Topelius. Den 9 januari 2010


I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Kultursamarbete utmynnade i traditionell Topeliuspjäs". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:


En idé med pjäsen var att visa att de nyligen stridande rågrannarna Helsingfors och Sibbo också kan samarbeta. Eftersom Topelius Björkudden idag finns i Helsingfors fick Sibbo med föreställningen samtidigt Topelius tillbaka till den kommun som firat honom med seminarier i närmare tjugo år.


Som jag ser på saken är Helsingfors och Sibbo inte "nyligen stridande rågrannar". Sibbo blev ett offer för regeringarna Vanhanen I och II. Sibbo protesterade medan Helsingfors tackade och tog emot. Visst kan det finnas en viss bitterhet i Sibbo, men på vilket sätt skulle fallet Sibbo försvåra ett kulturellt samarbete mellan Sibbo och Helsingfors? Däremot påverkar inkorporeringen naturligtvis Sibbos intresse att uppmärksamma Topelius genom t.ex. traditionella seminarier. En Topeliuspjäs i Topeliussalen i Sibbo kunde rent av betraktas som salt i såren.


Jag har på denna blogg i många sammanhang lyft fram Zacharias Topelius. (Se "Topelius och Sibbo. den 12 augusti 2006", "Giv mig ej glans, ej guld ej prakt. Den 24 december 2006", "Topeliusdagen. Den 14 januari 2007", "Topelius födelsaedag. Den 14 januari 2009" och "Björkudden finns numera i Helsingfors. Den 27 maj 2009".) I själva verket baserar sig min avhandling "Stora och små europeiska historier" i hög grad på Topelius författarskap. Fastän jag är och var bosatt innanför staden Helsingfors gränser skrev jag min avhandling som en stolt Sibbobo. Efter inkorporeringen går en del av poängen förlorade.


Google+ Followers