Kehyssuunnitelman liikennejärjestelmäselvitys. Den 7 juni 2010

När Helsingfors stadsplaneringskontor den 1 juni uppdaterade webbsidan med "färdiga" och "kommande" utredningar i anslutning till Östersundomprojektet flyttade man utredningen "Helsinki-Porvoo-kehyssuunnitelman liikennejärjestelmäselvitys" från "kommande" till färdig". När sidan föregående gång uppdaterades i början av februari listades utredningen ännu som "kommande", fastän det samtidigt hette att den var färdig i november 2009. Nu är den längre endast daterad till år 2009. Inte heller denna utredning torde i sin helhet vara publicerad.

För stadsplaneringsnämnden presenterades visserligen i december utredningen "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma", där trafikutredningen sammanfattas på tre sidor. Till föredragningslistan bifogades även en presentation med rubriken "Helsinki-Porvoo - Liikenteellisen arvioinnin esittelyaineisto". (Se "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma. Den 30 november 2009".) Detta dokument är konverterat till pdf-dokument den 27 november, medan den ursprungliga powerpoint-filen torde vara skapad den 4 noveber för att användas den 5 november. Orsaken till att trafikutredningen inte publiceradts i sin helhet torde vara att den i hög grad bygger på utredningarna "Itämetron jatke" och "Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys", som Helsingfors stad av någon anledning inte vill ge ut.

Sila mygg och svälja kameler. Den 6 juni 2010

HFD:s och JO:s bedömning att Anu Vehviläinen var jävig att deltaga i statsrådets beslut om om en sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu stad är högst märklig. Orsaken till hennes påstådda jäv är alltså att hon även deltagit i Joensuus stadsfullmäktiges beslut att stöda den aktuella kommunsammanslagningen. (Se "Klander mot Vehviläinen. Den 13 maj 2010" och "Domarjäv. Den 5 juni 2010".)

Helsingfors dåvarande stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen sade sommaren 2007 att hon trodde att HFD skulle förkasta besvären mot statsrådets beslut i Sibbofrågan, eftersom man redan förkastat besvären mot Helsingfors stadsfullmäktiges beslut i ärendet. Då visste Hiltunen knappast ännu att HFD:s president Pekka Hallberg skulle deltaga i HFD:s båda avgöranden i fallet Sibbo. Skillnaden mellan fallet Hallberg och fallet Vehviläinen är kanske främst att ingen har krävt en ändring av HFD:s beslut på grund av Hallbergs eventuella jäv. Inte heller har det gjorts någon officiell invändning om domarjäv med anledning av att Heikki Harjula deltog i HFD:s Sibbobeslut från den 15 januari 2008. Däremot lämnades det in flera besvär mot HFD:s beslut i fallet Sibbo där det hävdades att statsminister Matti Vanhanen var jävig att deltaga i statsrådets beslut. I HFD:s beslut avfärdas påståendena om Vanhanens jäv i följande ordalag:

Pääministeri Matti Vanhanen ei ole tullut esteelliseksi osallistumaan asiassa päätöksentekoon valtioneuvostossa sillä valituksissa esitetyllä perusteella, että hän on etukäteen julkisesti osallistunut asiasta käytyyn keskusteluun ja puolueensa puheenjohtajana käsitellyt Helsingin seudun aluejaotuksen kehittämistä puoluejohtajien neuvotteluissa. Myöskään sillä seikalla, voiko pääministerin osallistumisella ennalta julkiseen keskusteluun kuntajakoasiassa olla vaikutusta valtioneuvoston työskentelyyn, ei ole asiassa oikeudellista merkitystä.

HFD negligerar här helt att det i besvären talas om att Vanhanen gett direktiv och löften om en ändring i kommunindelningen. i Ertikeln "Vanhanen ei halua vaarantaa Sipoo-päätöstä", som Helsingin Sanomat publicerade den 13 juni 2007 kan man läsa bl.a. följande:

Vanhasen mukaan Sipoo-asiassa hallitus toimii tuomioistuimen roolissa. "Siitä tämä jääviys lähtee."

Normaalissa tuomioistuimessa tuomari ei voi etukäteen ottaa kantaa asiaan, josta on päättämässä.

Vanhanen korosti kannattavansa vahvasti sitä, että osa Sipoosta liitetään Helsinkiin.

Väitteisiin poliittisen vastuun pakoilusta hän vastasi, että "siitä ei voi olla kyse". Hän huomautti, että hän on muun muassa asuntomessuilla pitämässään puheessa luonnehtinut yksityiskohtaisesti, miten rajansiirto pitäisi toteuttaa. Näin hän katsoo olleensa aktiivinen prosessin vauhdittaja.

Helsingi uutiset skriver för sin del på ledarplats den 20 juni 2007 följande:

Piirileikiltä näyttävän päätöksenteon lopputulos ei ole pikkuasia metropolipolitiikan kannalta, mutta ei se ole sitä myöskään pääministeri Matti Vanhasen kannalta. Julkisissa kannanotoissaan hän on tiukasti sitoutunut rajasiirtoon, ja mikäli hanke kaatuu joihinkin sattuman sanelemiin järjestelyihin, silloin pääministerin arvovalta myös puolueensa puheenjohtajana asettuu kyseenalaiseksi.

Domarjäv. Den 5 juni 2010

I mitt inläg "Klander mot Vehviläinen. Den 13 maj 2010" noterade jag riksdagens justitieombudsmans klander av minister Anu Vehviläinen har ett samband med fallet Sibbo: När HFD före JO bedömde Vehviläinen som jävig följde man justitiekansler Jaakko Jonkkas linje i fallet Sibbo. När statsminister Matti Vanhanen kom med klara ställningstagande för en inkorporering av sydvästra Sibbo samtidigt som de var statsrådets som skulle bedöma de juridiska förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen lyfte justitiekansler Paavo Nikula fram ministrarnas domarroll. Vikarierande justitiekansler Jaakko Jonkka bedömde dock att endast de ministrar som deltog i Helsingfors stadsfullmäktiges Sibbobeslut den 21 juni 2006 var jäviga att deltaga i statsrådets beslut i Sibbofrågan. Linjen var märklig och torde ha föga med tron på ministrarnas opartiskhet att göra, men fick indirekt HFD:s stöd i HFD:s Sibbobeslut från den 15 januari 2008 och direkt HFD:s stöd i beslut angående statsrådets beslut om en sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu stad från den 3 december 2008. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg alltså, liksom justitieombudsmannen senare, att Vehviläinen varit jävig att deltaga i statsrådets beslut om den aktuella sammanslagningen, eftersom hon redan deltagit i Joensuus besluta att ta ställning för en sammanslagning. HFD:s logik torde vara att om Vehviläinen inte varit jävig så hade ministrarna som jävade sig i statsrådets Sibbobeslutet jävat sig på felaktiga grunder.


JO säger i sitt beslut att klandra Vehviläinen att Vehviläinen varit jävig utgående från den sjunde alternativa grunden för jäv enligt förvaltningslagens § 28 enligt vilken en tjänsteman är jävig om tilltron till tjänstemannens opartiskhet av "något annat särskilt skäl" äventyras. I verkligheten baserar sig JO bedömning på HFD:s beslut, som i sin tur bygger på Jonkkas linje i fallet Sibbo. Denna linje grundar sig ingalunda bara på § 28 i förvaltningslagen, utan på ministrarnas domarroll och lagen om domarjäv. Enligt lagen om domarjäv är en domare "jävig att på nytt i samma domstol behandla samma ärende eller en del av det, om det finns grundad anledning att misstänka att domaren har en förhandsinställning i saken på grund av ett avgörande som domaren tidigare har träffat i saken eller någon annan särskild orsak". I sitt Sibbobeslut såg HFD inte Vanhanens löfte till Helsingfors om en inkorporering eller "deltagande i diskussionen" som en annan särskild grund för jäv. Däremot tycks HFD ha överfört principen om att en domare inte skall behandla samma ärende två gånger på ministrarnas deltagande i beslut om ändring i kommunindelningen. Själv har jag dock svårt att se Vehviläinens domarroll i sammanslagningen av Eno och Pyhäselkä med Joensuu, eftersom beslutet till skillnad från Sibbobeslutet krävde föga juridisk bedömning.


HFD och JO bekräftar alltså i sin bedömning av Vehviläinens jäv att ministrarna som deltog i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut den 21 juni 2006 - bland andra nuvarande justitieministern - gjorde rätt då de jävade sig vid statsrådets Sibbobeslut ett år senare. Mot det förstnämnda beslutet gjordes besvär, liksom jag noterade i gårdagens inlägg "Betydande olägenheter för utvecklingen. Den 4 juni 2010", men så väl Helsingfors förvaltningsdomstolen som högsta förvaltningsdomstolen förkastade besvären mot Helsingfors stadsfullmäktiges beslut. En intressant detalj som jag inte noterat tidigare är att högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Hallberg själv deltog i HFD:s beslut från den 23 maj 2007 angående Helsingfors stadsfullmäktiges beslut. Hallberg deltog även i HFD:s beslut från den 15 januari 2008 angående statsrådets beslut i samma ärende. Lagen om domarjäv borde väl även gälla HFD:s domare?

Betydande olägenheter för utvecklingen. Den 4 juni 2010

Liksom jag noterat i tidigare blogginlägg har Helsingfors stad medvetet fördröjt planeringen av Östersundom genom att inte föra vidare utredningarna om spårvägsalternativ till stadsplaneringsnämnden. Fördröjningen är intressant med tanke på den brådska det ansågs vara att inkorporera sydvästra Sibbo. Helsingfors stadsfullmäktige tog den 21 juni 2006 initiativet till en ändring i kommunindelningen i brådskande ordning. Brådskan motiverades bl.a. med att ett framsjutande av beslutet eller initiativet till följande möte i slutet av augusti kunde ha fördröjt ändringen i kommunindelningen med ett år och därigenom även ha fördröjt utvecklingen av området.

Mot stadsfullmäktiges beslut från den 21 juni 2006 lämnades det in flera besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol. I besvären påstods det bl.a. att beslutet stred mot förvaltningslagen, då det tagits i brådskande ordning. I sin motförklaring hävdade Helsingfors bl.a. att ifall initiativet skjutits fram till augusti så skulle "de statliga myndigheterna under rådande omständigheter inte hade hunnit bereda ändringen i kommunindelningen och fatta beslut i början av år 2007" så att "beslutet om kommunindelningen vinner laga kraft i början av år 2008". Enligt motförklaringen skulle ett senareläggande av ikraftträdandet av ändringen i kommunindelningen med ett år "medföra betydande olägenheter för utvecklingen i huvudstadsregionen och den allmänna nyttan". (Se "Förklaringar och motförklaringar. Den 5 april 2007".)

Helsingfors förvaltningsdomstol hänvisar i sitt beslut från den 14 december 2006 till Helsingfors ovannämnda motriveringar till att ta beslutet eller initiativet i brådskande ordning.

I HFD:s beslut i samma ärende från den 23 maj 2007 ställer sig högsta förvaltningsdomstolen utan desto mera motiveringar bakom Helsingfors försvaltningsdomstols bedömning, fastän det vid den aktuella tidpunkten var klart att "de statliga myndigheterna" trots allt inte hade hunnit bereda färdigt ändringen i kommunindelningen i början av år 2007.



I verkligheten berodde brådskan i juni 2006 på att statsminister Matti Vanhanen och kommunminister Hannes Manninen måste hinna förbinda sig att förverkliga en ändring i kommunindelningen innan man slöt överenskommelsen om Paras-ramlagen. Denna överenskommelse kunde man inte flytta fram till augusti.

Port Grimaud. Den 3 juni 2010

I gårdagens blogginlägg "Granön saari Sipoossa. Den 2 juni 2010" noterade jag att Helsingfors stadplaneringskontor har betaversioner av kontorets webbsidor. Dessa har varit tillgängliga för vem som helst, inklusive Googles sökrobotar. Man kommer inte alltid in på sidorna, men de finns cachade på Google. Något speciellt intresant har jag inte hittat på dessa sidor. Man kunde ju ha tänkt sig förslag på uppdateringar av sidorna för Östersundmprojektet. Lite ironi eller självironi från kontorets eller webmasters sida har jag ändå hittat. På sidan "Faktum" (cachad) hittar man en bild över Port Grimaud i franska Rivieran. Tydligen har man tyckt att den spektakulära (och stulna) bilden är så vitsig i sammanhanget att man använt den på flera sidor. Och visst är bilden träffande när det gäller Helsingfors planer för Östersundom.

Granön saari Sipoossa. Den 2 juni 2010

I gårdagens blogginlägg "ei vielä julkaistu. Den 1 juni 2010" noterade jag att Helsingfors stadsplaneringskontor på listan över "kommande" utredningar har utredningar som varit färdiga i flera månader men som man av någon orsak inte publicerat eller officiellt delgett berörda nämnder. Här är man inte konsekvent. På listan över "färdiga" utredningar finns utredningar som lika så inte publicerats men blivit färdiga betydligt senare. Igår lades till lisan över färdiga utredningar Eveliina Harsias diplomarbete "Omavaraisuus maankäytön suunnittelun tavoitteena, esimerkkialueena Granön saari Sipoossa". Utredningen finns omnämnd även på stadplaneringskontorets betaversion av sidorna för Östersundom. Vad jag vet har inte heller denna utredning publicerats. Enligt planerna skulle utredningen i själva verket vara färdig först i sommar.

Intressant med Harsias utredning är att den berör ett område som inte alls hör till inkorporeringsområdet, men som Helsingfors torde ha lovat få under förhandlingar år 2006. Utredningen gäller alltså Granö, som fortfarande hör till Sibbo kommun. Däremot hör Granö till området som planeras ingå i en gemensam delgeneralplan. Harsias planerade utredning har i själva verket behandlats av planläggsningssektionen och kommunstyrelsen i Sibbo i början av året. Av protokollutdraget "Planeringsprinciper för Granö" framgår tydligt att Helsingfors minsann inte vill planera Granö enbart för rekreationsbruk.

Jag återger här valda delar av det ovannämnda dokumentet:

Helsingin ja Vantaan kaupungit valmistelevat yhdessä Sipoon kunnan kanssa Östersundomin yhteisen osayleiskaavan työohjelmaa, jonka pohjalta Sipoo, Helsinki ja Vantaa aloittanevat yhteisen osayleiskaavan laatimisen. Sipoon osalta yhteiseen osayleiskaavaan kuuluu Granön saari, Helsingin osalta Östersundomin liitosalue ja Vantaan osalta alueita liitosalueen välittömästä tuntumasta. Yhteistyön pohjaksi on tarpeen määritellä millä periaatteilla Granön saarta suunnitellaan. ...


Lopputyön tavoitteena on:
- Määrittää suunnittelufilosofia, johon työ perustuu
- Laatia omavaraisen asuinalueen järkevät kriteerit (omavaraisuusaste, tilavaraukset, jne.)
- Selvittää, mitkä ovat arkkitehtuurin keinot tällaisen alueen aikaansaamiseksi.
- Muodostaa ekotehokas asuin- ja virkistysaluesuunnitelma omavaraisuuden kriteerien pohjalta
- Suunnitella kirjava ja omaleimainen alue, jossa elämisen eri osa-alueet sekoittuvat ekologisesti kestävällä tavalla ja johon asukkaat voisivat juurtua.
- Innovoida Granön kaltaisen alueen käyttömahdollisuuksia
- Tutkia, mikä on alueelle sopiva asukasmäärä. Arvioida laskennallisesti (vaihe 1), vertailla tilasuunnittelun ja rakennustehokkuuden avulla (vaihe 2) ja päätyä tulokseen vaikutusten arvioinnin avulla (vaihe 3).
- Esittää vaihtoehtotapa lähestyä uuden alueen suunnittelua ...


Utvecklingsdirektörens förslag
Planläggningssektionen beslutar föreslå för kommunstyrelsen att randvillkoren för planeringsprinciperna för Granö utreds i ett slutarbete på Aalto universitetet. ...

Om beslut tas att påbörja utarbetandet av den gemensamma delgeneralplanen för Östersundom, avlägsnas Granö och Kärringholmen på öns västra sida samt de närliggande skären från delgeneralplanen för skärgården och kusten. Åsikter som gäller det här området behandlas i sambad med förberedelsefasen för den gemensamma delgeneralplanen för Östersundom. Styrande planeringsprinciper för Granö förs till lanläggningssektionen och kommunstyrelsen för behandling under våren 2010. ...

Beslut
Kommunstyrelsen godkände en hälligt fö redra gandens förs lag. Därtill beslöt kommunstyrelsen att randvillkoren för planeringspriciperna för Granö bör utredas i en god växelverkan med invånarna i skärgården och beslutsfattarna i kommunen.

ei vielä julkaistu. Den 1 juni 2010

Helsingfors stadsplaneringskontor har idag plötsligt uppdaterat webbsidan "Selvitykset" med utredningarna om Östersundom. I förteckneingen över färdiga utredningar har några några nya utredningar gjorda av andra än Helsingfors tillkommit - med eller utan länkar till utredningarna, men speciellt intressant finner jag det att det om de "kommande" utredningarna om metro och snabbspårväg inte längre heter "alkuvuonna 2010". Före den 8 februari stod det om utredningarna att de skulle vara färdiga före slutet av januari, men när man kom till februari och utredningarna inte ännu publicerats, byttes "tammikuun loppuun mennessä" ut mot "alkuvuonna 2010". (Se "Veneilyn tarpeita. Den 6 mars 2010".) Nu medger man alltså att utredningarna var färdiga redan "i början av året", fastän de inte ännu publicerats.

På listan över "kommande" utredningar finns även några andra färdiga utredningar som ännu inte publicerats, men däremot saknas utredningen "Ekologiset käytävät Helsingin liitosalueella", som gjorts av Tampereen teknillinen yliopisto och som åtminstone jag har haft tillgång till. (Se "Ekologiset käytävät Helsingin liitosalueella. Den 21 april 2010".) Eller har man döpt om utredningen till "Kaupunkiekologia" eller "Puroselvitys"? Det skulle verkligen vara att föringa betydelsen av ekologiska korridorer.

Vad jag inte tidigare noterat att man på sidan "Liikenne" på samma webbplats redan sedan den 27 april medger att utredningarna om alternativen för spårvägslösningar varit färdiga sedan januari. Här noteras det även att en detaljerad planering av Östersundom inte ka inledas innan man valt lösning för spårvägsförbindelse. Genom att inte publicera utredningarna och skjuta upp valet av spårvägsalternativ fördröjer man alltså medvetet planeringen av Östersundom.