Trauma. Den 6 juni 2012

http://valtioneuvosto.fi/ajankohtaista/tallenteet/fi.jsp#videoId=33003372

Igår gavs det igen ny information om kommunreformen. Denna gång var det regeringen själv som stod för informationen. Statsrådet publicerade ett pressmeddelande med rubriken "Regeringen fastställde kommun- och servicestrukturreformens riktlinjer för att bilda starka primärkommuner" ("Valtioneuvosto antoi tiedonannon eduskunnalle kuntauudistuksen etenemisestä"). På statrådets webbplats kan man även ta del av presskonferensen "Tiedotustilaisuus kuntauudistuksesta". Under presskonferensen frågade Talouselämä om utredningen mellan Sibbo och Helsingfors utgjort en modell eller förorsakat trauma.

I pressmeddelandet kan man bl.a. läsa följande:

I metropolområdet behövs det både ändringar i kommunstrukturen och någon form av metropolförvaltning. Man utreder olika alternativa metropollösningar som stöder den gemensamma planeringen och styrningen av området, särskilt i frågor som gäller markanvändning, boende och trafik, samt stärker konkurrenskraften och förhindrar segregation. Arbetet inleds genom en förhandsutredning där de kommande kommunindelningsutredningsområdena och de olika alternativen till metropollösningar kartläggs tillsammans med kommunerna i området.

Att det blir en utredning om en mellanstegsförvaltning av Helsingfors metropolområde kunde Helsingin Sanomat berätta redan på måndagen. (Se "Mellanstegsförvaltning av Helsingfors metropolområde. Den 5 juni 2012".) Beskedet har välkomnats av stadsdirektörerna i Esbo och Vanda, men beklagats av Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen. Beskedet om en utredningen av en "metropolförvaltning" tolkas som att det inte blir någon sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen.

HS Digilehti 6.6 2012

I dagens nummer av Helsingin sanomat ingår en artikel med rubriken "Pääkaupunkiseudun kuntaliitos otti takapakkia" och underrubriken eller ingressen "Espoon Mäkelän mielestä metropolihallinto ja Helsinki- vetoinen kuntaliitos eivät sovi yhteen." I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Metropoliselvitys on uusi linjaus, sillä tähän asti kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) on aja-nut ensi sijassa kuntarajojen muutoksia. Hänen asettamansa työryhmä esitti talvella selvitettä-väksi muun muassa koko pääkaupunkiseudun liittämistä yhdeksi kunnaksi.
Espoossa metropolihallinnon selvittämistä pidetään hyvänä. "Sehän kuulostaisi ihan erikoiselta, että yhdistettäisiin Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Sipoo, ja sitten tehtäisiin metropoli-hallinto. Se olisi ihan tårta på tårta", sanoo kaupunginjohtaja Jukka Mäkelä (kok).
Useat muut lähteet arvioivat HS:lle, että suurliitos on aiempaa epätodennäköisempi.

Bbl 6.6 2012 s 1

Rubriken på huvudnyheten på första sidan av dagens nummer av Borgåbladet lyder "Borgå hålls utanför metropolen". Enligt Helsingin Sanomat skulle Borgå inte höra till de kommuner som berörs av utredningen om en "metropolförvaltning". Borgå har själv, liksom Lojo, meddelat att staden önskar ingå i metropolområdet. Lite märkligt är det att Mäntsälä men inte Borgå skulle omfattas av metropolförvaltningen. Borgå är faktiskt grannkommun till Sibbo, som är en av de fem kommuner som enligt finansministeriets tjänstemannaförslag skulle utgöra den nya staden Helsingfors.

En annan sak är att benämningen metropolen i sammanhanget är pinsam. Helsingfors är ingen metropol, men det existerar ett "metropolområde" (metropolitan area) kring Helsingfors, så till vida att stadsstrukturen spridit sig utanför Helsingfors stads gränser.

Mellanstegsförvaltning av Helsingfors metropolområde. Den 5 juni 2012

HS 5.6 2012 s A 5

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en nyhetsartikel med rubriken "Metropolialue saamassa selvityksen". Samlingspartiet har alltså gett efter för kravet på en utredning om en mellanstegsförvaltning av Helsingfors metropolområde, en "metropolförvaltning". I artikeln kan man läsa bl.a. följande:

Uudellamaalla on käynnistymässä 14 kunnan yhteisen metropolihallinnon selvittäminen. Ko-koomus on antanut neuvotteluissa periksi sille, että selvittäminen voi alkaa. ...
HS:n neuvottelulähteestä saamien tietojen mukaan kokoomus yritti viimeiseen asti pitää kiinni kuntaministeri Henna Virkkusen (kok) kevään aikana useasti toistamasta kannasta, että myös pääkaupunkiseudulla selvitetään ensin vain kuntarakenteet.
Alkuperäisen esityksen mukaan Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Sipoo olisivat kuntalii-tosselvityksen kaupunkiviisikko.
Erityisesti Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen (kok) on vastustanut tiukasti 14 kunnan metropolialuetta.

Tillsammans med nyhetsartikeln har tidningen publicerat en kortare text med rubriken "Mikä on vahva kunta?" Regeringens officiella målsättning är att skapa "starka" baskommuner, som självständigt kan sköta kommunal service, men på finansministeriet har man omdefinierat begreppen stark och svag, så att bl.a. Sibbo och Grankulla klassificeras som "svaga" kommuner. (Se "Starka och svaga kommuner. Den 21 februari 2012".)

Ysi och inkorporeringen. Den 4 juni 2012

Sipoon Sanomat 31.5 2012 s 2

I mitt inlägg "Jatkosuunnitteluohjeet. Den 25 maj 2012" noterar jag en artikel i Sipoon Sanomat den 24 maj med rubriken "Yhteinen Sipoomme haluaa jatkossakin itsenäisen kunnan". I det senaste numret av Sipoon Sanomat ingår en insändarartikel med rubriken "Ysi Helsingin valtuustoon", som handlar om den politiska gruppen Vårt gemensamma Sibbo (Ysi). I Insändaren skriver Bo Melander följande:

Ysi ssyyttää Sipoota ja sen harjoittamaa politiikka siitä, että Östersundomin alue vietiin. Tosi on, että Helsinki on väittänyt aluevaltauksen johtuen siitä, ettei Sipoo rakentanut tarpeeksi asuntoja. Mutta nyt, kun kunnallamme on suunnitelmat koskien juuri näitä alueitamme, jota pääkaupunki myös himoitsi, ja olemme rakentamassa asuntoja tuhansille, Helsinki onkin ilmoittanut, ettei voi hyväksyä sitä, että naapurikuntiin rakennetaan ja mukamas viedään heidän veromaksajiaan eli  lisävaltauksen paikka löytyy.

Melander föreslår sarkastiskt att Ysi (Vgs) försöker erövra Helsingfors stadsfullmäktige och därtill utreder varför statsrådet och rättsväsendet stödde inkorporeringen.

Växtvärk. Den 3 juni 2012

HS 3.6 2012 s A 11

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Lännen tie vaatii arkea kuntoon", som handlar om svårigheten att ta beslut om kommunsammanslagningar i västra Nyland. Tillsamman med denna artikel har man publicerat en kommenterande text med rubriken "Lännen sotkut ovat Helsingin kasvukipuja". Här kan man läsa följande synpunkter:

Vaikein tilanne on Siuntiossa. Poliitikot ovat toistensa kurkuissa kiinni, mutta sen naapurikunnissakaan ei ole vältytty kovalta peliltä. Miksi tämä on niin vaikeaa?
Vastaus voi löytyä metropolin toiselta puolelta, Sipoosta.
Valtio leikkasi vuonna 2009 osan Sipoota Helsingille, jotta niemennokkaan ahdettu pääkaupunki voi laajeta itään.
Kiistelty päätös muutti Sipoossa kaiken. Riitoja käytiin, pahoja sanoja sanottiin.
Lopulta poliittiset blokit uusiutuivat, ja harvaan asutussa peltokunnassa alkoi kova kaavoitus. Nyt koeteltu kunta valmistautuu vastaanottamaan Helsingistä purkautuvan paineen.
Lännessä tämä keskustelu vasta alkaa. Kalliin asumisen metropolista katsellaan ympärille, ja lännen vehreät peltomaisemat houkuttelevat lapsiperheitä.
Se koettelee rantakunnissa vanhoja asetelmia, kuten poliittisia voimasuhteita ja asukkaiden identiteettiä.
Helsinkiläiset tulevat. Ei ole ihme, että riidellään.
Kuvaavaa on, että pääkaupunkiseudulta lähtevät joka suuntaan pitkät moottoritiet – paitsi länteen.

I sammanhanget är det skäl att notera att inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades med att spridningen av samhällsstrukturen norrut och västerut måste stoppas.

Kommunreform och sjukvårdsreform. Den 2 maj 2012

Sipoon Sanomat publicerade i torsdags på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Sipoo jatkaa valitsemallaan tiellä". I artikeln, kommenterar kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas promemorian om kommunreformen som Helsingin Sanomat läckte ut i början av veckan (se "Trollkonst. Den 26 maj 2012"):

Kriteerit on selkeästi räätälöity niin, etteivät kyseisten alueiden kehyskunnat niitä täytä. Tämä on yksi tapa naamioida pakottaminen

I artikeln kan man även läsa följande:

Lounais-Sipoon menettämisen myötä Sipoossa on paiskittu töitä kasvun eteen ja nyt se alkaa konkretisoitua. Seuraavan kahden, kolmen vuoden aikana kunnan väkiluku kasvaa 2 000-3 000 asukkaalla, Grannas huomauttaa.

Sibbo anses behöva tillväxt för att stärka sina förutsättningar att förbli en självständig kommun, men Sibbo behöver nya invånare även för att ersätta bortfallet av skattebetalare som inkorporeringen medförde. Speciellt är det nya bostadsområdet på Storören och Lillören ("Sibbo strand") tänkt att ersätta förlusten av goda skattebetalare. Förverkligandet av Sibbo strand går dock inte som planerat. Yle publicerade i torsdags en nyhet med rubriken "Utbyggnaden av Sibbo Strand blir kraftigt försenad", där det berättas att färdigställandet skjuts upp med flera år. I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel, där det förklaras att fördröjningen beror på låg efterfrågan. Den låga efterfrågan kan få följder även för utvecklingen av inkorporeringsområdet.

Efter att promemorian med kriterier för utredningar om kommunsammanslagningar läckt ut har nu även ett dokument om sjukvårdsreformen läckt ut. Ledaren i dagens nummer av Helsingin Sanomat har rubriken "Kuntauudistusta ajetaan terveydenhoidon kautta".

Nedre-Kärras i Västersundom. Den 1 juni 2012

I gårdagens blogginlägg "Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012" berättar jag om förslaget till Helsingfors fastighetsnämnds utlåtande till stadsstyrelsen om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland. Ärendet bordlades på mötet igår, vilket är anmärkningsvärt så till vida att utlåtandet begärts före den 31 maj.

På mötet igår togs däremot ett beslut om köp av en fastighet i Västersundom. Som bilaga till föredragningslistan ingår ett par intressanta kartor. Kartorna är de samma som de kartor som fastighetsnämnden använt då man tagit beslut om köp av fastigheter i Östersundom. Kartan som visar platsen för den aktuella fastigheten har tidigare alltid begränsats, så att man inte direkt sett att kommungränsen dragits i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets beslut om ändring i kommunindelningen. Gränsen går alltså på kartan helt tydligt längs Österledens gamla sträckning.

Som bilaga till föredragningslistan ingår även en karta över Helsingfors stads markegendomar i Östersundom inklusive de områden i Sibbo och Vanda som ingår i den gemensamma generalplanen. På kartan har för första gången även Vanda stads markegendomar ritats ut (i lila).

Skälet till att även Vanda stads markegendomar markerats torde framgå ur motiveringarna till affären:

Fastigheten är avsedd att användas som bytesmark vid ett markbyte mellan Helsingfors och Vanda. Bytet gäller de av Vanda stad ägda markerna i den sk. Västerkullakilen i Helsingfors.

Anskaffandet av fastigheten underlättar anskaffandet av mark i den sk. Västerkulla kilen och är sålunda i enlighet med staden markanskaffningspolitik.

Helsingfors stad äger ca 70 ha på den del av Östersundom generalplaneområde, som ligger i Vanda stad. Vanda stad äger i sin tur ca 45 ha i Helsingfors, i den sk. Västerkulla kilen, där Helsingfors stads markägande är obefintligt.

Den mark som Helsingfors redan från förut äger i det område av Vanda som ingår i området för den gemensamma generalplanen torde räck till för att Helsingfors skulle kunna byta åt sig Vanda stads 45 hektar i "Västerkullakilen". Helsingfors har dock knappast för avsikt att avstå från sin mark närmast Österleden och den planerade metrostationen.

I den ena kartbilagan ingår även en mera detaljerad karta. Ur kartan framgår det att det går en friluftsled genom området. Friluftsleden leder till en tunnel under Borgåleden. På vintern går här ett skidspår, som jag själv använder flitigt. På den gällande landskapsplanen utgör området en del av en grönförbindelse, vilken strukits i förslaget till etapplandskapsplan. I samma bilaga ingår även ett utdrag ur utkastet till gemensam generalplan.

I utkastet till gemensam generalplan har områdets markerats som ett relativt tättbebyggt bostadsområde och arbetsplatsområde.

På internet saknas två bilagor: utkastet till köpebrev och offerten, eftersom de skulle avslöja säljaren, som tydligen vill förbli anonym. Säljaren av fastigheten, som har namnet Nedre-Kärras, lär dock vara svenskspråkig, emedan det aktuella ärendet i föredragningslistan översatts till svenska.Kanske känner säljaren skam över att sälja till Helsingfors stad.

Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012

Helsingfors fastighetsnämnd har på föredragningslistan för dagens möte ett ärende med rubriken "Lausunto kaupunginhallitukselle Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta". I mitt inlägg "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012" noterar jag att Helsingfors stad enligt stadsplaneringsnämndens utlåtande över etapplandskapsplanen inte ger ett utlåtande för Östersundoms del, utan överlåter uppgiften åt Östersundomkommitén. Fastighetsnämnden föreslås lika väl ge ett utlåtande (till stadsstyrelsen) som även inkluderar Östersundom. I förslaget till utlåtande ingår ett eget avsnitt om Östersundom. Avsnittet berör dock en enda fråga, nämligen kravet på att "i den mera detaljerade planeringen ska förverkligandet av området kopplas till det bindande beslutet om genomförande av den nya spårförbindelsen och stationen." (Se "Krav på bindande beslut. Den 15 maj 2012".) I sitt utlåtande om utkastet till landskapsplan tog Östersundomkommittén avstånd från kravet på att detaljplaneringen av Östersundom skulle förutsätta beslut om förverkligande av planerna på spårvägsförbindelse. (Se "Raideliikenteeseen tukeutuvat taajamatoimintojen aluee. Den 1 september 2011".) Nu föreslås fastighetsnämnden upprepa synpunkten i sitt utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan:

Östersundom

Östersundomin alue on merkitty raideliikenteeseen tukeutuvaksi taajamatoimintojen alueeksi, jossa alueen toteuttaminen on kytketty uuden raideyhteyden ja aseman sitovaan toteuttamispäätökseen.

Pääkaupunkiseudun taajama-alueeseen välittömästi rajoittuvalla Östersundomin alueella on nykyisellään noin 7 000 asukasta. Alueelle on laadittavana Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteinen yleiskaava, jonka ratkaisu perustuu tehokkaaseen raidepohjaiseen joukkoliikenteeseen. Raskaan raideliikenneinvestoinnin toteuttaminen jo ennen lisäasutusta tai edes raideratkaisun kannalta kohtuullisen asukaspohjan olemassaoloa on kuitenkin yhteiskunnan resurssien haaskausta. Käytännössä alkuvaiheen joukkoliikenne on tehokkaasti hoidettavissa kuten nykyisin, linja-autojen syöttöliikenteenä Itäkeskukseen ja metroon. Alue ei ole sellainen irrallinen uusi asuinalue, jonka toteuttamisen ehdoksi olisi perusteltua asettaa sitovaa raideyhteyden toteuttamispäätöstä.

Pääkaupunkiseudun muutenkin haastavaa asuntojen tuottamistavoitteiden toteuttamista ei ole syytä vaikeuttaa asettamalla vaikeasti tulkittavia esteitä uusien asuinalueiden käyttöön ottamiselle. Östersundomin alueen rakentamisen ehdoksi asetettu sitova raideyhteyden ja aseman toteuttamispäätös on siksi poistettava. Suunnittelumääräys, jonka mukaan alueen maankäyttöä kuntakaavoituksessa on suunniteltava ja mitoitettava raideliikenteen toimintaedellytyksiä suosivaksi on sen sijaan pidettävä hyvänä.

År 2006 motiverade Helsingfors förslaget till en ändring i kommunindelningen med att Sibbo varit samarbetsovillig. Enda beviset på samarbetsovilja som Helsingfors lade fram var att Sibbo motsatt sig en metrolinje till Östersundom. Utredningsman Pekka Myllyniemis enda motivering till att Helsingfors inte kunde nöja sig med ett mindre område än det han föreslog var att metrolinjen krävde ett tillräckligt stort område. Överhuvudtaget var planerna på en metrolinje till Östersundom en central motivering för inkorporeringen. I sin plagierade utredning lägger Myllyniemi fram siffror som visar att kollektivtrafiken från Östersundom inte kan skötas med buss. Nu hävdas det lika väl i förslaget till fastighetsnämndens utlåtande att "joukkoliikenne on tehokkaasti hoidettavissa kuten nykyisin, linja-autojen syöttöliikenteenä Itäkeskukseen ja metroon."

Området  "Porvari" i Västersundom vid korsningen mellan Ring III och Östersleden har i förslaget till utlåtande fått ett eget avsnitt:

Östersundomin Porvari

Itäväylän/Uuden Porvoontien ja Kehä III:n risteyksessä, Helsingin ja Vantaan rajalla sijaitseva Porvari on tulevaisuuden työpaikka- ja asuinalue, jolla on sijaintinsa puolesta suuri vetovoimapotentiaali. Se kaavaillaan myös merkittäväksi joukkoliikenteen runkoyhteyksien vaihtoasemaksi (metro/ pikaraitiotie/linja-autojen runkolinjat).

Alue on siten Östersundomin toteutuksen kannalta luonteva ensimmäisen vaiheen aluekeskus, joka sellaiseksi on syytä merkitä myös maakuntakaavaan. Östersundomin toteuttaminenhan on vuosikymmeniä kestävä prosessi. Kaavaehdotuksessa merkittyjen aluekeskusten toteutus on kaukana tulevaisuudessa, eikä ole mielekästä toteuttaa Östersundomia siten, että aloitusalueet pitkän ajan joutuisivat tukeutumaan itäisen Helsingin kaupallisiin ja julkisiin palveluihin, jolloin tarpeeton liikenne alueella samalla lisääntyy.

"Östersundomin Porvari" omnämns även i samband med suynpunkter som gäller Joker-linjerna:

Samoin lautakunta katsoo, että ns Jokeri I:n linjauskäytävää on jatkettava Itäkeskuksesta Östersundomin Porvariin. ...

Lautakunta toteaa myös, että ns. Jokeri 3:n linjauskäytävää on jatkettava Östersundomin Porvarista Vuosaaren satamaan. Lentoasemaa ja Vuosaaren satamaa yhdistävä nopea joukkoliikenneyhteys on hyvin tärkeä pääkaupunkiseudun tulevaisuuden kilpailukykyä vahvistava tekijä.