Kahtijako kaatui Sipooseen. Den 7 januari 2012

HS 4.1 2012 s A 6

I onsdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Idän ääni uhkaa hiipua". Artikeln handlar om den östra delen av landskapet Nyland, vars röst inte hörs efter att Nylands förbund slogs samman med Nylands förbund. Tillsammans med artikeln finns en kortare text om bakgrunden till situationen. Jag citerar ur texten, som har rubriken "Outo kahtiajako kaatui Sipooseen":

Tilanne oli hankala. Idässä oli vain vajaat satatuhatta asukasta, lännessä runsaat miljoona. Sipoon kohdalta kulkenut rajalinja vaikeutti pääkaupunkiseudun kaavoitusta.

Rakennelma sortui, kun valtio antoi leviämishaluiselle Helsingille oikeuden pakkolunastaa maata Sipoosta.

Kunta yritti parantaa asetelmiaan luovutuskiistassa ja ilmoitti haluavansa uusmaalaiseksi. Ilman Sipoota Itä-Uusimaa olisi ollut rampa, ja valtio päätti yhdistää maakunnat 2011.

Helsingin Sanomat har rätt i att det var Sibbofrågan som föranledde sammanslagningen av landskapsförbunden och att man i Sibbo ville byta landskapsförbund för att försöka förhindra en inkorporering, men texten ger anledningar till några invändningar. För det första gav staten inte Helsingfors rätt att tvångsinlösa mark, åtminstone inte i bokstavlig bemärkelse. Tvärtom krävde Sibbo kommun att få tvångsinlösa mark som Helsingfors ägde i Sibbo. Någon större betydelse för planläggningen av huvudstadsregionen hade landskapsgränsen knappast i verkligheten, fastän man i samband med Sibbofrågan just kritiserade Sibbo för att höra till ett annat landskapsförbund än Helsingfors. I ett plagierat stycke i Pekka Myllyniemis utredande kan man läsa följande:

Utvecklingen i regionen har snedvridits till följd av den administrativa indelningen. Sibbo hör till ett annat landskapsförbund än huvudstadsregionen. Sibbos egna planläggningsplaner har inte hittills stött metropolområdets naturliga utveckling att erbjuda tillväxtmöjligheter i alla väderstreck. Byggvolymerna i Sibbo har varit små. Strukturen i Sibbo är splittrad och i hög grad inriktad på Borgå. Detta har bidragit till att förhindra fysisk och funktionell utveckling på gränsen mellan Helsingfors och Sibbo.

Det ovan återgivna stycket finns på två ställen i Myllyniemis rapport. (Se "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Myllyniemi har kopierat stycket från Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa". Påståendet att strukturen i Sibbo skulle vara "inriktad på Borgå" är ren nonsens och gräns mellan Helsingfors och Sibbo kunde inte gärna existera, då "Westerkullakilen" låg emellan.


Existensen av Östra Nylands landskapsförbund var inte mera konstigt än att Västra Nylands regionplaneringsförbund - till skillnad från Östra Nylands regionplaneringsförbund - år 1993 gick samman med Helsingfors regionplaneringsförbund och bildade Nylands förbund. (Se "Tragiska vanföreställningar. Den 7 juni 2009".)

i 

Fråga för utredningsmän? Den 6 januari 2012

Bbl 6.1 2012 s 7

I gårdagens blogginlägg "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012" redogör jag för Helsingin Uutisets uppgifter enligt vilka det på våren skall tillsätta två utredningsmän för att utreda kommunstrukturen i huvudstadsregionen. I dagens nummer av Borgåbladet ingår en text med rubriken "Metropolområdet blir fråga för utredningsmän" Borgåbladet talar om ett rykte, men anger inte källa. Däremot kan Boråbladet berätta att Päivi Laajala påstår att hon inte känner till några planer på utredningsmän. (Päivi Laajala är överdirektör för kommunavdelningen vid finansministeriet. Laajalas tjänst söktes år 2008 även av Arto Sulonen. Se "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".)

HS 6.1 2012 s A 3

Helsingin Sanomat har i dagens nummer även noterat planerna på utredningsmän. I en artikel med rubriken "Ministeritreffit ilman Helsinkiä" kan man läsa följande:

Ei olisi yllätys, jos kuntakartan ensiversioissa olisi harmaata pääkaupunkiseudun kohdalla. HS:n tietojen mukaan Virkkunen on asettamassa kaksi selvityshenkilöä tutkimaan alueen kuntajärjestystä. 

Mera än så säger Helsingin Sanomat inte om planerna på en kommunindelningsutredning i huvudstadsregionen. Den aktuella artikeln handlar istället om hur Esbo tillsammans med Vanda och ett par kranskommuner lobbar mot tvångssammanslagningar i regionen. Vid den förra kommunreformen lyckades Helsingfors pressa grannkommunerna att stöda huvudstadens anspråk på sydvästra Sibbo. Denna gång står Helsingfors åtminstone än så länge ensamt med sina krav. Rubriken på paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat lyder "Espoo kokosi kapinaryhmän".

HS 6.1 2012 s A17

Senare på morgonen har Helsingin Sanomat på tidningens webbplats publicerats en text med rubriken "Helsingin naapurikunnat järjestivät salakäynnin metropoliministerin luo".

Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012

Helsingin Uutiset 4.1.2012 s 5

I gårdagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Metropolin kuntamalli selvitysmiehille". (Artikeln har även publicerats på tidningens webbplats.) Helsingin Uutiset skriver att  "asiantuntija-arvioiden mukaan hallinto- ja kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) asettaa keväällä kaksi selvitysmiestä tekemään esitystä metropolialueen uudesta kuntamallista."  Hur tillförlitliga uppgifterna är vet jag inte, men de detaljerade uppgifterna om att kommunministern på våren skall tillsätta två utredningsmän antyder att det inte bara rör sig om spekulationer.

Helsingin Uutisets uppgifter är på flera sätt intressanta. Förslaget att utnämna kommunindelningsutredare visar brist på mod. Kommunministern kunde inte presentera en kommunkarta utan att antingen få Samlingspartiet i Helsingfors eller Samlingspartiet i Esbo emot sig. En skild kommunindelningsutredning innebär att kommunministern kan gömma sig bakom utredningsmännens förslag, även om utredningens resultat i praktiken är klart då utredningsmännen utnämns. En särskild kommunindelningsutredning innebär att beslutet om en ändring i kommunindelningen kan göras utan att riksdagen behöver godkänna ett lagförslag i frågan. I princip kan en sammanslagning på initiativ av en kommunindelningsutredare förverkligas emot stadsfullmäktiges önskan i en berörd kommun, ifall majoriteten av befolkningen i den aktuella kommunen i en folkomröstning skulle stöda förslaget om en sammanslagning. (Se "Kan agera på egen hand. Den 18 januari 2011".) Med tanke på denna möjlighet har Helsingfors krävt att det görs en i kommunindelningslagen definierad särskild kommunindelningsutredning.



En intressant fråga är vilket område som skulle inkluderas i den särskilda kommunindelningsutredningen för "metropolområdet" och därmed lämnas utanför finansministeriets kommunkarta. Hur är det t.ex.med Sibbo?

Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012

Helsingfors stad har redan den 23 november på webbplatsen Uutta Helsinkiä publicerat en text med rubriken
"Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin". Att jag inte noterat texten förut förklaras delvis av att adressen och länken till texten är samma som för en tidigare text med rubriken "Östersundom on kaupunki luonnossa ja luonto kaupungissa" eller "Kaupunki luonnossa, luonto kaupungissa". I själva verket är den nya artikeln en uppdaterad version av den äldre. Eftersom den gamla versionen liksom den svenska översättningen "Östersundom - staden i naturen, naturen i staden" har tagits bort kan jag inte helt bedöma vilka ändringar som har gjorts, men en bild av en del av den gamla versionen har jag publicerat i mitt inlägg "Metro eller snabbspårväg? Den 5 september 2010".

Nytt i den nya versionen torde i varje fall vara stycket ”Enemmän vähemmällä”, som handlar om solenergi. Dessutom har avsnittet "Metro vai pikaraitiotie?" helt ändrats, vilket är lite komistmed tanke på att texten är skriven i form av en intervju med ledaren för Östersundoms områdesbyggprojekt Ari Karjalainen. Avsnittet inleds med ett konstaterande att Helsingfors tävlar med Åbo och Tammerfors om arbetskraft och investeringar och därför behöver utveckla trafiksystemet. Påståendet är lite intressant med tanke på att det i samband med "Sibbofrågan" hette att Helsingfors inte konkurrerar med finländska städer, utan med andra metropoler. Jag citerar:

Metro vai pikaraitiotie?

Itämeren alueen ulkomaiset kaupungit sekä Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa työvoimasta ja investoinneista. Liikennejärjestelmän kehittäminen työvoiman joustavan liikkuvuuden ja siitä seuraavan talouskasvun näkökulmasta luo tehokkaasti edellytyksiä menestyä tässä kilpailussa.

”Yhteinen yleiskaava tullee lähtemään siitä, että se mahdollistaa molemmat raideliikennemuodot, mutta ei ota kantaa toteuttamisjärjestykseen ja aikatauluihin. Tulevaan raideliikenneratkaisuun vaikuttavat päätöshetken taloudelliset, tekniset ja ympäristöön liittyvät vaikutukset. Tärkeä tehtävä raideliikenteen jatkamisessa on suunnitella järjestelmän kytkentä niin nykyiseen metroon kuin Vuosaaren sataman ja lentokentän suuntiinkin.”

”Metron toteutuksen lähtökohtana on se, että sitä jatketaan Mellunmäestä itään joko yhdessä tai kahdessa vaiheessa. Vaiheittaisessa mallissa ensin toteutettaisiin Porvarin ja Salmenkallion asemat. Tavoitteena on, että rataosuus Mellunkylä-Salmenkallio rakennetaan etupainotteisesti ja rahoitusrakenteeseen pyritään saamaan mukaan Helsinki, Vantaa ja valtio. Metrolla on iso vaikutus asemien ympäristön kiinteistöjen arvoon, joten tavoitteena on saada myös kiinteistökehittämisen myötä syntyvästä arvosta osa metron rahoitukseen.”

Var "Porvarin asema" skulle ligga kan jag inte säga med säkerhet, men man torde syfta på stationen i Västersundom invid Österleden. I texten heter det för övrigt felaktigt att "Östersundomin alue liitettiin Sipoosta Helsinkiin vuoden 2008 alusta." Inkorporeringen förverkligades den 1 januari 2009.

Texten "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin" finns även på stadsplaneringskontorets webbplats på avdelningen "Aluerakentamisprojektit" den 9 december. Även här uppges felaktigt rubriken "Östersundom on kaupunki luonnossa ja luonto kaupungissa", medan den egentliga rubriken är "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin".

Fungerande tvåspråkighet. Den 3 januari 2012

I gårdagens inlägg "Olyckliga konsekvenser. Den 2 januari 2012" påtalade jag likheterna mellan Sibbos strategi inför hotet om en inkorporering 2006 - 2007 och strategin inför den nya kommunreformen. Genom en hänvisning till en artikel av Thomas Rosenberg ville jag lyfta fram riskerna med eller konsekvenserna av denna strategi. Konsekvenserna som Rosenberg behandlar i sin artikel gäller i själva verket närmast svenska språkets ställning. Det finns emellertid även skillnader i strategin. I samband med initiativet till inkorporeringen av sydvästra Sibbo beskylldes Sibbo på ett mycket fult och osakligt sätt för sin traditionella språkpolitik. I Sibbo valde man att ta åt sig kritiken. Påhoppet på "språkmuren" fick stöd rentav från representanter för Sfp. De språkpolitiska argument som man nu lyfter fram för Sibbos fortsatta existens som kommun hade emellertid varit relevanta även i samband med konflikten om Östersundom. I motiveringarna till inkorporeringen noterades det att ändringen i komunindelningen inte strider mot språklagen, eftersom både Helsingfors och Sibbo är tvåspråkiga kommuner med finska som majoritetsspråk, men det sades naturligtvis ingenting om fungerande tvåspråkighet.

Jag har noterat språkargumentets centrala roll i Sibbos aktuella lobbying i mitt inlägg "Tvåspråkigheten tryggar självständigt Sibbo. Den 9 december 2011". Igår publicerade kommundirektör Mikael Grannas ett blogginlägg med rubriken "Kommunreform och språk". Inlägget finns även på finska under rubriken "Kuntarakenneuudistus ja kieli".

Olyckliga konsekvenser. Den 2 januari 2012

Den strategi och den argumentation som Sibbo har lagt fram i samband med den nya kommunreformen har stora likheter med den strategi och den argumentation som Sibbo valde för att försöka förhindra inkorporeringen av Östersundom. Genom inkorporeringen eller initiativet till inkorporeringen är Sibbo kanske bättre förberedd för den nya kommunreformen än kommunen i annat fall hade varit. Strategin verkar enligt min bedömning även vara rationell, så vida målsättningen är att Sibbo skall förbli en självständig kommun. Det samma kan inte sägas om den linje som Sibbo valde för att förhindra inkorporeringen. I Sibbo gick man in för att försvara sig mot de beskyllningar som riktades mot kommunen genom att radikalt ändra kommunens linje i fråga om planering och utveckling. Beskyllningarna som riktades mot Sibbo hade dock ingenting med de verkliga motiven till inkorporeringen att göra. Trots att strategin och argumenten kanske fungerar denna gång är det skäl att undvika fartblindhet. Jag vill här passa på att rekommendera Thomas Rosenbergs fem år gamla artikel "Stjälper Sibbo hela lasset?", även om jag inte tänder på Rosenbergs förslag att dela Sibbo (och Pernå).

Inspiration park. Den 1 januari 2012

Ryska turister anländer till Ylläshallen.

Sedan den 19 november har jag skidat 26 gånger i Ylläshallen i Stensböle i Helsingfors. Bolaget som öppnade hallen år 2009 gick i konkurs i mars. Ett av problemen var förutom de ogynnsamma väderförhållandena faktumet att en hallen är dyr i drift jämfört med en skidtunnel. Under våren och sommaren var hallen lika väl nedkyld, men öppen endast för turister via Unique Lappland in Helsinki. I november öppnade konkursboet hallen tillfällig, men från och med idag är hallen stängd igen. Stängningen har motivets med att hallen skall tvångsauktionerats, men i verkligheten får skidåkarna nu ge vika för ruska turister, som besöker "Lappland" (Helsinki Winter World) 31.12 - 8.1. Redan igår kom det busslassvis med ryska turister till hallen. För mera bilder, se Sports Tracker.

HS 6.1 2007 s A 3

För tillfället torde det enda skidspåret i Nyland finnas i Vihtis (Vihti Ski Center). Det avgiftsbelagda spåret (9 €), som är 1 km långt, öppnades på nytt igår efter julhelgens oväder. Helsingin Sanomat publicerade den 6 januari 2007 en artikel med rubriken "Vantaan ainoa hiihtolatu sulaa sateessa", som jag noterat i inlägget "Stort motstånd mot annekteringen i huvudstadsregionen. Den 6 januari 2007". Huvudnyheten på paradsidan av det aktuella numret av tidningen har rubriken "Pääkaupunkiseudun asukkaista alle kolmannes ottaisi Sipoon maita".

HS 6.1 2007 s A 9

Artikeln handlar till stor del om planerna på en skidtunnel i Östersundom, Inspiration park, som hotades av inkorporeringen.

HS 6.1 2007 s A 9

Den 1 april 2005 publicerade Yle en nyhet med rubriken "Inspiration Park i Östersundom tar form". Den 5 juli 2007, några dagar efter statsrådets Sibbobeslut, publicerade Yle en nyhet med rubriken "Inspiration Park lagd på is".

I Nyland finns det fortfarande år 2012 ingen skidtunnel.