För och emot tvångsinlösning. Den 28 maj 2010

Artikeln "Maakaupoista helsinkiläisille kymmenien miljoonien lisälasku" ("Maakaupoista kymmenien miljoonien lisälasku Helsingille") i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat (se "Dyrt utan tvångsinlösning. Den 27 maj 2010") har föranlett diskussion så väl på tidningens insändarsida som i diskussionspalterna på tidningens webbplats. Helsingin Sanomat för själv vidare diskussionen om tvångsinlösning av mark i Östersundom genom att i dagens tidning publicera artiklar med rubrikerna "Helsingin poliitikot eivät lämpene pakkolunastukselle" och "'Parempi se kuin pakkolunastus'". På webbplatsen kan man läsa en text med rubriken "Helsingin poliitikot eivät kannata pakkolunastuksia Östersundomissa". Helsingin Sanomat noterar här dels att "Helsinki on syksystä 2008 saanut ostettua vain 45 hehtaaria yksityistyä maata Östersundomista" dels att "Kokoomuksen Laura Räty muistutti östersundomilaisille luvatun, että pääsääntöisesti pakkolunastusta ei käytetä." På diskussionsspaletrna har man reagerat på inkonsekvensen och hyckleriet då Helsingfors ledning säger att tvångsinlösning strider mot god sed medan inkorporeringen drevs igenom på det sätt som den gjordes.

Stadsfullmäktigeledamoten Yrjö Hakanen (fkp) påstod igår i ett blogginlägg med rubriken "Jättilahjoitus tonttikeinottelijoille" att det var han som gav tipset till nyheten i gårdagens Helsingin Sanomat. Jag återger här valda delar ur Hakanens inlägg:

Helsinki on perinteisesti kaavoittanut maata pääsääntöisesti vain alueille, joiden maat ovat sen omistuksessa. Näin kaavoituksen tuoma maan arvonnousu on jäänyt kaupungin eduksi. Kaupunginjohtajan nyt lupaama maankäyttösopimusten tekeminen antaa maanomistajille suuren osa tuosta ansiottomasta arvonnoususta.

Missä tällainen toimintamallin muutos on sovittu? Kysyin asiaa jo syksyllä kaupunginjohtajalta ja hän perusteli mallia vain sillä, että se on helpompi. Valtuusto tai kaupunginhallitus eivät ole asiasta päättäneet. Uutta toimintamallia ei voi perustella myöskään kiireellä, kun Sipoon liitosalueiden kaavoitus ja rakentaminen ovat joka tapauksessa vuosikausien, ainakin parin vuosikymmenen projekti. Voi vain arvailla, onko taustalla jotain kulissien takana tehtyjä sopimuksia ja ketkä kaikki niistä keräävät hyödyn?

Hakanen hänvisar i inlägget till ett äldre inlägg "Lahjoittaako Helsinki maanomistajille kymmeniä miljoonia?" från den 5 maj. Här skriver Hakanen bl.a. följande:

Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen on lupaillut Lounais-Sipoon kaavoittamista niin, että kaupunki ei hanki itselleen maa-aluieta ennen niiden kaavoittamista ja infrastruktuurin rakentamista. Kysyin tänään kaupunginvaltuustossa, paljonko kaupunki menettää tässä maan arvonnousun tuomaa tuottoa ja vastaavasti paljonko yksityiset maanomistajat ja rakennusliikkeet hyötyvät menettelystä. Apulaiskaupunginjohtaja Penttilän mukaan kaupunki menettää varovaisenkin arvion mukaan kymmeniä miljoonia euroja.

Helsinki on perinteisesti toiminut toisin eli ottanut kaavoituksen tuoman maan ansiottoman arvonnousun tuotot itselleen hankkimalla raakamaan kaupungin omistukseen ennen kaavoitusta. Miksi Lounais-Sipoon osalta on esillä toisenlainen malli? Kuka on luvannut mitä ja kenelle? Valtuuston onkin syytä linjata Sipoon liitosalueiden kaavoitusta niin, että palataan perinteiseen toimintamalliin ja lopetetaan kaavoituksen tuoman arvonnousun lahjoittamisesta maanomistajille ja gryndereille.

Dyrt utan tvångsinlösning. Den 27 maj 2010

Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat lyder "Maakaupoista helsinkiläisille kymmenien miljoonien lisälasku". På tidningens webbplats kan man läsa en artikel med rubriken "Maakaupoista kymmenien miljoonien lisälasku Helsingille". Själva artikeln i tidningen har rubriken "Pakkolunastus kavahduttaa". Jag återger här valda delar:

Helsingin perinteinen maapolitiikan linja Lounais-Sipoossa on käymässä erittäin kalliiksi.

Syynä on se, ettei Helsinki halua hankkia maata pakkolunastamalla, vaan aluetta pyritään kehittämään pelkästään maankäyttösopimuksilla ja vapaaehtoisilla kaupoilla.

Helsinkiläisten kannalta erityisen ongelmallisia ovat maankäyttösopimukset, joita kaupunki valmistautuu nyt tekemään niiden maanomistajien kanssa, jotka eivät halua myydä maitaan.

Helsingin maakaupat uudella Östersundomin alueella ovat edenneet hitaasti. Kaupunki on onnistunut ostamaan vain 45 hehtaaria yksityisten maita. ...


Helsingillä olisi myös hyvät perusteet lunastukselle, sillä valtioneuvosto myönsi rajansiirron hyväksyessään, että Lounais-Sipoon nopea rakentaminen on Helsingin ja koko Suomen kannalta tärkeää. ...

Helsingin virkamieskunnassa suhtaudutaan nihkeästi pakkoon, jota pidetään hyvien tapojen vastaisena. Kukaan ei myöskään myönnä, että Östersundomin maanomistajia hyviteltäisiin Lounais-Sipoota koskeneen pitkän rajansiirtoriidan jälkeen.

I en faktaruta noteras följande:

Alueella noudatettavat maanhankinnan periaatteet ovat paraikaa virkamiesten valmisteltavana. Niiden pitäisi tulla kaupunginhallituksen käsittelyyn lähiviikkoina.

Prioriteringar. Den 26 maj 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledare med rubriken "Arvokeskustelu on Helsingissä tarpeen". Snarare än en värdediskussion förespråkar ledaren en diskussion om ekonomiska prioriteringar då det gäller Helsingfors stads investeringar. Denna gång medges det öppet att investeringarna i nya bostadsområden handlar om stadens förutsättningar att konkurrera om goda skattebetalare. I ledaren förutspås föga modigt att bl.a. utvecklingen av Östersundom kommer att fördröjas. Jag citerar ur ledaren:

Poliittiseen harkintaan investointiohjelman tarkistus tulee elokuun alussa, kun kaupunginhallitus ottaa asian käsittelyyn. Tällöin joudutaan panemaan tärkeysjärjestykseen muun muassa suunnitteilla olevat aluerakentamishankkeet. Paraikaa vireillä ovat satamalta vapautuneiden Kalasataman ja Jätkäsaaren rakentaminen, Kuninkaankolmion alue, Kruunuvuorenranta ja Östersundom.

Aluerakentamishankkeet ovat olennainen osa Helsingin elinvoimaisuuden kehittämistä. Ne kaikki ovat suuria mahdollisuuksia, kun kaupunki kilpailee vakavaraisista veronmaksajista.

Kaupunginhallinnossa ollaan asettamassa jo aloitettuja Kalasatamaa ja Jätkäsaarta etusijalle. Tämä linjaus tarkoittaisi, että Östersundomin ja Kruunuvuorenrannan toteuttaminen jäisivät ehkä myöhempään ajankohtaan.

50 400 euro. Den 25 maj 2010

I gårdagens sändning av aktualitetsprogrammet A-studio ingick ett inslag om byggnadsbolaget Alfred Palmbergs valbidrag till Centern, som gick via Nova. (Se "A-studio: Keskusta sopi vaalirahan kierrättämisestä".) Mycket tyder på att Matti Vanhanen kände till stödet på 50400 euro, fastän han förnekat det. Man kan fråga sig vad Palmberg hade för motiv att ge ett bidrag som man inte ville att skulle synnas i bokföringen.

Jag vill ännu en gång passa på att påminna om kopplingarna till fallet Sibbo, som jag tagit upp i inläggen "Vaalirahoiitajien kuudes tukimies. Den 14 april 2010", "Palmberg. Den 25 september 2009", "Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008" och "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007".

Spårjoker utan räls. Den 24 maj 2010

Tekniikka & Talous har idag publicerat en "nyhetskommentar" med rubriken "Pajusen investointi­leikkuri iskee pahasti Helsinkiin". Jag citerar:

Pajunen ei ole vielä halunnut arvioida mahdollisia karsintakohteita, mutta leikkurin uskotaan iskevän pahiten suunnitteilla oleivin joukkoliikennehankkeisiin sekä uusiin aloittamattomiin kaupunginosiin.

Liikenneinvestoinneista tällaisia ovat esimerkiksi Jokerin raideversio, lähijunille suunniteltu Pisara-rata, Laajasalon raitiotie sekä metron haara Pasilaan.

Helsinki aikoo jatkaa Jätkäsaaren ja Kalasataman alueen rakentamista. Jos supistuksiin päädytään, lykkääntyy Sipoon uudisalueen asuttaminen todennäköisesti vuosilla.

T&T nämner inte ens Sibbometron, som oberoende av sparåtgärderna inte längre är aktuell. Den troliga spårvägslösningen för Östersundom är en förlängning av snabbspårvagnslinjen Spårjokern (Raide-Jokeri), men Jokern torde inte gå på räls på årtal. Och varför skulle Jokern inte kunna gå på gummihjul även framöver, när det i Paris och på andra håll i stora världen finns metro som går på gummihjul.

Bilden ovan är från Wikipedia och publiceras enligt GNU Free Documentation License.

Strukturmodeller. Den 23 maj 2010

När Sibbofrågan diskuterades ansågs det råda enighet om att Helsingforsregionen har eller bör ha fem "fingrar" och att utvecklingskorridoren längs Borgåleden är lillfingret, som försummats. Naturligtvis är det ingen självklarhet att regionen skall ha just fem fingrar. Inte heller är fingermodellen som sådan en självklarhet. För tillfället är strukturmodellerna för Nyland och Östra Nyland ute på remiss. Fingermodellen är här en av tre alternativa modeller. De två övriga är länkmodellen och flerkärnmodellen. På webbplatsen för Nylands förbund finns en sida där privatpersoner kan ge sin respons på de alternativa modellerna. De olika modellerna kan man bekanta sig med bl.a. på dokumentet "Strukturmodeller för Nyland och Östra Nyland 2035".

Det finns olika varianter av de tre grundmodellen. Av flerkärnmodellen finns det en modell med utspridd glasbebyggelse och en med byområden. Den senare motsvarar den modell för utvecklingen av Helsingforsregionen som Matti Vanhanen har förespråkat. (Se "Trädgårdsmetropol. Den 7 september 2008" och Vanhanens eget temainlägg "Puutarhakaupunki" från den 10 mars, där Vanhanen bl.a. skriver att "Oikea vastaus ilmastonmuutokseen ei ole kalliiden metrojen rakentaminen".) Ur modellen ovan framgår att inkorporeringen saknar all relevans, ifall Helsingforsregionen utvecklas enligt flerkärnsmodellen.

Inkorporeringen och Helsingfors påstådda planer för Östersundom stämmer inte heller överens med alla fingermodeller. Enligt Fingermodell A skall utvecklingen koncentreras till nuvarande banor. Östersundom hat inte heller någon roll i fingermodellerna B2 och B3. I alla fingermodeller förutom modell A finns för övrigt ett helt nytt finger, banan till Tallin. Östbanan finns med i endast en av modellerna.

Den enda modell som stämmer överens med argumenten för inkorporeringen är fingermnodell 3, "Korta banor". Denna modell bygger på en förlängning av matrolinjen till Östersundom, vilket för tillfället förefaller högst osannolikt. Det hade naturligtvis varit skäl att först utreda strukturmodellerna innan man tog beslutet om en inkorporering av sydvästra Sibbo.

Grön ring. Den 22 maj 2010

Suomen luonnonsuojeluliito har nyligen publicerat en webbsida med rubriken "Pääkaupunkiseudun viherkehä". Här ses Sibbo storskog och Östersundom som en del av en grön ring (viherkehä) runt huvudstadsregionen. Denna vision stämmer överens med landskapsplanen för Nylands förbund, även om koordineringen på landskapsnivå här kommit igång allt för sent. Det var allmän information, som man i Sibbofrågan valde att negligera, att sydvästra Sibbo och Västersundom enligt landskapsplanen är en del av ring av rekreations- och naturskyddsområden runt huvudstadsregionen. Dess värre utgör en stor del av ringen än så länge av "behova av grönförbindelse" (viheryhteystarve).

I sin presentation "Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytykset" från den 20 april lyfter även Tiina Niikkonen från Forststyrelsen även om "Pääkaupunkiseudun viherkehä" som en central faktor när det gäller en nationalpark i Sibbo storskog och Östersundom.