Jag har noterat språkargumentets centrala roll i Sibbos aktuella lobbying i mitt inlägg "Tvåspråkigheten tryggar självständigt Sibbo. Den 9 december 2011". Igår publicerade kommundirektör Mikael Grannas ett blogginlägg med rubriken "Kommunreform och språk". Inlägget finns även på finska under rubriken "Kuntarakenneuudistus ja kieli".
Fungerande tvåspråkighet. Den 3 januari 2012
I gårdagens inlägg "Olyckliga konsekvenser. Den 2 januari 2012" påtalade jag likheterna mellan Sibbos strategi inför hotet om en inkorporering 2006 - 2007 och strategin inför den nya kommunreformen. Genom en hänvisning till en artikel av Thomas Rosenberg ville jag lyfta fram riskerna med eller konsekvenserna av denna strategi. Konsekvenserna som Rosenberg behandlar i sin artikel gäller i själva verket närmast svenska språkets ställning. Det finns emellertid även skillnader i strategin. I samband med initiativet till inkorporeringen av sydvästra Sibbo beskylldes Sibbo på ett mycket fult och osakligt sätt för sin traditionella språkpolitik. I Sibbo valde man att ta åt sig kritiken. Påhoppet på "språkmuren" fick stöd rentav från representanter för Sfp. De språkpolitiska argument som man nu lyfter fram för Sibbos fortsatta existens som kommun hade emellertid varit relevanta även i samband med konflikten om Östersundom. I motiveringarna till inkorporeringen noterades det att ändringen i komunindelningen inte strider mot språklagen, eftersom både Helsingfors och Sibbo är tvåspråkiga kommuner med finska som majoritetsspråk, men det sades naturligtvis ingenting om fungerande tvåspråkighet.
Jag har noterat språkargumentets centrala roll i Sibbos aktuella lobbying i mitt inlägg "Tvåspråkigheten tryggar självständigt Sibbo. Den 9 december 2011". Igår publicerade kommundirektör Mikael Grannas ett blogginlägg med rubriken "Kommunreform och språk". Inlägget finns även på finska under rubriken "Kuntarakenneuudistus ja kieli".
Jag har noterat språkargumentets centrala roll i Sibbos aktuella lobbying i mitt inlägg "Tvåspråkigheten tryggar självständigt Sibbo. Den 9 december 2011". Igår publicerade kommundirektör Mikael Grannas ett blogginlägg med rubriken "Kommunreform och språk". Inlägget finns även på finska under rubriken "Kuntarakenneuudistus ja kieli".
Olyckliga konsekvenser. Den 2 januari 2012
Den strategi och den argumentation som Sibbo har lagt fram i samband med den nya kommunreformen har stora likheter med den strategi och den argumentation som Sibbo valde för att försöka förhindra inkorporeringen av Östersundom. Genom inkorporeringen eller initiativet till inkorporeringen är Sibbo kanske bättre förberedd för den nya kommunreformen än kommunen i annat fall hade varit. Strategin verkar enligt min bedömning även vara rationell, så vida målsättningen är att Sibbo skall förbli en självständig kommun. Det samma kan inte sägas om den linje som Sibbo valde för att förhindra inkorporeringen. I Sibbo gick man in för att försvara sig mot de beskyllningar som riktades mot kommunen genom att radikalt ändra kommunens linje i fråga om planering och utveckling. Beskyllningarna som riktades mot Sibbo hade dock ingenting med de verkliga motiven till inkorporeringen att göra. Trots att strategin och argumenten kanske fungerar denna gång är det skäl att undvika fartblindhet. Jag vill här passa på att rekommendera Thomas Rosenbergs fem år gamla artikel "Stjälper Sibbo hela lasset?", även om jag inte tänder på Rosenbergs förslag att dela Sibbo (och Pernå).
Inspiration park. Den 1 januari 2012
 |
| Ryska turister anländer till Ylläshallen. |
 | |
| HS 6.1 2007 s A 3 |
För tillfället torde det enda skidspåret i Nyland finnas i Vihtis (Vihti Ski Center). Det avgiftsbelagda spåret (9 €), som är 1 km långt, öppnades på nytt igår efter julhelgens oväder. Helsingin Sanomat publicerade den 6 januari 2007 en artikel med rubriken "Vantaan ainoa hiihtolatu sulaa sateessa", som jag noterat i inlägget "Stort motstånd mot annekteringen i huvudstadsregionen. Den 6 januari 2007". Huvudnyheten på paradsidan av det aktuella numret av tidningen har rubriken "Pääkaupunkiseudun asukkaista alle kolmannes ottaisi Sipoon maita".
 |
| HS 6.1 2007 s A 9 |
 |
| HS 6.1 2007 s A 9 |
I Nyland finns det fortfarande år 2012 ingen skidtunnel.
Maktfördelning kontra folksuveränitet. Den 31 december 2011
 |
| http://sv.wikipedia.org/wiki/Maktf%C3%B6rdelning |
I mitt studium av fallet Sibbo har jag uppmärksammat små lokala detaljer, men även stora principiella frågor. Till de stora principerna hör maktfördelningen. Maktfördelningen eller snarare avsaknaden av maktfördelning i Finland har jag skrivit om speciellt i inläggen "Den tredje statsmakten. Den 29 juni 2007", "Den femte statsmakten. Den 9 mars 2008" och "Maktfördelningsprincipen. Den 4 april 2010". Att en del av Sibbo inkorporerades av Helsingfors är i sig inte så anmärkningsvärt. Det är möjligt att vi kommer att få se flera stora delsammanslagningar i samband med den nya kommunreformen. Det är i första hand sättet på vilket avgörandena om inkorporeringen togs som har engagerat mig. Jag har bl.a. i inlägget "Jaktlicens. Den 28 januari 2009" noterat att Finland strängt taget inte är en rättsstat. Maktfördelningen är en förutsättning för att en stat skall kunna betraktas som en rättsstat, men maktfördelningsprincipen är inte förverkligad i Finland. Bristen på maktfördelning har i Finland resulterat i en form av korruption där den nationella eliten gör tjänster och gentjänster utan att behöva riskera att bli fast för givande eller tagande av muta. (Se "Korruption. Den 21 maj 2008".)
För tillfälle undervisar jag två kurser i samhällsfilosofi på en gång. Den ena kursen är en vanlig gymnasiekurs, medan den andra är en distanskurs. Bevakningen av fallet Sibbo har ökat mitt intresse för samhällsfilosofi, inklusive politisk filosofi och rättsfilosofi. Fallet Sibbo har för mig varit ett fallstudium som gett insikter i finländskt matutövande och prov på hur rättssystemet kan förbigås.
 |
| Charles-Louis de Secondat, baron de La Brède et de Montesquieu |
Redan den antika grekiska filosofen Aristoteles noterade att det behövs maktfördelning för att maktmissbruk skall kunna undvikas, men det var den franska filosofen Montesquieu som på 1700-talet först formulerade maktfördelningsprincipen, enligt vilken den verkställande, den lagstiftande och den dömande makten bör tillhöra olika innehavare. I Finland var maktfördelningen i princip bättre förverkligad då presidenten tidigare hade större makt. Maktfördelningen har även uppgetts som ett motiv till ett bevarande av presidentens maktbefogenheter.
I Finlands grundlag heter det att "Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen." Satsen eller momentet uttrycker folksuveränitetsprincipen, enligt vilken all offentlig makt utgår från en folkvald församling, i Finland riksdagen. Folksuveränitetsprincipen är central i den nordiska synen på demokrati, men med stöd av folksuveränitetsprincipen har regeringsmakten även kunnat köra över lag och rätt. I teorin betyder folksuveränitetsprincipen att den offentliga makten utgår från riksdagen, som representerar folket. I praktiken betyder folksuveränitetsprincipen även att regeringen vid behov kan ta beslut som strider mot lagen. Enligt folksuveränitetsprincipen har riksdagen den slutgiltiga makten, men när det gäller administrativa beslut behöver regeringen inte förankra beslutet i riksdagen.
I mitt studium av fallet Sibbo har jag frågat mig hur det är möjligt att tre partiordföranden (var av en representerade ett oppositionsparti) kunde komma överens om en tvångsinkorporering som strider mot rådande tolkning av lagen. I fallet Sibbo gick beredningen av statsrådets beslut dessutom på tok, så att det förutom materiella även fanns flera formella grunder att ogiltigförklara statsrådets beslut. Lika väl förkastade högsta förvaltningsdomstolen besvären mot beslutet. Här behövs det många förklaringar. En nödvändig förutsättning för att det skulle kunna gå som det gick i det aktuella fallet är ändå avsaknaden av maktfördelning.
Regionalpolitisk hybrid. Den 30 december 2011
 |
| Bbl 28.12 2011 s 8 |
Nylander påpekar att Sibbo har lagt agendan för hela Östnyland.
Det var ju den här kommunen som först ville gå in i Nylands förbund och de andra följde efter. Sibbo har tagit emot den så kallade metropolsmällen och nu dras de politiska krafterna åt olika håll.
Sibbo har alltid varit lite splittrat mellan centralorterna Helsingfors och Borgå. (Bilden nedan är från Sibbos nya webbplats.) På senare år har även Tusby, Kervo och Vanda fungerat som centralorter där sibboborna uträttar ärenden. En finskspråkig Talmobo känner sig knappast som östnyländning, men politiskt var Sibbo ännu för något år sedan entydigt en del av Östnyland eller åtminstone Östra Nyland.
Ett problem med Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund var att medlemsskapet främst var i Svenska folkaprtiets (och De grönas) intresse. Om det inte var för "Sibbofrågans" och inkorporeringens skull, skulle väl Sibbo ha förblivit medlem i Östra Nylands förbund ett tag till. Kravet på att Sibbo skulle gå med i Nylands förbund torde i första hand ha varit ämnat som en påtryckningsmedel att få Sibbo att formellt frivilligt avstå från en del av kommunen. Dess värre tog en Sibbopolitiker beskyllningarna på allvar och hoppades att ett byte av landskspasförbund skulle kunna förhindra förlusten av Östersundom.
Även om Östra Nylands förbund inte längre existerar ser man gärna från Sfp:s sida att Sibbo orienterar sig österut och hålls kvar i de östnyländska strukturerna. Samtidigt som Sibbo orienterar sig mot Helsingfors och huvudstadsregionen har kommunen blivit medlem i kommungruppen KUUMA, som i samband med kommunreformen mobiliserar sig mot Helsingfors anspråk.
 |
| http://www.sipoo.fi/se/om_sibbo |
Friluftsstråk. Den 29 december 2011
I mitt inlägg "Talosaaren kartta. Den 25 december 2011" noterar jag att webbsidan för Husö friluftsområde har uppdaterats den 21 december har, men att den enda förändringen är att länken till kartan över Husö friluftsområde, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)" har bytts ut mot en länk till en karta över Husö, "Talosaaren kartta (PDF)". Den nya länken har adressen http://www.hel.fi/static/liv//talosaari.pdfoch kan inte fungera, men jag hittade inte heller någon karta på adressen http://www.hel.fi/static/liv/talosaari.pdf. Igår lyckades jag trots allt ladda ner en karta från den sistnämnda adressen. Kartan visade sig vara identisk med den gamla kartan. Det var bara adressen och filnamnet som hade ändrats.
Igår besökte jag Husö i strålande väder. Det visade sig att det inte bara finns en karta, utan åtminstone fyra guidekartor på Husö. Dessutom finns det flera vägskyltar som visar vägen till den icke-existerande servicebryggan och den icke-existerande badstranden. Därtill finns det flera skyltar som visar var man skall svänga av till ett friluftsstråk (ulkoilureitti) som inte heller existerar. Friluftsstråket är inte utmärkt i terrängen och följer inte ens befintliga stigar.
Lite intressant finner jag det att friluftsstråket ritats ut genom ett område som på utkastet till gemensam generalplan för Östersundom har markerats som bostadsområde. Bryggan och badstranden är stadsplaneringskontorets projekt, fastän det formellt drivs av idrottsverket. Officiellt har planerna för badstranden och bryggan gjorts i ett "nära samarbete" mellan stadsplaneringsnämnden och idrottsverket, men nu ser det ut som om den vänstra handen inte vet vad den högra handen gör.
På utkastet till generalplan finns en simstrand markerad, men inte på exakt samma plats som på guidekartan.
Östersundom housing. Den 28 december 2011
Förbättringen av Nya Borgåvägen vid Östersundom gård sommaren 2008 ser ut att ha lyckats. Tidigare om åren var vägen här ofta under vatten och i bland avstängd. Problemet var inte bara att vägbanken hade byggts för låg, utan att den sjönk ner i gyttjan. Senaste gång använde man gamla gummidäck som material till vägbanken och gummidäcken tycks nu hålla vägen flytande. Trots att vattenståndet igår på eftermiddagen var över 100 cm var det aktuella vägavsnittet inte under vatten. Däremot har även marken norr om vägen den senaste tiden varit dränkt under vatten. Detta förhindrar dock inte Helsingfors stadsplaneringskontor från att planera tät bebyggelse på våtmarken norr om vägen. (Se utkastet till gemensam generalplan ovan.) Ett mera konkret förslag til bebyggelse invid vägskälet till Östersundom gård hittar man på webbplatsen JOAKIMBREITENSTEIN.COM, "Östersundom housing". Tyvärr lär det inte gå att bygga hus på gamla gummidäck.
 |
| http://joakimbreitenstein.com/2010/03/01/ostersundom-housing/ |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
