Presidenten i Sibbo storskog. Den 22 oktober 2010

I mitt blogginlägg "4 000 kvm råmark. Den 18 september 2010" berättade jag om förslaget om att Helsingfors stad köper en halv fastighet på 0,4 hektar i Gumböle. Nu torde det vara klart att staden nöjer sig med halva fastigheten. På föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i måndag ingår ett förslag enligt vilken staden inte utnyttjar sin förköpsrätt att käpa den andra halvan av fastigheten. I motiveringarna lyder enligt följande:

Esittelijä toteaa, ettei kaupungilla ole tarvetta hankkia omistukseensa koko tilaa rakennuksineen. Östersundomin kaavoituksen helpottamiseksi ja alueen toteutuksen varmistamiseksi kaupunki on kuitenkin neuvotellut ostajan kanssa kiinteistökaupan, jossa kaupunki ostaa tilasta noin 4 000 m2:n suuruisen rakentamattoman määräalan.

Medierna har uppmärksammat president Tarja Halonens "landskapsbesök" i Helsingfors igår. Speciellt har besöket i Sibbos storskog uppmärksammats. Det är i sig intressant att presidenten besöker Hindsby skog i Sibbo i sitt besök i Helsingfors. På någotvis har hela Sibbo kommit att associeras med helösingfors efter inkorporeringen. Uppslaget ovan är ur dagens nummer av Borgåbladet. Själva begreppet "Sibbo storskog" (Sipoonkorpi) är representerar för övrigt ett Helsingforsperspektiv.




Helsingfors naturskyddsförening associerar för sin del Sibbo storskog med inkorporeringsområdet. Föreningen har en webbplats om "Sipoonkorpi ja liitosalueet, fast den aktuella rubriken på sidan är "Sipoonkorven kansallispuisto".

Sibbesborg. Den 21 oktober 2010

Sibbo kommun har idag öppnat en ny portal på adressen www.sibbesborg.net peciellt för en planeringstävling för Söderkulla med omnejd. Jag är naturligtvis inte speciellt entusiastisk över visionerna på en "New Sustainable Town" med upp till 100 000 invånare vid mynningen till Sibbo å. Det är på många sätt dock betydligt vettigare och framför allt mera långsiktligt att planara i Söderkulla än i Östersundom. Här skulle ån och Sibboviken utgöra samhällets centrum, inte en gräns så som i Helsingfors framställan till ändring i kommunindelningen. För Helsingfors är problemet att staden inte äger mark här och att området - än så länge - inte hör till huvudstaden. Helsingin Sanomat skriver dock idag i artikeln "Helsingin viereen kaavaillaan jopa 100 000 asukkaan kaupunkia: Sipoo unelmoi Sibbesborgista" att "Pitkän tähtäimen kasvuun kannustaa Helsinki, joka haluaa laajentaa metropolialuetta itään." Man kan fråga sig vems drömmarna om "Sibbesborg" egentligen är. En viktig orsak till att Helsingfors visionerar om en "metropol" som växer mot Borgå torde paradoxalt vara att man vill tvinga Esbo att gå samman med huvudstaden.


Visionerna för Sibbesborg stämmer dåligt överens med en metrolinje till Östersundom eller Majvik vad som skulle behövas är naturligtvis en järnvägslinje.


Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Hakala: Jag var inte jävig". Jag misstänkte redan tidigare att det var Arto Sulonen som i egenskap av chef för Kommunförbundets juridiska avdelning låg bakom förvirringen kring jävfrågan i Ingå. I går skrev Yle att "Fullmäktiges beslut har med andra ord uppkommit i oriktig ordning enligt Kommunförbundets jurister", men kommunfullmäktigeordföranden Heimo Hakala hade själv fått svaret från Kommunförbundet att han inte var jävig i frågan som gällde hans eget kontroversiella uppförande. Yle kan idag berätta att Hakala talat direkt med Sulonen per telefon och att Sulonen ansett att Hakala inte var jävig, då det inte är frågan om någon ekonomisk nytta för honom.

Sulonens tolkning av jäv är intressant och torde passa honom själv, med tanke på hur han i egenskap av tjänsteman på inrikesministeriet beredde Sibbofrågan för regeringen. Fallet Hakala visar hur Kommunförbundets jurister fungerar som auktoriteter och domare i kommunala frågor, men Sulonen torde aldrig bli en lika stor auktoritet som sin föregångare Kari Prättälä är eller varit. Med tanke på Kommunförbundets roll som så väl intressebevakare som domare är det anmärkningsvärt att Prättäläs parhäst Heikki Harjula kunnat fungera som tillfälligt förvaltningsrör i HFD och aldeles speciellt att han deltog i HFD:s avgörande i fallet Sibbo.



Stadsfullmäktige i Vanda sammanträder nästa gång måndagen den 25 oktober klockan 14. Vid stadsstyrelsemötet den 11 oktober beslöt man enligt protokollet enhelligt att bordlägga ärendet "Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntien yhteisen Östersundomin yleiskaavatyön käynnistäminen" till nästa möte, men ärendet ingår inte i föredragningslistan för mötet den 25 oktober.


På sitt "besök i Helsingfors" idag besökte president Tarja Halonen även Sibbo storskog tillsammans med bl.a. Sibbos kommunfullmäktigeordförande Chri´stel Liljeström. Enligt Borgåbladet artikel "Med presidenten vid lägerelden" ägde promenaden rum innanför Sibbo kommuns gränse.

Kommunstyrelsen godkände förslaget. Den 20 oktober 2010

Kommunstyrelsen i Sibbo godkände på sitt möte i går förslaget till en gemensam generalplan i Östersundom med omnejd. Yle har på morgonen publicerat en nyhet med rubriken "Snart torde planeringen av Östersundom inledas". Yle skriver att "Ännu skall fullmäktige i både Vanda och Sibbo ta beslut i frågan", men i verkligheten bordlade stadsstyrelsen i Vanda ärendet på sitt möte senaste vecka och torde inte godkänna förslaget till en Östersundom-kommittée enligt den av Helsingfors föreslagna modellen. (Se "Toimielimen tulisi muodostua luottamushenkilöistä. Den 13 oktober 2010".)

Sibbesborg eller Suur-Söderkulla. Den 19 oktober 2010

Kommunstyrelsen i Sibbo tar idag ställning till Helsingfors initiativ till en gemensam heneralplan för Östersundom med omgfivning. Samtidigt som man skall taa ställning till om Majvik och Granö skall ingå i en gemansam generalplan har man i Sibbo visioner om ett "Sibbesborg" med upp till 100 000 invånare. Läs Borgåbladets artikel "Sibbesborg blir internationellt stadslaboratorium". Bilden ovan är ur ur Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" från augusti 2009. Här är modellen Sibbesborg eller Suur-Söderkulla ett alternativ till Suur-Östersundom. Sibbo planerar en planeringstävling för "Sibbesborg" tillsammans med bl.a. Tekniska högskolan (Aalto-universitetet). Sibbo har även samarbetat med högskolan då det gäller idéer för planeringen av Granö.



Granö har varit ett centralt objekt i kursen "Johdatus yhdyskunta- ja kaupunkisuunnitteluun" vid tekniska högskolan denna höst. Bilden eller dian nedan ingår i ett par olika presentationer från skilda föreläsningar.

Virkamiesten omavaltaisuus. Den 18 oktober 2010

I dagens sändning av Uudenmaan uutiset ingick ett inslag om Östersundom och bl.a. det olovliga bygnadsbarbetet på Husö. Se sändningen på Yle arenan!







Yle publicerade idag på eftermiddagen på Internet den aktuella nyheten under rubriken "Helsinki ja luonnonsuojelijat törmäyskurssilla Östersundomissa". Jag återger här inledningen på texten:

Luonnonsuojelu ja Helsingin rakentamistavoitteet ovatkin alueella paikoitellen pahassa ristiriidassa. Luonnonsuojelijoiden mukaan Östersundomin suunnittelussa on edetty väärässä järjestyksessä. Ennen kaavoituksen aloittamista olisi pitänyt tehdä polittiset päätökset joukkoliikenteestä ja rantojen käytöstä, summaa Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen hallituksen jäsen Anneli Mikkonen.

– Nyt tässä on ollut päällimmäisenä vain nopea kaavoittaminen.

Erityisesti Mikkosta närästää Talosaareen ilman lautakuntapäätöstä jo rakennettu huoltotie, jota hän pitää esimerkkinä virkamiesten omavaltaisuudesta.

– Kaupungin tavoite on ollut se, että päästään käsiksi Naturaan ja toisaalta heikentää näitä luontoarvoja joita täällä Talosaaressa on.

Kardborre. Den 17 oktober 2010

Helsingfors naturskyddsförening (Helsingin luonnonsuojeluyhdistys) ger årligen ut en tidskrift med namnet Takiainen. (Takiainen är karrdborre på svenska.) Tidskriften finns även i pdf-format på Internet. I årets nummer, Takiainen 2010, finns speciellt två texter som berör inkorporeringsområdet och fallet Sibbo. Jag citerar ur artikeln "Kuka päättää kaavasta" av Mikko Niskasaari:

Helsingin kaupungin johdossa ei ilmeisesti täysin ymmärretty, millaista aluetta he ovat hankkimassa, kun valtioneuvostolle jätettiin hakemus Lounais-Sipoon liittämisestä kaupunkiin. Alueelle ideoitiin valtavia asukasmääriä ottamatta huomioon sen luonnonoloja ja suojelukohteiden mittavuutta. Hanketta kaupattiin metropolialueen kasvattamisen tärkeydellä, mutta ei muistettu samaisen alueen virkistystarpeita.

En annan artikel med rubriken "Metsästä merelle" handlar om Sibbo storskog och Östersundom fågelvatten. Slutet av artikeln, som jag återger här, handlar om skyddet av Natura 2000-områdena i Östersundom:

Kaavoittamisesta vastaava apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä sanoo, ettei Natura-alueisiin puuttuminen käy. ”Alueella on voimassa Itä-Uudenmaan maakuntakaava. Laillinen järjestys on joko muuttaa maakuntakaavaa tai laatia kuntien yhteinen yleiskaava. Helsinki on pitänyt parhaana yhteistä yleiskaavaa, myös Vantaa ja Sipoo ovat olleet tästä kiinnostuneita. Se on kuitenkin herkkää työtä, perusasiat on hyväksyttävä yksimielisesti". "Östersundomissa on oltava kolmesta asiasta yksimielisyys: raideliikenneratkaisusta, Sipoonkorvesta ja Natura-alueista", Penttilä sanoo. Myös ympäristöministeriön virkamieskunnassa Natura-alueille rakentamista pidetään mahdottomana ajatuksena. "Sille ei ole perusteita", kuittaa hallitussihteeri Heikki Korpelainen. "Naturan suojelutavoitteesta poikkeamiselle on neljä edellytystä. Hankkeelle ei ole vaihtoehtoa: sille on oltava yleisen edun kannalta pakottava tarve. Suojelumenetykset on kompensoitava muilla alueilla ja heikentämisestä on pyydettävä EUkomission lausunto. Jos nämä edellytykset täyttyvät, hallitus voi periaatteessa antaa luvan poiketa Natura-suojelusta, mutta ehdot ovat erittäin tiukat."

"EU:ssa hyväksytyt poikkeustapaukset ovat olleet laajoja infrastruktuurihankkeita, kuten maan eri osia yhdistävät moottori- tai rautatieyhteydet tai koko valtakunnalle tärkeät suuret satamahankkeet. Ne ovat koko yhteiskunnalle tärkeitä, sellaisia joita ilman yhteiskunta ei tule toimeen", Korpelainen selventää. Östersundomissa Naturaalueille pyrkimisessä on kysymyksessä kalliiden rantatonttien hankkimisesta maksukykyisille, mikä tuskin on yhteiskunnan elinehto.

Asiaan vaikuttanee myös se, että Helsingin kaupungin asutukselle jo kaavoittamille alueille mahtuu uusia asuntoja kuuden miljoonan kerrosneliön verran. Se on lähes kolmannes kaupungin nykyisten asuntojen pintaalasta. Tämän lisäksi kaavoitetaan entiset teollisuusalueet Jätkäsaari, Kalasatama ja osa Laajasaloa. Yksin Jätkäsaareen kaavaillaan 15 000 asukasta.

Jag kan erkänna att jag inte tidigare hållit i ett exemplar av Takiainen förrän jag igår då jag vandrade på Husö på väggen till Torpet hittade ett exemplar av årets nummer.




Byggandsarbetet på Husö verkar vara avslutat för detta år. Arbetet med vändningsplatsen på den yttersta udden torde lämnas på hälft, då det inte beviljats något tillstånd för den tänkta badstranden. Åtminstone hade grävmaskinen körts upp på ett flak. Bilderna nedan är tagna igår. Då det är lågvatten ser man tydligt att en siinstrand inte är möjlig utan muddring. Vid lågvatten syns även pålar från den gamla bryggan.

Ei vielä nimeä. Den 16 oktober 2010

Finlands naturskyddsförbund (Nylands naturskyddsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening) har för ett par veckor sedan publicerat under rubriken
"Ehdotus kansallipuistoksi ja ekologiksi yheyksiksi sekä Helsingin kaupungin liikenne suunnitelmia samalla kartalla" publivcerat kartor med de tre alternativa spårvägslösningarna för Östersundom. Metrolinjen och snabbspårvägslinjerna har ritats ut på kartan med naturskyddsorganistaionernas förslag till nationalpark och ekologiska korridorer. Gärna kunde man även ha ritat in lederna för matartrafik, speciellt den planerade vägen från Sundberg över Husö och Björnsö till Zachrisbacken.




Lite komiskt finner jag det att även naturskyddarna använder namnet "Ei vielä nimeä" för den eventuella metrostationen i Västerkulla. Namnet härstammar från en karta i Helsingin Sanomat, som publicerades före metroutredningen. (Se "Föråldrade utredningar publiceras. Den 29 augusti 2010", "Kylmää kyytiä. Den 18 augusti 2010".) Man kan fråga sig varför Helsingin Sanomat samarbetar med stadsplaneringskontoret i Helsingfors. Samarbetet kunde förklaras med att tidningens allmänna linje är att ställa upp på den politiska maktens sida. Tidningen är t.ex. känd för att stöda regeringen, oberoende vilka partier som är med i regeringen. En annan förklaring är att både Helsingin Sanomat och stadsplaneringskontoret drar nytta av samarbetet. Så här fungerar det ju ofta inom mindre seriösa medier. Helsingin Sanomat presenterar och försvarar Helsingfors planer enligt stadsplaneringskontorets önskemål; stadsplaneringskontoret läcker i gengäld information till Helsingin Sanomat innan ens de förtroendevalda har fått ta del av informationen.