Kommunstyrelsen godkände förslaget. Den 20 oktober 2010

Kommunstyrelsen i Sibbo godkände på sitt möte i går förslaget till en gemensam generalplan i Östersundom med omnejd. Yle har på morgonen publicerat en nyhet med rubriken "Snart torde planeringen av Östersundom inledas". Yle skriver att "Ännu skall fullmäktige i både Vanda och Sibbo ta beslut i frågan", men i verkligheten bordlade stadsstyrelsen i Vanda ärendet på sitt möte senaste vecka och torde inte godkänna förslaget till en Östersundom-kommittée enligt den av Helsingfors föreslagna modellen. (Se "Toimielimen tulisi muodostua luottamushenkilöistä. Den 13 oktober 2010".)

Sibbesborg eller Suur-Söderkulla. Den 19 oktober 2010

Kommunstyrelsen i Sibbo tar idag ställning till Helsingfors initiativ till en gemensam heneralplan för Östersundom med omgfivning. Samtidigt som man skall taa ställning till om Majvik och Granö skall ingå i en gemansam generalplan har man i Sibbo visioner om ett "Sibbesborg" med upp till 100 000 invånare. Läs Borgåbladets artikel "Sibbesborg blir internationellt stadslaboratorium". Bilden ovan är ur ur Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" från augusti 2009. Här är modellen Sibbesborg eller Suur-Söderkulla ett alternativ till Suur-Östersundom. Sibbo planerar en planeringstävling för "Sibbesborg" tillsammans med bl.a. Tekniska högskolan (Aalto-universitetet). Sibbo har även samarbetat med högskolan då det gäller idéer för planeringen av Granö.



Granö har varit ett centralt objekt i kursen "Johdatus yhdyskunta- ja kaupunkisuunnitteluun" vid tekniska högskolan denna höst. Bilden eller dian nedan ingår i ett par olika presentationer från skilda föreläsningar.

Virkamiesten omavaltaisuus. Den 18 oktober 2010

I dagens sändning av Uudenmaan uutiset ingick ett inslag om Östersundom och bl.a. det olovliga bygnadsbarbetet på Husö. Se sändningen på Yle arenan!







Yle publicerade idag på eftermiddagen på Internet den aktuella nyheten under rubriken "Helsinki ja luonnonsuojelijat törmäyskurssilla Östersundomissa". Jag återger här inledningen på texten:

Luonnonsuojelu ja Helsingin rakentamistavoitteet ovatkin alueella paikoitellen pahassa ristiriidassa. Luonnonsuojelijoiden mukaan Östersundomin suunnittelussa on edetty väärässä järjestyksessä. Ennen kaavoituksen aloittamista olisi pitänyt tehdä polittiset päätökset joukkoliikenteestä ja rantojen käytöstä, summaa Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen hallituksen jäsen Anneli Mikkonen.

– Nyt tässä on ollut päällimmäisenä vain nopea kaavoittaminen.

Erityisesti Mikkosta närästää Talosaareen ilman lautakuntapäätöstä jo rakennettu huoltotie, jota hän pitää esimerkkinä virkamiesten omavaltaisuudesta.

– Kaupungin tavoite on ollut se, että päästään käsiksi Naturaan ja toisaalta heikentää näitä luontoarvoja joita täällä Talosaaressa on.

Kardborre. Den 17 oktober 2010

Helsingfors naturskyddsförening (Helsingin luonnonsuojeluyhdistys) ger årligen ut en tidskrift med namnet Takiainen. (Takiainen är karrdborre på svenska.) Tidskriften finns även i pdf-format på Internet. I årets nummer, Takiainen 2010, finns speciellt två texter som berör inkorporeringsområdet och fallet Sibbo. Jag citerar ur artikeln "Kuka päättää kaavasta" av Mikko Niskasaari:

Helsingin kaupungin johdossa ei ilmeisesti täysin ymmärretty, millaista aluetta he ovat hankkimassa, kun valtioneuvostolle jätettiin hakemus Lounais-Sipoon liittämisestä kaupunkiin. Alueelle ideoitiin valtavia asukasmääriä ottamatta huomioon sen luonnonoloja ja suojelukohteiden mittavuutta. Hanketta kaupattiin metropolialueen kasvattamisen tärkeydellä, mutta ei muistettu samaisen alueen virkistystarpeita.

En annan artikel med rubriken "Metsästä merelle" handlar om Sibbo storskog och Östersundom fågelvatten. Slutet av artikeln, som jag återger här, handlar om skyddet av Natura 2000-områdena i Östersundom:

Kaavoittamisesta vastaava apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä sanoo, ettei Natura-alueisiin puuttuminen käy. ”Alueella on voimassa Itä-Uudenmaan maakuntakaava. Laillinen järjestys on joko muuttaa maakuntakaavaa tai laatia kuntien yhteinen yleiskaava. Helsinki on pitänyt parhaana yhteistä yleiskaavaa, myös Vantaa ja Sipoo ovat olleet tästä kiinnostuneita. Se on kuitenkin herkkää työtä, perusasiat on hyväksyttävä yksimielisesti". "Östersundomissa on oltava kolmesta asiasta yksimielisyys: raideliikenneratkaisusta, Sipoonkorvesta ja Natura-alueista", Penttilä sanoo. Myös ympäristöministeriön virkamieskunnassa Natura-alueille rakentamista pidetään mahdottomana ajatuksena. "Sille ei ole perusteita", kuittaa hallitussihteeri Heikki Korpelainen. "Naturan suojelutavoitteesta poikkeamiselle on neljä edellytystä. Hankkeelle ei ole vaihtoehtoa: sille on oltava yleisen edun kannalta pakottava tarve. Suojelumenetykset on kompensoitava muilla alueilla ja heikentämisestä on pyydettävä EUkomission lausunto. Jos nämä edellytykset täyttyvät, hallitus voi periaatteessa antaa luvan poiketa Natura-suojelusta, mutta ehdot ovat erittäin tiukat."

"EU:ssa hyväksytyt poikkeustapaukset ovat olleet laajoja infrastruktuurihankkeita, kuten maan eri osia yhdistävät moottori- tai rautatieyhteydet tai koko valtakunnalle tärkeät suuret satamahankkeet. Ne ovat koko yhteiskunnalle tärkeitä, sellaisia joita ilman yhteiskunta ei tule toimeen", Korpelainen selventää. Östersundomissa Naturaalueille pyrkimisessä on kysymyksessä kalliiden rantatonttien hankkimisesta maksukykyisille, mikä tuskin on yhteiskunnan elinehto.

Asiaan vaikuttanee myös se, että Helsingin kaupungin asutukselle jo kaavoittamille alueille mahtuu uusia asuntoja kuuden miljoonan kerrosneliön verran. Se on lähes kolmannes kaupungin nykyisten asuntojen pintaalasta. Tämän lisäksi kaavoitetaan entiset teollisuusalueet Jätkäsaari, Kalasatama ja osa Laajasaloa. Yksin Jätkäsaareen kaavaillaan 15 000 asukasta.

Jag kan erkänna att jag inte tidigare hållit i ett exemplar av Takiainen förrän jag igår då jag vandrade på Husö på väggen till Torpet hittade ett exemplar av årets nummer.




Byggandsarbetet på Husö verkar vara avslutat för detta år. Arbetet med vändningsplatsen på den yttersta udden torde lämnas på hälft, då det inte beviljats något tillstånd för den tänkta badstranden. Åtminstone hade grävmaskinen körts upp på ett flak. Bilderna nedan är tagna igår. Då det är lågvatten ser man tydligt att en siinstrand inte är möjlig utan muddring. Vid lågvatten syns även pålar från den gamla bryggan.

Ei vielä nimeä. Den 16 oktober 2010

Finlands naturskyddsförbund (Nylands naturskyddsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening) har för ett par veckor sedan publicerat under rubriken
"Ehdotus kansallipuistoksi ja ekologiksi yheyksiksi sekä Helsingin kaupungin liikenne suunnitelmia samalla kartalla" publivcerat kartor med de tre alternativa spårvägslösningarna för Östersundom. Metrolinjen och snabbspårvägslinjerna har ritats ut på kartan med naturskyddsorganistaionernas förslag till nationalpark och ekologiska korridorer. Gärna kunde man även ha ritat in lederna för matartrafik, speciellt den planerade vägen från Sundberg över Husö och Björnsö till Zachrisbacken.




Lite komiskt finner jag det att även naturskyddarna använder namnet "Ei vielä nimeä" för den eventuella metrostationen i Västerkulla. Namnet härstammar från en karta i Helsingin Sanomat, som publicerades före metroutredningen. (Se "Föråldrade utredningar publiceras. Den 29 augusti 2010", "Kylmää kyytiä. Den 18 augusti 2010".) Man kan fråga sig varför Helsingin Sanomat samarbetar med stadsplaneringskontoret i Helsingfors. Samarbetet kunde förklaras med att tidningens allmänna linje är att ställa upp på den politiska maktens sida. Tidningen är t.ex. känd för att stöda regeringen, oberoende vilka partier som är med i regeringen. En annan förklaring är att både Helsingin Sanomat och stadsplaneringskontoret drar nytta av samarbetet. Så här fungerar det ju ofta inom mindre seriösa medier. Helsingin Sanomat presenterar och försvarar Helsingfors planer enligt stadsplaneringskontorets önskemål; stadsplaneringskontoret läcker i gengäld information till Helsingin Sanomat innan ens de förtroendevalda har fått ta del av informationen.

Planläggningssektionen godkände förslaget. Den 15 oktober 2010

Planläggningssektionen i Sibbo godkände på sitt möte i onsdags utvecklingsdirektörens förslag att tacka ja till Helsingfors initiativ till en gemensam generalplan för Östersundom med omnejd. Detta framgår ur föredragningslistan för Sibbo kommunstyrelses möte den 19 oktober. Beslutet är med tanke på det politiska klimatet i Sibbo föga överraskande. Kommunstyrelsen föreslås i sin tur föreslå för kommunfullmäktige i Sibbo att Sibbo kommun deltar i uppgörandet av en gemensam generalplan för Östersundom enligt Helsingfors stads framställan. Tar kommunfullmäktige på sitt nästa möte ställning till tf. ekonomi- och förvaltningsdirektörens förslag, så hinner Sibbo svara på Helsingfors initiativ före Vanda.


I samband med Sibbofrågan framställdes det som ett problem att Sibbo och Helsingfors hörde till olika landskapsförbund. Nu när de två kommunerna från och med årsskiftet hör till samma landskapsförbund vill Helsingfors köra över landskapsplanen och landskapsförbundet. I sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 6 oktober motiverade Osmo Soininvaara den gemensamma generalplanen med att den ger möjlighet för Helsingfors att planera utan att behöva förhandla med Esbo. Man kan fråga sig om en gemensam generalplan för Storöstersundom motsvarar lagstiftarens avsikt. Tänk om Esbo i sin tur gör upp en gemensam generalplan med Nurmijärvi? Knappast skulle miljöministeriet godkänna en dylik generalplan.

Bro. Den 14 oktober 2010

I gårdagens blogginlägg "Toimielimen tulisi muodostua luottamushenkilöistä. Den 13 oktober 2010" noterade jag artikeln "Suurten suunnitelmien saari" i Helsingin Sanomat. I artikeln kan man även läsa om planerna på en bro till Granö. Jag citerar:

Granöhön suunnitellaan noin 600-metrisen sillan rakentamista mantereelta....
Jos silta joskus rakennetaan, Granön väkimäärä nousee rajusti. Sillan rakentaminen edellyttäisi ainakin paria tuhatta pysyvää asukasta.

Planerna på en bro kan även ses på en karta som publicerades tillsammans med ovannämnda artikel. Bron nämns även i en kortare text med rubriken "Granössä on jäljellä vapaita rantoja". Jag citerar:

Helsinki ja Vantaa aikovat valmistella Östersundomiin ja lähialueille yhteisen maankäyttösuunnitelman.
Granön lähtökohtia pidetään hyvinä. Loistaviksi ne muuttuvat, jos sinne rakennetaan silta.
Granöhön on arvioitu mahtuvan niin ulkoilua, asumista, matkailua, yritystoimintaa kuin siirtolapuutarhoja.

Planerna på en bro till Granö synns även på stadens digitala karta med "arbeten och evenemang i gator och parker". Sedan augusti har man gjort geologiska undersökningar i sundet mellan Ribbingö och Granö. På kartan hittar man allehanda offentliga och privata arbeten, inklusive byggandet av en borrbrunn för jordvärme på Ribbingö och förnyande av busshållplatser längs Nya Borgåvägen. Byggnadsarbetet på Husö finns däremot inte med.



I Vanda förhåller sig beslutsfattarna kritiskt till förslaget på en Östersundom-kommitté bestående av endast tjänstemän. Vandas inställning i frågan borde inte komma som någon överraskning. Helsingin Sanomat skrerv i ledarartiken "Helsingin ja Vantaan sovittava kaavariitansa" (se "Menettelytapariita. Den 7 december 2009") följande:

Menettelytapariita koskee sitä, voiko vaadittava yhteinen toimielin olla suppea virkamiesryhmä. Helsinki on halunnut järjestää asian näin olettaen, että valmistelussa olisi helpompi ratkaista kiperimmät ongelmapaikat ilman poliitikkoja. Ongelmat liittyvät ennen muuta Sipoonkorven ja natura-alueen rajauksiin, joita Helsinki haluaa säätää saadakseen kyllin rakennuspaikkoja väkilukutavoitteen saavuttamiseksi.
Vantaa suhtautuu näihin rajantarkistuksiin pidättyvästi. Luontorajauksen lisäksi tärkeä yhteinen ratkottava on raideliikenteen linjaus. Sipoosta suunnittelualueeseen kuuluu Granö, josta Helsinki omistaa pääosan. Saari tullee virkistyskäyttöön.
Puhdas virkamiestoimielin ei miellytä Vantaan kaavoituksen apulaiskaupunginjohtajaa Jukka Peltomäkeä. Vantaa haluaa osayleiskaavan valmisteluun poliittisen edustavuuden.
Jos menettelytapaskisma ei ratkea, edessä on maakuntakaavan odottelu. Helsinki ei voi pakottaa naapureita yhteistyöhön.

Man kan fråga sig varför Helsingfors föreslår en tjänstemannakommitté som man vet att Vanda inte kan godkänna.