Ännu inga linjekartor. Den 31 maj 2010

Helsingin Sanomat publicerade den 17 februari en artikel med rubriken "Halpa vai nopea raide itään?". (Se "Metro från Mellungsbacka eller snabbspårväg. Den 17 februari 2010".) I artikeln hävdades det att utredningarna om alternativen för spårvägsförbindelse till Östersundom presenteras för Helsingfors stadsplaneringsnämnd i början av mars. Utredningarna bör ha varit färdiga senast i januari, men de har fortfarande inte presenterats för nämnden, åtminstone inte officiellt. Bara utredningen om metroalternativen har kostat 213 980 euro och där till kommer utredningen om snabbspårvägsförbindelser, som torde vara i samma prisklass. Det är klart att dylika utredningar borde presenteras för stadsplaneringsnämnden, även om de visar att metroelternativen är helt orealistiska. Helsingfors Östersundomprojekt verkar för tillfället vara lagt på is, men det kan finnas andra orsaker till att utredningarna inte ges offentlighet. Oberoende av vilken orsaken är till att man ruvar på utredningen, så betyder det att planeringen av Östersundom medvetet fördröjs. Å andra sidan torde man redan i praktiken ha tagit beslutet att det inte blir någon metrolinje till Östersundom.


Svagt är det även av Helsingin Sanomat att inte fråga stadsplaneringskontoret var de utlovade linjekartorna dröjer.

Lauras Helsingfors. Den 30 maj 2010

Den 17 maj publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Rakennusprojektit lykkääntyvät", där det antyddes att Helsingfors stads sparåtgärder får följder för Östersundom. (Se "Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010".) Följande dag, den 18 maj, ingick i Hufvudstadsbladet en artikel med rubriken "Inga stora nedskärningar - men byggstopp väntar". Hbl hänvisar här till artikeln i Helsingin Sanomat, men lyfter i sammanhanget tydligare fram sydvästra Sibbo.

Jag har inte tidigare noterat Hbl:s artikel, men passar nu på att återge valda delar:

Helsingfors skall spara enligt de förslag de olika nämnderna gjort. Stadsstyrelsen följde på sitt möte i går det förslag som de tre stora, Samlingspartiet, Socialdemokraterna och De Gröna kom överens om under helgen.
Inbesparingarna blir inte särskilt stora. I stället skjuter man upp byggandet av nya bostadsområden, bland dem det inkorporerade Sibbo. ...

Konkret: De tvångsinlösta områdena i Östersundom och sydvästra Sibbo, Fiskehamnen, Kronobergsfjärden, Björkholmen och Busholmen går helt eller delvis i stå tills ekonomin är i balans. ...


Också De Gröna anser att det finns orsak att kritiskt granska investeringarna. Däremot ogillar stadstyrelseledamoten Elina Moisio idén om att också frysa en del av de pengar som var tänkta att sättas i stadens kollektivtrafik, bland annat utvidgningen av metronätet och spårväg till Östersundom.
- Kollektivtrafiken och service till invånarna måste prioriteras framom investeringar som inte är akuta..
Varför var det så bråttom att ta delar av Sibbo då det inte finns pengar att göra något där nu?
- Det är inte länge sedan Helsingfors funderade på att bygga på Malms flygplats eftersom det var så skriande brist på tomter. Nu har vi fått flera områden tack vare Nordsjö hamn och inkorporeringen av Sibbo. Vi behöver dem alla, säger Räty.
- Helsingfors gapade efter för mycket, säger Oker-Blom.

Medan Hbl alltså låter Sfp:s representant i statsstyrelsen Jan D. Oker-Blom kritisera Helsingfors för att ha gapat efter för mycket, är det helt berättigat ordföranden för den samlingspartistsika fullmäktigegruppen Lara Räty som får den otacksamma uppgiften att försvara brådskan med att inkorporera delar av Sibbo.

På ett par år gamla webbsidor upplyser Räty om varför Helsingfors behövde "västra Sibbo": Det gällde att förhindra utflyttning till Esbo utan att staden skulle behöva offra Malms flygfält eller Sandhamn för bostadsbebyggelse.

Hakanen. Den 29 maj 2010

I gårdagens inlägg "För och emot tvångsinlösning. Den 28 maj 2010" noterade jag att Yrjö Hakanen hade tipsat Helsingin Sanomat om Helsingfors stads (hittills inofficiella) linje när det gäller köp och tvångsinlösning av mark i Östersundom. (Se "Dyrt utan tvångsinlösning. Den 27 maj 2010".) Stadens eller åtminstone stadsdirektör Jussi Pajunens linje kommer fram redan i Hakanens blogginlägg "Lahjoittaako Helsinki maanomistajille kymmeniä miljoonia?" från den 5 maj. I själva verket lade Hakanen fram ungefär samma text i sitt anförande då Helsingfors stadsfullmäktige samma dag diskuterade uppföljningsrapporten om genomförandeprogrammet för markanvändning och boende 2008-2017. Jag citerar ur anförandet:

Helsinki on perinteisesti kaavoittanut etupäässä omalle tonttimaalle. Nyt kaavoitukseen tuodaan kumppanuusmallia, jossa rakennusfirmat pääsevät suoraan tekemään kaavaa. Lounais-Sipoossa aiotaan kaavoittaa vapaaehtoisin sopimuksin ilman, että kaupunki hankkii maita itselleen.

Kysynkin apulaiskaupunginjohtaja Penttilältä, onko selvitetty, paljonko kaupunki menettää tällä tavalla Lounais-Sipoon kaavoituksen tuomia tuottoja ja vastaavasti paljonko yksityisten maanomistajien ja rakennusliikkeiden osuus maan ansiottomasta arvonnoususta tulee olemaan?

År 2005 hade Helsingfors stad och staten kommit överens om att Malms flygfält i förtid skulle överlåtas åt Helsingfors stad, så att Helsingfors skulle kunna använda område för småhusbebyggelse. Helsingfors stad skulle här ha ägt marken i sin helhet, men bl.a. Matti Vanhanens motstånd förhindrade planerna. Ännu år 2006 var staten beredd att avstå Sandhamn åt Helsingfors stad för att motverka den påstådda bristen på tomtmark. Genom bytesaffärer mellan statden och staten skulle Sandhamn i sin helhet ha kommit att ägas av Helsingfors stad. Denna lösning förhindrades emellertid av Jan Vapaavuori och kommendör Risto Rautava, som lobbade hårt för att staden istället skulle bebygga sin mark i sydvästra Sibbo. Malm och Sanhamn hade varken krävt tvångsinlösningar eller markanvändningsavtal med markägare. Den "nästan tusen hektar färdiga tomtmarken" var visserligen statsministerns huvudargument för en inkorporering, men fastän även HFD i sitt avgörande lyfte fram betydelsen av att Helsingfors stad äger en stor del av marken i det aktuella området, så har den "färdiga tomtmarken" visat sig vara oanvändbar eller olämplig för bebyggelse. Marken som skulle lämpa sig för bebyggelse ägs huvudsakligen av privata markägare, vilket innebär att planeringen av Östersundom kommer att bli dyr och svår.

Det verkar som om Pajunen och Helsingfors stad vill undvika en offentlig diskussion om Östersundom. Dess värre finns det oberoende beslutsfattare så som Hakanen som det är svårt att tysta ner, eller som man inte brytt sig om att förhandla med. Hakanen var för övrigt en av de få ledamöter som i stadsfullmäktige i juni 2006 röstade emot stadens initiativ till en ändring i kommunindelningen.

För och emot tvångsinlösning. Den 28 maj 2010

Artikeln "Maakaupoista helsinkiläisille kymmenien miljoonien lisälasku" ("Maakaupoista kymmenien miljoonien lisälasku Helsingille") i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat (se "Dyrt utan tvångsinlösning. Den 27 maj 2010") har föranlett diskussion så väl på tidningens insändarsida som i diskussionspalterna på tidningens webbplats. Helsingin Sanomat för själv vidare diskussionen om tvångsinlösning av mark i Östersundom genom att i dagens tidning publicera artiklar med rubrikerna "Helsingin poliitikot eivät lämpene pakkolunastukselle" och "'Parempi se kuin pakkolunastus'". På webbplatsen kan man läsa en text med rubriken "Helsingin poliitikot eivät kannata pakkolunastuksia Östersundomissa". Helsingin Sanomat noterar här dels att "Helsinki on syksystä 2008 saanut ostettua vain 45 hehtaaria yksityistyä maata Östersundomista" dels att "Kokoomuksen Laura Räty muistutti östersundomilaisille luvatun, että pääsääntöisesti pakkolunastusta ei käytetä." På diskussionsspaletrna har man reagerat på inkonsekvensen och hyckleriet då Helsingfors ledning säger att tvångsinlösning strider mot god sed medan inkorporeringen drevs igenom på det sätt som den gjordes.

Stadsfullmäktigeledamoten Yrjö Hakanen (fkp) påstod igår i ett blogginlägg med rubriken "Jättilahjoitus tonttikeinottelijoille" att det var han som gav tipset till nyheten i gårdagens Helsingin Sanomat. Jag återger här valda delar ur Hakanens inlägg:

Helsinki on perinteisesti kaavoittanut maata pääsääntöisesti vain alueille, joiden maat ovat sen omistuksessa. Näin kaavoituksen tuoma maan arvonnousu on jäänyt kaupungin eduksi. Kaupunginjohtajan nyt lupaama maankäyttösopimusten tekeminen antaa maanomistajille suuren osa tuosta ansiottomasta arvonnoususta.

Missä tällainen toimintamallin muutos on sovittu? Kysyin asiaa jo syksyllä kaupunginjohtajalta ja hän perusteli mallia vain sillä, että se on helpompi. Valtuusto tai kaupunginhallitus eivät ole asiasta päättäneet. Uutta toimintamallia ei voi perustella myöskään kiireellä, kun Sipoon liitosalueiden kaavoitus ja rakentaminen ovat joka tapauksessa vuosikausien, ainakin parin vuosikymmenen projekti. Voi vain arvailla, onko taustalla jotain kulissien takana tehtyjä sopimuksia ja ketkä kaikki niistä keräävät hyödyn?

Hakanen hänvisar i inlägget till ett äldre inlägg "Lahjoittaako Helsinki maanomistajille kymmeniä miljoonia?" från den 5 maj. Här skriver Hakanen bl.a. följande:

Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen on lupaillut Lounais-Sipoon kaavoittamista niin, että kaupunki ei hanki itselleen maa-aluieta ennen niiden kaavoittamista ja infrastruktuurin rakentamista. Kysyin tänään kaupunginvaltuustossa, paljonko kaupunki menettää tässä maan arvonnousun tuomaa tuottoa ja vastaavasti paljonko yksityiset maanomistajat ja rakennusliikkeet hyötyvät menettelystä. Apulaiskaupunginjohtaja Penttilän mukaan kaupunki menettää varovaisenkin arvion mukaan kymmeniä miljoonia euroja.

Helsinki on perinteisesti toiminut toisin eli ottanut kaavoituksen tuoman maan ansiottoman arvonnousun tuotot itselleen hankkimalla raakamaan kaupungin omistukseen ennen kaavoitusta. Miksi Lounais-Sipoon osalta on esillä toisenlainen malli? Kuka on luvannut mitä ja kenelle? Valtuuston onkin syytä linjata Sipoon liitosalueiden kaavoitusta niin, että palataan perinteiseen toimintamalliin ja lopetetaan kaavoituksen tuoman arvonnousun lahjoittamisesta maanomistajille ja gryndereille.

Dyrt utan tvångsinlösning. Den 27 maj 2010

Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat lyder "Maakaupoista helsinkiläisille kymmenien miljoonien lisälasku". På tidningens webbplats kan man läsa en artikel med rubriken "Maakaupoista kymmenien miljoonien lisälasku Helsingille". Själva artikeln i tidningen har rubriken "Pakkolunastus kavahduttaa". Jag återger här valda delar:

Helsingin perinteinen maapolitiikan linja Lounais-Sipoossa on käymässä erittäin kalliiksi.

Syynä on se, ettei Helsinki halua hankkia maata pakkolunastamalla, vaan aluetta pyritään kehittämään pelkästään maankäyttösopimuksilla ja vapaaehtoisilla kaupoilla.

Helsinkiläisten kannalta erityisen ongelmallisia ovat maankäyttösopimukset, joita kaupunki valmistautuu nyt tekemään niiden maanomistajien kanssa, jotka eivät halua myydä maitaan.

Helsingin maakaupat uudella Östersundomin alueella ovat edenneet hitaasti. Kaupunki on onnistunut ostamaan vain 45 hehtaaria yksityisten maita. ...


Helsingillä olisi myös hyvät perusteet lunastukselle, sillä valtioneuvosto myönsi rajansiirron hyväksyessään, että Lounais-Sipoon nopea rakentaminen on Helsingin ja koko Suomen kannalta tärkeää. ...

Helsingin virkamieskunnassa suhtaudutaan nihkeästi pakkoon, jota pidetään hyvien tapojen vastaisena. Kukaan ei myöskään myönnä, että Östersundomin maanomistajia hyviteltäisiin Lounais-Sipoota koskeneen pitkän rajansiirtoriidan jälkeen.

I en faktaruta noteras följande:

Alueella noudatettavat maanhankinnan periaatteet ovat paraikaa virkamiesten valmisteltavana. Niiden pitäisi tulla kaupunginhallituksen käsittelyyn lähiviikkoina.

Prioriteringar. Den 26 maj 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledare med rubriken "Arvokeskustelu on Helsingissä tarpeen". Snarare än en värdediskussion förespråkar ledaren en diskussion om ekonomiska prioriteringar då det gäller Helsingfors stads investeringar. Denna gång medges det öppet att investeringarna i nya bostadsområden handlar om stadens förutsättningar att konkurrera om goda skattebetalare. I ledaren förutspås föga modigt att bl.a. utvecklingen av Östersundom kommer att fördröjas. Jag citerar ur ledaren:

Poliittiseen harkintaan investointiohjelman tarkistus tulee elokuun alussa, kun kaupunginhallitus ottaa asian käsittelyyn. Tällöin joudutaan panemaan tärkeysjärjestykseen muun muassa suunnitteilla olevat aluerakentamishankkeet. Paraikaa vireillä ovat satamalta vapautuneiden Kalasataman ja Jätkäsaaren rakentaminen, Kuninkaankolmion alue, Kruunuvuorenranta ja Östersundom.

Aluerakentamishankkeet ovat olennainen osa Helsingin elinvoimaisuuden kehittämistä. Ne kaikki ovat suuria mahdollisuuksia, kun kaupunki kilpailee vakavaraisista veronmaksajista.

Kaupunginhallinnossa ollaan asettamassa jo aloitettuja Kalasatamaa ja Jätkäsaarta etusijalle. Tämä linjaus tarkoittaisi, että Östersundomin ja Kruunuvuorenrannan toteuttaminen jäisivät ehkä myöhempään ajankohtaan.

50 400 euro. Den 25 maj 2010

I gårdagens sändning av aktualitetsprogrammet A-studio ingick ett inslag om byggnadsbolaget Alfred Palmbergs valbidrag till Centern, som gick via Nova. (Se "A-studio: Keskusta sopi vaalirahan kierrättämisestä".) Mycket tyder på att Matti Vanhanen kände till stödet på 50400 euro, fastän han förnekat det. Man kan fråga sig vad Palmberg hade för motiv att ge ett bidrag som man inte ville att skulle synnas i bokföringen.

Jag vill ännu en gång passa på att påminna om kopplingarna till fallet Sibbo, som jag tagit upp i inläggen "Vaalirahoiitajien kuudes tukimies. Den 14 april 2010", "Palmberg. Den 25 september 2009", "Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008" och "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007".