Nya tolkningar. Den 11 februari 2008

Yle har publicerat en notis med rubriken "Kiviniemi: Sibbofrågan slutbehandlad". Kiviniemi har uttalat sig med anledning av Harry Bogomoloffs insändare i fredagens Hbl. (Se "Den slutliga lösningen. Den 8 februari 2008".) Bogomoloffs förslag att splittra Sibbo uppmärksammades även i dagens Helsingin Sanomat i en kort notis med rubriken "Harry Bogomoloff jakaisi Sipoon viiteen osaan". Rest-Sibbo kan tacka Bogo för kommunministerns besked. Det kan visa sig betydelsefullt. För min egen del är fallet Sibbo dock inte slutbehandlat.

På denna blogg använder jag mig så gott som uteslutande av skriftliga källor. Det beror dels på att jag är mån om bloggens trovärdighet, dels på att jag saknar kontakter som läcker information. I dagens inlägg skall jag göra ett undantag när det gäller en källa.

Helsingin Sanomat publicerade den 30 juli 2007 en artikel med rubriken "Lainlaatijat tulkitsevat tapausta eri tavoin". Artikeln berättar om olika tolkningar av begreppet "område" i kommunindelningslagen. Jag återger här valda bitar ur artikeln:

Mitä tarkoittaa suomen kielen sana alue?

Sitä korkein hallinto-oikeus (KHO) joutuu pohtimaan, kun se aikanaan käsittelee Sipoon valitusta Lounais-Sipoon pakkoliitoksesta Helsinkiin.

Lain mukaan kuntajakoa voidaan muuttaa, jos muutos parantaa alueella palveluita, elinolosuhteita, elinkeinojen toimintamahdollisuuksia tai edistää kuntien toimintakykyä ja toiminnan taloudellisuutta.

"Aluetta ei haluttu määritellä tämän täsmällisemmin, jotta olisi mahdollisuus laajempaan oikeudelliseen harkintaan", Kuntaliiton lakiasiainjohtaja Kari Prättälä kertoo.

Hän oli mukana työryhmässä, joka laati vuonna 1998 voimaan tulleen kuntajakolain.
...

Kuntajakolakia kirjoittaneen työryhmän keskeiset jäsenet ovat eri mieltä siitä, kumpi on oikea tulkinta.

Työryhmää veti Pekka Myllyniemi. Hän toimi myöhemmin sisäministeriön selvitysmiehenä Sipoon ja Helsingin rajariidassa.

"Alueella ei missään tapauksessa tarkoiteta suppeasti Lounais-Sipoon aluetta", Myllyniemi sanoo.
...

Työryhmän pääsihteerinä toiminut Toivo Pihlajaniemi on täysin eri linjoilla.

Hänen mukaansa ensin on mietittävä, mitä rajansiirto merkitsee Lounais-Sipoon kannalta. Vasta sitten pohditaan Sipoon, Vantaan ja Helsingin näkökulmia.

Ur den ovanciterade artikeln framgår det även att oenigheten inte bara gällde tolkningen av begreppet "område". Enligt högsta förvaltningsdomstolens färska beslut gör Pekka Myllyniemis roll i beredningen av den tio år gamla kommunindelningslagen inte Myllyniemi jävig i Sibbofrågan. Den synpunkten kan jag lätt acceptera. Att Myllyniemi fungerade som ordförande i lagarbetsgruppen gjorde honom inte heller kompetent att på egen hand bedöma de juridiska förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen. Därför fick kommunindelningsutredaren juridisk hjälp fån Kommunförbundet. Att generalsekreteraren för den ovannämnda arbetsgruppen, Toivo Pihlajaniemi tog avstånd från Myllynimis tolkning av kommunindelningslagen tärde naturligvis på utredningens trovärdighet. Att Prättalä gav Myllyniemis tolkning sitt stöd, saknade därför knappast betydelse.
I blogginlägget "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008" har jag noterat att det i själva verket var Kari Prättälä som bistod utredningsmannen med tolkningen av de juridiska förutsättningarna. Då Prättälä försvarade Myllyniemis tolkning av kommunindelningslagen försvarade han i själva verket sin egen tolkning av lagen. Frågan är hur Prättälä hade kommit fram till en tolkning som så starkt avvek från Pihlajaniemis tolkning.

Våren 2006 fick en Sibbobo, som inte är politiker, höra rykten om att Helsingfors planerade inkorporera sydvästra Sibbo, vid behov emot Sibbo kommuns vilja. Sibbobon ringde till Kommunförbundet, där man förenade till direktören för juridiska ärenden Kari Prättälä. Enligt Sibbobons vittnesbörd underströk Prättäla kraftigt att det inte fanns juridiska förutsättningar för en dylik inkorporering. Några månader senare var Prättäläs uppfattning av allt att döma en helt annan.
Liksom jag tidigare noterat hade Kommunförbundet en central roll i beredningen av ramlagen för kommun- och servicestrukturreformen. För att genomdriva reformen räckte det dock inte med att Kommunförbundet, som representarar städerna och kommunerna, var på samma linje som inrikesministeriet och kommunministern. Det gällde även att få riksdagens och speciellt socialdemokraternas stöd för lagförslaget. Att socialdemokraternas huvudförhandlare Rakel Hiltunen var första viceordförande för Kommunförbundets styrelse räckte inte, då hon även var stadsfullmäktigeordförande i Helsingfors och SDP krävade bättre möjligheter till tvångssammanslagningar. Reformen försenades och ännu den 21 juni 2006 såg det ut som om det inte fanns förutsättningar att uppnå enighet. En vecka senare lyckades man lika väl uppnå enighet. Att det var just kommunminister Hannes Manninens och partiordförandenas stöd för en inkorporering av sydvästra Sibbo som räddade reformen och ramlagan har jag redogjort för bl.a. i inläggen "Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007", "Rakel Hiltunen. Den 2 aprikl 2007" och "KSSR. Den 1 augusti 2007". Jag vill ändå passa på att återge de sista raderna i Jan Vapaavuoris tacktal vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006:

Aivan erityisesti haluan kuitenkin kiittää teitä arvoisa rouva valtuuston puheenjohtaja. Asian etenemistä läheltä seuranneena olen tullut täysin vakuuttuneeksi siitä, että ilman teidän aktiivista ja pyyteetöntä panostanne, ilman teidän suurta uhrautumistanne tämänkin asian edistämiseksi ja ilman teidän valtakunnan poliittisesti merkittävää asemaanne ja siihen liittyviä hyviä henkilösuhteitanne emme olisi tänään niin pitkällä kuin mitä nyt olemme.

Allt tyder på att inte bara kommunministern och inrikesministeriet, utan även Kommunförbundet gick in för att offra Sibbo för att driva igenom PARAS-reformen. Kommunförbundet har ju dessutom de senaste åren starkt drivit Helsingfors stads intressen. Helsingfors, som i samband med kommunreformen passade på att kräva en anslutning av sydvästra Sibbo till "huvudstadsregionen", fick inte Sibbo-frågan med i kommun- och servicestrukturreformen, men Hiltunen hade ändå skäl att vara nöjd med förhandlingsresultatet. Att Sibbofrågan sköttes som en separat fråga, som enligt Manninens egen utsaga inte hade någonting att göra med PARAS, hade mindre betydelse. Bilden ovan är från Kuntalehti 12/2006. Bildtexten lyder enligt följande:

Sopimus puitelaista syntyi 28. kesäkuuta pitkän ja vaikean väännön jälkeen. Loppumetreillä keskeiset neuvottelijat olivat kuntaministeri Hannes Manninen (kesk.) ja kansanedustaja Rakel Hiltunen (sd.).

Då man inte lyckades hota Sibbo att frivilligt avstå från ett 3 000 hektar stort område, krävdes det särskilt vägande skäl. Eftersom det inte fanns något prejudikat, behövdes det ingen lagändring. Det räckte med att de juridiska auktoriteterna ändrade sin tolkning.

Att jag lyfter fram kopplingen mellan Sibbofrågan och KSSR beror på att en av domarna som deltog i högsta förvaltningsdomstolens Sibbobeslut, t.f. förvaltningsråd Heikki Harjula även deltog i beredningen av ramlagen. Harjula har tillsammans med Prättälä författat Kommunallagen - bakgrund och tolkningar. Då Prättalä dessutom är Harjulas förman på Kommunförbundet, bör det vara uppenbart att han var jävig att deltaga i avgörandet av Sibboärendet. Tydligen har HFD dock behöft Harjulas insikter i de nya tolkningarna av kommunindelningslagen.

Snäva kretsar. Den 10 februari 2008

Efter statsrådets Sibbobeslut kommenterade Rakel Hiltunen beslutet i flera medier. Hiltunen trodde inte att HFD skulle fälla beslutet, eftersom domstolen avvisat två tidigare besvär från Sibbo kommun. Hiltunens åsikt återgavs bl.a. i Päivälehti Demari i en artikel med rubriken "Helsingfors Rakel Hiltunen ei usko Sipoo-päätöksen kaatuvan":

Hiltunen ei usko, että päätös tulee kaatumaan korkeimmassa hallinto-oikeudessa. Hän toivoo, ettei juridinen prosessi kestä pitkään.

- Helsingin hakemus on käynyt läpi valituskierroksen, eivätkä siinä olleet argumentit johtaneet palautukseen tai kielteiseen päätökseen. On vaikea ajatella, että valtioneuvoston päätökseen löytyisi uusia muutosperusteita. En usko, että päätös tulee muuttumaan.

Hiltunens argumentering var ologisk, emedan det enligt så väl Helsingfors förvaltningsdomstol som högsta förvaltningsdomstolen uttryckligen var först statsrådets beslut som Sibbo hade rätt att besvära sig över. Till saken hör att det var speciellt Hiltunen som pressade statsminister Matti Vanhanen att inte jäva sig. Kanske hade Hiltunen ändå skäl att förutse HFD:s beslut?

Vad jag har noterat är det bara två experter på kommunallagen och i förvaltningsrätt som ur ett juridiskt perspektiv försvarat inkorporeringen av sydvästra Sibbo: Kari Prättälä och Olli Mäenpää. Om Prättäläs bindningar har jag redogjort för i blogginlägget "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008". När det gäller Mäenpää har jag inte hittat några klara motiv för hans uttalanden.

Den 15 och 16 januari publicerade flera medier en notis från FNB, där Mäenpää säger att "HFD:s beslut är välmotiverat". Rubriken i bl.a. Päivälehti Demari och Iltalehti var "Oikeusoppinut: Sipoo-päätös on hyvin perusteltu", i Vasabladet "Hfd-beslutet inget prejudikat" och i Kuntalehti "Kuntaliiton Prättälä: KHO:n Sipoo-päätös hyvin perusteltu". Att även Prättälä finner beslutet välgrundat framgår tydligt ur Kuntalehti, men det är uttryckligen Mäenpää som säger att "KHO:n ratkaisu oli hyvin perusteltu". För läsare av Vasabladet var det kanske intressantare att notera att direktören för juridiska ärenden på Kommunförbundet anser att beslutet inte är ett prejudikat för andra städer som vill utvidga sig, men med tanke på legitimeringen av inkorporeringen var det viktigare att en expert stiger upp och säger att beslutet är välgrundat. Jag citerar ur notisen:

Mäenpää anser att HFD:s beslut är välmotiverat.

- Det framkommer klart att statsrådet följt kommunindelningslagen i sitt beslut om att Helsingfors får de sydvästra delarna av Sibbo.

Beslutet var förutsägbart eftersom Helsingfors förde fram de motiveringar som krävs i kommunindelningslagen redan i det skedet när frågan kom till HFD.

Vad Mäenpää syftar på med motiveringar som Helsingfors förde fram "när frågan kom till HFD" förstår jag inte. Handlar det här om Helsingfors förklaring, tidigare uttlåtanden eller rentav om utredningsmannens motiveringar, som ord för ord är kopierade från Helsingfors förvaltningscentrals egen "utredning"? I första hand borde väl HFD ha undersökt om det fanns tillräckligt med motiveringar för en inkorporering då statsrådet tog sitt beslut. Och det var väl inte Helsingfors uppgift att motivera beslutet? Kanske har FNB tolkat Mäenpää fel, men varken Jussi Pajunen eller kommunavdelningen vid finansministeriet kunde ha beställt ett bättre uttalande än att beslutet var förutsägbart och välmotiverat. Mari Kiviniemi har där till all anledning att vara tacksam över att expertisen intygar att Sibbo var ett "specialfall". Då två av de absolut stösta auktoriteterna på området gör dylika uttalanden kan även domarna vid högsta förvaltningsdomstolen känna sig trygga.

HFD:s Sibbobeslut torde vara välmotiverat så till vida att det är långt och innehåller referenser. Mäenpääs uttalande ger ändå en skäv bild av beslutet, som enligt min bedömning inte tål en kritisk granskning. Om Mäenpää inte satt sig in i frågan, borde han inte ha kommit med sitt uttalande, men då han uppenbarligen är insatt, borde han veta bättre. Mäenpää har även tidigare med anledning av Sibbofrågan uttalat sig i medierna. I juni gällde det ministrarnas jäv. Yle publicerade den 13 juni 2007 en notis med rubriken "Professori: Mielipide ei tee jääviksi" där Mäenpää. citeras. Jag citerar vidare:

Mäenpää korostaa YLEn Aikaisen haastattelussa, että ministerien on jopa suotavaa ilmaista mielipiteensä eri asioista.

- Minusta se, että on asian valmistelussa ollut esittämässä jotain mielipidettä tai että valmistelee jotain tähän liittyvää, kuten metropoliasiaa, ei tee esteelliseksi, Mäenpää toteaa.

Mäenpää muistuttaa, että Suomessa on tekeillä isoja yhteiskunnallisia päätöksiä, jotka tehdään lain määrittelemissä rajoissa. Mäenpää nostaa esimerkiksi lähitulevaisuudessa tehtävän ydinvoimalapäätöksen.

- Minusta olisi aika onnetonta, jos nyt siinäkin ne jotka kannattaa tai vastustaa sitä olisivat jäävejä. Ei sinne jäis päätöksentekijöitä hallitukseen ollenkaan, professori huomauttaa.

I princip är det lätt att hålla med Mäenpää om att ministrar bör få yttra sina åsikter under beredningen av ett ärende. Då Mäenpää kritiserat Vanhanen för att ha satt munkavel på ministrarna, stöder jag helt hans kritik. Men Sibbofrågan handlade om ett administrativt beslut, som inte kan tas tillbaka av en ny regering och som därmed inte är underställt parlamentarisk kontroll. Och liksom statsministern själv upprepade gånger framhållit var statsrådets beslut i Sibbofrågan i första hand ett juridiskt beslut. Hade regeringen valt att bereda en speciallag för Sibboannekteringen, hade ministrarna haft en helt annan frihet att uttala sig och förhandla.

Vanhanen hade inte bara diskuterat "metropolen" eller uttalat sina åsikter. Han hade i offentligheten gjort uttalanden som kunde tolkas som löften om en inkorporering och hade helt uppenbart förbundit sig till att rösta för utredningsmannens förslag. Jag finner det sannolikt att Mäenpääs uttalande hade en avgörande betydelse för Vanhanens deltagande i Sibbobeslutet. Det hade varit pinsamt för Mäenpää om statrådets beslut hade fallit på Vanhanens jäv, så professor Mäenpää hade all anledning att extra noga följa med HFD:s behandling av ärendet.

Det är möjligt att Mäenpää inte kände till den förtigna kopplingen mellan ramlagen och Sibbofrågan. Åtminstone har jag inte hittat några klara bindningar som skulle motivera Mäenpääs vilseledande uttalanden. Å andra sidan är Mäenpää ett bra exempel på hur snäva maktens kretsar är i Finland.

Olli Mäenpää har sedan 1992 varit professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet, vid samma institution för offentlig rätt där Kai Kalima är professor i finansrätt och Kalimas adept Eila Ratasvuori är doktorand. Åren 1998-2003 var Mäenpää dekan för juridiska fakulteten, vars nuvarande vicedekan heter Kai Kalima. Mäenpää har i flera lagberedningar hörts som sakkunnig tillsammans med bl.a. Kalima, Heikki Harjula och Kari Prättälä. Mäenpää var även sakkunnig då Pekka Myllyniemi år 2001 gjorde sin utredning om nödcentralsverksamheten. Åren 1994 och 2006 har Mäenpää i likhet med Harjula varit tillfälligt förvaltningsråd, det vill säga domare vid högsta förvaltningsdomstolen. År 2002 gav Mäenpää på beställning av Kommunförbundet ett bedömande enligt vilket begränsandet av kommunernas rätt att driva in samfundssaktt strider mot kommunernas självstyrelse. (Rakel Hiltunen på bilden ovan är Kommunförbundets stryrelses I:a vice ordförande, men även stadsfullmäktigeordförande i Helsingfors, vars intressen det här de facto handlade om. Bilden är lånad från Kuntalehti 21/2002.)

I september 2007 tillsatte Mari Kiviniemi ett förvaltnings- och ledningsvetenskapligt råd, i vilket Mäenpää är medlem. Samma månad tillsatte justitieministeriet en kommitté för utveckling av förvaltningsprocessen. Till ordförande för kommittén, där även Prättälä från Kommunförbundet och förvaltningsråd Matti Pellonpää från HFD är medlemar, utsågs Olli Mäenpää. Till ständig sakkunnig för kommittén utsågs förvaltningsråd Anne Niemi, som deltog i HFD:s avgörande av Sibboärendet.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en notis med rubriken "Bogomoloff jakaisi Sipoon viiteen osaan".

Nedre Dickursby. Den 9 februari 2008

I gårdagens nummer av gratistidningen Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Ala-Tikkurilan luovuttamissesta neuvotellaan, ei neuvotella..." Motsvarande artikel har i Vantaan sanomat rubriken "Ala-Tikkurila hiertää Vantaan ja Helsingin välejä". I artiklarna förnekar nu även Helsingforsstadsdirektör Jussi Pajunen att Helsingfors skulle förhandla med Vanda om en anslutning av Nedre Dickursby till Vanda, men Jukka Peltomäki, som är biträdande statsdirektör i Vanda, är av annan åsikt. Jag citerar ur Helsingin uutiset:

Jukka Peltomäki on kuitenkin yhä sitä mieltä, ettei Ala-Tikkurila-asiaa ole haudattu.
– Asiaa on pidetty esillä virkamiestapaamisissa. Jatkossa asiasta keskustellaan entistä enemmän, koska se on vielä monella tavalla ratkaisematon kysymys.
- Kun Västerkullan kiilan luovuttamisesta Helsingille sovittiin, niin samalla päätettiin, että Ala-Tikkurilan kysymys ratkaistaan kaupunkien yhteisissä neuvotteluissa myöhemmin, Peltomäki jatkaa.

Peltomäkis uttalande står i konflikt med vad Jan Vapaavuori sade i sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni 2006. Jag citerar:

Helsingin ja Sipoon välillä on Vantaalle kuuluva ns. Vesterkullan kiila. Sipoon läntisten osien liittäminen Helsinkiin edellyttää siksi myös Vesterkullan kiilan liittämistä Helsinkiin. Helsinki ja Vantaa puolestaan ovat pääkaupunkiseudun yhteistyösopimuksessa - itse asiassa juuri Sipoon kysymyksen takia - sitoutuneet käymään neuvotteluja aluevaihdoksista Vesterkullan kiilan ja Ala-Tikkurilan osalta.

Näitä neuvotteluja olemme kaupunginjohtajan ja valtuuston puheenjohtajan kanssa käyneet Vantaan poliittisen ja virkamiesjohdon kanssa vielä alkuviikosta. Neuvotteluissa päädyttiin lopulta yhteisymmärrykseen siitä, että Helsinkiin tulisi liittää vain Vesterkullan kiilan eteläiset eli käytännössä pohjoisessa Itäväylään rajoittuvat alueet. Samalla todettiin, että Vantaan mainitut edustajat suhtautuvat ymmärryksellä näin suoritettavaan alueliitokseen Vantaan ja Helsingin välillä, ja että tämä yhdessä Helsingin itämetroa koskevien suunnitelmien kanssa avaa myös Vantaalle uusia merkittäviä kehittämismahdollisuuksia omien alueidensa suhteen. Ala-Tikkurilan osalta todettiin selkeänä yhteisenä näkemyksenä, ettei sen suhteen tule ryhtyä mihinkään toimenpiteisiin, että Ala-Tikkurila olisi täten jatkossakin osa Helsingin kaupunkia, ja että koko aluevaihdoskysymys tulisi tätä myöten katsoa loppuun käsitellyksi.

Det är uppenbart att inte både Peltomäki och Pajunen eller Vapaavuori talar sanning. Antingen har Vapaavuori bedragit invånarna i Nedre Dickursby eller så har han bedragit förhandlarna från Vanda. Det troliga är att man inte alls kommit överens om att Nedre Dickursby skall förbli en del av Helsingfors, utan att man bara kom överens om att frågan får vänta tills Sibbofrågan avgjorts. Lovade förhandlarna från Helsingfors rent av att utan extra kompension avstå från Nedre Dickursby? I så fall kommer de motförklaringar och utlåtanden som Vanda givit angående utredningsmannens förslag till ändring av kommunindelningen i helt ny dager. Att dessa dokument inte saknar betydelse framgår ur HFD:s beslut. Jag citerar:

Det utredningsmaterial som har legat till grund för den juridiska bedömningen av statsrådets beslut har i enlighet med bestämmelserna om rättegångsförfarandet således under handläggningen kompletterats med besvär, utlåtanden och genmälen. I sin bedömning av statsrådsbeslutets lagenlighet har högsta förvaltningsdomstolen följaktligen beaktat såväl bakgrundsmaterialet till beslutet som de handlingar som ändringssökandena har lämnat till högsta förvaltningsdomstolen.

I dagens Hbl ingår en kolumn av Bo Lönnqvist, som är professor emeritus i etnologi. Kolumnen som har rubriken "Våld på historien" handlar i sin helhet om fallet Sibbo. Jag cietarar ur kolumnen:

Då man på detta sätt våldtar historien rubbas historisk kontinuitet och människorna berövas rum för ritualer med de djupaste känslor. Ett effektivt sätt att utplåna lokal identitet. Men det bekommer inte politikerna, vilkas historia knappast är ens ett svagt snöre över det bortglömdas ocean. De har liksom ett hemligt avtal med framtiden själv och anser sig ha fullmakt att handla i dess namn. De kan om så behövs peta hål på himlen med näsan.

Den slutliga lösningen. Den 8 februari 2008

Hufvudstadsbladet har idag under rubriken "Helsingfors behöver mer" publicerat en insändare av Harry Bogomoloff (saml), som är viceordförande i Helsingfors stadsstyrelse. Bogo inleder sin insändare med att konstatera att annekteringen av sydvästra Sibbo sist och slutligen gick "ganska smärtfrit". Smärtfritt för vem undrar jag. Syftar Bogo på att HFD sopade felen och myglet under mattan, eller på att medierna skonat Helsingfors rötherrar? Inte tycks annekteringen vara allt för smärtfri för Helsingfors stad, som inte vet vad man skall göra av området som man fått mera eller mindre i misstag. Samlingspartiets machomän hade redan planerat att äta hela Sibbo, men nu förväntas de plötsligt tysta munnen med ett litet bit av kommunen. Bogo skriver själv att området är "alldeles för litet för att tillåta en sådan omfattande strukturreform som nu vore nödvändig". Enligt Bogo kan den aktuella "lösningen" således endast anses tillfällig. Bogomoloffs förslag till slutlig lösning av Sibbofrågan är följande:

En tillräcklig effektivering av markdispositionen i huvudstadsregionen förutsätter att Helsingfors annekterar områden ända fram till Sibbo å samt norrut, inkluderande Nickby. Den norra kilen kunde lämpligen tillfalla Järvenpää, Vanda och Kervo. Borgå kan lämpligen ha nytta av de allra östligaste delarna.
Samtidigt är det också dags att upplösa Östra Nylands förbund till förmån för Nylands förbund.

HFD sopar misstag under mattan. Den 7 februari 2008

Det väsentliga i högsta förvaltbningsdomstolens beslut i Sibboärendet säges i en enda kort sats: "Besvären förkastas." Fastän högsta förvaltningsdomstolens uppgift till skillnad från högsta domstolens uppgift inte primärt är att skapa prejudikat, saknar motiveringarna i Sibbobeslutet inte betydelse. Hur mycket domstolen i detta avgörande avvek från normal behandling av ett ärende kan jag inte säga. Däremot tror jag mig kunna bedöma huruvida HFD verkligen har bemött påståenden i besvären. Jag skall i flera blogginlägg redovisa för hur HFD på ett synbarligen partiskt sätt sopar undan fel och förringar påståenden i besvären.

Angående Nylands lantmäteribyrås utlåtande över kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag skriver HFD i sitt beslut att "På Finska vikens havsområden har platsen för gränsen tolkats så, att den föreslagna kommungränsen i högre grad än på kartan över landområdena anpassats till gällande bygränser eller fastighetsgränser." I verkligheten har Myllyniemi på havsområden dragit gränsen utan att det minsta beakta fasighetsgränser, vilket tyder på inkompetens. Lantmäteribyråns tolkning av gränserna skiljer sig även på landområden från gränsdragningen i Myllyniemis förslag. Lika väl bifogades till inrikesministeriets prememoria en karta med gränser som motsvarar Myllyniemis förslag och inte lantmäteribyråns omtolkning. I sitt besvär skriver Sibbo kommun, enligt citat i HFD:s beslut, följande:

Det är omöjligt att enbart med beslutstexten som grund bedöma hur ärendet har avgjorts och var kommungränsen går för de fastigheter om vilka det i statsrådets beslut står "en del av lägenheten x" eller "en del av lägenheterna x".

I sitt beslut säger HFD följande angående ovannämnda oklarigheter:

      

I statsrådets beslut uppräknas de fastigheter, registerenheter och delar av sådana vilka överförs till Helsingfors stad. Förteckningen motsvarar den preciserade karta som Nylands lantmäteribyrå har gjort utgående från kommunindelningsutredarens förslag och som har varit framlagd i beredningsskedet. Statsrådets beslut anger tillräckligt exakt det område som anslutningen gäller. För de fastigheter eller andra registerenheter av vilka endast en del överförs till Helsingfors stad verkställs fastighetsförrättning enligt 43 § 2 mom. i kommunindelningslagen.

För lagligheten av statsrådets beslut saknar det betydelse att den karta som har varit en bilaga i motiveringspromemorian till statsrådets beslut en aning har avvikit från förteckningen över områden i statsrådets beslut samt från den ovan nämnda karta som Nylands lantmäteribyrå har preciserat med kommunindelningsutredarens framställning som utgångspunkt.

I 43 § i kommunindelningslagen står det följande:

Har kommunindelningen och den kamerala indelningen kommit att avvika från varandra till följd av en fastighetsförrättning eller annars av något annat skäl än det som nämns i 45 §, skall fastighetsregisterföraren bestämma om ändring i den kamerala indelningen i överensstämmelse med kommunindelningen eller, om detta inte skall anses ändamålsenligt, hos ministeriet göra en framställning om ändring i kommunindelningen. ...

Om en del av en fastighet med anledning av ett beslut som avses i 42 § eller i 1 mom. skall överföras kameralt från en kommun till en annan, skall den genom styckning eller, ifall det är fråga om en tomt eller ett allmänt område, genom tomtmätning eller mätning av allmänt område ombildas till en självständig fastighet. Skall en del av någon annan registerenhet av ovan nämnda skäl överföras kameralt från en kommun till en annan, ombildas den till en ny registerenhet i enlighet med vad som bestäms genom förordning.

Fastighetsregistret och fastighetsgränserna skall anpassas till kommungeränserna (eller tvärtom), men poängen i Sibbo kommuns påstående är att det är oklart var gränsen skall gå i de fall där den nya kommungränsen inte följer fastihhetsgränserna. Problemet är här inte att gränsen på vissa ställen går igenom fastigheter, utan problemet är att man inte vet exakt var gränsen går igenom de aktuella fastigheterna som endast delvis ansluts till Helsingfors. Statsrådets beslut anger inte alls tillräckligt exakt det område som anslutningen gäller, då det varken i beslutet eller i prememorian refereras till lantmäteriverkets karta. Emellertid har inrikesministeriet i sin förklaring efteråt bifogat en karta där gränsen framgår med tillräcklig nogranhet. Om den felaktiga kartan - eller avsaknaden av en karta - saknat betydelse för lagligheten av statsrådets beslut, hade ministeriet nog inte efteråt preciserat beslutet genom en kartbilaga i förklaringen. HFD torde ha rätt att själv precisera statsrådets beslut eller bekräfta inrikesministeriets tolkning av beslutet, men varför sopar man inrikesministeriets misstag under mattan?
I sitt beslut hävdar HFD även följande:

Att den karta som ingått i utredningsmannens förslag och i statsrådets föredragningspromemoria i någon mån avviker från lantmäteribyråns preciserande karttolkning har inte på något sätt kunnat påverka utövandet av prövningsrätten i statsrådet.

Jag tror inte att ministrarna som formellt gjorde den juridiska prövningen i högre grad bekantade sig med inrikesministeriets premoria eller med kartbilagan. De bör dock av principskäl ha haft en möjlighet att se förslaget utritat på en karta. I själva verket hade även den karta som lantmäteriverket använde sig av varit bristfällig med tanke på statsrådes prövning. Enligt 1 § i kommunindelningslagen bör en kommun utgöra ett enhetligt område. Myllyniemi motiverar själv i sin rapport inkluderandet av att Björnsö i sitt förslag med att Björnsö i annat fall skulle bli "utan landförbindelse eller broförbindelse med kommunens huvudområde" och att "Trafiken till Björnsö skulle gå genom det område som överförs till Helsingfors." Först ur den kartbilaga som bifogades till inrikesministeriets förklaring framgår det att den nya gränsen följer Österledens gamla sträckning vid avtaget till Ring III och att Österleden efter ändringen i kommunindelningen kommer att gå igenom Vanda, så att det saknas vägförbindelse från Östersundom till Helsingfors huvudområde. (Se "Ingen landförbindelse. Den 16 oktober 2007".)

Ovisshet. Den 6 januari 2008

Helsingin Sanomat har publicerat en insändare med rubriken "Nyt Helsingiltä odotetaan käytännön toimia Itäsalmessa" av Paula Hiidenuhma-Valtonen, som är kommunfullmäktigeledamot i Sibbo och ordförande för den nybildade föreningen Itäsalmen Kokoomus. Jag återger här det första stycket i insändaren:

Sipoon lounainen osa liitetään Helsinkiin – näin se on. Itäsalmessa ollaan kuitenkin huolissaan. Emme tiedä, mihin kouluun lapsemme syksyllä menevät. Emme tiedä, miten julkinen liikenne toimii. Emme tiedä, miten terveydenhuollon palvelut järjestyvät tai miten Itäsalmen kehittämisen suunnittelu käynnistyy.

För de Östersundombor och andra i sydvästra Sibbo som lider av ovissheten är det föga tröstande att en jävig domare ger anledning att kräva att HFD återtar sitt Sibbobeslut. Helsingfors kommer nog att ta hand om sina nya invånare, om inte annars så för att tysta kritiken och rädda ansikten. Hur planeringen av området inleds vet väl ingen. Mycket beror på vad man kommer fram till i utredningen om HELI-banan. Före resultatet av den utredningen läckt till Helsingfors stadsplaneringskontor, torde ingenting göras. Ett litet steg har man dock kommit på vägen när Helsingfors på sina specialsidor för inkorporeringen nu medger att det finns utmaningar:

Terrängen har skarpa drag och det mesta av stränderna utgör våtmark som är svår att gestalta. Där finns Naturaområde, kulturhistoriskt värdefulla miljöer och grundvattenområden. Detta gör planläggningen och byggandet till en utmaning.

Huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av gratistidningen Helsingin uutiset har rubriken "Helsinki kummastelee Vantaan puheita Ala-Tikkurilan alueneuvotteluista". Förhandlingarna om Nedre Dickursby handlar i själva verket även om förhandlingar om Västerkulla och Västersundom, som fortfarande efter en annektering skiljer åt sydvästra Sibbo från (det övriga) Helsingfors. Märkligt nog nämner tidningen denna gång inte att det skulle handla om byteshandel. Helsingfors biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä vill inte till Helsingin uutiset medge att han skulle känna till att det förts några förhandlingar. Artiklarna om Nedre Dickursby finns även på den digitala upplagan av dagens Vantaan Sanomat under temat "Metropoli". Av någon anledning finns artiklarna inte på den tryckta upplagan.

Tags: | Edit Tags

Specialsidor. Den 5 februari 2008

I blogginlägget "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008" argumneterar jag för att HFD:s Sibbobeslut hade läckt ut före ärendet officiellt avgjordes och beslutet publicerades på morgonen den den 15 januari. Beslutet hade dock inte läckt till medierna, utan istället till två av de involverade parterna, Helsingfors stad och finansministeriet. Detta borde i sig visa att högsta förvaltningsdomstolen varit partisk, men liskom jag visat i gårdagens blogginlägg "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008" finns det starkare grunder att kräva att beslutet återtas.

I artikeln "Kaikki valmiina Sipoon nurkan nielaisuun" citerade gratistidningen Helsingin uutiset Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen, som om inkorporeringen sade att "Valmistelut on jo aloitettu, niin että sitten päästään lupaustemme mukaisesti täysillä liikkeelle, kun päätös tulee". Enligt min bedömning hade man vid denna tidpunkt inte börjat med några andra förberedelser än specialsidor om inkorporeringen på webben. När man inte har någonting annat att visa upp, skapar man en webbplats. I notisen "Pajunen uskoi Sipoo-päätökseen 90-prosenttisesti" berättar överborgmästare Jussi Pajunen för Helsingin Sanomat att han fick veta om HFD:s beslut då Radio Mellannyland ringde upp honom den den 15 januari innan beslutet fanns på HFD:s webbplats. I samma notis säger Pajunen att "Minulla oli 90 prosentin aavistus, että Helsingin esitys menee läpi." Säkrare än så kunde Pajunen inte ha varit ens om han sett dokumentet med beslutet, så länge beslutet inte var undertecknat. Det fanns skäl för Pajunen att säga sig haft en stark tro på att "Helsingfors förslag" skulle gå igenom. Hur skulle man annars förklara att specialsidorna om inkorporeringen var klara innan beslutet?

I artikeln "Helsingfors tar genast itu med sydvästra Sibbo" skrev Hufvudstadsbladet den 16 januari att "Bara minuterna efter att Högsta förvaltningsdomstolens beslut fanns på internet i går morse öppnade Helsingfors stad en egen Sibbosajt." HFD:s beslut publicerades inte omedelbart 8:00 på nätet så som utlovat. Själv hittade jag beslutet på HFD:s webbplats först efter 8:20, men då hade bl.a. Rundradion fått informationen om beslutet annan väg. Sidan med pressmeddelandet "Stadsdirektör Pajunen: Utvecklingen av det nya området inleds i snabb takt ", som är en översättning av motsvarande finska pressmeddelande, är senast uppdaterat och sparat 8:19 den 15 januari. (Se bilden ovan.) I meddelandet säges det att "Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen är synnerligen nöjd med Högsta förvaltningsdomstolens beslut", men nöjdheten har utan tvivel infunnit sig innan vi andra fick veta om beslutet. Sidan med texten "Inkorporeringen gäller 30 km² och drygt 2 000 invånare" är senast uppdaterad 14:12 den 14 januari. Den separata filen med stilmallen (css), som är gemensam för specialsidorna, är skapad redan den 7 januari, då enligt Pajunen förberedelserna redan inletts.

Än en gång har Helisingfors stadskontor lyckats klåpa. Då förberedelser inte kan ske öppet, måste de göras i hast eller skötas av kvacksalvare. Vem som hellst kan se att Helsingfors specialsidor för inkorporeringen är gjorda av en amatör som saknar erfarenhet av webbdesign. Man försöker uppenbart ta efter den grafiska profilen på stadens övriga sidor, vars yttre är planerat av 2ndhead Oy, men resultatet är inte övertygande. Då sidorna öppnas med en annan webbläsare än Internet Explorer, ser sidorna ännu värre ut. Den som gjort specialsidorna är visserligen duktig på att använda sig av det ålderdomliga programmet Front Page 4, men under ytan hittar man en otrolig kod. Här saknas elementära taggar. Olika HTML-standarder har blandats och koden innehåller en hel del element utan funktion. Man kan fråga sig varför man var så mån om att komma ut med specialsidor och Pajunens budskap att utvecklingen av det nya området inleds i snabb takt, fastän man inte vågade anförtro sig åt proffs.