Undantaget Östersundom. Den 4 april 2012

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Stadsstyrelsen vill flytta Brändö". I ingressen kan man läsa att "Stadsstyrelsen i Helsingfors ser inget problem med att Östersundombor som går i Brändö gymnasium måste korsa flera zongränser på väg till skolan."


I gårdagens blogginlägg "Gyllene fält. Den 3 april 2012" noterar jag att Helsingfors stadsstyrelse på sitt möte på måndagen bordlade ärendet om utkastet till generalplan för Östersundom. På föredragningslistan fanns ett annat ärende som i någon mån berör Östersundom, nämligen Helsingfors utlåtande om zonindelningen för tariffer för kollektivtrafiken. I föredragningslistan kan man bl.a. läsa följande:

Kulosaari on sijoitettu vyöhykkeelle B, vaikka se sijaitsee samalla etäisyydellä keskustasta kuin Lauttasaari, joka puolestaan on osa A-vyöhykettä. Kulosaaren asettamista B-vyöhykkeelle on perusteltu varsin kevyesti sillä, että Östersundomin alueen lähin ruotsinkielinen lukio sijaitsee Kulosaaressa ja näin lippujen hinnat olisivat tällä pienellä käyttäjäryhmällä kohtuullisemmat. Kulosaaren tulisi sijoittua A-vyöhykkeelle. ...

Östersundom on perusteltua sijoittaa C-vyöhykkeelle. Mikäli Östersundom olisi B-vyöhykettä, muodostuisi Sipoon suuntaan kahden vyöhykkeen erityisen suuri hintaporras. Tämä ei tukisi yhteisen yleiskaava-alueen kuntarajat ylittävää kehittämistä. Lisäksi Östersundomin sijoittaminen B-vyöhykkeelle on vastoin periaatetta, että vyöhykekaarten sijoittaminen perustuu etäisyydelle Helsingin keskustasta. ...

Kukin kunta sijaitsee enintään kahdella vyöhykkeellä. Poikkeuksen muodostavat Helsingissä Ala-Tikkurila ja Östersundom, jotka sijaitsevat C-vyöhykkeellä johtuen pitkästä etäisyydestä Helsingin keskustaan.

I mitt inlägg "Zon C. Den 10 mars 2012" har jag kommenterat förslaget att ansluta Nedre Dickursby till tariffzon C. Helsingfors stadsstyrelse beslöt emellertid på mötet på måndag att avvika från förslget i föredragningslistan och om Nedre Dickursby istället göra följande uttalande:

Ala-Tikkurilan sijainti C-vyöhykkeellä aiheuttaa linjan 73 viimeistä pysäkkiparia käyttäville matkustajille nykytilanteeseen verrattuna kalliimmat lipunhinnat tai huomattavasti pidemmät kävelymatkat. Nämä pysäkit palvelevat Ala-Tikkurilan lisäksi Kehä III:n eteläpuolella Suutarilassa asuvia helsinkiläisiä. B- ja C-vyöhykkeiden raja olisi siksi syytä vetää tällä kohdin Kehä III:n sijaan kaupunkien rajaa pitkin.

Om Helsingfors får sin vilja igenom - och varför skulle Helsingfors inte få det - är Östersundom det enda undantaget från regeln att en kommun består av endast två zoner. För Östersundombornas blir situationen inte bättre av att Brändö ansluts till zon A. Å andra sidan ligger vad avståndet beträffar Helsinge gymnasium i Vanda lika nära som Brändö gymnasium.

Gyllene fält. Den 3 april 2012

Helsingfors stadsstyrelse beslöt på sitt möte igår på förslag av Outi Ojala (vf) att bordlägga ärendet om utkast till generalplan för Östersundom. Bordläggningen är så till vida intressant att motsvarande ärende redan bordlagt två gånger i stadsplaneringsnämnden. Stadsplaneringsnämnden borde ha förhandlat fram ett beslutsförslag som stadsstyrelsen enhälligt kunde ha godkänt. Till saken hör att stadsstyrelsen i Vanda och kommunstyrelsen i Sibbo redan Östersundomkommitténs förslag med vissa tillägg

Som bilaga till föredragningslistan ingick en utredning, som jag inte noterat förut: "Östersundomin yleiskaavaluonnos. Katsaus kaavatalouteen". I utredningen hittar man bl.a. den karta med nya namn på, som jag tidigare presenterat i mitt inlägg "Porvari. Den 25 fabruari 2012". I mitt Inlägg "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012" har jag noterat att man på webbplatsen Uutta Helsinkiä och Helsingfors ekonomi- och planeringscentrals webbplats talar om Porvarin asema istället för Länsisalmen asema. Även i Östersundomkommitténs ursprungliga beslutsförslag, som stadsstyrelsen i Helsingfors förväntades ställa sig bakom på sitt möte igår, kallas metrostationen Porvari. I den ovannämnda utredningen kan man läsa mera om planerna för "Porvari", ett område som Vanda avstod ifrån, eftersom det, enligt Tapani Mäkinen, inte kan förädlas. (Se "Alue jota ei voi enempää jalostaa. Den 20 oktober 2011".) Jag återger valda bitar ut utredningen "Östersundomin yleiskaavaluonnos. Katsaus kaavatalouteen":

Rannikon suunnan kehityskäytävä ja Kehä III:n kehäkaupunki kohtaavat konkreettisesti Östersundomissa. Kehä III ja Uusi Porvoontie kohtaavat alueella, joka on kaavassa merkitty erityissuunnittelualueeksi ES1, ns. Porvarin alue. Alue voidaan suunnitella kehitettäväksi yhdeksi Helsingin seudun tai pääkaupunkiseudun työpaikkakeskittymistä. Porvarissa kohtaavat Kehä III:n ns. kehäkaupunki ja rannikon suuntainen kehityskäytävä. Tämän lisäksi se on Vuosaaren sataman "paisuntasäiliö" työpaikkatoimintojen suhteen.

Den nedre bilden på omslaget till den aktuella utredningen har namnet i utredningen gett namnet "Golden fields". Namnet är komiskt med tanke på att bilden i själva verket visar den vassbevuxna fågelviken Karlvik. Landskapet är typiskt för sjön (meri) i det "havsnära" Östersundom. Bilden är tagen från bron till Björnsö. I bakgrunden syns Björkudden, där Topelius i tiden bodde. Nedan samma landskap på Google Maps.



Visa större karta

Disneyland och nakenbad. Den 2 april 2012

Helsingin Utiset publicerade igår den 1 april på tidningens webbplats en nyhet med rubriken "Helsinki saa Disneylandin – Aku Hirviniemelle miljoonasopimus". I nyheten kan man bl.a. läsa följande:

Maaliskuun alussa julkistetun Helsingin ja Sipoon välisen alustavan maakaupan tausta on paljastunut.Amerikkalainen teemapuisto Disneyland haluaa rakentaa toisen Euroopan-puistonsa kaupan kohteena olevalle maa-alueelle.Helsinki maksaa kyseisestä 28,5 hehtaarin suuruisesta alueesta ja toisesta, pienemmästä alueesta Sipoolle yhteensä 33 miljoonaa euroa.Disneylandille tarkoitettu alue sijaitsee Östersundomissa Porvoonväylän ja Uuden Porvoontien välissä.

Nyhetens tillförlitlighet må läsarna själva bedöma. Hur som helst så har man på högsta allvar föreslagits att placera allt från flygfält till campingplatser i Östersundom. Så sent som senaste vecka föreslogs det i en insändare i Helsingin Sanomat att campingplatsen i Rastböle i Nordsjö flyttas till  "Östersundom strandlandskap" (Östersundomin rantamaisemat). Att vanligt folk tror att det finns tillgängliga stränder i Östersundom är inte så konstigt med tanke på den bild Helsingfors stad har gett av det "havsnära" Östersundom. Värre är det att även beslutsfattarna i Helsingfors tror att det finns stränder i överflöd i Östersundom.

I höstas lämnades en motion undertecknad av tjugosex fullmäktigeledamöter till Helsingfors stadsfullmäktige. I motionen föreslås det att det planeras nya stränder för nakenbad i Helsingfors. I motionen noteras det inledningsvis att "Helsingin merellisen sijainnin ja Sipoon suuntaan laajentumisen ansiosta kaupungilla on runsaasti luonnonvaraisia ranta-alueita, mutta siitä huolimatta hyvin vähän erityisryhmille tarkoitettuja uimapaikkoja."

Dans l'Eau. Oljemålning av Eugenio De Blaas.

Motionen om badstränder för specialgrupper är inget aprilskämt. Dess värre är det svårt att hitta någon lämplig plats ens för en vanlig simstrand i inkorporeringsområdet. Helsingfors stad påstår att det i Husö redan finns en badplats, som man vill rusta upp. Projektet med badstranden i Husö går dock trögt framåt, fastän "räddningsvägen" till badstranden olovligt byggdes redan år 2010. (Se t.ex. "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 2010".) Ely-centralen begärde i februari av Helsingfors stad tilläggsuppgifter om planerna för den påstådda badplatsen och bryggan i Husö.

Idag skall stadsstyrelsen i Helsingfors behandla utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. Förslaget lyder enligt följande:

Kaupunginhallitus päättänee puoltaa Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yleiskaavaluonnoksen 9.2.2012 päivätyn vaihtoehto B:n hyväksymistä yleiskaavaehdotuksen laatimisen pohjaksi.

Samalla kaupunginhallitus päättänee puoltaa Östersundom-toimikunnalle vuorovaikutusraportin mukaisen vastineen antamista mielipiteiden ja kannanottojen esittäjille.

Lisäksi kaupunginhallitus päättänee todeta, että seuraavat jatkosuunnitteluohjeet otetaan huomioon kaavaehdotusta laadittaessa.

- Keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50 - 150 metriä.

- Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantarnäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.

- Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.

Pikaraitiotievaihtoehto. Den 1 april 2012

I mitt inlägg "Behov av förvaltningsdomstol. Den 29 mars 2012" berättar jag att stadsstyrelsen i Vanda på sitt möte den 26 mars beslöt att göra en "liten ändring" eller ett tillägg till beslutsförslaget. Enligt nyheten "Vantaan kaupunginhallitus hyväksyi luonnoksen 26. maaliskuuta" på webbplatsen Yhteinen Östersundom lyder tillägget "Kaavassa tulee selvittää pikaraitiotien rakentamisen mahdollisuus". (Citationstecknen finns med i meddelandet.) Det samma kan man läsa i en uppdatering av meddelandet "Östersundomiin ehdotetaan viiden metroaseman mallia" på Vanda stads webbplats. Protokollet från det aktuella mötet finns nu på Internet. Angående ärendet "Östersundomin yhteinen yleiskaavaluonnos nro YK0035" kan man läsa att det aktuella tillägget i själva verket lyder "[Päätetään] puoltaa Östersundom-toimikunnalle, että kaavassa tulee tarkastella myös pikaraitiotievaihtoehtoa tiiviin kaupunkirakentamisen mallissa.” Här talas det alltså om ett alternativ, vilket kan tolkas som ett alternativ (inte komplement) till metrolinjen. Tillägget är därmed betydligt radikalare än det tidigare angetts.

Alternariv D, "Spårvagnsspaden"

Alternativ D till gemensam generalplan representerar faktiskt ett alternativ med endast spårvagn. Metrolinjen har dock förlängts med en station i Västersundom. I alternativ D saknas en ekologisk korridor från Kasbergets naturskyddsområde norrut genom Västersundom. Det är uppenbart att alternativ D gjorts möjligast oattraktivt för Vanda. (Se "Spårvagnsstaden. Den 6 mars 2012".) Om alternativ D heter det i beskrivningen på webbplatsen Yhteinen Östersundom att "bebyggelsen är inte lika tät som i alternativen A och B". Stadsstyrelsen i vanda vill tydligen att det utreds ett nytt alternativ med snabbspårväg istället för metro.

I protokollet återges även den anteckning till protokollet som den gröna styrelsegruppen lämnade. Anteckningen var i själva verket ett tillägg och ändringsförslag till det första stycket i det ursprungliga förslaget. Anteckningen eller tillägget/ändringsförslaget lyder enligt följande:

Östersundomin alueen rakentamisessa lähtökohtana tulee olla luonnon asettamat ehdot. Jatkotyössä tulee edetä vaihtoehto B:ssä vaihtoehto C:n eli luontojärjestöjen varjokaavan suuntaan, niin että asukasmäärä on nyt esitettyä huomattavasti pienempi, jolloin pystytään säästämään alueen tärkeät luontoalueet koskemattomina sekä leveämmät puskurivyöhykkeet Natura-alueiden ja Sipoonkorven kansallispuiston ympärillä. Näin toimien ehkäistään kaava-alueen painetta Naturan merkittävään heikentämiseen ja pitkäkestoiseen oikeusprosessiin.

Alueen ekologisia ja virkistyskäyttöä palvelevia viherkäytäviä tulee edelleen leventää, jotta kaavassa pystyttäisiin turvaamaan lain vaatima luonnonsuojelualueiden kytkeytyneisyys ja toimivat viheryhteydet. Vantaan puoleinen Länsisalmen metsän luonnonsuojelualue on osa merenrannan Natura-alueilta Mustavuoresta Kasabergetin kautta pohjoiseen johtavaa eliöstölle erittäin tärkeää viherkäytävää, joka on edelleenkin esitetty liian kapeana. Lisäksi se katkeaa Porvoontien varren tiiviiseen rakentamiseen (tumman punainen).

Kaavamerkintöjä ja -määräyksiä tulee tarkentaa ja monipuolistaa mm. esittää omalla kaavamerkinnällä luonnon monimuotoisuuden kannalta arvokkaat alueet (luo).

Österleden ("Porvoontie") går mellan Kasabergets och Västerundom naturskyddsområde, alternativ B.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår på ledarartikel med rubriken "Kielellisiä oikeuksia pitää puolustaa ja kehittää". I artikeln kan man läsa följande:

Ruotsinkielisen väestön puolella asenteita taas ovat koventaneet useat peräkkäiset hallinnolliset ratkaisut, joita on ruotsinkielisten parissa pidetty heidän oikeuksiaan loukkaavina tai ainakin niitä uhkaavina. Tällaisia ovat muun muassa käräjäoikeusuudistus, Sipoon länsiosien pakkoliittäminen Helsinkiin ja Keski-Pohjanmaan liittäminen aluehallintouudistuksessa Pohjois-Pohjanmaahan.

Svårbegripligt avgörande. Den 31 mars 2012

http://www.kulturfonden.fi/sv/om/aktuellt/article-14960-14095-vem-ser-till-att-ratt-ar-ratt

Keskisuomalinen publicerade igår på tidningens webbplats FNB:s notis med rubriken "Ranskalainen tulee tarkastamaan Suomen kuntauudistusta". I notisen kan man läsa att "Euroopan neuvosto epäilee, ettei Suomen valmisteilla oleva kuntajakouudistus ole Euroopan paikallisen itsehallinnon peruskirjan mukainen, kirjoittaa Keskisuomalainen." Det var alltså Keskisuomalainen själv som kunde berätta att Europarådet misstänker att kommunreformen strider mot europeiska stadgan om lokalt självstyre. Det är möjligt att kommunreformen även strider mot Finlands grundlag, men det lär vi aldrig få veta eftersom Finland saknar en författnings- eller grundlagsdomstol. De tolkningar av grundlagen som görs av riksdagens grundlagsutskott är ofta politiskt betingade.

Det har även hävdats att inkorporeringen av sydvästra Sibbo strider mot såväl europeiska stadgan om lokalt självstyre som Finlands grundlag. Efter HFD:s avgörande i fallet Sibbo hävdade professor Kaarlo Tuori att HFD:s beslut kränker Sibbobornas grundlagsenliga rättigheter, eftersom den kommunala självstyrelsen hör till invånarnas grundrättigheter. HFD hävdar för sin del i sitt beslut att inkorporeringen inte strider mot den kommunala självstyrelsen och hänvisar till ett ställningstagande av grundlagsutskottet från år 1998. I sin artikel "'Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan'" i Helsingin Sanmat den 16 februari 2008 låter Tuori förstå att fallet Sibbo blottlägger behovet av en författningsdomstol. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".)

I mitt inlägg "Behov av författningsdomstol. Den 29 mars 2012" har jag noterat diskussionen om behovet av en förvaltningsdomstol vid Svenska kulturfondens seminarium, som ordnades i anslutning till Paulina Tallroths utredning "Vem vakar över våra rättigheter?" (Thors uttalande om HFD:s avgörande i fallet Sibbo motsvarar för övrigt det hon gjorde i sitt blogginlägg "Dagen dominerad av musik" den 16 januari 2009.) I utredningen "Vem vakar över våra rättigheter? De finska institutionerna och diskussionen om en författningsdomstol" omnämns även fallet Sibbo. Jag citerar:

Tanken på en författningsdomstol tilltalar i synnerhet medborgare och organisationer. Även sådana rättslärda som principiellt motsätter sig en författningsdomstol i Finland konstaterar att de "i svaga ögonblick har saknat en författningsdomstol". Sådana ögonblick uppstår då de institutioner som man i regel är nöjd med fattar juridiskt tvivelaktiga beslut.

Ett exempel på ett juridiskt svårbegripligt avgörande är statsrådets och senare förvaltningsdomstolens beslut i det så kallade Sibbofallet, som gällde ändringen i kommunindelningen så att delar av Sibbo anslöts till Helsingfors. Statsrådets beslut ansågs i debatten problematiskt med tanke på kommuninvånarnas grundtryggade självstyrelse när Sibbo kommun motsatte sig ändringen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg dock att statsrådets beslut inte var lagstridigt, eftersom det fanns dels sådana allmänna juridiska förutsättningar, dels sådana särskilt vägande skäl som avses i kommunindelningslagen.

Det är eventuellt så att Tuori i allmänhet inte efterlyser en  författningsdomstol, utan att HFD:s avgörande i fallet Sibbo föranledde ett "svagt ögonblick". Åtminstone refererar Tallroth i det aktuella sammanhanget till Tuori. Själv skulle jag efterlysa en  författningsdomstol, men jag är inte helt säker på att en  författningsdomstol hade ansett att inkorporeringen av sydvästra Sibbo strider mot grundlagens bestämmelse om kommunalt självstyre. Vad som skulle behövas och vad som skulle ha behövts i samband med fallet Sibbo är i första hand en politiskt oberoende och okorrumperad domstol, till vilken man kunde överklaga statsrådets beslut. En närmare analys av HFD:s beslut i fallet Sibbo visar inte bara att argumentationen är kontroversiell, utan att HFD i sitt avgörande negligerar och förringar påståenden om formella fel i samband med beredningen och beslutet om ändringen i kommunindelningen. Någon större skillnad är det inte om institutionen kallas förvaltningsdomstol eller författningsdomstol, så länge institutionen är regeringens förlängda arm och dess domare har ett beroendeförhållande till den verkställande makten.

Om beslutet om en inkorporering av sydvästra Sibbo tagits genom lagstiftning av riksdagen, hade det inte gått att besvära sig mot beslutet, eftersom Finland saknar en  författningsdomstol. Enda utvägen att föra ärendet vidare hade då varit att vända sig till europeisk instans. Från Sibbos sida hävdade man dock just att beslutet om en inkorporering borde ha tagits av riksdagen, eftersom regeringen saknade laglig rätt till det aktuella beslutet. Nu när beslutet togs som ett förvaltningsbeslut av regeringen gick det att besvära sig över beslutet till högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen visade sig dock i det aktuella fallet vara värdelös som en rättsinstans.

Jos haluaa. Den 30 mars 2012

I tisdags publicerade Borgå stad stadsdirekrörens förslag till Borgås utlåtande till finansministeriet angående kommunreformen. Borgå föreslår här att en ny kommun skulle bestå av nuvarande Borgå, Lovisa. Askola, Mörskom, Lappträsk, Borgnäs, Pukkila och Sibbo. Speciellt framhålls det att "Sibbo kommun borde vara med i den nya kommunen, och då skulle de språkliga rättigheterna hos Sibbos nuvarande invånare kunna tryggas på samma nivå som hittills." Förslaget torde gillas av Sfp:are i Sibbo, men man vågar knappast uttala sitt stöd, då Sibbos linje är att kommunen skall förbli självständig. Med tanke på Sibbos möjligheter att förbli en självständig kommun kan det ändå vara bra att Borgås förslag utreds. I Helsingfors torde man föredra ett självständigt Sibbo framom att Sibbo går samman med Borgå.

HS 29.3 2012 s A 16

Helsingfors stadsfullmäktige behandlade motsvarande ärende på sitt möte i onsdags. Något förslag till utlåtande har ännu inte publicerats, men Helsingin Sanomat publicerade igår en nyhet med rubriken "Helsingin valtuutetut suitsuttivat metropolia", där det kort refereras från diskussionen i fullmäktige. Här kan man bl.a. läsa följande:

Kokoomuksen mielestä ainakin neljän kunnan - Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten - yhdistymistä pitää alkaa selvittää.

Valtiovarainministeriön kuntarakennetyöryhmä on esittänyt, että myös Sipoo kuuluisi selvitysalueeseen.

"Näemme, että vähintään näiden neljän yhdistyminen pitäisi selvittää. Sipoo voi olla mukana, jos haluaa", muotoili kokoomusryhmän puheenjohtaja Tatu Rauhamäki.

De grönas gruppanförande i ärendet kan läsas på Osmo Soininvaaras blogg.

I gårdagens avsnitt av programmet Hullu juttu ingår ett inslag om (tvångs)inlösning. I inslaget medverkar Leena Liipola, som inte frivilligt säljer sin tomt i Östersundom till Helsingfors stad. Se avsnittet på Yle Arenan, 14:10 - 16:13.

Behov av författningsdomstol. Den 29 mars 2012

Som väntat beslöt planläggningssektionen i Sibbo på sitt möte igår att sälja mark i Östersundom på smammanlagt 45 hektar till Helsingfors. Yle har publicerat en nyhet med rubriken "Sibbo säljer fastigheter till Helsingfors".

Sibbo kommun publicerade i förrgår ett meddelande med rubriken "Minskade skatteintäkter och det förlorade Östersundom –området leder till ett negativt bokslut för Sibbo år 2011". I meddelandet kan man läsa att Sibbo kommuns bokslut för år 2011 visar ett underskott på 3 miljoner och att resultatet påverkas av en extraordinarie avskrivning på 1,7 milj. euro som måste göras på grund av gränsjusteringen i sydvästra Sibbo."

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades på måndagen ett meddelande med rubriken "Vantaan kaupunginhallitus hyväksyi luonnoksen 26. maaliskuuta". I meddelandet kan man läsa att "Östersundomin yhteinen yleiskaavaluonnos hyväksyttiin pienin muutoksin Vantaan kaupunginhallituksen kokouksessa 26.3.2012." Den "lilla ändringen" är satsen "Kaavassa tulee selvittää pikaraitiotien rakentamisen mahdollisuus". Tillägget godkändes med rösterna 9-8.

Östersundomkommittén (Helsingfors stadsplaneringskontor) har mjukat upp sin linje när det gäller snabbspårväg i Östersundom. Snabbspårvägslinjer kompletterar rent av metrolinjen i alternativet B, som stadsstyrelsen i Vanda förordar Östersundomkommittén att godkänna. Bl.a. går en snabbspårvägslinje här längs Nya Borgåvägen. Eftersom byggandet av snabbspårväg redan har utretts, har jag svårt att se att tillägget i stadsstyrelsens beslut skulle ha någon större betydelse. Vad man i Vanda torde ha syftat på är att snabbspårvägslinjen ytterligare borde utredas som ett alternativ (inte komplement) till metrolinjen.

I gårdagens blogginlägg "En politisk dom. Den 28 mars 2012" uppmärksammar jag artikeln "Thors i frågasätter HFD:s Sibbobeslut". Hbl publicerade på tidningens webbplats redan på tisdag kväll en artikel med rubriken "Minoritetsrättigheter måste bevakas bättre" om det aktuella seminariet, där Astrid Thors kom med sitt uttalande. Artikeln fokuserar på behovet av en förvaltningsdomstol, men även fallet Sibbo lyfts fram. Jag citerar:

Thors kritiserade också högsta förvaltningsdomstolens beslut i annekteringen av Sibbo.
–Trots att man röstat om frågan och flera sakkunniga varit med i beredningen gick det så här. I ett sådant här fall kunde en författningsdomstol behövas.

I artikeln som publicerades i gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet säger Thors att hon tycker "att det är juridiskt förvånande att HFD använde statsrådets beslut år 2000, där man hänvisar till att Helsingforsregionen har en särställning, för att välsigna inkorporeringen." I högsta förvaltningsdomstolens beslut i fallet Sibbo kan man i kapitel 4. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande, avsnitt 4.3. Avgörandet i huvudsaken / 4.3.2. Särskild motivering / 4.3.2.2. Juridiska förutsättningar för att ändra kommunindelningen / 4.3.2.2.3. Särdrag hos det område som anslutningen gäller läsa följande:

När lagenligheten av statsrådets beslut avgörs, måste man beakta att det är fråga om ett särskilt område, som hör till den ovan i stycket 4.3.2.2.2. definierade Helsingforsregionen och som skiljer sig från övriga kommunala indelningar. Detta framgår bland annat av att statsrådet i de riksomfattande mål som statsrådet 2000 med stöd av markanvändnings- och bygglagen fastställde för områdesanvändningen gav Helsingforsregionen en särställning jämfört med de övriga områdena i landet. Med hänsyn till det anslutna områdets läge och betydelse för en behärskad och harmonisk utveckling av samhällsstrukturen i Helsingforsregionen, samt de möjligheter till bättre bostadsbyggande och trafikförbindelser i Helsingforsregionen som anslutningen medför i enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen, finns det i 3 § i kommunindelningslagen nämnda allmänna förutsättningar för ändringen i kommunindelningen, vilka även är vägande så som avses i 5 § 2 mom. i kommunindelningslagen.

I ett inslag om seminariet i anslutning till Paulina Tallroths utredning "Vem vakar över våra rättigheter?" i Yles svenska nyheter i tisdags nämndes "Helsingfors tvångsannektering av Sibbo" som exempel på fall där "myndigheterna varit nära att köra över de svenskspråkigas rättigheter".