Växtvärk. Den 3 juni 2012

HS 3.6 2012 s A 11

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Lännen tie vaatii arkea kuntoon", som handlar om svårigheten att ta beslut om kommunsammanslagningar i västra Nyland. Tillsamman med denna artikel har man publicerat en kommenterande text med rubriken "Lännen sotkut ovat Helsingin kasvukipuja". Här kan man läsa följande synpunkter:

Vaikein tilanne on Siuntiossa. Poliitikot ovat toistensa kurkuissa kiinni, mutta sen naapurikunnissakaan ei ole vältytty kovalta peliltä. Miksi tämä on niin vaikeaa?
Vastaus voi löytyä metropolin toiselta puolelta, Sipoosta.
Valtio leikkasi vuonna 2009 osan Sipoota Helsingille, jotta niemennokkaan ahdettu pääkaupunki voi laajeta itään.
Kiistelty päätös muutti Sipoossa kaiken. Riitoja käytiin, pahoja sanoja sanottiin.
Lopulta poliittiset blokit uusiutuivat, ja harvaan asutussa peltokunnassa alkoi kova kaavoitus. Nyt koeteltu kunta valmistautuu vastaanottamaan Helsingistä purkautuvan paineen.
Lännessä tämä keskustelu vasta alkaa. Kalliin asumisen metropolista katsellaan ympärille, ja lännen vehreät peltomaisemat houkuttelevat lapsiperheitä.
Se koettelee rantakunnissa vanhoja asetelmia, kuten poliittisia voimasuhteita ja asukkaiden identiteettiä.
Helsinkiläiset tulevat. Ei ole ihme, että riidellään.
Kuvaavaa on, että pääkaupunkiseudulta lähtevät joka suuntaan pitkät moottoritiet – paitsi länteen.

I sammanhanget är det skäl att notera att inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades med att spridningen av samhällsstrukturen norrut och västerut måste stoppas.

Kommunreform och sjukvårdsreform. Den 2 maj 2012

Sipoon Sanomat publicerade i torsdags på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Sipoo jatkaa valitsemallaan tiellä". I artikeln, kommenterar kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas promemorian om kommunreformen som Helsingin Sanomat läckte ut i början av veckan (se "Trollkonst. Den 26 maj 2012"):

Kriteerit on selkeästi räätälöity niin, etteivät kyseisten alueiden kehyskunnat niitä täytä. Tämä on yksi tapa naamioida pakottaminen

I artikeln kan man även läsa följande:

Lounais-Sipoon menettämisen myötä Sipoossa on paiskittu töitä kasvun eteen ja nyt se alkaa konkretisoitua. Seuraavan kahden, kolmen vuoden aikana kunnan väkiluku kasvaa 2 000-3 000 asukkaalla, Grannas huomauttaa.

Sibbo anses behöva tillväxt för att stärka sina förutsättningar att förbli en självständig kommun, men Sibbo behöver nya invånare även för att ersätta bortfallet av skattebetalare som inkorporeringen medförde. Speciellt är det nya bostadsområdet på Storören och Lillören ("Sibbo strand") tänkt att ersätta förlusten av goda skattebetalare. Förverkligandet av Sibbo strand går dock inte som planerat. Yle publicerade i torsdags en nyhet med rubriken "Utbyggnaden av Sibbo Strand blir kraftigt försenad", där det berättas att färdigställandet skjuts upp med flera år. I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel, där det förklaras att fördröjningen beror på låg efterfrågan. Den låga efterfrågan kan få följder även för utvecklingen av inkorporeringsområdet.

Efter att promemorian med kriterier för utredningar om kommunsammanslagningar läckt ut har nu även ett dokument om sjukvårdsreformen läckt ut. Ledaren i dagens nummer av Helsingin Sanomat har rubriken "Kuntauudistusta ajetaan terveydenhoidon kautta".

Nedre-Kärras i Västersundom. Den 1 juni 2012

I gårdagens blogginlägg "Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012" berättar jag om förslaget till Helsingfors fastighetsnämnds utlåtande till stadsstyrelsen om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland. Ärendet bordlades på mötet igår, vilket är anmärkningsvärt så till vida att utlåtandet begärts före den 31 maj.

På mötet igår togs däremot ett beslut om köp av en fastighet i Västersundom. Som bilaga till föredragningslistan ingår ett par intressanta kartor. Kartorna är de samma som de kartor som fastighetsnämnden använt då man tagit beslut om köp av fastigheter i Östersundom. Kartan som visar platsen för den aktuella fastigheten har tidigare alltid begränsats, så att man inte direkt sett att kommungränsen dragits i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets beslut om ändring i kommunindelningen. Gränsen går alltså på kartan helt tydligt längs Österledens gamla sträckning.

Som bilaga till föredragningslistan ingår även en karta över Helsingfors stads markegendomar i Östersundom inklusive de områden i Sibbo och Vanda som ingår i den gemensamma generalplanen. På kartan har för första gången även Vanda stads markegendomar ritats ut (i lila).

Skälet till att även Vanda stads markegendomar markerats torde framgå ur motiveringarna till affären:

Fastigheten är avsedd att användas som bytesmark vid ett markbyte mellan Helsingfors och Vanda. Bytet gäller de av Vanda stad ägda markerna i den sk. Västerkullakilen i Helsingfors.

Anskaffandet av fastigheten underlättar anskaffandet av mark i den sk. Västerkulla kilen och är sålunda i enlighet med staden markanskaffningspolitik.

Helsingfors stad äger ca 70 ha på den del av Östersundom generalplaneområde, som ligger i Vanda stad. Vanda stad äger i sin tur ca 45 ha i Helsingfors, i den sk. Västerkulla kilen, där Helsingfors stads markägande är obefintligt.

Den mark som Helsingfors redan från förut äger i det område av Vanda som ingår i området för den gemensamma generalplanen torde räck till för att Helsingfors skulle kunna byta åt sig Vanda stads 45 hektar i "Västerkullakilen". Helsingfors har dock knappast för avsikt att avstå från sin mark närmast Österleden och den planerade metrostationen.

I den ena kartbilagan ingår även en mera detaljerad karta. Ur kartan framgår det att det går en friluftsled genom området. Friluftsleden leder till en tunnel under Borgåleden. På vintern går här ett skidspår, som jag själv använder flitigt. På den gällande landskapsplanen utgör området en del av en grönförbindelse, vilken strukits i förslaget till etapplandskapsplan. I samma bilaga ingår även ett utdrag ur utkastet till gemensam generalplan.

I utkastet till gemensam generalplan har områdets markerats som ett relativt tättbebyggt bostadsområde och arbetsplatsområde.

På internet saknas två bilagor: utkastet till köpebrev och offerten, eftersom de skulle avslöja säljaren, som tydligen vill förbli anonym. Säljaren av fastigheten, som har namnet Nedre-Kärras, lär dock vara svenskspråkig, emedan det aktuella ärendet i föredragningslistan översatts till svenska.Kanske känner säljaren skam över att sälja till Helsingfors stad.

Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012

Helsingfors fastighetsnämnd har på föredragningslistan för dagens möte ett ärende med rubriken "Lausunto kaupunginhallitukselle Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta". I mitt inlägg "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012" noterar jag att Helsingfors stad enligt stadsplaneringsnämndens utlåtande över etapplandskapsplanen inte ger ett utlåtande för Östersundoms del, utan överlåter uppgiften åt Östersundomkommitén. Fastighetsnämnden föreslås lika väl ge ett utlåtande (till stadsstyrelsen) som även inkluderar Östersundom. I förslaget till utlåtande ingår ett eget avsnitt om Östersundom. Avsnittet berör dock en enda fråga, nämligen kravet på att "i den mera detaljerade planeringen ska förverkligandet av området kopplas till det bindande beslutet om genomförande av den nya spårförbindelsen och stationen." (Se "Krav på bindande beslut. Den 15 maj 2012".) I sitt utlåtande om utkastet till landskapsplan tog Östersundomkommittén avstånd från kravet på att detaljplaneringen av Östersundom skulle förutsätta beslut om förverkligande av planerna på spårvägsförbindelse. (Se "Raideliikenteeseen tukeutuvat taajamatoimintojen aluee. Den 1 september 2011".) Nu föreslås fastighetsnämnden upprepa synpunkten i sitt utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan:

Östersundom

Östersundomin alue on merkitty raideliikenteeseen tukeutuvaksi taajamatoimintojen alueeksi, jossa alueen toteuttaminen on kytketty uuden raideyhteyden ja aseman sitovaan toteuttamispäätökseen.

Pääkaupunkiseudun taajama-alueeseen välittömästi rajoittuvalla Östersundomin alueella on nykyisellään noin 7 000 asukasta. Alueelle on laadittavana Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteinen yleiskaava, jonka ratkaisu perustuu tehokkaaseen raidepohjaiseen joukkoliikenteeseen. Raskaan raideliikenneinvestoinnin toteuttaminen jo ennen lisäasutusta tai edes raideratkaisun kannalta kohtuullisen asukaspohjan olemassaoloa on kuitenkin yhteiskunnan resurssien haaskausta. Käytännössä alkuvaiheen joukkoliikenne on tehokkaasti hoidettavissa kuten nykyisin, linja-autojen syöttöliikenteenä Itäkeskukseen ja metroon. Alue ei ole sellainen irrallinen uusi asuinalue, jonka toteuttamisen ehdoksi olisi perusteltua asettaa sitovaa raideyhteyden toteuttamispäätöstä.

Pääkaupunkiseudun muutenkin haastavaa asuntojen tuottamistavoitteiden toteuttamista ei ole syytä vaikeuttaa asettamalla vaikeasti tulkittavia esteitä uusien asuinalueiden käyttöön ottamiselle. Östersundomin alueen rakentamisen ehdoksi asetettu sitova raideyhteyden ja aseman toteuttamispäätös on siksi poistettava. Suunnittelumääräys, jonka mukaan alueen maankäyttöä kuntakaavoituksessa on suunniteltava ja mitoitettava raideliikenteen toimintaedellytyksiä suosivaksi on sen sijaan pidettävä hyvänä.

År 2006 motiverade Helsingfors förslaget till en ändring i kommunindelningen med att Sibbo varit samarbetsovillig. Enda beviset på samarbetsovilja som Helsingfors lade fram var att Sibbo motsatt sig en metrolinje till Östersundom. Utredningsman Pekka Myllyniemis enda motivering till att Helsingfors inte kunde nöja sig med ett mindre område än det han föreslog var att metrolinjen krävde ett tillräckligt stort område. Överhuvudtaget var planerna på en metrolinje till Östersundom en central motivering för inkorporeringen. I sin plagierade utredning lägger Myllyniemi fram siffror som visar att kollektivtrafiken från Östersundom inte kan skötas med buss. Nu hävdas det lika väl i förslaget till fastighetsnämndens utlåtande att "joukkoliikenne on tehokkaasti hoidettavissa kuten nykyisin, linja-autojen syöttöliikenteenä Itäkeskukseen ja metroon."

Området  "Porvari" i Västersundom vid korsningen mellan Ring III och Östersleden har i förslaget till utlåtande fått ett eget avsnitt:

Östersundomin Porvari

Itäväylän/Uuden Porvoontien ja Kehä III:n risteyksessä, Helsingin ja Vantaan rajalla sijaitseva Porvari on tulevaisuuden työpaikka- ja asuinalue, jolla on sijaintinsa puolesta suuri vetovoimapotentiaali. Se kaavaillaan myös merkittäväksi joukkoliikenteen runkoyhteyksien vaihtoasemaksi (metro/ pikaraitiotie/linja-autojen runkolinjat).

Alue on siten Östersundomin toteutuksen kannalta luonteva ensimmäisen vaiheen aluekeskus, joka sellaiseksi on syytä merkitä myös maakuntakaavaan. Östersundomin toteuttaminenhan on vuosikymmeniä kestävä prosessi. Kaavaehdotuksessa merkittyjen aluekeskusten toteutus on kaukana tulevaisuudessa, eikä ole mielekästä toteuttaa Östersundomia siten, että aloitusalueet pitkän ajan joutuisivat tukeutumaan itäisen Helsingin kaupallisiin ja julkisiin palveluihin, jolloin tarpeeton liikenne alueella samalla lisääntyy.

"Östersundomin Porvari" omnämns även i samband med suynpunkter som gäller Joker-linjerna:

Samoin lautakunta katsoo, että ns Jokeri I:n linjauskäytävää on jatkettava Itäkeskuksesta Östersundomin Porvariin. ...

Lautakunta toteaa myös, että ns. Jokeri 3:n linjauskäytävää on jatkettava Östersundomin Porvarista Vuosaaren satamaan. Lentoasemaa ja Vuosaaren satamaa yhdistävä nopea joukkoliikenneyhteys on hyvin tärkeä pääkaupunkiseudun tulevaisuuden kilpailukykyä vahvistava tekijä. 

Kaupunki on lunastanut lisää maita. Den 30 maj 2012

Landbo.fi

I gårdagens inlägg "Logistisen risteyspaika. Den 29 maj 2012" skriver jag om en nyhet med rubriken "Aurinkoenergia ja logistiikka Östersundomin tulevaisuusvisioina", som i fredags publicerades på webbplatsen Uutta Helsinkiä. Samma dag publicerades på webbplatsen en annan nyhet med rubriken "Landbohon uusi lähiliikuntapaikka". I nyheten berättas det att "Landbon asuinalueelle Östersundomissa rakennetaan tänä kesänä uusi lähiliikuntapaikka aiemminkin urheilukäytössä olleelle hiekkakentälle." I nyheten berättas det vidare att "Kaupunki on lunastanut alueen ympäriltä lisää maita, joten uuden liikuntapaikan pinta-ala kaksinkertaistuu nykyisestään." Det var en intressant nyhet. På webbplatsen Landbo.fi hittade man visserligen redan ifjol en nyhet med rubriken "Pallokentästä lähiliikuntapaikka", där det berättas att "Myöhemmin (mahdollisesti vasta 2012) kun maanomistukseen liittyvät erimielisyydet on ratkaistu, parannellaan myös pallokenttää ympäröimällä se verkkoaidalla ja parantamalla valaistusta." (Se även "Budgetförslag. Den 8 oktober 2011".) I själva verket skall nu det andra skedet av projekte eller Landbon lähiliikuntapaikan uudisrakennustyön 2-rakennusvaihe som inledas.

I mitt inlägg "Halvfärdiga byggnadsprojekt. Den 29 juni 2011" noterar jag att den aktuella idrottsplatsen på Helsingfors stads karta med geoinformation markerats invid Nya Borgåvägen, fastän den verkliga adressen Landbovägen 26. Marken som staden har inlöst torde i själva verket ha hört till samma fastighet Karlvik som de två områden som släkten Borgström erbjöd sig att sälja i februari och som fastighetsnämnden beslöt att köpa i mars. (Se "Markaffärer med släkten Borgström. Den 9 mars 2012".)

Helsingfors ekonomi- och planeringscentral publicerade publicerade i måndags på centralens egen webbplats en nyhet med rubriken "Östersundomissa parannetaan palveluita". I nyheten berättar Ina Liljeström, som är projektingenjör för Östersundom områdesbyggprojekt vid ekonomi- och planeringscentralen att "Alue on ollut kaavassa puistoalueena ja rakennusviraston hallinnassa, mutta muuttuu nyt lähiliikuntapaikaksi liikuntaviraston hoitoon". Från sidan länkas det till de två ovannämnda artiklerna på webbplatsen Uutta Helsinkiä. Rubriken på nyheten är inte speciellt väl vald. Rubriken avslöjar allt för väl det som man vill säga med nyheten, att servicen förbättras i Östersundom. Detta var en av de officiella juridiska motiveringarna för inkorporeringen. Motsvarande rubrik hade man knappast valt, om det gällt en idrottsanläggning någon annanstans i Helsingfors.

Logistisen risteyspaika. Den 29 maj 2012

Helsingfors ekonomi- och planeringscentral publicerade i fredags på webbplatsen Uutta Helsinkiä en nyhet med rubriken "Aurinkoenergia ja logistiikka Östersundomin tulevaisuusvisioina". I nyheten presenterar chefen för Östersundom områdesbyggprojekt Ari Karjalainen visionerna av solenergi i Östersundom och en "logistisk korsningsplats" (logistisen risteyspaika) i "Porvari", alltså i Västersundom vid korsningen mellan Ring III och Östersleden. (Jämför "Port till Sankt Petersburg. Den 29 april 2012"
och "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö. Den 8 april 2012".) Om Porvari kan man bl.a. läsa följande:

Porvarin eli Länsisalmen alueella kohtaavat Kehä III, Itäväylä, Vuosaaren satamarata ja lyhyen matkan päässä Porvoonväylä. Alueelta on siis suorat yhteydet niin satamaan, lentoasemalle kuin rataverkkoonkin, joten se on omiaan erilaisten logistiikkaintensiivisten alojen toiminnoille, tilaa vievän tavaran vähittäiskaupasta kokoonpanoteollisuuteen.

Största delen av "Porvari" är lermark, men leran skapar bara förutsättningar för att ta tillvara solenergi. Karjalainen förklarar:

Rakentamisen kannalta usein ongelmaksi koetut savikerrostumat voidaan ehkä tulevaisuudessa käyttää hyödyksi. Kanadassa on toteutettu ratkaisu, jossa aurinkokeräimillä talteen otettua lämpöenergiaa ajetaan savikerrokseen. Saven lämpötekniset ominaisuudet mahdollistavat lämpöenergian varastoimisen maaperään.

Artikeln avslutas med en uppräkning av några "tidigare förverkligade projekt", var av det sista är följande:

Talosaaren ulkoilualueelle on tullut uusia ulkoilureittejä opasteineen. Alueelle on myös suunnitteilla uimapaikka.

Så har man då medgett att den påstådda badplatsen på Husö (se t.ex. "Brev till miljöministern. Den 28 maj 2012") endast är planerad. Några nya rekreationsleder har man i inte skapat, annat än på guidekartan, om man frånser den olovligt byggda "räddningsvägen", som på kartan markerats som "huvudvandringsled". (Se t.ex. "Du är här. Den 2 oktober 2011".)

Brev till miljöministern. Den 28 maj 2012

Helsingin Uutiset 21.12 2011 s 16

I mitt blogginlägg "Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011" skriver jag om de märkliga kartorna och vägskyltarna som Helsingfors idrottsverk placerat ut i Husö. Sedan jag skrev inlägget har jag hittat många flera guidekartor och vägskyltar i Husö friluftsområde. Värdet på kartorna och skyltarna är tusentals euro, fastän de visar en badplats, en brygga och en vandringsstig som i verkligheten inte existerar. Helsingin Uutiset publicerade den 21 december en insändarartikel, som jag tidigare inte noterat på denna blogg. Insändaren, som är skriven av Anneli Mikkonen, har rubriken "Liikuntavirastp opastaa". Mikkonen föreslår i artikeln att man med guidekartorna och vägskyltarna försöker täcka användningen av skattemedel för den kontroversiella och delvis olovliga vägen på Husö.
 
Ely-centralen begärde i februari av Helsingfors stad tilläggsuppgifter om planerna för den påstådda badplatsen och bryggan i Husö. (Se "Disneyland och nakenbad. Den 2 april 2012".)

En annan text som jag inte tidigare noterat är ett brev från Helsingfors naturskyddsförening och Finalnds naturskyddsförbund till miljöminister Ville Niinistö. Brevet som är daterat  har rubriken "Helsingin suhtautuminen rantojensa Natura-alueisiin". Jag återger det i sin helhet:

Helsingin suhtautuminen rantojensa Natura-alueisiin

Helsingin luonnonsuojeluyhdistys ja Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan piiri haluavat kiinnittää huomiotanne tapaan, jolla Helsingin kaupunki suhtautuu rantojensa Natura-alueisiin.

Uimapaikka ja huoltolaituri Torpvikenin Natura-alueen (Östersundomin lintuvedet) rajalle

Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto (KSV) aloitti vuonna 2010 tietyöt tehdäkseen Östersundomin Talosaareen huoltolaiturin ja uimapaikan. Se vaatisi ruoppauksen 1,5 – 2 metrin syvyyteen, aivan Natura-alueen rajaan asti. Hanke on alueelle 14.12.1988 hyväksytyn suunnitelman vastainen. Uimapaikka on siirretty virkamiespäätöksellä Natura-alueen reunaan, vaikka hyväksytty paikka on parempi (liite 1). Alueella on rakennuskielto ja toimenpiderajoitus yleiskaavaa varten.

KSV:n ja käytännön toteutuksesta vastaavan liikuntaviraston (LV) tarkoitus oli päättää hankkeesta kaupungin sisäisenä asiana, mutta asian tultua julki rakennusvalvontavirasto pyysi Uudenmaan ELY-keskukselta lausunnon. ELY-keskus totesi 23.9.2010, että jo tietyöt olisivat vaatineet maisematyöluvan, eikä kaupungilla ole toimivaltaa päättää ruoppauksista. Ruoppaukset ja laituri maatukineen tarvitsevat vesiluvan ja uimaranta poikkeamispäätöksen (liite 2).

Helsingin kaupungin liikuntavirasto (LV) jätti 17.3.2011 ELY-keskukselle uuden hakemuksen samasta hankkeesta. Edelleen pyritään rakentamaan aivan Natura-alueen rajalle, mikä ei ole mahdollista ilman raskaita ruoppauksia.

Hakemuksen käsittely on yhä kesken (Dnro UUDELY/247/07.01/2011). Marraskuun 2011 lopulla LV kuitenkin jo pystytti opasteet uimapaikalle ja huoltolaiturille – joita ei ole vielä olemassakaan.

Östersundomin yhteinen yleiskaava

Östersundomin kaavoituksessa keskeinen kysymys on, vaativatko Natura-alueet suojavyöhykkeen. Lisäksi kaupungin edustajat ovat useasti tuoneet esille halunsa rakentaa jopa Natura-alueille.

Pyydämme Teitä ja ympäristöministeriötä valvomaan erityisen tarkasti näitä hankkeita, jotka kohdistuvat Östersundomin lintuvesiin sekä niiden ja Sipoonkorven ekologisiin yhteyksiin.