

Avainasemassa. Den 29 april 2010

I flera blogginlägg, senast i "Vaalirahoiitajien kuudes tukumies. Den 14 april 2010", har jag framhållit betydelsen av regeringen Vanhanen I:s program för främjande av träbyggande. Statsminister Matti Vanhanen och bostadsminister Hannes Manninen ville öka andelen trähus, vilket i praktiken skulle betyda en ökad andel småhus. Som känt är invånare i egnahemshus relativt goda skattebetalare. Dess värre led Helsingfors brist på tomter för egnahemshus. Saten hade visserligen redan med Helsingfors stad kommit överens om att överlåta flygfältet i Malm till Helsingfors stad, som här planerade ett nytt stort bostadsområde för egnahemshus. Dess värre lyckades Vanhanen med stöd av Centern i Helsingfors riva upp avtalet, som även var i Jussi Pajunens personliga ekonomiska intresse. I samband med förhandlingarna om kommunreformen PARAS lovade Manninen och Vanhanen således kompensera Helsingfors genom att låta huvudstaden inkorporera sin "färdiga tomtmark" i sydvästra Sibbo. Enligt överenskommelsen skulle Helsingfors här uttryckligen bygga småhusbebyggelse, vilket nu dess värre visar sig vara oförenligt med en metrolinje.

Det är en tid sedan jag stött på några visoner om småhusbebyggelse i trä i Östersundom, i sitt tal vid AsuntoForum för en dryg vecka sedan lyfte bostadsminister Jan Vapavuori fram betydelsen av Östersundom för möjligheterna till småhusbebyggelse i trä. Jag cietarar ur talet:

Olen kerta kerran jälkeen todennut, että Helsinkiin liitetyn läntisen Sipoon entiset alueet ovat aivan avainasemassa koko suomalaisen pientaloasumisen tulevaisuuden näkökulmasta. Sen parempaa aluetta kaupunkimaisen pientaloasumiskonseptin läpilyöntiin maassamme ei ole, eikä tule. Alue on ideaalisella paikalla monestakin eri syystä. Se on myös riittävän iso erilaisten pilottien mutta myös uusia uria aukovan, yhtenäisen pientaloalueen suunnittelemiseksi ja toteuttamiseksi.

Siksi on monien muidenkin kun pääkaupungin itsensä intressissä, että tätä ainutlaatuista aluetta ei sössitä, vaan että siihen panostetaan tarvittava määrä kehityspanoksia, että kunnianhimon rima asetetaan riittävän korkealle, ja että siitä pyritään aidosti rakentamaan ylpeyttä tuottava näyteikkuna suomalaiselle modernille ja urbaanille pientalorakentamiselle.

Östersundomin alueen toteutumista ei kuitenkaan voi eikä saa jäädä odottelemaan, vaan hyviä esimerkkejä ja kokeiluja tarvitaan sitä ennenkin eri puolilla Suomea.

Päin senää. Den 28 april 2010

I gårdagens blogginlägg "Laajin vaihtoehto. Den 27 april 2010" noterade jag Tuija Brax pressmeddelande "Oikeusministeri Tuija Brax ehdokkaaksi Uudellemaalle", där Brax tar ställning för det största alternativet för Sibbo storskog samtidigt som hon meddelar att hon byter valdistrikt. Meddelandet föranledde redan igår ett blogginlägg med rubriken "Vaalipiirikikkailua, 27.04.2010" av Jan Vapaavuori. Bostadsministerns beskyllningar om "kikkailua" är måttlöst. Det är svårt att hitta någon annan förklaring till Vapaavuoris utbrott än att han upplever att Brax sviker "metropolpolitiken", som de facto handlar om att driva Helsingfors stads och Helsingforspolitikernas intressen. Ett tydligt stöd av metropolpolitiken är inte förenligt med en kandidatur i Nylands valkrets.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Vanda stöder Sibbo storskog". I texten refererar man till Helsingin Sanomat, fastän Helsingin Sanomats notis i gårdagens tidning direkt baserade sig på stadsstyrelsens beslut om Vanda stads utlåtande i måndags.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en notis med rubriken "40 000-50 000 ska bo i Östersundom". Hbl hävdar här att Helsingfors tänker rita in byggnadsrätt för "40 - 50 000 personer i det som förr var sydvästra Sibbo." Påståendet baserar sig på förslaget till stadsplaneringsnämndens utlåtande om Forststyrelsens utredning om Sibbo storskog, men Hbl skriver att "Uppgifterna framgår ur det utlåtande som Helsingfors bereder kring planerna på en nationalpark i Storskogen i Sibbo."

Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 29.4.2010". I inlägget avslöjar Soininvaara att han inte deltog i stadplaneringsnämndens senaste möte senaste vecka. Noterar även följande:

Lausunnon sisällöstä päästiin kuulemma yksimielisyyteen. Esitystä on muutettu, mutta en tiedä, vastaako tämä sitä, mitä sovittiin.

Minua ahdistaa ekologisen kaupunkirakenteen ja luonnonsuojelun välinen konflikti Östersundomissa. Kun vastakkain on kaksi vihreää tavoitetta, soisi osapuolten istuvan alas ja käyvän läpi toistensa tärkeät tavoitteet ja etsivät mahdollisimman tehokkaan kompromissin. Tällaisesta sovittelusta ei ole jälkeäkään, vaan molemmat tahot tuntuvat ajavan täysillä päin seinää.

Jag har inte noterat det tidigare, men i föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte i morgon finns ett modifierat förslag till nämndens utlåtande. Fölande textavsnitt har tagits bort ur det gamla förslaget till utlåtande:

Kansallispuiston perustaminen Sipoonkorpeen edistää alueen houkuttelevuutta retkeily- ja virkistyskohteena, mikä on tärkeä tavoite pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen laajetessa itään.

Tähän tulevaisuudenvisioon nähden Metsähallituksen esittämät kustannusvaikutukset, 400 000–450 000 € viiden vuode aikana, vaikuttavat kovin vaatimattomilta. Summa vastaa kahden kilometrin pituisen valaistun lenkkipolun kustannuksia.

Valtion omistama ja hallinnoima selvärajainen kansallispuisto Porvoon moottoritien pohjoispuolella on hyvä lähtökohta Sipoonkorven suunnitelmalliselle kehittämiselle koko pääkaupunkiseutua hyödyttävänä ulkoilu- ja retkeilyalueena.

I det nya förslaget till utlåtande finns följande nya textavsnitt:

Sipoonkorpi on seudullisesti tärkeä hanke. Sen kehittäminen parina Nuuksion laajalle ulkoilu- ja virkistysalueelle tuo erinomaisen lisän seudun yli miljoonan asukkaan käyttöön. Sipoonkorvesta on kehitettävissä monipuolinen ja kaivattu lisä kasvavan kaupunkirakenteen osaksi. Tähän metsähallituksen raporttikin selvästi tähtää. Em. tavoitteen hyvä toteuttaminen edellyttää kuitenkin huolellista suunnittelua ja laajaa yhteistyötä kaikkien osapuolien kesken.

Sipoonkorven pohjoisosa kuuluu Vantaan ja Sipoon voimassaoleviin yleiskaavoihin ja Sipoonkorven alueen laajuus on määriteltävissä näiden pohjalta. Sipoonkorven eteläosan osalta laajuus on määriteltävissä käynnissä olevan Östersundomin yleiskaavatyön pohjalta. Tämän yleiskaavoituksen valmistaminen tähtää vuoden 2014 loppuun.

Suunnittelu tullaan hoitamaan maankäyttö- ja rakennuslain edellyttämällä tavalla ja normaalien vuorovaikutusmenettelyjen puitteissa.

Tähän tulevaisuudenvisioon nähden Metsähallituksen esittämät kustannusvaikutukset vaikuttavat kovin vaatimattomilta.

Valtion omistama ja hallinnoima selvärajainen kansallispuisto on hyvä lähtökohta Sipoonkorven suunnitelmalliselle kehittämiselle koko pääkaupunkiseutua hyödyttävänä ulkoilu- ja retkeilyalueena.

Sipoonkorven suojelutapa tulee perustua alueen luontoarvoihin, luontevaan liittymiseen kaupunkirakenteeseen, ja kaiken kaikkiaan moneen eri tekijään ja eri vaatimusten suhteen yhteensopivalla tavalla niin, että se parhaiten palvelee seudun asukkaiden tarpeita.

Laajin vaihtoehto. Den 27 april 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Vantaa kannattaa Sipoonkorpeen laajaa kansallispuistoa". Jag citerar ur notisen:

Kaupunki otti samalla myönteisen kannan kiistanalaisiin ekokäytäviin, jotka ulottuisivat Vantaan puolelta Sipoosta Helsingille siirretyille Östersundomin maille.

Tämä tarkoittaa, että Vantaan kaupungilla ei ole mielenkiintoa rakentaa Sipoonkorven alueelle lähitulevaisuudessa.

Helsingin kaavailema metrolinjaus alueelle edellyttäisi myös Vantaan panostusta alueen asuntorakentamiseen. Metsähallituksen esityksen mukaan ekologisille käytäville ei saisi rakentaa.

Det kan noteras att miljönämnden i Helsingfors förre veckan antog ett utlåtandet där det heter att "Helsingin uusien liitosalueiden taajamarakentaminen tulisi toteuttaa niin, ettei se uhkaa olemassa olevia viheryhteyksiä." Månne stadsdirektören tar med satsen i föredragandes förslag till stadens (stadsstyrelsens) utlåtande?


Tuija Brax gav igår ut ett pressemddelande under rubriken "Oikeusministeri Tuija Brax ehdokkaaksi Uudellemaalle". I Pressmeddelandet tar Brax ställning till frågan om utsträckningen av en nationalpark i Sibbo storskog. Månne det finns ett samband mellan valet att byta valdistrikt från Helsingfors till Nyland och åsikten om Sibbo storskog?

Brax puhui tiedotustilaisuudessa myös Sipoonkorven kansallispuiston puolesta.

- Mielestäni Sipoonkorven suojelluista osista on mahdollisimman pian muodostettava kansallispuisto Metsähallituksen laatiman niin sanotun laajimman vaihtoehdon mukaisesti.

Laajinta kansallispuistovaihtoehtoa voidaan lisäksi täydentää ympäristöjärjestöjen esittämillä lisäyksillä sekä yksityisten maanomistajien kanssa tehtävillä vapaaehtoisilla maakaupoilla.

Spelknapp. Den 26 april 2010

Obalansen i samhällsstrukturen ansågs motivera inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Helsingfors hade bara kunnat växa i två riktningar, medan en språkmur stått i vägen för en utvidgning österut. I verkligheten ser de strukturella problemen i Helsingforsregionen helt annorlunda ut. Problemen, så som de upplevs i Helsingfors, hänger samman med att Tekniska högskolan, Nokia och elektronikindustrin koncentreras till Esbo. Ett av huvudsyftena med Aalto-universitetet torde vara att återerövra Tekniska högskolan till Helsingfors, men något elektronikkluster torde vi aldrig få se i östra Helsingfors. I ledaren i dagens nummer av Helsingin Sanomat behandlas de strukturella problemen, som enligt Helsingin Sanomat hotar dela regionen i tu. Analysen är inte speciellt djupgående. Jag citerar ur ledaren. som har rubriken "Helsingin seutu uhkaa revetä kahtia":

Pidemmällä aikavälillä Helsinkikin on vaikeassa tilanteessa.

Kaupungin luonteva kasvusuunta on itä, kun taas Vantaan ja Espoon toimet suuntautuvat länteen. Näin Helsingin ongelma on, miten saadaan kumppaneilta lisävoimaa myös idän suunnan kehittämiseen. Muuten vaarana on alueen jakautuminen kehittyvään länteen ja taantuvaan itään. Tässä auttaisi, jos Vantaalla riittäisi voimavaroja Länsimäenkin kehittämiseen.

Helsingin tulee rakentaa tiiviit suhteet Sipooseen ja edelleen Porvooseen. Tämä rannikkoyhteys tarjoaa mahdollisuuden tasapainottaa metropolialueen kehitystä. Siinä olisi Sipoollekin aivan uudenlaisen kasvun mahdollisuus.

Mutta mitään ei tapahdu, ellei kaupunkisuunnittelun verisuonistoa, joukkoliikenneväyliä, rakenneta. Tarvitaan sitoutumista suuriin liikenneratkaisuihin ja niitä varten uudenlaista rahoitusajattelua.

Ledaren är kanske inspirerad av Samlingspartiets pamflett "Metropolimme 2030", som publicerades i fredags. Åtminstone artikeln "Metropolipolitiikka synnytti vain läjän paperia" i fredagens tidning anknyter till pamfletten.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en kolumn av tidningens indirekta ägare, Eero Lehti. Kolumnen, som har rubriken "Sipoon kultalusikat piilotettu peltomaan alla" är osaklig när det gäller språkpolitiska kommentarer. I kolumnen tar Lehti fasta på en intervju med kommunstyrelseordförande Eero Seppänen, vars visioner Lehti prisar. Lehtis egna vision för Sibbo går ut på att Sibbo genom en lyckad planering skall samla "parasta asukaspohja". Lehti avslutar kolumnen med att hoppas att Sibbo år 2060 förutom Finlands högst värdesatta bostadsområde skall vara en självständig kommun. Dess värre är det knappast troligt att Sibbo förblir en självständig kommun, ifall Sibbo blir en allvarlig konkurrent om goda skattebetalare.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår även en mycket intressant kolumn av Esa Mäkinen. I kolumnen, som har rubriken "Helsinki käyttää Sipoonkorpea pelinappulana" Uttrycker Mäkinen ett stort tvivel dådet gäller De grönas vilja att skydda Sibbo storskog. (Klicka på bilden nedan för att läsa kolumnen.)

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår även notiser med rubrikerna "Uudenmaan liito haluaa Sipoonkorven vain valtion maille" och "Kansanedustajat kiirehtivät päätöstä Sipoonkorvesta".

Lotteri. Den 25 april 2010

Helsingfors stadsstyrelse skal på sitt möte i morgon behandla förslaget att grunda en ny koloniträdgård med stugor i invid Österleden i Mellungsbacka. Jag har tidigare kommenterat frågan då ärendet var uppe i stadsplaneringsnämnden. (Se Östersundomin raidekäytävävaraukset. Den 16 mars 2010".) I föredragningslistan noteras det att "Alueen suunnittelussa tulee ottaa huomioon Östersundomin raidekäytävävaraukset." I verkligheten finns det inga officiella reservationer för spårvägar genom området och Helsingfors vägrar fortfarande att publicerautredningarna om spårvägsalternativ för Östersundom. En förlängning av Joker 1 ("Raide-Jokeri") från Östra centrum längs Österleden är dock vara den mest sannolika spårvägslösningen för Östersundom. En annan fråga är om Joker 1 någonsin kommer att gå på räls.

I föredragningslistan noteras det att "Helsingin yleiskaava 2002:ssa ehdotettu alue on merkitt virkistysalueeksi, joka on maisemakulttuurin kannalta merkittävää aluetta." Genom området går en friluftsled och vintertid skidspår. Landskapet är lantligt vackert. (Se "'Sibbo' börjar i Helsingfors. Den 24 augusti 2006".) Trädgårdslotter, som det finns av förut, skulle kanske vara förenliga med områdets reversering för friluftsbruk och landskapsåker, men i ett skilt tillagt stycke i föredragningslistan kan man läsa följande:

Alueelle saadaan sijoitettua enemmän mökkitontteja, mikäli Itäväylän reunaan saadaan tehokas melusuojaus. Mellunmäen alueella olisi myös mahdollista tutkia uudenlaista kaupunkimaista siirtolapuutarhamökkityyppiä, jossa mökit olisivat toisiinsa kytkettyjä.

I Helsingfors finns det på många håll stora koloniträdgårdar invid metrolinjer och järnvägar. Jag har en viss förståelse för att man vill bevara koloniträdgårdarna, men då skall man inte med anledning av påstådd brist på tomtmark kräva att få inkorporera och exploatera grannkommunernas kulturlandskap. Att ta ifrån människor deras kolonilotter och stugor är en sak som man bör undvika. En helt annan sak är det att skapa nya lotter som lottas ut till ett fåtal lyckligt lottade. Det finns en stor efterfrågan på kolonilotter i Helsingfor, men bara en liten bråkdel av alla intresserade kan få en lott. År 2008 lottade Helsingfors ut 15 nya lotter. Hela 2 300 personer visade intresse för dessa.

Det är främst SDP som driver på grundandet av nya koloniträdgårdar i Helsingfors, men utan stöd från andra partier skulle det inte grundas nya koloniträdgårdar. Speciellt ironiskt är det att Helsingfors föreslås inleda utvidgningen av samhällsstrukturen österut med en ny typ av urbana kolonistugor. Det torde bli mera av den varan i Östersundom. Oberoende av var nya koloniträdgårdar byggs får Sibbo indirekt bekosta lotterivinsterna.

Ingen tillfällighet. Den 24 april 2010

Efter att inkorporeringen av sydvästra Sibbo har man speciellt på Sfp-håll förespråkat en revidering av målsättningarna av inkorporerinsområdet. Speciellt har Stefan Johansson i stadsplalneringsnämnden förespråkat en försiktigare exploatering av Björnsö och av inkorporeringsområdet i allmänhet. I verkligheten torde man inom alla partier ha insett att målsättningarna måste revideras, men det är inte så lätt att medge att man har haft fel då det gäller det aktuella områdets lämplighet för bebyggelse.

I Sibbo gjorde man ett stort misstag då man satsade på att försöka bevisa att Sibbo själv kan planera Östersundom för tiotals tusen invånare. De övriga partierna i Sibbo ville så gärna tro att det var Sfp:s och De grönas politik som föranledde Helsingfors initiativ till ändring i kommunindelningen. Visst passade Sibbos gröna politik överens med Sfp:s andra intresen, men för Östersundoms del fanns det faktiskt andra än språkpolitiska skäl att planera Östersundom försiktigt. På Suomen luonnonsuojeluliittos webbplats för Sbbo storskog finns en sida med rubriken "Rakentaminen, ilmastonmuutos ja liikenneyhteydet". Denna sida belyser väl bakgrunden till fallet Sibbo. Jag citerar:

Helsingin uusi liitosalue ei ole vähän rakennettu sattumalta tai Sipoon rakentamisnihkeydestä johtuen. Liitosalueen suunnitteluprojektia johtava arkkitehti Matti Visanti näyttää kuitenkin näin uskovan. Hän hämmästelee haastattelussa, miten paljon alueella on suojelualueita ja rakentamista rajoittavia kulttuurikohteita (HS 31.5.2008). "Luulen, että Sipoo on halunnut toimia niin, että Helsinkiä vastaan on mahdollisimman tyhjät alueet."

Suurin osa rannoista ja pelloista on tulva-aluetta. Tulva nousee jopa Uuden Porvoontien pohjoispuolelle. Ne olisivat rakennustekniikaltaan kalliita rakentaa, kun pehmeä maa vaatisi paalutusta ja runsaasta kiviaineksen tuontia.

Pienipiirteiset ja rikkonaiset kallionyppylät ovat estäneet pientalojen ja viljelysten leviämistä Sipoonkorpeen.
Suurten rakennusprojektien tieltä kalliot olisi toki nykytekniikalla mahdollista louhia ja saada samalla himoittua kiviainesta.
Se ei kuitenkaan käy luontoarvojen takia. Kasaberget on luokiteltu valtakunnallisesti arvokkaaksi kallioalueeksi.

Vanhan (sic.) Porvoontien molemmin puolin levittäytyvä Östersundomin kulttuurimaisema on luokiteltu valtakunnallisesti arvokkaaksi. Sen osia ovat Östersundomin puinen kappeli vuodelta 1754, Östersundomin kartanoalue ja peltoaukea sekä merenrannassa sijaitseva Villa Björkudden, Sakari Topeliuksen vanhuudenkoti vuodelta 1859.
Husön Kartanomaisema on varsin ehyenä säilynyt viljelymaisema, joka on luokiteltu paikallisesti arvokkaaksi.

Liitosalue on luonnonarvoiltaan erittäin arvokas – luonnonarvoiltaan huonoimmatkin alueet edustavat uusimaalaista keskitasoa. Monet alueella esiintyvät luontotyypit – kuten metsäluhdat, useimmat lehtotyypit, useimmat luonnontilaisen kaltaiset kangasmetsät, useimmat suotyypit, purot ja kuivat kedot – on luokiteltu Etelä-Suomessa uhanalaisiksi luontotyypeiksi. Edellä mainittujen metsäisten luontotyyppien ohella mm. luonnontilaisen kaltaiset kalliometsät kuuluvat ns. METSO-luontotyyppeihin. Ne on katsottu niin arvokkaiksi, että kelpaavat suojelualueiden perusteeksi.

Ne ja muut suojelualueet ovat luonnoltaan erityisen arvokkailla alueilla. Suojelullisesti arvokkaita alueita ei voi valita tai siirtää sen mukaan mikä sopii ihmisten levittäytymissuunnitelmiin. Östersundomin lintuvedet kuuluvat EU:n Natura 2000 -suojelualueverkostoon. Rakentaminen heikentäisi suojeluarvoja merkittävästi. Tällaiseen rakentamiseen ei ole Suomessa annettu yhtään poikkeuslupaa. Rantarakentaminen ei missään nimessä ole lain vaatima "erittäin tärkeän yleisen edun kannalta pakottava syy", jolle ei olisi vaihtoehtoisia ratkaisuja.