Stadsfullmäktige i turen. Den 2 oktober 2010


Föredragningslistan för Helsingfors stadsfullmäktiges möte nästa onsdag har publicerats. Som väntat ingår ett ärende med rubriken "Helsingin, vantaan ja sipoon kuntien yhteisen östersundomin yleiskaavatyön käynnistäminen". I praktiken förväntas stadsfullmäktige godkänna samma förslag som redan godkänts av stadsstyrelsen den 13 september och stadsplaneringsnämnden den 26 augusti. Fullmäktige förväntas även besluta att "kaavoitus käynnistetään, mikäli Vantaan kaupunki ja Sipoon kunta tekevät vastaavat päätökset, edellä esitetyn menettelytavan mukaisesti ja esityslistan tämän asian liitteinä olevien osallistumis- ja arviointisuunnitelmaluonnoksen, työohjelman ja alustavan sopimusluonnoksen pohjalta." Därmed förväntas fullmäktige även besluta att planeringen skall utgå från metroalternativet. Jag har svårt att se betydelsen av att det i föredragningslistan även noteras att "Khs edellyttää, että suunnittelussa tutkitaan sekä metroon että pikaraitiotiehen perustuvat kaupunkirakenteet." I verkligheten har man i planeringen redan undersökt både metro- och snabspårvägsalternativen, men beslutet att välja mutkametro som utgångspunkt för planeringen togs på tjänstemannanivå innan de förtroendevalda ens fick se utredningarna.


På stadsplaneringskontoret förefaller man utgå ifrån att stadsfullmäktige endast agerar gummistämpel. På kartan över planeringen i Helsingfors finns området för den gemensamma generalplanen redan markerad, även då det gäller de områden av Storöstersundom som hör till Vanda och Sibbo.



På den digitala kartan över aktuella planer kan man även notera att Helsingfors skall bygga busshållplatser i Landbo. Den nya vägen till den "tillfälliga simstranden" på Husö hittar man däremot inte på kartan.



600 hektar mot 4 hektar. Den 1 oktober 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsinki haluaa vaihtaa Sipoonkorven maita". Helsingfors stad vill enligt artikeln byta bort 600 hektar i Sibbo storskog motsammanlagt 4 hektar i Hermanstad och Malmgård. Det handlar om två fastigheter som staten redan tidigare erbjudit staden.

  Rubriken på huvudnyheten på paradsidan av gårdagens nummer av Helsingin Sanomat lyder "Metro joutuu sopeutumaan Sipoonkorven ekokäytäviin".

  Speciellt anmärkningsvärt finner jag det att Tuomas Rajajärvi på paradsidan plötsligt hävdar att de ekologiska korridorerna passar in i stadens planer ("istuvat kaupungin suunnitelmiin").

 
Rubriken inne i tidningen lyder, liksom jag redan noterade i gårdagens blogginlägg, "Lehtomäki: Sipoonkorven ekokäytävät turvataan". Jag citarar ur artikeln:

 
Hallituksen eilen linjattu tahto kuitenkin on saada mukaan myös Helsingin omistamia maita. Niitä hankittaisiin maavaihdoin eli antamalla tilalle valtion maita. Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston päällikkö Tuomas Rajajärvi ei näe asiassa ongelmaa, sillä kyseisillä alueilla ei ole rakentamispaineita. "Maankäytön suunnittelun kannalta on periaatteessa luontevaa, että alueet tulisivat osaksi kansallispuistoa", Rajajärvi kommentoi tuoreeltaan keskiviikkona.

Dess värre är är det någonting som inte stämmer. Tuomas Rajajärvis uttalande stämmer inte alls överens med vad han tidigare i år sagt i Helsingin Sanomat. Inte stämmer hans uttalande heller överens med Helsingfors utlåtande över Forsstyrelsens förslag till nationalpark. Om de ekologiska korridorerna som bör tryggas skulle representera de områden som på Helsingin Sanomats karta markerats som ekologiska korridorer, kunde man med det samma glömma metrolinjen i allmänhet och det aktuella alternativet mutkametro med det samma.

  Jag vill i sammanhanget passa på att påminna om Helsingin Sanomats artikel "Sipoo ei halua Helsinkiä metsiinsä" från 14.1.2006. Här anses det minsann föreligga ett tryck på skogen (korpi). Jag citerar:

 
Pajusen mukaan Vuosaaren sataman avaamisen myötä pääkaupunkiseudun rakenteessa tapahtuu merkittävä painopisteen muutos kohti itää. "Silloin ei ole järkevää, että pääkaupunkiseudun, Helsingin, Vantaan ja Keravan rajalta alkaa tällainen erämaa." Luoma kuuntelee Pajusta ja plärää kalenteriaan. "Tämä vastaa kyllä menneen maailman Sipoo-kuvaa", hän kuittaa. "Etelä-Sipoosta keskusteltaessa johtaa harhaan se, että siinä ei huomioida Sipoonkorpea. Se antaa väärän kuvan, ettei täällä olisi kuin metsää ja korpea vain", Luoma selittää. Luoman mukaan Sipoo haluaa säilyttää yli 7000 hehtaarin kokoisen Sipoonkorven talousmetsänä. Helsingin maanomistuksista merkittävä osa on juuri siellä.

 


Helsingfors plötsliga vändning är åtminstone inte enbart ett missförstånd från Helsingin Sanomats sida. Tvärtom förefaller tidningen förmedla de signaler som Helsingfors just nu vill ge. Helsingfors stad publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Apulaiskaupunginjohtaja: hallituksen linjaus Sipoonkorvesta lähtölaukaus neuvotteluille". Här prisar biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä regeringens linje. Nyheten om att Helsingfors vill byta bort mark spred sig snabbt i medierna.

 
Svenska Yle publicerade igår på en eftermiddagen en nyhet med rubriken "Helsingfors vill slippa nationalpark".

 
Tidigare hade Yle på samma adress publicerat en text med rubriken "Regeringen överens om Sibbo storskog".

Finska Yle publicerade igår på eftermiddagen en text med rubriken "Helsinki haluaa luopua Sipoonkorven maista".

 
I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Regeringen tog ställning för nationalpark". Borgåbladet noterar att De gröna genom Tuija Brax vill ta hem äran.

  På De grönas webbplats publicerades igår ett blogginlägg av Tuija Brax under rubriken "Sipoonkorvesta tulee kansallispuisto!"

 
I ett inlägg med rubriken "Jätevesiä ja Talvivaaraa – ei! Nyt tarvitaan parempaa luettavaa" på Greenpeaces blog förhåller man sig skeptiskt till gårdagens nyhet.

 
I diskussionsspalterna på Helsingin Sanomats webbplats lyckades man få frågan om Sibbo storskog till en språkfråga. Argumenten låter mycket bekanta.

 

Sibboparken i regeringens aftonskola. Den 30 september 2010


Helsingin Sanomat publicerade på kvällen en artikel med rubriken "Hallitus jätti Sipoonkorven kansallispuiston aluerajauksen auki". Jag citerar ur artikeln:


Erityisesti kiistaa on aiheuttanut se, laajennetaanko puiston alue Östersundomissa Porvoonväylän eteläpuolelle. Helsingin mukaan puisto voisi laajimmillaan häiritä Östersundomin tulevan asuinalueen rakentamista.

Vaikkei hallitus vielä ole ottanut aluerajaukseen kantaa, on ympäristöministeri Paula Lehtomäki (kesk) sitä mieltä, että vain tien pohjoispuoliset osat pitäisi liittää kansallispuistoon. Lehtomäki toisti kantansa iltakoulussa keskiviikkona.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår artiklar med rubrikerna "Lehtomäki: Sipoonkorven ekokäytävät turvataan" och "'Kunhan ei tule mitään ylimääräistä'".



I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Inget beslut om Sibboparken". Hufvudstadsbladet publicerade igår kväll en artikel med rubriken "Nationalparken dröjer". Jag citerar:


Tanken är att nationalparkens kärna ska utgöras av statens skyddsområden men vi vill ännu förhandla om Helsingfors stads roll, sade miljöminister Paula Lehtomäki (C) efter regeringens aftonskola på onsdagskvällen. ...

Regeringen utgår från att staten ska kunna byta till sig de områden i Sibbo storskog som Helsingfors stad äger. Då kunde parken bli större från början. Nationalparker kan endast inrättas på statens marker. I storskogen äger staten 1 800 hektar skyddsområden. Frågan är till vilket pris Helsingfors går med på ett markbyte.

Därför är det också oklart var nationalparkens gräns ska dras.



Yle publicerade på kvällen en notis med rubriken "Hallitus Sipoonkorven takana".


Finlands naturskyddsförbund publicerade redan igår kväll ett meddelande med rubriken "Sipoonkorpeen tulee kansallispuisto". Jag återger meddelandet här i sin helhet:


"On hienoa, että hallitus oli iltakoulussa Sipoonkorven kansallispuiston takana. Tärkeää on, että hallitus lupasi turvata myös kansallispuiston ekologiset yhteydet ja aloittaa maanvaihdot Helsingin kanssa. Jatkovalmistelussa kansallispuistoon tulee lisätä vielä merenrannikon Natura-alueet", toteaa luonnonsuojeluasiantuntija Tapani Veistola Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan ympäristönsuojelupiiristä.

Sipoonkorpi on tärkeä sekä luonnolle että virkistyskäytölle. Kasvava pääkaupunkiseutu tarvitsee kaksi keuhkoa. Sipoonkorpi olisi Helsingille itäinen Nuuksio.

Luonnonsuojeluliitto ja Natur och Miljö tekivät esityksen Sipoonkorven kansallispuistosta ympäristöministeriölle vuonna 2006. Maassamme on nyt 35 kansallispuistoa. Hallituksen esitys Selkämeren kansallispuistoksi on jo eduskunnassa. Sipoonkorvesta tulee maamme 37:s kansallispuisto.



Omfattningen är öppen. Den 29 september 2010



Sibbo kommunpublicerade för ett par dagar sedan en sida med rubriken "Delgeneralplan för Östersundom" ("Östersundomin osayleiskaava"). I den svenska texten kan man läsa att en gemensam generalplan planeras bl.a. för "delar av stadsdelarna Länsimäki, Vaarala och Ojanko". I texten talas det korrekt om gemensam generalplan och inte om gemensam delgeneralplan så som i rubriken. Vidare kan man läsa att "Sibbo beslutar hösten 2010 om medverkan i den gemensamma generalplanen och om omfattningen på det område som ska ingå i planen." Det är alltså i princip fortfarande möjligt att Majvik-området inte ingår i den gemensamma generalplanen. I varje fall är det öppet hur stor del av Sibbo som skall ingå. Att gränserna är fastslagna framgår även ur kartan på den aktuella sidan. Från Sibbo kommuns sida länkas det till Helsingfors stadsplaneringsnämnds sida för projektområdet Östersundom.



Helsingfors idrottsverk annonserar efter en jurist. Till uppgifterna för idrottsverkets jurists hör att vara sekreterare i idrottsnämnden, men den nuvarande juristen har även i egenskap av vikarie för förvaltningsavdelningens avdelningschef fått svara på frågor om idrottsverkets olovliga och olagliga vägprojekt på Husö. Den som söker tjänsten borde kanske vara medveten om att "stadens högre ledning" förutsätter att idrottsverket utan officiella beslut planerar och förverkligar projekt som strider mot markanvändnings- och byggnadslagen samt naturvårdslagen.




Något lov för en simstrand finns inte ännu, men idrottsverket har denna vecka fortsatt med förverkligandet av den "tillfälliga simstranden". Bilderna nedan är tagna idag.

















Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Nationalparken dröjer".

Typologi. Den 28 september 2010




I inlägget " Långören. Den 26 september 2010" redogjorde jag för diplomarbetet "Asumista saaressa - Suunnitelma Helsingin Långöreniin". Ett annat diplomarbete från Tampereen teknillinen yliopisto är "Luonto kaupungissa - Kaupungin ja luonnon kokoavat typologiat Östersundomiin" av Minttu Kervinen. Kervinens arbet är intressant så till vida att hon även deltagit i beställningsarbetet "Östersundomin osayleiskaavan kaupunkiekologinen ohjelma". I själva verket är innehållet i diplomarbetet delvis samma som stadsplaneringskontorets märkliga "ekologiska" utredning. Detta gäller t.ex. kartan ovan, som inte skall tolkas allt för konkret. Månne inte Kervinens arbete, eller titeln på diplomarbetet, har inspirerat intrevjun "Östersundom – kaupunki luonnossa, luonto kaupungissa" (Östersundom - staden i naturen, naturen i staden) på Ekonomi- och planeringscentralens webbplats.


Jag noterar för övrigt att gränsen mellan Vanda och Helsingfors även på kartorna i Karvinens arbete följer den gamla dragningen av Österleden. (Se nedan.)


Dödläge. Den 27 september 2010



I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en intervju med Jan Vapaavuori. Vapaavuori säger här att det var nödvändigt med en lösning på "dödläget" som uppkommit under årtionden.






Vapaavuori tar även ställning för östmetron.




Den översta bilden är ur Wikipedia.

Långören. Den 26 september 2010


Östersundomprojektet har gett möjligheter till akademiska studier. Ett i mängden är Essi Wallenius diplomarbete "Asumista saaressa - Suunnitelma Helsingin Långöreniin", som är daterat 21.04.2010. Diplomarbetet, som är gjort vid Tampereen teknillinen yliopisto, skulle kunna avfärdas som en akademisk övning utan verklighetsanknytning, ifall Wallenius inte samarbetat med Helsingfors stadsplaneringskontor, som försett henne med material, som delvis inte varit tillgängligt för allmänheten. På bilden ovan syns förutom Långören Torpviken och Husö, där Helsingfors idrottsverk har byggt den kontroversiella "räddningsvägen" invid Natura 2000 området.


Simstranden på Husö syns även på en karta i Wallenius arbete. Det handlar här eventuellt om den färdiga inofficiella simstranden, som idrottsverket har ansökt om att få bygga om till en "tillfällig simstrand". Alternativet är att Wallenius före andra informerats om planerna på en "tillfällig simstrand".



Åtminstone när det gäller alternativen för metro har Wallenius haft tillgång till opublicerad information. Mutkametro-alternativet finns redan med som en utgångspunkt för Wallenius arbete. Här finns å andra sidan även en alternativ linje från Nordsjö. Dessutom stämmer placeringen av metrostationer inte helt överens med det valda alternativet för metro.




Jag noterar för övrigt att gränsen för inkorporeringsområdet på kartorna i Wallenius arbete, liksom i metroutredningen, följer Österledens gamla sträckning, i överensstämmelse med inrikesministeriets tolkning av statrådets Sibbobeslut.




Busslinjerna i Wallenius arbete stämmer till skillnad från metrolinjen inte alls överens med de aktuella planerna för en linje för matartrafik från Husö via Björnsö och Björkudden till Zachrisbacken.



I Wallenius arbete ingår en karta över Natura-områdena och Sibbo storskog. Ur kartan framgår tydligt hur Långören ligger inklämt innanför Natura-området. Natura 2000 uppmärksammas ganska mycket i arbetet, men Wallenius kommer fram till en enkel lösning:


Aluetta sivuavaa Natura-aluetta ei poisteta, mutta hoidetaan ja siistitään asianmukaisella tavalla.

Någon större hänsyn till bestämmelserna om skydd av Natura 2000-områden tar Wallenius dock inte.