Nu har det bekräftatas att Paula Lehmuskallio (och Maj-Britt Vääriskoskis) avvikande åsikt inte har bifogats till Vandas stads förklaring. Det kan vara skäl att bifoga den avvikande åsikten till motförklaringar till Vanda stads förklaring. Liksom Helsingfors i sin förklaring basera sig den juridiska argumenteringen i Vandas förklaring på regeringsproposition 135/1997 och på tolkningar av lagstiftarens intentioner. Detta är symtomatiskt för ett fall där det saknas prejudikat att utgå i från. Just för att det saknas prejudikat kommer även fallet Sibbo att bli ett prejudikat, ifall Högsta förvaltningsdomstolen godkänner statsrådets gränsbeslut.
I fall Sibbo blir ett prejudikat, är Centern den stora förloraren. Därför är det Matti Vanhanen och Mari Kiviniemi som ivrigast av alla hävdat att Sibbo inte blir ett prejudikat. Ett synnerligen svagt argument för att Sibbo inte blir ett prejudikat gav statsministern under presskonferensen efter statsrådets gränsbeslut den 28 juni. Statsministern påpekade att den föregående regeringen gjorde tre mindre (partiella) kommunsammanslagningar och att dessa inte beraktades som prejudikat... Därtill påpekade statsministern att varje fall bedöms skilt för sig. Så är det naturligvis, men om Sibbobeslutet godkänns, finns det inte längre några juridiska hinder för godtyckliga inkorporteringar.
För en månad sedan sade Mari Kiviniemi angående partiella kommundelssammanslagningar till Yle att "Det krävs mycket starka motiveringar, vilket också inskrivits i kommunindelningslagen". Dess värre kan Kiviniemi inte vara helt säker på den saken innan HFD tagit sitt beslut. I sin förklaring är åtminstone Vanda av annan åsikt:
Vantaan kaupunginhallitus viittaa ... kuntajakolakia koskevan hallituksen esityksen (HE 135/1997) perusteluihin, joissa todetaan edellytyksistä yleisesti, että "edellytykset säädettäisiin niin yleisluontoisiksi, että ne sellaisenaan täyttyisivät kohtalaisen helposti".
I citatet ovan ger Vanda Helsingfors ett juridiskt stöd som inrikesministeriet av förekommen anledning inte kunde ge. Helsingfors stad är i sin egen förklaring, som skrivits av förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori, på samma linje som Vanda:
De handlingar som hänför sig till beredningen av kommunindelningslagen innehåller inga exempel på situationer där förutsättningarna i 5 § i lagen uppfylls. Statsrådet är den enda myndighet som tillämpar denna paragraf då den beslutar om ändringar i kommunindelningen. Lagstiftaren gav med andra ord statsrådet stor prövningsrätt när det gäller att bedöma om särskilda förutsättningar föreligger. Statsrådets tolkning av innehållet i 5 § i kommunindelningslagen måste ges stor vikt.
I praktiken gjorde statsrådet den 28 juni i ingen tolkning av innehållet 5 § i kommunindelningslagen. Liskom statsministern sade vid presskonferensen byggde statsrådets tolkning helt på beredningen som gjorts under tjänstemanna ansvar. I stället för statsrådet var det beredande tjänsteman Arto Sulonen som juridiskt prövade och tolkade innehållet i 5 § genom att återge utredningsman Pekka Myllyniemi tolkning, som ord för ord är kopierad från förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. Det var knappast lagstiftarens intention att ge speciellt stor vikt åt förvaltningsdirektörens tolkning av innehållet i 5 § i kommunindelningslagen.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar