Utkast till delgeneralplaner. Den 11 januari 2014

Sibbo kommun publicerade i fredags en kungörelse med rubriken "G18 förslaget till delgeneralplan för Eriksnäs läggs fram på nytt, G22 utkastet till delgeneralplan för Sibbesborg och G19 förslaget till gemensam generalplan för Östersundom läggs fram". I webbversionen av kungörelsen hänvisas till webbplatsen "Yhteinen Östersundom", men det aktuella planförslaget hittas inte här. Webbplatsens svenska sidor har inte uppdaterats på ett par år. Anmärkningar mot förslaget till gemensam generalplanen för Östersundom, som även berör Majvik och Granö, skall vara framme i Helsingfors stads registratorskontor senast den 4 mars.

Det är inte bara planeringen av Majvik och Granö som koordineras i Helsingfors. Det samma verkar gälla "Sibbesborg". Utkastet för delgeneralplan för Sibbesborg (utan Eriksnäs) omfattar även områden väster om Sibbo å. Här saknar utkastet till delgeneralplan stöd i landskapsplanen, eftersom "Östtersundoms område", som i detta sammanhang sträcker sig från Västersundom till Sibbo å, lämnades bort från etapplandskapsplan 2 för Nyland. Landskapsstyrelsen för Nylands förbund skall på ett extraordinärt möte på måndag behandla ett förslag till en komplettering av etapplandskapsplan 2, men förslaget till delgeneralplan, som borde styras av landskapsplanen, är offentligt framlagd från och med samma dag. Det skulle knappast vara möjligt utan ett intimt samarbete med Helsingfors.

Frågan är för vem "Sibbesborg" (inklusive Eriksnäs) egentligen planeras. På webbplatsen "Sibbesborg" kan man man läsa att "Sibbesborg är ett storskaligt projekt som ... syftar till att svara på huvudstadsregionens behov av tillväxt". För det första ligger det aktuella området åtminstone än så länge utanför huvudstadsregionen. Städerna i huvudstadsregionen har inget behov av tillväxt i Helsingforsregionens kranskommuner, dit Sibbo hör. Tvärtom uppfattas flyttningsrörelsen till kranskommunerna som ett stort problem. Istället vill man i Helsingfors koncentrera tillväxten till metropolområdets kärnområde. Någon gång i framtiden kommer gränsen för tillväxt inom den nuvarande huvudstadsregionen kanske att komma emot, men det är ingalunda nödvändigt att stadsstrukturen växer just längs Sibbos sydkust. I stället borde tillväxten ske längs spårvägförbindelser som redan existerar. Eftersom reserveringen för HELI-banan tagits bort från landskapsplanen, förutsätter "Sibbesborg" en förlängning av metrolinjen. Det är osannolikt att metrolinjen inom en överskådlig framtid ens förlängs till Östersundom, men om så skulle ske har Sibbo inte ekonomiska resurser att bygga en metrolinje från Östersundom till Sibbo å. I Helsingfors räknar man nog med att södra Sibbo kommer att vara en del  av Helsingfors den dag "Sibbesborg" börjar byggas. I Sibbo anses tillväxtstrategin vara nödvändig för att Sibbo skall kunna förbli en självständig kommun, men i Helsingfors uppfattas projektet Sibbesborg som ett skäl till  att ansluta hela södra Sibbo till huvudstaden. (Jfr "Nourish! Den 17 januari 2012".)

Eriksnäs skall få  en egen delgeneralplan, men området planeras som en del av "Sibbesborg". Utan det storskaliga projektet Sibbesborg skulle de massiva planerna för Eriksnäs inte godkännas. Dess värre riskerar Eriksnäs bli ett isolerat område med dåliga förbindelser till övriga Sibbo och det närbelägna Söderkulla, men med god motorvägsförbindelse till Helsingfors.

Förslag till folkomröstning. Den 4 januari 2014

I onsdags publicerade Helsingin Sanomat en insändarartikel undertecknad av Kaarin Taipale med rubriken "Metropolia ei kannata jäädyttää kalkkiviivoilla". Här bröt tidningen mot sina egna principer och publicerade en insändarartikel som redan tidigare har publicerats. Artikeln publicerades den 29 december både på Taipales och Ville Jalovaaras blogg och hade redan i tisdags uppmärksammats av så väl Yle som Helsingin Uutiset och Länsiväylä. Dessutom publicerades artikeln av Hämeen Kaiku på tisdagen. I insändarartikeln polemiserar socialdemokraten Taipale mot samlingspartistisk Lassse  Männistö, som i ett pressmeddelande på måndagen hade argumenterat för att metropolförvaltningen bör läggas på is och att man istället borde ordna folkomröstning om förslaget till kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen.

Helsingin Sanomat uppmärksammade inte alls Männistös uttalande, men  det gjorde däremot Yle, som i en text med rubriken "Kokoomuksen Männistö haluaa jäädyttää metropolihallinnon" bl.a. skriver följande:

– Selkeästi tehokkaampi ja järkevämpi ratkaisu pääkaupunkiseudun ongelmiin olisi pääkaupunkiseudun neljän kunnan liitos. ...
Männistö liputtaakin kuntaliitosten puolesta ja vaatii kansanäänestystä kuntajakoselvittäjien ehdottamasta Suur-Helsingistä.
– Lähtisin siitä, että kun pääkaupunkiseudun kuntaliitoksesta on puhuttu niin pitkään, niin kannattaisi järjestää kansanäänestys pääkaupunkiseudun kuntien kuntaliitoksesta sen jälkeen, kun sote-uudistus on saatu etenemään. Se, että tulisiko liitokseen mukaan muita kuntia, riippuu myös Uudenmaan kehyskunnista itsestään.

Notera att Lasse Männistö här talar om huvudstadsregionens fyra kommuner, dit Sibbo inte hör, fast det  är möjligt att detta bara är Yles tolkning av Männistö.

Sent om sider vaknade Helsingin Sanomat på fredagen med en ledarartikel med rubriken "Metropolihallinto uhkaa kaatua tai paisua". Här kan man bl.a. läsa följande:

Helsingin kokoomuksen valtuustoryhmää johtava Lasse Männistö jäädyttäisi koko metropolihallinnon, jotta tilaa jäisi pääkaupunkiseudun kuntaliitokselle. Paljon pitäisi maailman kuitenkin muuttua, jotta Espoo tekisi vapaaehtoisen liitoksen Helsingin kanssa.

Igår var det sedan dags för Helsingin Sanomat att slå till. För det första publicerade tidningen en insändare av de tre kommunindelningsutredarna under rubriken "Metropolikaupunki olisi monikeskuksinen". I insändarartikeln svarar utredarna på Kaarin Taipales (och Ville Jalovaaras) insändarartikel. Utredarna inleder med förtydligandet att "metropolihallinto on niin sanottu pakkokuntayhtymä, ja metropolikaupunki on uusi kunta, Suomen pääkaupunki." Huvudnyheten på paradsidan i samma tidning har rubriken "Pajunen vaatii kansalle äänestystä Suur-Helsingistä".

Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Pajusta tympii vatvonta – hän perää kansanäänestystä Suur-Helsingistä". Det framgår här att Jussi Pajunen i själva verket lyfter fram det redan förkastade förslaget till regional folkomröstning, där alla angivna röster i de berörda kommunerna  räknas ihop:

Äänestys pitäisi järjestää samaan aikaan ja samoin kysymyksin kaikissa esitetyn metropolikaupungin kunnissa. Äänet laskettaisiin sekä kunnittain että koko alueen tasolla.

Juridiskt sett har det totala antalet  avlagda röster i eventuella samtidiga folkomröstningar ingen betydelse, men en inofficiell majoritet bakom förslaget till en fusion kan ha  en viss politisk betydelse. Lite intressant är det att Pajunen inte ser bytet av regering som ett hinder för en sammanslagning. Månne inte Pajunen hoppas på att det sammanlagda resultatet i en folkomröstning skall tas i beaktande vid nästa regeringsförhandlingar.

Inverkan. Den 28 december 2014

I senaste nummer av tidningen Vuosaari ingår en insändarartikel av Yrjö Hakanen (Fkp), som är stadsfullmäktigeledamot i Helsingfors. Hakanen noterar här att Helsingfors stadsfullmäktige strax före jul tog ställning för en  ändring i detaljplanen för området vid Nordsjö kraftverk. Artikeln bygger  på Hakanens anförande vid fullmäktigemötet den 10  december, som publicerats på Hakanens webbplats under rubriken "Vuosaaren voimala-alueen asemakaavan muutos". Här säker Hakanen bl.a.  följande:

Kaavaesityksen valmistelussa on muitakin kummallisia piirteitä.
ELY-keskus on todennut lausunnossaan, että uuden voimalan ympäristövaikutusten arvio riippuu varsinaisen voimala-alueen rajausten ohella Östersundomin alueen kaavoituksesta. Näiden yhteisvaikutuksesta riippuu olennaisesti se, missä määrin hanke vaarantaa viereisen Natura-alueen suojelun perustana olevia luontoarvoja.  Koska Östersundomin alueen kaavoitus on kesken, ei näistä vaikutuksista ole varmuutta.

Hakanen har påtalat förhållandet mellan kraftverksplanerna och planeringen av Östersundom  förut, vilket jag noterat  bl.a. i inlägget "Inverkan på Natura-området. Den 20 januari 2012".

Anmärkningar om förslaget. Den 21 december 2014

Under den gångna veckan har de berörda kommunerna publicerat kungörelser angående möjligheten att "framställa anmärkningar om förslaget till sammanslagningsframställning" gällande kommunindelningsutredarnas förslag att fem kommuner i metropolområdet ska slås samman till en ny "metropolstad". Kommunindelningsutredarnas förslag är strängt taget alltså inte en framställning om ändring i kommunindelningen, utan ett förslag till framställning. Enligt kommunstrukturlagen från ifjol skall de berörda kommunernas fullmäktigen lägga fram en framställning till ministeriet.  I det fall att fullmäktige i någon berörd kommun motsätter sig förslaget till sammanslagning skall utredaren lämna sin framställning om ändring i kommunindelningen till ministeriet, hur det nu sen skall tolkas. Hur de aktuella utredarna tolkar här lagen framgår i en viss mån ur en dia i deras presentation från den 5 december. (Se nedan.)

Invånarna i de berörda kommunerna kan alltså anmärka om förslaget till framställning. Detta förslag kallas i Helsingfors stads kungörelse och på metropolutredningens webbplats för "förslaget", men dokumentet har rubriken "Framställning till fullmäktige i Esbo, Helsingfors, Grankulla Sibbo och Vanda om ändring av kommunindelningen". Formellt är slutrapporten "Skärskild kommunindelningsutredning för metropolområdets nio kommuner" en bilaga till förslaget till framställning. Det är svårt att anmärka om själva förslaget, eftersom det inte innehåller några motiveringar. Eller kanske just avsaknaden av motiveringar i förslaget till framställning är värt att framställa en anmärkning om. I  annat fall bör man kunna anmärka om slutrapporten och de bristfälliga motiveringarna i den. Speciellt saknas motiveringar till varför förutom städerna i huvudstadsregionen även Sibbo (och endast Sibbo) skall slås samman till den nya staden Helsingfors.

Finska metropoler. Den 14 december

I onsdags sände finansministeriet sent omsider ett utkast till "metropollagstiftning" på remiss. I finansministeriets pressmeddelande kallas lagstiftningsutkastet faktiskt "utkast till metropollagstiftning", fastän lagförslaget inte gäller "metropolstaden", utan förvaltning av Helsingfors metropolområde. I själva utkastet kallas  lagförslaget "lagstiftning om metropolförvaltningen". Lagstiftning om Helsingforsregionens förvaltning eller förvaltning av Helsingfors metropolområde vore korrekt. Benämningen metropolförvaltningen används även i en lång rad av förslag till mindre ändringar av lagen.

Jag har i flera blogginlägg kritiskt behandlat benämningen "metropol" som en synonym till "metropolområde". (Se t.ex. "Metropolförvaltning. Den 27 oktober 2013".) Att Helsingfors tillsammans med förorter bildar ett metropolområde (metropolitan area) gör inte vare sig Helsingfors eller Helsingforsregionen till en metropol. Den felaktiga användningen av benämningen metropol är bisarr och pinsam, men det är inget misstag att det ideologiskt motiverade benämningen metropolförvaltning kommit med i lagförslaget. I lagförslaget talas det även om metropolfullmäktige, metropolval, metropolstyrelse, metropolvalnämnd, metropolfullmäktigeledamot, metropolavtal och metropolplan.

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades officiellt med påståendet att Helsingfors är Finlands enda metropol. Sedan dess har det gått ytterligare inflation på benämningen metropol. Det har i Finland visat sig finnas flera städer och stadsregioner som har liknande problem som Helsingfors och Helsingforsregionen. I torsdags publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Framtidens kommun -expertgruppen föreslår: Olika kommunmodeller i olika delar av landet". Här presenteras ett förslag till tre typer av kommuner, var av de första kallas "metropoler":

Metropoler finns inom de största stadsregionerna. Där tillämpas en förvaltningsmodell med två nivåer, där metropolen bland annat svarar för markanvändningen, planläggningen och utbildningen på andra stadiet. Inom metropolet (sic) finns flera servicekommuner som ansvarar för dagvård, grundskola, motion och kultur. Båda ska få ett fullmäktige som väljs med val, men endast metropolen har beskattningsrätt.

Här motsvarar metropolerna, som skulle få beskattningsrätt, snarare metropolutredningens förslag till "metropolstad" med "hemstäder" än förslaget till metropolförvaltning för Helsingforsregionen.

Ett dödfött förslag. Den 7 december 2012

I fredags publicerades sent omsider rapporten från metropolutredningen, ett sammanslagningsavtal och den egentliga framställningen till ändring i kommunindelningen.  Förslaget får väl inga större praktiska följder på kort sikt, men på längre sikt kan det ha betydelse, inte minst för Sibbo, som på tvivelaktiga grunder kopplas samman med städerna i huvudstadsregionen. Statsrådet kan ta ett beslut om sammanslagningar av (hela) kommuner endast om fullmäktige i samtliga berörda kommuner godkänner förslaget till ändring i kommunindelningen eller majoriteten av befolkningen i en folkomröstning i den kommun eller de kommuner vars fullmäktige är mot sammanslagningen röstar för förslaget till sammanslagning. Eftersom befolkningen i samtliga berörda kommuner med säkerhet inte kommer att rösta för en sammanslagning, är förslaget dödfött.

I gårdagens Hufvudstadsbladet säger kommunindelningsutredare Mikko Pukkinen visserligen att "Om exempelvis Esbo inte är med utesluter det inte att de andra städerna får fördelar av sammanslagningen". Kommunfullmäktige Christel Liljeström kvitterar påståendet på Facebook med följande  kommentar:

Om inte Pukkinen lever i den totalt felaktiga uppfattningen att de andra (utan Esbo) skulle frivilligt börja förhandla om eget fusionsavtal. Vilket aldrig kommer att ske.

Finslipning. Den 30 november 2014

Vielä viikko viimeistelyä ennen kuin selvityksemme on kuntalaisten ja valtuutettujen punnittavana.Tuhti paketti tulossa. #metropoliselvitys
— Matti Vatilo (@mattivatilo) 28 november 2014

I fredags publicerade kommunindelningsutredare Matti Valtio ett tweet, där han noterade att "Vielä viikko viimeistelyä ennen kuin selvityksemme on kuntalaisten ja valtuutettujen punnittavana." Att utredningsmännen ännu slipar på utredningen är märkligt med tanke på att kommundindelningsutredarnas mandat tog slut för en månad sedan. Även påståendet att det är en (hel) vecka till publiceringen var överraskande. I inlägget "Nytt datum. Den 2 november 2014" noterar jag publiceringen av slutrapporten av "metrpolutredningen" flyttats från den 26 november till (onsdagen) den 3 december. I Finansministeriets nyhetsbrev  från den 14 december bekräftas datumet, men nu har publiceringen igen flyttats framåt, med två dagar till fredagen den 5 december.  Det kan man läsa i en uppdatering på webbplatsen www.metropoliselvitys.fi/sv , där det står att "Utredningen färdigställs den 5 december."