Manipulering. Den 21 april 2007

Den spektakulära utnämningen av Mari Kiviniemi och Jan Vapaavuori till Hannes Manninens efterträdare har gett Sibbofrågan extra medieuppmärksamhet under den gångna veckan. Regeringsprogrammets metropolpolitik har även fått extra uppmärksamhet genom att hela en fjärde del av ministrarna i den nya regeringen kommer från Helsingfors. Liksom den övriga ministrarna från Helsingfors har utbildningsminister Sari Sarkomaa (saml) tagit ställning i Sibbofrågan. I sitt första blogginlägg "Kesää ennen tärkeitä päätöksiä" från den 29 juni 2006 skriver stadsfullmäktigeledamot Sarkomaa att "Kaupunginvaltuuston kesätaukoa edeltävän kokouksen päätös ehdottaa valtioneuvostolle, että osa Sipoosta liitettäisiin Helsinkiin, oli todella tervetullut." I sitt rundbrev "Sari Sarkomaan kuukausikirje Helsingissä 22.6.2006" skriver Sarkomma följande:

Kevätkauden viimeinen kaupunginvaltuusto istui yömyöhään. Kokous oli historiallinen, sillä teimme päätöksen esittää valtioneuvostolle, että osa Sipoota liitettäisiin Helsinkiin. Asia on äärimmäisen tärkeä meidän helsinkiläisten asuntotilanteen kannalta.

Sarkomaa torde dock inte vara inblandad i mygelhärvan. Om det vittnar hennes bedömning av KSSR (PARAS) i rundbrevet. Jag citerar vidare ur brevet, som är daterat dagen efter Helsingfors annekteringsbeslut:

Vuosikymmenten tärkein uudistus koki varsinaisen mahalaskun maanantaina, kun kunta- ja palvelurakenneuudistuksen sisällöstä ei päästy sopuun. Hallituksen keskeisten ministereiden ns. kolmen koplan päätös antaa puitelain valmistelulle viikon lisäaika tuskin tuo ratkaisevaa läpimurtoa.

Sopuun pääsyä on eniten vaikeuttanut päähallituspuolueiden keskustan ja Sdp:n erimielisyydet uudistuksen keskeisistä linjoista. Keskusta vastustaa kuntarakenteisiin puuttumista ja Sdp puolestaan kaihtaa jyrkästi palvelujen tuotantotapoihin koskemista.

Miten tästä umpikujasta päästään pois, onkin hyvä kysymys. Mitä pidemmälle uudistus lykkääntyy, sitä heikommaksi käyvät mahdollisuudet päättää sen sisällöstä vielä ennen eduskuntavaaleja. Hallituksen epäonnistuminen olisi jälleen kerran osoitus siitä, että punamulta on kyvytön tekemään päätöksiä suomalaisten hyvinvoinnin turvaamiseksi.

Sarkomaa misstog sig. Veckan efter midsommaren lyckades Manninens arbetsgrupp av förekommen anledning uppnå enighet. I sitt blogginlägg från den 29 juni konstaterar Sarkomaa att "Kun täysin eri mieltä olevat osapuolet ottavat toisistaan torjuntavoiton, ei kuntauudistuksen lopputulos voi olla kuin laiha ja vailla rohkeita linjauksia oleva lässähdys, jossa välttämättömäksi tiedetyt uudistukset siirretään tulevaisuuteen." Socialdemokraterna, eller partiets representanter i Manninens strukturgrupp Rakel Hiltunen, hade överraskande accepterat att "nödvändiga" reformer uteblev. Sarkomaa torde höra till de många Helsingforspolitiker som vilseletts i Sibbofrågan. Det antyder även Sarkomaas kommentar på Yles valmaskin angående påståendet "Helsingin laajeneminen Sipooseen on oikeutettua, sillä pääkaupunki tarvitsee lisää maata asuntorakentamiseen." (Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Huvudstaden behöver nya områden för bostadsproduktion.) Jag citerar ur kommentaren:

Helsingin lähialueita on liitetty osaksi pääkaupunkia kuluneiden vuosikymmenien aikana. Alueliitokset ovat vakiintunut käytäntö kasvattaa pääkaupunkiamme. Esimerkiksi Haagan kauppala ja Lauttasaari sekä Munkkiniemi, jotka kuuluivat aikoinaan Huopalahden maalaiskuntaan, on liitetty Helsinkiin valtioneuvoston päätöksellä.

Speciellt Jan Vapaavuori, Hannes Manninen och Lara Kolbe har jämfört de ovannämnda stadsdelarnas öde 1946 med sydvästra Sibbos öde i samtiden. Sarkomaa, som är född i Tammerfors och tog studenten i Vilmanstrand, torde inte känna till Hoplax landskommuns korta historia. Hon upprepar bara vad andra i propagandistiskt syfte sagt före henne.


Att Helsingfors stads administartiva område tidigare vuxit är inte relevant då det gäller att ta ställning till huruvida Helsingfors planerade utvidgning österut är berättigad. Fram till 1865 var Finland administrativt indelat i städer och socknar, vars lagliga rättigheter var olika. Många städer omringades av en enda socken, som kunde ha samma namn som staden. Staden kunde utgöra socknens administrativa centrum; staden och socknen hade ofta en gemensam kyrka. Genom den nya kommunförvaltningen från år 1865 omvandlades socknar till landskommuner, men ända fram till år 1977 hade städer andra juridisk rättigheter och skyldigheter än (lands)kommuner.


En bland många socknar som år 1865 ombildades till landskommun var Helsinge (Helsingin pitäjä/ Helsingin maalaiskunta). Landkommunerna var uttryckligen ämnade som administrativa enheter för landsbygd. För att ett stadssamhälle skulle kunna växa var det ibland nödvändigt att gränsen mellan staden och landskommunen justerades. I början av 1900-talet hade delar av Helsinge landskommun utvecklats till förstäder till huvudstaden. Utvecklingen ledde till att bl.a. Drumsö, Munksnäs, Haga och Fredriksberg (Pasila) bröt sig ut ur landskommunen och år 1920 bildade en egen landskommun, Hoplax. Från första början utgjorde kommunen ett osammanhängande område. Mellan Drumsö och Munknäs låg den församlingsägda ön och enklaven Lövö, som fortfarande hörde till Helsinge landskommun. Situationen förvärrades ytterligare då Haga redan två år efter kommunens grundande blev en separat köping. Därefter bestod Hoplax kommun av tre separata områden, som saknade stadens rättigheter då det gällde handel och skyldigheter då det gällde planläggning. Situationen var på många sätt ohållbar.

Då utredningsman Yrjö Harva år 1936 föreslog att Hoplax landskommun skulle inkorporeras med Helsingfors hade kommunen existerat i sexton år. Att Hoplax kommun överhuvudtaget hade grundats berodde på att Drumsö, Munksnäs, Haga och Fredrikberg redan i praktiken hade vuxit samman med huvudstaden. Att liksom Kolbe, Vapaavuori och Sarkomaa här jämföra Östersundom, som i århundraden varit en del av Sibbo, med Drumsö är absurt. Kolbe, vars doktotorsavhandling handlar om villastaden Brändö, vet naturligtvis bättre. Sarkomaa torde döremot vara offer för vilseledande information. Historien har manipulerats i politiskt syfte; Sarkomaa har liksom många andra helsingforspolitiker utsatts för manipulering.

Tassarna bort från Sibbo, jäviga ministrar. Den 20 april 2007

I dagens Hufvudstadsblad ingår två korta texter om "Sibboministern" Mari Kiviniemi och bostadsminister Jan Vapaavuori. Rubrikerna är "Sibboministern tiger bestämt" respektive "Vapaavuori fick hemläxa". Båda texterna handlar om ministrarnas eventuella jäv i Sibbofrågan. Om Kiviniemi skriver Hbl följande:

Mari Kiviniemi (c) sitter i Helsingforsfullmäktige och var med om "junibeslutet", Helsingfors anhållan om gränsjustering mellan huvudstaden och Sibbo. Nu ligger annekteringen på hennes, region- och kommunministerns, bord. Frågan är om hon är jävig liksom bostadsminister Jan Vapaavuori (saml) kanske är?

Kiviniemis kommentar till Hbl lyder "ingen kommentar". Hon säger vidare att hon inte kan ta ställning till frågan om jävighet nu. Om Vapaavuori skriver Hbl följande:

Beträffande Sibbo och frågan om annekteringen förtydligar Vapaavuori:
Jag har inte sagt att jag är jävig utan att frågan om jäv ska utredas.

Klart är att Vapaavuori är jävig att som medlem i statsrådet ta ställning till annekteringsförslagens laglighet. Vad jag förstår är det frågan huruvida Vapaavuori även har förhinder att i egenskap av bostadsminister ta ställning till planläggningen av sydvästra Sibbo som skall utredas. Frågan om Kiviniemis jäv torde gälla inrikesministeriets beredningen av frågan. Utnämningen av duon Kiviniemi & Vapaavuori som Hannes Manninens efterträdare kan visa sig vara en lyckoträff för Sibbo. Jag skulle inte bli överraskad om justitiekanslern skulle ge så väl Kiviniemi som Vapaavuori rådet "tassarna bort från Sibbo".

I en text med rubriken "Vanhasen toinen hallitus" i dagens Helsinginsanomat presenteras ministrarna kort. Om Vapaavuori noteras det "Tullut tunnetuksi Sipoon kaappaajana." Om Kiviniemis politiska profil heter det bl.a. "Tarvittaessa käyttää voimakkaitakin ilmaisuja poliittisessa kielenkäytössään."

I en artikel med rubriken "Helsinkiläisille joka neljäs hallituspaikka" i onsdagens nummer av Helsingin Sanomat säges det följande om förvaltnings- och kommunminister Kiviniemi:

Mari Kiviniemi raivaa uraa citykepulaisuudelle puolueensa varapuheenjohtajana. Alun perin Vaasan vaalipiiristä eduskuntaan tullut Kiviniemi on kovin stadilainen esimerkiksi Sipoo-kysymyksessä.

Christel Liljeström berättar i ett blogginlägg att "Sibbo kommun har i dag inbjudit minister Vapaavuori och minister Kiviniemi till gemensam palaver till Sibbo för att ge dem en aktualitetsöversikt om planläggningssituationen i Sibbo." Om Vapaavuori skriver hon i samma blogginlägg "Pyh, om inte han är jävig så är väl ingen!"

I ledarartikeln "Nya vindar samsas med gamla synder" i morgondagens nummer av Borgåbladet räknar Jan-Erik Andelin upp de nya ministrarnas gamla synder. (Misshandel och stöld.) Andelin tilläger dock att "om vi talar om gamla synder borde vi hellre gå in i politikens kärna framom att älta huruvida bostadsministern har kört i fyllan nån gång (vilket han har)." Jag håller med. Det är mycket intressantare att bevaka huruvida Vapaavuori är opartisk som bostadsminister än att gräva i hans gamla förseelser.

I en artikel med rubriken "Metropoliohjelmasta ministerien" i dagens Helsinginuutiset presentaras de fem ministrarna från Helsingfors. Om Kiviniemi skriver gratistidningen följande:

Kiviniemi aikoo jatkaa edeltäjänsä Hannes Mannisen (kesk) aloitteellista ja neuvottelevaa linjaa Helsingin seudun kanssa.
– Linjana on tiivistää kuntien yhteistyötä. Valtion ote pysyy jämäkkänä. Valtio voi olla liikettä aikaan saava voima, mutta se myös sitoutuu seudun kehittämiseen, Kiviniemi määrittelee.
Lounais-Sipoon liitosta Helsinkiin Kiviniemi ei tässä vaiheessa kommentoi.

Om Vapaavuori skriver tidningen följande:

Kaupunginhallituksen puheenjohtaja on profi loitunut pääkaupunkiseudun määrätietoisena yhdistäjänä. Pääkaupunkiseudun neuvottelukunnan puheenjohtaja ja Sipoon nurkkauksen pääarkkitehteja.

Enligt överenskommelse. Den 19 april 2007

I ledarartikeln "Metropolipolitiikkaa" i gårdagens nummer av Helsingin Uutiset kan man läsa följande:

Uusi hallitus joutuu heti työnsä alkuvaiheessa ottamaan kantaa myös aiemman hallituksen käynnistämään hankkeeseen, jolla osia Sipoosta liitettäisiin Helsinkiin. Ennakkomerkkien mukaan tämäkin hanke etenee sovitusti.

Det ovanciterade påpekandet har tydligen uppfattats som så viktigt att man sammanfattat det till ett konstruerat citatutdrag med ordalydelsen "Ennakkomerkkien mukaan Sipoon nurkan liittäminen Helsinkiin etenee sovitusti." Jag vore mycket intresserad av vilka "tecken" Helsingin Uutiset ser. Anmärkningsvärt är att Helsingin Uutiset här talar om "hallituksen käynnistämä hanke" och att man säger att "hanke etenee sovitusti". För att någonting skall förlöpa enligt överenskommelse, måste någon ha kommit överens om någonting.

I dagens Borgåblad handlar ett helt uppslag om förslag till ändringen av kommunindelningen i Östnyland. En kortare text på uppslaget har rubriken "Nya kommunministern har klar åsikt om Sibbo". Texten bygger på Kiviniemis pressmeddelandet från den 2 december. Två av artiklarna på uppslaget finns fritt tillgängliga i html-version på tidningens webbplats: "Delar av Pernå och Sibbo i stort Borgå?" och "Boxbor ser hellre ett stort Borgå än ett stort Hfors".

Lars Stormbom hör till de få före detta riksdagskandidater som forstsatt att skriva blogg efter valet. Stormbom skriver läsvärda blogginlägg både på finska och svenska. Dagens blogginlägg har rubriken "Metropoli on päässäsi".

Minister med lantiskomplex. Den 18 april 2007

I ledarartikeln "Regionreformen står i farstun" i dagens Hufvudstadsblad kommenterar Johanna Wessman valet av Kiviniemi till kommunminister:

Som nyinflyttad helsingforsare torde Kiviniemi ha stort intresse av att profilera sig som sådan på gott och ont. Det stärker huvudstadsregionens positioner, men i Sibboperspektiv ser saken annorlunda ut.

Även i bildtexten till artikeln "Kvinnorna i majoritet Väyrynen minister trots allt" kommenteras Kiviniemis ministerportfölj. Jag citerar:

Mari Kiviniemi får en tung portfölj i den nya regeringen. Hon blir kommun- och förvaltningsminister och hör till dem som kanske får ta ställning till Sibbofrågan.

Det blir kanske Kiviniemis uppgift att ta ställning till om det finns förutsättningar för Pekka Myllyniemis förslag, så att frågan kan föras vidare till statsrådet. Kiviniemi måste dock jäva sig då regeringen eventuellt tar Myllyniemis förslag till behandling.

Idagens Borgåblad ingår en intrevju med Samlingspartiets partisekreterare Taru Tujunen. Intervjun handlar till en stor del om Sibbofrågan.

Yle Internytt/ Östnyland har publicerat en notis med rubriken "Bostadsministern inget hot i Sibbo".

Kiviniemis extrema uttalanden i Sibbofrågan kan förklaras med att hon är nyinflyttad helsingforsbo, men de kan även förklaras med att lantispartiet Centern är inflyttad i huvudstaden. Centern har under Matti Vanhanens ledarskap satsat målmedvetet på att erövra huvudstaden. Bevarandet av flygstationen i Malm och inkorporeringen av sydvästra Sibbo har här haft en central roll. Kiviniemis post som partiets viceordförande, vikarierande minister och nu ordinarie kommunminister är andra viktiga medel i projektet att etablera Centern i huvudstaden. Kiviniemis uttalanden i Sibbofrågan är till sitt innehåll närmast identiska med de uttalanden som Centern i Helsingfors har gjort.

Jag har tidigare citerat partidistriktets ställningstagande från den 1 december "Helsingin Keskusta: Vauhtia Sipoon alueliitoksiin". Här vill jag bara påminna om att Centern i Helsingfors angående annekteringsförslagens lagliga förutsättningar i ställningstagandet säger att "Näin tärkeän ja historiallisenkin ratkaisun kohdalla ei pidä tuijottaa kuntalain prosentteja." Jag hoppas att Kiviniemi inte personligen står bakom denna uppfattning. Å andra sidan är det Högsta förvaltningsdomstolen som har sista ordet. För dem som framför allt vill bevara naturen och landskapet i sydvästra Sibbo är en utdragen rättsprocess inte nödvändigtvis ett dåligt alternativ.

I gårdagens blogginlägg citerade jag Kiviniemis pressmeddelande från den 2 december. I verkligheten var det en modifierad version från Kiviniemis hemsida som jag citerade. Här har påståendet "Maailmassa tuskin on toista metropolia, joka on tähän saakka voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan" bytts ut mot det mera sansade om påståendet "Tähän saakka Helsingin metropolialue on voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan." Påståendet "Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri, jotta tässä ikuisuuskysymyksessä päästiin eteenpäin" har bytts ut mot "Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri ennen kuin kysymyksessä päästiin eteenpäin." Även andra mindre justeringar har gjorts. Jag citerar därför på nytt pressmeddelandet i den form som det har på Centerns webbplats:

Keskustan varapuheenjohtajan, Helsingin kaupunginvaltuutettu Mari Kiviniemen mukaan Keskusta tukee voimakkaasti Helsingin pyrkimyksiä käyttää Sipoossa sijaitsevia alueita asuntorakentamiseeen. Maailmassa tuskin on toista metropolia, joka on tähän saakka voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalin kasvun esteenä.

- Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri, jotta tässä ikuisuuskysymyksessä päästiin eteenpäin. Keskustan tavoitteena on, että nykyinen hallitus päättää asiasta, kun selvitysmiehen esitys on nyt valmistunut. Parasta olisi, että liitos tapahtuisi Helsingin esittämässä alkuperäisessä laajuudessa. Liitos on perusteltu yhdyskuntarakenteen eheyttämisen sekä pääkaupunkiseudun ja koko maan kilpailukyvyn ja kehittämisen kannalta.

I ledarartikeln "Pernå är i traktens tuppspel" i morgondagens Borgåblad skriver Jan-Erik Andelin följande:

Den gångna vintern i Östnyland har färgats av den kommunala bataljen mellan Helsingfors och Sibbo. Den är ingalunda slut än – i synnerhet inte som centern har utnämnt sin Helsingfors-prinsessa Mari Kiviniemi, 38, till ny kommunminister.

En ny kommunminister. Den 17 april 2007

Helsingin Sanomat presenterar en artikel med rubriken "Kokoomuksen, vihreiden ja Rkp:n ministerit" i dagens tidning de nyvalda ministrarna. Om Jan Vapaavuori noteras "Tunnetaan Sipoon kaappaajana." I en annan artikel med rubriken "Pääkaupunkiseutu pääsi vihdoin omana alueenaan hallitusohjelmaan" och underrubriken "Valtion metropolipolitiikka Helsingin, Espoon ja Vantaan tueksi" får Vapaavuori mera uppmärksamhet. Jag citerar:

Asuntoministeriksi nimitettävä Jan Vapaavuori (kok) jättää tehtävänsä Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtajana. "Jätän eroanomukseni heti, kun ministeriys on virallistettu", Vapaavuori kertoi.
...

Tuleva asuntoministeri tyytyi raottamaan tulevaa rooliaan maanantaina lähinnä vaieten ja kehumalla hallitusohjelmaa. Voisiko siellä vaadittu 'yhdyskuntarakenteen eheytyminen' tarkoittaa metron vetämistä pian Sipooseenkin?

"En ota siihen kantaa. Ohjelman tarkemmat sisällöt hiotaan myöhemmin", Vapaavuori muotoili.

16:00
Mari Kiviniemi (c) blir ny kommunminister! Att Mari Kiviniemi utses till kommunminister när Jan Vapaavuori redan utnämnts till bostadsminister är spektakulärt. Det vore lätt att tolka det hela som ett bevis på att man försöker rädda en överenskommelse mellan å ena sidan Manninen och Centern och å andra sidan Helsingfors och SDP. Centern kan dock ha andra motiv till att välja sin enda riksdagsman från Helsingfors till kommunminister. Kivimäki torde ha backats upp av Vanhanen. Sammanlagt blir det hela fem ministrar från Helsingfors i den nya regeringen. Helsingfors valkrets har 21 platser i riksdagen.

Hannes Manninen (c) sitter inte med i nästa regering. Antti Kaikkonen var nära att få platsen som utrikeshandels- och utvecklingsminister, men portföljen gick till Paavo Väyrynen med rösterna 41 - 36. Matti Vanhanen blir således den enda ministern från Nylands valkrets med 32 platser i riksdagen. Man kan fråga sig i vilken mån Vanhanen kommer att representera de nyländska riksdagsmännens åsikt i Sibbofrågan.

Av de nylänska riksdagskandidater som valdes in i riksdagen meddelade en enda (Tapani Mäkinen) eller 3 % att han är helt av samma åsikt angående påståendet "Helsingin laajeneminen Sipooseen on oikeutettua, sillä pääkaupunki tarvitsee lisää maata asuntorakentamiseen." (Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Huvudstaden behöver nya områden för bostadsproduktion.) Sex eller 19 % meddelade att de är delvis av samma åsikt. En av dessa sex är Matti Vanhanen. Nio eller 28 % meddelade att de var delvis av annan åsikt, medan hela sexton eller 50 % var helt av annan åsikt. Se diagrammet ovan! (Klicka på bilden för förstoring.) Med andra ord är knappt 22 % av tiksdagsmännen från Nylands valdistrikt helt eller delvis av åsikten att Helsingfors expansion till Sibbo är berättigad, medan över 78 % anser att en expansion österut inte är berättigad. Motsvarande siffror för Helsingfors valkrets är 81 % respektive 10 %. Som tur är är det riksdagen och inte regeringen som har den lagstiftande makten.

Vanhanen och samtliga ministrar från Helsingfors har redan på ett eller annat sätt tagit ställning i Sibbofrågan och bör betraktas som jäviga att ta ställning till annekteringsförslagens laglighet. För att rädda sitt och sina kollegers ansikten skulle Kiviniemi göra klokt i att se till att regeringen inte alls behöver ta ställning i frågan. (Se Regeringen behöver inte fatta något beslut. Den 11 april 2007.) Det är möjligt att Kiviniemis uppgift framför allt är att sopa undan de brottsspår som Hannes Manninen lämnat efter sig på inrikesministeriet. Någon glasnost lär det inte bli, då Kiviniemi själv har skelett i garderoben.

Kiviniemi, som tidigare varit Matti Vanhanens consigliere, var vikarierande minister ifjol. Tillsammans med Centern i Helsingfors har hon starkt tagit ställning för en annektering av sydvästra Sibbo. Nedan citerade stycken är från hennes rundbrev "Marin Helsinki-kirje 3/2006" daterat den 20 oktober 2006:

Helsingin kaupunki esitti alue- ja kuntaministeri Hannes Mannisen tukemana loppukesästä, että osia Länsi-Sipoosta ja Vantaan Västerkullan kiilasta liitettäisiin Helsinkiin. Me keskustalaiset valtuutetut kannatimme maa-alueiden liittämistä kaupunkiin, koska tonttitarjontaa ei ole kyetty lisäämään kuntien välisin sopimuksin.

Sipoon alueiden liittämisellä saadaan helpotusta Helsingin tonttipulaan, sillä kaupungin nykyinen asuntokanta ei vastaa ihmisten toiveisiin ja tarpeisiin. Liitettävän alueen suunnittelun painopiste tulee olla pienimuotoisessa ja laadukkaassa, kohtuuhintaisessa sekä kulttuurimaisemaa vaalivassa kaupunkirakentamisessa. Ympäristö- ja kulttuuriarvot on huomioitava kestävää kehitystä edistävällä tavalla.

Säilyäkseen viihtyisänä ja elinkelpoisena pääkaupunkikin tarvitsee väljyyttä maa-alueilleen. Päätös helpottaa myös painetta rakentaa Malmin lentokenttää, jonka säilyttämistä ilmailukäytössä keskusta tukee.

I ett pressmeddelande från den 2 december meddelade Kiviniemi bl.a. följande:

Keskustan varapuheenjohtajan ja Helsingin kaupunginvaltuutetun Mari Kiviniemen mukaan Keskusta tukee kaupungin pyrkimyksiä käyttää Sipoossa sijaitsevia alueita asuntorakentamiseen.

Tähän saakka Helsingin metropolialue on voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalikasvun esteenä.

Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri ennen kuin kysymyksessä päästiin eteenpäin. Kiviniemen mukaan Keskustan tavoitteena on, että nykyhallitus päättää asiasta, kun selvitysmiehen esitys on nyt valmistunut. Parasta olisi, että liitos tapahtuisi Helsingin esittämässä alkuperäisessä laajuudessa.

Överborgmästare Jussi Pajunen har idag i ett blogginlägg med rubriken "Seutusanastoa" uttryckt sin entusiasm över "metropolpolitiken" i regeringsprogrammet. Samtidigt passar han på att försöka reda ut begreppen. Indirekt medger han att pratet om "metropolen" baserar sig på ett missförstånd av det engelska begreppet "metropolitan area".

Nedan Timo Harakkas kommentar till valet av Jan Vapaavuori till bostadsminister. Bilden med (går)dagens vinnare och förlorare är från Harakkas kolumn "Merikukka ja Mehukatti" i dagens nummer av tidningen Metro.

Ministerportföljer utdelade. Den 16 april 2007

I en text med rubriken "Uudessa hallituksessa 20 ministeriä" ger Helsingin Sanomat förslag till ministrar. Om kommun- och förvaltningsministern skriver tidningen att "Hannes Manninen olisi turvallinen valinta." På vilket sätt Manninen skulle vara ett "tryggt val" förstår jag inte. Fastän han skulle fortsätta som kommunminister kunde han knappast uppfylla de löften som han torde ha gett år Rakel Hiltunen (sdp) med flera. Freden med Helsingfors och Sdp kan inte tryggas genom att ha Manninen att sitta kvar. Själv skulle jag betrakta Manninen som en risk och en belastning som Vanhanen absolut bör göra sig av med. Tänk om medierna skulle få för sig att utsätta ministrarna för lite undersökande journalistik! Centerns ministrar torde utnämnas först på tisdag.

Om inrikesministern skriver Helsingin Sanomat att "Jan Vapaavuori olisi kovan linjan kokoomusnimi." Vapaavuoris trovärdighet kan få sig en stöt när Sibbofrågan avgörs och det kommer fram att Vapaavuori bluffat. Det är inte mycket idé med en hård linje, om den hårda linjen saknar lagliga förutsättningar att leda till resultat.

13:00
Samlingspartiet har utsett Jan Vapaavuori till bostadsminister!

I Fyrans nyheter lyftes Vapaavuoris långa brottsregister fram, men inte hans roll i Sibbofrågan. Som minister kan Vapaavuori inte fortsätta som stadsstyrelseordförande. Vapaavuori är, om någon, lika väl jävig att ta ställning till lagligheten i Myllyniemis eller Helsingfors annekteringsförslag. Bostadsministerns portfölj, som hör till miljöministeriet, är en av de lättaste. För Hannes Manninen var uppgiften som bostadsminister en bisyssla vid sidan av rollen som kommun- och regionminister. Till skillnad till Manninen kommer Vapaavuori inte att ha någon kommunministerportfölj som vapen att hota med för att driva regeringens bostadspolitik. (Se Två taburetter. Den 10 februari 2007.) Visst är det pikant att Vapaavuori skall ärva bostadsministerns portfölj av Manninen. Eftersom Vappavuori hållit en hög profil i Sibbofrågan, har hans delaktighet i Helsingfors myglande fått en viss uppmärksamhet i medierna. I verkligheten torde dock stadsfullmäktigeorförande Hiltunen vara den huvudskyldige till att Helsingfors myglat tillsammans med Manninen. Det blir ändå spännande att se om Manninen skall fortsätta som kommunminister.

Även Astrid Thors (sfp), Sari Sarkomaa och Tuja Brax (grön) är blivande ministrar och invalda från Helsingfors. Thors har från första början starkt tagit avstånd från annekteringsplanerna, medan Sarkomaa och Brax i egenskap av stadsfullmäktigeledamöter röstade för Helsingfors annekteringsförslag den 21 juni.

Yle Internett/ Östnyland har i en notis med rubriken "Bra regeringsprogram för Östnyland" kommenterat regeringsprogrammet ur Sibbos synvinkel. Jag citerar:

överlag är programmet bra, säger Nylander, i synnerhet med tanke på Sibbo-frågan. Den nya regeringen kommer inte att ta ställning till marktvisten mellan Sibbo och Helsingfors, Sibbo-frågan finns inte alls med i regeringsprogrammet. Kommunstyrelseordförande i Sibbo, Christel Liljeström, är inte överraskad över det här. Hon hade inte heller väntat sig att regeringen skulle ta ställning till marktvisten.

...
Beträffande Sibbo kan ännu konstateras att det nya regeringsprogrammet innehåller en benämning om att man skall börja med en speciell metropolpolitik med tanke på huvudstadsregionens specialbehov. Genom denna politik skall man lösa problem med markanvänding, boende och trafikfrågor.

Lyssna på ett audioklipp med Mikaela Nylanders kommentarer.

Stadsstyrelsen i Vanda antog på sitt möte idag förslaget till utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo utan större ändringar. (Se Bristfälligt utredda planer. Den 14 april 2007.) Förslaget till generalplan för Vanda finns från och med idag till påseende. Speciellt intressant är förslaget för Västerkullas och Västersundoms del. Se karta! Området som föreslagits att inkorporeras av Helsingfors är praktiskt taget i sin helhet markerat som naturskyddsområde. Heli-banan finns tydligt utritad, liksom anslutningen från hamnbanan till Heli-banan. Metrolinjen till Sibbo har överhuvudtaget inte ritats in, men en nästan osynlig pil antyder möjligheten att förlänga Mellungsbackametron mot Västersundom. Västersundom på gränsen till Sibbo är markerat som naturskyddsområde och friluftområde, medan åkrarna vid Westerkulla gård är markerade som område för närreaktion och "område som är värdefullt med tanke på landskapet". Man kan fråga sig om inte även marken vid Östersundom gård och Östersundom kapell är värdefull med tanke på landskapet.

Brutna löften? Den 16 maj 2007

Delegationen för huvudstadsregionen sammankom i Vanda igår. På mötet godkändes ett förslag till stadsplanering för huvudstads- och Helsingforsregionen. Strategin för markanvändning, boende och trafik behandlas ännu på Helsingforsregionens samarbetsmöte den 5 juni varefter förslaget torde godkännas på det gemensamma mötet för huvudstadsregionens stadsfullmäktigen den 19 juni. Några nya radikala förslag för Sibbos del finns inte denna gång. I förslaget för gårdagens möte listas dock 13 spetsprojekt, av vilka åtminstone två har direkt eller indirekt betydelse för Sibbo:

- Kaupunkirakenteen jatkaminen Sipooseen, Itämetron jatkeen
kehittämisvyöhyke ja Kerava-Nikkilä- radan hyödyntäminen

-Malmin lentokentän muuttaminen asumiseen ja lentokenttätoimintojen
hajasijoittaminen tai sijoittaminen korvaavalle
kentälle seudulla

Delegationen gjorde även ett ställningstagande under rubriken "Pääkaupunkiseudun neuvottelukunta edellyttää: Sovitut liikenneratkaisut on toteutettava", där det heter att "Neuvottelukunta edellyttää, että uusi hallitus vastaa täysimääräisesti edellisen hallituksen antamista lupauksista ja noudattaa jo tehtyä sopimusta." Ställningstagandet är naturligtvis i första hand en reaktion på handels- och industriminister Mauri Pekkarinens (c) uttalande om finansieringen av Ringbanan, men jag frågar mig om man mellan raderna även inkluderar annekteringen av sydvästra Sibbo i "edellisen hallituksen antamia lupauksia".

Kuntalehti har på tidningens webbplats publicerat en notis om den ovannämnda planen med rubriken "Pääkaupunkiseudun kaupunkisuunnitelma lähes valmis". För övrigt poserar den nya kommunministern på omslaget till senaste nummer av Kuntalehti. I numret ingår en intervju med Mari Kiviniemi, men hon har inte mycket att säga om Sibbofallet. Jag citerar de sista raderna i intervjun:

Yksi haastava hanke kuntaministerin salkusta kuitenkin puuttuu.
- Olen esteellinen Sipoon alueliitosasiassa. Tässä asiassa olen käyttänyt ääneni Helsingin kaupunginvaltuustossa. En ohjaa ministeriössä asian valmistelua, enkä anna aiheesta tätä pidemmälle meneviä lausuntoja, Kiviniemi painottaa.

Kiviniemi var vikarierande minister då hon använde sin röst i ärendet i Helsingfors stadsfullmäktige. Det torde då ha ansetts sannolikt att statsrådet skulle hinna behandla förslaget eller förslagen till ny kommunindelning medan Kiviniemi ännu var minister. Man kan fråga sig varför hon inte lade ned sin röst.

Vem som leder beredningen av Sibbofrågan har ännu inte klarnat. En del av dem som menar att Mauri Pekkarinen (c) inte bör jäva sig, torde vara rädda för att uppgiften går vidare till Astrid Thors (sfp). Om Thors får ta an uppgiften, kan samma personer inte gärna betrakta Thors som jävig. Här har annekteringens anhängare ett dilemma. Om Pekkarinen jävar sig, ses det som ett svek, ett bevis på att "Kepu pettää aina". Anklagar man Pekkarinen och Centern för brutna löften, medger man samtidigt att det funnits en överenskommelse och då är det klart att alla involverade centerministrar bör betraktas som jäviga. Månne inte anklagelserna om "pekkarointi" när det gäller Ringbanan delvis är förklädd kritik mot Pekkarinens ovilja att bereda Sibboärendet. Dessutom torde Ringbanans förtur framom Västmetron ha ingått i överenskommelsen mellan Helsingfors, Vanda och "ledande ministrar" som gjordes i juni ifjol.