Videoklippet nedan visar en Sibborelaterad sketch från Eftersvett.
Kommunal självstyrelse. Den 27 oktober 2007
Professor Aimo Ryynänen uttalade sig i offentligheten redan sommaren 2006 om de lagliga förutsättningarna för Helsingfors förslag till ny kommunindelning. För Sibbo kommuns motförklaringar till inrikesministeriets och Helsingfors stads förklaringar har Ryynänen nu gett ett expertutlåtande under rubriken "Lausunto Sipoon kunnan alueiden Helsinkiin siirtämistä koskevassa asiassa". Ryynänen är professor i kommunalrätt vid Tammerfors universitet. Hans specialområde är kommunal självstyrelse och utlåtandet berör även speciellt den kommunala självstyrelsen. Jag citerar ur utlåtandet.
ehdottomasti painavimmaksi tarkastelun kohteeksi on otettava valtioneuvoston päätöksen suhde kunnalliseen itsehallintoon. Kunnan asukkaiden ja kuntien (siis molempien osapuolten) oikeus itsehallintoon on niin kansainvälisoikeudellisesti (Euroopan neuvoston paikallisen itsehallinnon peruskirjan, SopS 66/1991) kuin kansallisen perustuslain (121 §) kautta tunnustettu. Kuntajaosta päättäminen – ja niin muodoin myös kuntajakolain säännökset – ovat alisteisia itsehallintoperiaatteelle. Tämä on aivan olennainen seikka arvioitaessa kuntajakopäätöstä kuntajakolain yksittäisten säännösten
valossa.
Kunnallisen itsehallinnon keskeisin periaate on yhteisön – kunnan – asukkaiden oikeus omavastuiseen paikalliseen asioiden hoitoon kuntarajoin rajatulla alueellaan (paikallisen itsehallinnon peruskirjan 3 artikla). Peruskirjan noudattamisessa ei eurooppalaisen käsityksen mukaan ole kyse pelkästään muodollisesta artiklojen kirjaimellisesta minimitason ylittämisestä (jollaisen kuvan sisäasiainministeriön lausunto antaa), vaan periaatteellisesta ja tavoitteellisesta itsehallinto-oikeuden toteuttamisesta. Allekirjoittaessaan peruskirjan Euroopan neuvoston jäsenvaltiot – myös Suomi – ovat sitoutuneet tunnustamaan kunnallisen itsehallinnon periaatteen. Suomikin on tähän peruskirjan johdanto-osassa ilmaistuun suojaamis- ja edistämistehtävään (siis aktiiviseen toimintaan paikallisen väestön ja heidän kuntayhteisöjensä asemaan vaikuttamiseen) peruskirjan ratifioinnin kautta sitoutunut.
Tätä peruskirjan sisältöä ja henkeä Euroopan neuvoston kuntia ja alueita edustava kongressi myös seuraa. Aivan samoin myös kansallista lainsäädäntöä – perustuslakia – tulee tämän päivän käsityksen mukaisesti tulkita ja noudattaa perusoikeusmyönteisen tulkinnan suuntaan. Kunnan asukkaiden oikeus itsehallintoon on keskeinen kansanvaltaisen valtion perusoikeus. Tätä on myös eduskunnan perustuslakivaliokunta korostanut eri yhteyksissä. Hallinnon on toisin sanoen toiminnassaan otettava huomioon perustuslaissa säädetyn kunnallisen itsehallinnon toteutuminen.
Brister i rättssäkerheten. Den 26 oktober 2007
Sibbo kommun har till sin motförklaring till Helsingfors stads förklaring bifogat Erkki Mennolas expertutlåtande från den 10 oktober och Aimo Ryynänens expertutlåtande från den 8 oktober till. Formellt är dessa utlåtanden även bilagor till kommunens motförklaring till inrikesministeriets förklaring eller utlåtande. Rubriken är "Huomautuksia sisänasianministeriön KHO:lle 7.9.2007 antaman lausunnon johdosta". Utlåtandet innehåller flera anmärkningsvärda påståenden.
Inledelsevis noterar Mennola att inrikesministeriet i sitt utlåtande har försummat flera väsentligheter. Jag citerar:
Aiheellista on sen lisäksi lyhyesti todeta, mitä asioita sisäasiainministeriön lausunnossa, syystä tai toisesta, oi ole lainkaan käsitelty, vaikka mielestäni niin olisi ehdottomasti tullut tehdä.
Aihepiiri, jonka sisäasiainministeriö on lausunnossaan – aikaisempaa menettelyään jatkaen - ohittanut lähes täydellisesti, ovat asiaan liittyvät oikeudelliset näkökohdat. Ministeriöltä on jäänyt jopa mainitsematta, että asian valtioneuvostossa esitellyt ministeri Mauri Pekkarinen esitti liitoshankkeen hylkäämistä nimenomaan oikeudellisin perustein, kuntajakolain vastaisena. Valtioneuvoston päätöksenteossa oli siis ennen kaikkea kysymys oikeudellisesta kannanotosta. Sisäasiainministeriön lausunto on tästä huolimatta edelleen vain samojen tarkoituksenmukaisuusnäkökohtien toistelua kuin asian aikaisemmissakin vaiheissa.
Tosiasiassa täysin käsittelemättä ovat jääneet edelleen myös valitusten liitteenä KHO:lle jätetyt ja muutenkin ministeriön tiedossa olleet professori Kaarlo Tuorin, dosentti Toivo Pihlajaniemen ja allekirjoittaneen asiantuntijalausunnot. Sen lisäksi, että nämä asiantuntijalausunnot ovat useiden valituskirjelmien keskeisiä lähteitä, myös esittelevä ministeri Mauri Pekkarinen nojautui osaltaan niihin, lausunnot erikseen mainiten, oman hylkäysesityksensä perusteluna. Siksi niiden olisi tullut olla sisäasianministeriön keskeinen tarkastelukohde vastineessaan.
Utredningsman Pekka Myllyniemis rapport får även en hård dom:
Kuten lausunnossani 28.1.2007 olen osoittanut, Myllyniemen raportti käsittelee pääosin sellaisia asioita, joilla ei ole mitään kausaaliyhteyttä kuntajaon muuttamiseen ja kuntajakolain 3 ja 5 §:ien tulkintaan. Lisäksi Myllyniemi on kopioinut tekstinsä lähes täysin Helsingin kaupungin ja eräiden muiden tahojen asiakirjoista.
På ett annat ställe i utlåtande får rapporten ytterligare kritik:
Kuten olen lausunnossani 18.1.2007 todennut, tämän seurauksena Pekka Myllyniemi oli vain näennäisesti kuntajakoselvittäjä. Todellisuudessa selvitystyön tekivät tuntemattomat taustatahot, joiden nimet eivät ilmene raportista. Selvittämättä on myös jäänyt, kuinka on mahdollista, että lähes samanaikaisesti julkisuuteen tullut Helsingin kaupunginvaltuuston esityslista ja Myllyniemen raportti saattoivat sisältää täysin identtisiä tekstiosuuksia.
Sibbo kommun har, till skillnad från vissa privatpersoner som lämnat in besvär, inte detaljerat redogjort för plagieringen, men Mennola har även i tidigare utlåtanden hävdat att Myllyniemis rapport huvudsakligen är kopierad från andra dokument. Inrikesministeriet har helt negligerat dessa beskyllningar, vilket bör tolkas som ett medgivande. En liknande slutsats drar Mennola själv angående bristen på motiveringar:
Jos valtioneuvoston päätöksenteon yhteydessä perusteluihin ei vielä voitu mahduttaa kaikkia asiaan kuuluvia yksityiskohtaisia perusteluja - mitä on vaikeata uskoa - niiden esittämisen paikka olisi ollut viimeistään nyt, sisäasiainministeriön vastineessa. Kun näin ei nytkään ole pystytty menettelemään, se on osoitus siitä, että perusteluja ei ole.
Förhållandet mellan Helsingfors ursprungliga förslag och Myllyniemis förslag utreds även i Mennolas utlåtande:
Liitoksen tarkoittama alue on yhdenmukainen asiasta jo ennen hankkeen vireillepanoa sopineiden puoluejohtajien silloin julkisuudessa antamien lausuntojen kanssa. Helsinki ei ole valittanut oman esityksensä hylkäämisestä. Helsingin laajempaa aluetta koskeva esitys on selvästikin ollut vain jonkinlainen yleisen mielipiteen harhautusyritys. Alkuperäinen tarkoitus on tosiasiassa tullut täytetyksi kuntajakoselvittäjän esittämän näennäisesti pienemmän liitoksen myötä.
Även (biträdande) justitiekansler Jaakko Jonkka får kritik angående bedömningen av statsministerns jäv och av själva beslutsprocessen:
Oikeuskansleri Jonkka – jonka oma erikoisala on rikosoikeus – on kuntajakolain mukaisen päätöksenteon todellista ideaa ilmeisen huonosti tuntevana tulkinnut kuntajaon muuttamisesta päättämisen poliittiseksi eikä oikeudelliseksi päätöksenteoksi. Hän näyttää myös pitävän kuntarajoja vain minä tahansa hallinnollisina rajoina, ei itsehallintoyhteisön rajoina, joilla on poikkeuksellinen suoja.
Tältä pohjalta oikeuskansleri Jonkka on päätynyt antamaan ohjeet, jotka ovat ilmeisen virheelliset. Hänen olisi tullut huomata, että tärkein osa päätöksenteosta on ratkaisu siitä, onko kuntajaon muuttamiselle kuntajakolain 3 ja 5 §:issä asetetut edellytykset. Tämän ratkaisun tekemisessä valtioneuvosto on paremminkin tuomioistuimen kuin hallintoviranomaisen asemassa. Poliittinen päätöksenteko rajoittuu tämän jälkeen siihen, että valtioneuvosto voi myös jättää liitoksen suorittamatta, vaikka edellytykset siihen periaatteessa olisivatkin olemassa.
I själva verket kom justitiekansler Paavo Nikulas sjukdomsfall att på ett avgörande sätt påverka fallet Sibbo. Inrikesministeriets beredning och statsrådets beslutsfattande övervakades av en vikarierande justitiekansler, som statsrådet själv sedan valde till ny justitiekansler. Här brast det i rättssäkerheten. Då statsrådet inte förstod sin roll som domstol, finns det egentligen inget domslut att överklaga. Det enda juridiska bedömningen som görs är Högsta förvaltningsdomstolens bedömning och den går inte att överklaga.
Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Rajanmuutos veisi Sipoolta kymmenien miljoonien verotulot".
Ännu en motförklaring. Den 25 oktober 2007
Sibbo kommun har idag på Högsta förvaltningsdomstolens begäran lämnat in en motförklaring till Helsingfors stads förklaring. Lustigt nog begär HFT av Sibbo kommun förklaringen även i elektronisk form (rtf-format). HFD har däremot inte begärt en motförklaring till Vandas förklaring. Vanda stadsfullmäktigeordförande Tapani Mäkinens (saml) uttalande igår att Helsingfors och Vanda (och Sibbo) skall sammanslås ger Vandas motförklaring ny betydelse. Vanda är inte längre bara givande part, utan tillsammans med Helsingfors potentiellt sett även mottagande part. Senast idag borde motförklaringarna lämnas in, men på HFD säger man att det inte är så noga när det gäller motförklaringar.
Sibbo kommun har tidigare lämnat in sin motförklating till inrikesministeriets förklaring. Övriga som besvärat sig över statsrådets gränsbeslut förväntas lämna in eventuella motförklaringar till inrikesministeriets förklaring senast denna vecka. Det torde även senare gå att kompletera med bilagor, relevant ny information och motförklaring till Vandas förklaring, men i det stora hela börjar förklaringarna och motförklaringarna vara givna. Därmed är fallet Sibbo åtminstone för en tid i Högsta förvaltningsdomstolens händer. Själv har jag för tillfället brist på tid, så det torde nu vara ett lämpligt tillfälle att varva ner vad bloggskrivandet beträffar. Jag kommer dock att fortsätta att följa med fallet Sibbo på min blogg.
Bostadsminister Jan Vapaavuori höll på tisdagen ett tal med rubriken "Asuntopolitiikan mahdollisuudet". Jag citerar ur talet:
Varsinkin pääkaupunkiseudulla tarvitaan huomattavasti enemmän kohtuuhintaista - ja ainakin nykyisten rakennuskustannusten takia ja nykysuhdanteiden vallitessa - yhteiskunnan tavalla tai toisella tukemaa asuntotuotantoa, kuin mihin seudun kaupunkien osaoptimoinnin ja keskinäisen kisailun pohjalta ilman selkeää seudullista vastuuta näytetään päätyvän. Eikä tämä koske pelkästään perinteistä sosiaalista asuttamista, vaan yhä enenevässä määrin myös niin julkisen kuin yksityisenkin sektorin palvelualan työntekijöitä. Mahdotonta on muutoinkin ajatella, että Helsingin kaupunki ottaisi tästä haasteesta olennaisesti väestöosuuttaan suurempaa vastuuta pelkästään maantieteellisen sijaintinsa ja hyvien joukkoliikenneyhteyksiensä perusteella.
Kun tähän varsin haasteelliseen yhtälöön lisätään vielä ilmastopoliittinen ulottuvuus sekä yksi maailman vahvimmista kunnallisista itsehallinnoista päädytään sellaisiin täysin järjettömiin tilanteisiin, joista on kokemusta mm. läntisen Sipoon kohdalla – tai Ristikydön alueella, jonka tiivis rakentaminen olisi kaikkien asuntopoliittisten järkiperusteiden mukaista ja kaikkien muiden intressissä paitsi aluetta hallitsevan Tuusulan kunnan.
Nya expertutlåtanden. Den 24 oktober 2007
I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Åtta stora markägare redo göra avtal med Sibbo". Jag citerar ur artikeln:
Förslaget till generalplan 2025 läggs fram offentligt när HFD har fattat sitt beslut om Helsingfors annektering av delar av sydvästra Sibbo. Dessutom bör avtalsförhandlingar ha förts med de åtta markägargrupperna och eventuella avtal undertecknats om påbörjande av detaljplanearbete.
– Mycket hänger på vad HFD beslutar om inkorporeringsbeslutet, säger Pekka Normo.
Om HFD beslutar som Sibbo önskar, med andra ord att gränserna hålls som nu, är generalplaneförslaget enligt Normo en bra utgångspunkt.
– Kanske vi förstorar utbyggnaden kring Söderkulla en del, säger han. Om HFD däremot går in för att splittra på Sibbo måste vi tänka om.
Satsningen på Söderkulla som Sibbos andra centrum är på många sätt motiverad, men allmänt taget kan och bör Sibbos nya sköna tillväxtpolitik ifrågasättas. Sibbo har beskyllts för att växa för långsamt, men statsrådets gränsbeslut den 28 juni visar att beskyllningarna bara var svepskäl för en annektering. Oberoende av vad HFD besluter bör politikerna i Sibbo stanna upp och tänka, kanske tänka om än en gång. Med tanke på rättsprocessen angående statsrådets beslut är det kanske bra att Sibbo kan visa upp beredskap att utveckla kommunen, men Sibbos förmåga att själv utveckla sydvästra Sibbo är knappast det viktigaste juridiska argumentet mot statsrådets beslut. Sibbo förefaller helt ensidigt ha satsat på att bevisa sin förmåga till tillväxt.
Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Vapaavuori: Ristikytö pitää rakentaa". Jag citerar ur artikeln:
Asuntoministeri Jan Vapaavuori (kok) pitää järjettömänä nykyistä tilannetta, jossa Tuusulaan kuuluva niin sanottu Ristikydön kiila Järvenpään ja Keravan välillä on rakentamatta.
...
Lounais-Sipoon tapaisia kuntarajojen pakkosiirtoja vastustetaan erityisesti kokoomuksen hallituskumppani keskustassa. Kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) on korostanut, että Lounais-Sipoo oli poikkeustapaus.
Vapaavuori ei keksi Ristikydön rakentamattomuudelle muuta syytä kuin Keski-Uudenmaan lukkiintuneen kuntarakenteen.
Med sitt uttalande trampar Vapaavuori kommunministern på tårna, men Vapaavuori torde ha skäl att stöda sina partikamrater i Träskända och i Kervo i synnerhet.
Christel Liljestrom har med anledning av landskapsstyrelsens beslut gällande lanskapsplanen för östra Nyland på morgonen publicerat ett blogginlägg med rubriken "Landskapsplan". Här skriver hon bl.a. följande:
Sibbo Storskog får en egen beteckning/definition på kartan. Där slår man fast områdets betydelse för hela landskapet och fastställer dess avgränsning enligt Sibbo Storskog Arbetsgrupp 2:s slutrapport.
Enligt "Arbetsgrupp 2:s slutrapport" torde gränsen gå vid Borgå motorväg. Problemet är att Helsingfors äger sin "färdiga tomtmark" huvudsakligen norr om motorvägen. Hälften av det markområde som enligt statsrådets gränsbeslut skall inkorporeras med Helsingfors ligger norr om motorvägen.
Helsingin Sanomat har på förmiddagen publicerat en notis från FNB under rubriken "Kauppakamari: Malmin lentokenttä asuinkäyttöön". Möjligheten att bevara Malms flygfält var ursprungligen ett centralt argument för annekteringen av sydvästra Sibbo. När Matti Vanhanen redan tagit ställning för en ändring av kommunindelningen kan man igen börja tala för en flyttning av flygfältet.
Sibbo kommun har igår bifogat Erkki Mennolas expertutlåtande från den 10 oktober och Aimo Ryynänens expertutlåtande från den 8 oktober till kommunens motförklaring. Expertutlåtandena är mycket läsvärda. Jag skall återkomma till dem i senare blogginlägg.
Christel Liljeström har på eftermiddagen skrivit ett nytt anmärkningsvärt blogginlägg med rubriken "Fusion Helsingfors, Vanda, Sibbo". Liljeström berättar att styrelseordföranden för Nylands landskapsförbund Tapani Mäkinen idag har talat för att Helsingfors, Vanda och Sibbo skall sammanslås. Som bakgrundsinformation rekommenderar jag mitt eget blogginlägg "'En oerhörd utvecklingspotential'. Den 30 september 2007". Det är knappast ett sammanträffande att Vapaavuori just i dagens Helsingin Sanomat förespråkar en sammanslagning av Tusby, Träskända och Kervo.Bostadspriser. Den 23 oktober 2007
Vid presskonferensen efter statsrådets gränsbeslut den 28 juni lät statsmiminister Matti Vanhanen förstå att ändringen i kommunindelningen behövs för att få bostadspriserna skall fås under kontroll. Bostadspriserna har varit en viktig motivering för en annektering av sydvästra Sibbo, men bostadspriserna anges inte som motivering till gränsbeslutet i inrikesministeriets prememoria eller i inrikesministeriets förklaring. I prememorian omnämns bostadspriserna endast i en sats som är tagen ur kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport. Jag återger satsen:
Helsingin nykyisen rajan läheisyydessä Lounais-Sipoossa avautuvat uudet asuntotuotannon mahdollisuudet, erityisesti kaupunkimaisen pientalorakentamisen muodossa, luovat edellytyksiä tarjonnan kasvattamiseen ja sitä kautta hintatason ja asumiskustannusten alentamiseen.
Myllyniemi har naturligtvis kopierat den ovanciterade satsen ur Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Om bostadspriserna är en motivering för gränsbeslutet, så torde de i första hand vara en motivering i den politiska bedömningen angående ändamålsenligheten. Att en annektering skulle bidraga till lägre bostadspriser är dock högst tvivelaktigt. Lägre bostadspriser är ingalunda heller ett allmännt omfattat intresse, fastän det väl är genom lägre bostads- eller tomtmarkspriser som annekteringen är tänkt att gynna näringsverksamheten i "området". Näringslivet önskar billiga bostäder till Helsingforsregionen för att trygga utbudet på lågavlönad arbetskraft. Indirekt skall bostadspriserna kanske trots allt ses som en juridisk motivering.
I gårdagens nummer av Kauppalehti ingick under rubriken "Vain hyvätuloiset kelpaavat" en intervju med bostadsminister Jan Vapaavuori. Det är inte för Vapaavuori som endast de högavlönade duger, utan tvärtom så beklagar sig bostadsministern över att endast välavlönade duger för städerna i huvudstadreguionen. Konkurrensen om goda skattebetalare leder enligt Vapaavuori till att det i huvudstadsregionen endast byggs bostäder för välavlönade. Med adressen riktad till Esbo upprepar Vapaavuori åsikten att städerna i huvudstadsregionen borde gå samman. Mellan raderna torde Vapaavuori säga att Esbo i högre grad bör satsa på billiga bostäder. För Vapaavuori och Samlingspartiet i Helsingfors har huvudmotivet bakom en annektering av sydvästra Sibbo varit att kunna konkurrera med Esbo och andra kommuner i Helsingforsregionen om goda skattebetalare. Hur Helsingforspolitikern Vapaavuoris planer för sydvästra Sibbo går ihop med bostadsminister Vapaavuoris önskan att öka utbudet på förmånliga bostäder kan jag inte förstå.
Liksom många andra bekymrar även jag mig över bostadspriserna. I minnet finns depressionen i början av 1990-talet då bostadspriserna plötsligt störtdök med fatala följder. I går kväll publicerade Kauppalehti Oneline en notis med rubriken "WSJ: Asuntotaantuma tarttunut Euroopaan". Enligt notisen faller bostadspriserna redan i Frankrike och i Irland.Lagstiftarens intention. Den 22 oktober 2007
Nu har det bekräftatas att Paula Lehmuskallio (och Maj-Britt Vääriskoskis) avvikande åsikt inte har bifogats till Vandas stads förklaring. Det kan vara skäl att bifoga den avvikande åsikten till motförklaringar till Vanda stads förklaring. Liksom Helsingfors i sin förklaring basera sig den juridiska argumenteringen i Vandas förklaring på regeringsproposition 135/1997 och på tolkningar av lagstiftarens intentioner. Detta är symtomatiskt för ett fall där det saknas prejudikat att utgå i från. Just för att det saknas prejudikat kommer även fallet Sibbo att bli ett prejudikat, ifall Högsta förvaltningsdomstolen godkänner statsrådets gränsbeslut.
I fall Sibbo blir ett prejudikat, är Centern den stora förloraren. Därför är det Matti Vanhanen och Mari Kiviniemi som ivrigast av alla hävdat att Sibbo inte blir ett prejudikat. Ett synnerligen svagt argument för att Sibbo inte blir ett prejudikat gav statsministern under presskonferensen efter statsrådets gränsbeslut den 28 juni. Statsministern påpekade att den föregående regeringen gjorde tre mindre (partiella) kommunsammanslagningar och att dessa inte beraktades som prejudikat... Därtill påpekade statsministern att varje fall bedöms skilt för sig. Så är det naturligvis, men om Sibbobeslutet godkänns, finns det inte längre några juridiska hinder för godtyckliga inkorporteringar.
För en månad sedan sade Mari Kiviniemi angående partiella kommundelssammanslagningar till Yle att "Det krävs mycket starka motiveringar, vilket också inskrivits i kommunindelningslagen". Dess värre kan Kiviniemi inte vara helt säker på den saken innan HFD tagit sitt beslut. I sin förklaring är åtminstone Vanda av annan åsikt:
Vantaan kaupunginhallitus viittaa ... kuntajakolakia koskevan hallituksen esityksen (HE 135/1997) perusteluihin, joissa todetaan edellytyksistä yleisesti, että "edellytykset säädettäisiin niin yleisluontoisiksi, että ne sellaisenaan täyttyisivät kohtalaisen helposti".
I citatet ovan ger Vanda Helsingfors ett juridiskt stöd som inrikesministeriet av förekommen anledning inte kunde ge. Helsingfors stad är i sin egen förklaring, som skrivits av förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori, på samma linje som Vanda:
De handlingar som hänför sig till beredningen av kommunindelningslagen innehåller inga exempel på situationer där förutsättningarna i 5 § i lagen uppfylls. Statsrådet är den enda myndighet som tillämpar denna paragraf då den beslutar om ändringar i kommunindelningen. Lagstiftaren gav med andra ord statsrådet stor prövningsrätt när det gäller att bedöma om särskilda förutsättningar föreligger. Statsrådets tolkning av innehållet i 5 § i kommunindelningslagen måste ges stor vikt.
I praktiken gjorde statsrådet den 28 juni i ingen tolkning av innehållet 5 § i kommunindelningslagen. Liskom statsministern sade vid presskonferensen byggde statsrådets tolkning helt på beredningen som gjorts under tjänstemanna ansvar. I stället för statsrådet var det beredande tjänsteman Arto Sulonen som juridiskt prövade och tolkade innehållet i 5 § genom att återge utredningsman Pekka Myllyniemi tolkning, som ord för ord är kopierad från förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. Det var knappast lagstiftarens intention att ge speciellt stor vikt åt förvaltningsdirektörens tolkning av innehållet i 5 § i kommunindelningslagen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
