Spelknapp. Den 26 april 2010

Obalansen i samhällsstrukturen ansågs motivera inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Helsingfors hade bara kunnat växa i två riktningar, medan en språkmur stått i vägen för en utvidgning österut. I verkligheten ser de strukturella problemen i Helsingforsregionen helt annorlunda ut. Problemen, så som de upplevs i Helsingfors, hänger samman med att Tekniska högskolan, Nokia och elektronikindustrin koncentreras till Esbo. Ett av huvudsyftena med Aalto-universitetet torde vara att återerövra Tekniska högskolan till Helsingfors, men något elektronikkluster torde vi aldrig få se i östra Helsingfors. I ledaren i dagens nummer av Helsingin Sanomat behandlas de strukturella problemen, som enligt Helsingin Sanomat hotar dela regionen i tu. Analysen är inte speciellt djupgående. Jag citerar ur ledaren. som har rubriken "Helsingin seutu uhkaa revetä kahtia":

Pidemmällä aikavälillä Helsinkikin on vaikeassa tilanteessa.

Kaupungin luonteva kasvusuunta on itä, kun taas Vantaan ja Espoon toimet suuntautuvat länteen. Näin Helsingin ongelma on, miten saadaan kumppaneilta lisävoimaa myös idän suunnan kehittämiseen. Muuten vaarana on alueen jakautuminen kehittyvään länteen ja taantuvaan itään. Tässä auttaisi, jos Vantaalla riittäisi voimavaroja Länsimäenkin kehittämiseen.

Helsingin tulee rakentaa tiiviit suhteet Sipooseen ja edelleen Porvooseen. Tämä rannikkoyhteys tarjoaa mahdollisuuden tasapainottaa metropolialueen kehitystä. Siinä olisi Sipoollekin aivan uudenlaisen kasvun mahdollisuus.

Mutta mitään ei tapahdu, ellei kaupunkisuunnittelun verisuonistoa, joukkoliikenneväyliä, rakenneta. Tarvitaan sitoutumista suuriin liikenneratkaisuihin ja niitä varten uudenlaista rahoitusajattelua.

Ledaren är kanske inspirerad av Samlingspartiets pamflett "Metropolimme 2030", som publicerades i fredags. Åtminstone artikeln "Metropolipolitiikka synnytti vain läjän paperia" i fredagens tidning anknyter till pamfletten.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en kolumn av tidningens indirekta ägare, Eero Lehti. Kolumnen, som har rubriken "Sipoon kultalusikat piilotettu peltomaan alla" är osaklig när det gäller språkpolitiska kommentarer. I kolumnen tar Lehti fasta på en intervju med kommunstyrelseordförande Eero Seppänen, vars visioner Lehti prisar. Lehtis egna vision för Sibbo går ut på att Sibbo genom en lyckad planering skall samla "parasta asukaspohja". Lehti avslutar kolumnen med att hoppas att Sibbo år 2060 förutom Finlands högst värdesatta bostadsområde skall vara en självständig kommun. Dess värre är det knappast troligt att Sibbo förblir en självständig kommun, ifall Sibbo blir en allvarlig konkurrent om goda skattebetalare.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår även en mycket intressant kolumn av Esa Mäkinen. I kolumnen, som har rubriken "Helsinki käyttää Sipoonkorpea pelinappulana" Uttrycker Mäkinen ett stort tvivel dådet gäller De grönas vilja att skydda Sibbo storskog. (Klicka på bilden nedan för att läsa kolumnen.)

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår även notiser med rubrikerna "Uudenmaan liito haluaa Sipoonkorven vain valtion maille" och "Kansanedustajat kiirehtivät päätöstä Sipoonkorvesta".