Domstolarnas makt. Den 25 december 2007

Efter att i snart ett och ett halft år ha skrivit blogg om fallet Sibbo är jag medveten om hur värdefulla kunskaper i juridik och förvaltningsrätt skulle vara. En av dagens nyheter har varit att Svenska staten kan förlora tiotals miljarder kronor som en följd av ett domslut som den högsta förvaltningsdomstolen i Sverige, Regeringsrätten har tagit. Jag finner det intressant att Regeringsrätten tagit ett beslut som uppenbart går emot statens intressen och torde föranleda en ändring av lagen. I det aktuella domslutet från november bifaller Regeringsrätten bolaget Industrivärldens överklagande av en dom i Kammarrätten, men i likhet med Högsta förvaltningsdomstolen i Finland kan Regeringsrätten pröva förvaltningsbeslut som tas av regeringen. Denna möjlighet till rättsprövning är av överraskande nytt datum i Sverige, där Socialdemokraterna traditionellt har ansett att folkrepresentanterna inte behöver någon förmyndare i form av en "borgerlig" domstol. Som en följd av att Sverige prickats av Europadomstolen och blivit medlem i Europeiska unionen har Sverige utvecklats i rikning mot en rättsstat, men Regeringsrättens befogenheter är fortfarande mycket begränsad jämfört med de högsta domstolarnas makt i egentliga rätsstater. Min uppfattning är att HFD i Finland har större befogenheter än Regeringsrätten i Sverige. En annan fråga är hur HFD nyttjar sina befogenheter. Den förbättrade rättssäkerhet som integreringen med Europa medfört torde även här i första hand gälla individers rättigheter.

I samband med fallet Sibbo har experter påpekat att Högsta förvaltningsdomstolen hos oss brukar unvika att blanda sig i politik, vilket skulle betyda att man ger statsrådet ett stort utymme för prövning när det gäller förvaltningsbeslut. Å andra sidan torde det vara ganska vanligt att HFD ogiligförklarar förvaltningsbeslut som statsrådet gör. Statrådet brukar förlita sig på ministeriernas beredning, som ibland visar sig vara bristfällig. Om man, liksom statsminister Matti Vanhanen har framhållit, utgår ifrån att statsrådets Sibbobeslut i första hand var ett administrativt beslut, borde saken vara klar. Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis "utredning" kan absolut inte anses vara en tillräcklig grund för beslutet. Om ledande politiker inte på förhand hade uttalat sig i frågan, torde man i Sibbo vara vissa om att HFD ogiltigförklarar gränsbeslutet. Eftersom centrala ministar sommaren 2006 tog ställning till och för Helsingfors initiativ, vågar man inte vara säker på en seger i HFD. Men egentligen borde dessa ställningstaganden bara vara ytterligare ett skäl för domarna vid HFD att ogiltiförklara statsrådets beslut.

När det gäller bristerna i utredningen som statsrådets gränsbeslut baserar sig på är försummelsen av Västersundom kanske den mest påtagliga. Myllyniemi ägnar ett helt kapitel av sin rapport åt utkastet till generalplan för Sibbo, som på gott och ont väl motsvarar utredningsmannens syn på hur regionen bör utvecklas. Däremot förbigår Myllyniemi nästan helt utkastet till generalplan för Vanda. Enligt den för en vecka sedan av stadsfullmäktige i Vanda godkända generalplanen liksom enligt den under Myllyniemis utredning giltiga delgeneralplanen för sydöstra Vanda från år 2002 är praktiskt taget hela Västersundom markerat som grönområde. Se ovan. På detta område förutsätter Myllyniemi att det byggs bostäder för 20 000 nya invånare. Det enda Myllyniemi i sin rapport säger om utkastet till generalplan för Vanda är följande:

Området mellan Nya Borgåvägen och Borgåleden, fram till åkerområdena i Håkansböle, har i det nuvarande utkastet till generalplan för Vanda reserverats för ungefär dagens användning. Efter att en eventuell inkorporering verkställts och om området i fråga förblir en del av Vanda stad kan man i samarbete med Vanda stad snabbt granska möjligheterna att ändra generalplanen så att området på ett smidigt sätt kunna kopplas ihop med den befintliga och planerade nya stadsstrukturen. I ljuset av det nuvarande utkastet till generalplan för Vanda tycks inte det aktuella området höra samman med den övriga stadsstrukturen i Vanda, så planeringsbeslut rörande område kunde fattas utan att centrala strukturella idéer i det befintliga utkastet till generalplan behöver ändras.

Det ovancitarade stycket har Myllyniemi naturligtvis kopierat från Ratasvuoris utredning.

Regionalt betydelsefulla rekreationsområden. Den 24 december 2007

Julen är en tid då människor söker sig hem eller längtar hem. Otaliga julvisor handlar just om hemlängtan. Den som längtar hem skapar lätt en idealiserad bild av hemmet, hembygden och den gamla goda tiden. I vissa julsånger eller versioner av julsånger kan detta idealiserande bli äckligt sirapssött. Detta gäller inte minst White Christmas, vars svenska översättning heter Jag drömmer om en jul hemma. Lika väl gillar jag nostalgiska julvisor. Nostalgin hör julen till.

Det blev ingen vit jul i år, men sången White Christmas handlar egentligen inte om saknad efter snö. Istället handlar den just om drömmen om en jul hemma. I den engelska eller amerikanska orginalversionen är det en person som befinner sig i Los Angeles, som längtar hem. Hemmet råkar befinna sig i norr, där vita jular är vanliga. Det viktiga är att vi har en ort eller plats att känna hemlängtan till. Och ett namn för den platsen. I Zacharias Topelius dikter är det ofta "norden" som är målet för sångaren längtan. Så även i Sylvias julvisa eller Sylvias hälsning från Sicilien, fastän det i Martti Korpilahtis översättning till finska även talas om Suomi och Suomenmaa.

Fastän det inte blev någon vit jul, har jag redan hunnit plocka fram terrängskidorna. I Håkansböle i Vanda finns det fina spår, fast banan är tung. Snökanonerna har varit igång speciellt med tanke på FM på skidor, som om två veckor arrangeras vid idrotsparken i Håkansböle. Den kuperade terrängen vid Håkansböle idrottspark är mycket lämplig för terrängskidning. I början av 1980-talet ordnades här FM i orientering. År 2012 skall Håkansböle idrotspark utgöra start-och målområde för Jukola kaveln. Banorna kommer dock huvudsakligen att läggas i Sibbo storskog, som ligger alldeles invid.

I skidspåren i Håkansböle kunde man igår se skidåkare från hela Helsingforsregionen, men i utvecklingsbilden och generalplanen för Vanda utgör skogen och åkrarna vid Håkansböle idrotspark endast en del av en grönförbindelse mellan två "regionalt betydelsefulla rekreationsområden": Sibbo storskog och Västersundom med omnejd.

Helsingfors har motiverat en ändring av kommunindelningen med den nya hamnen i Nordsjö. Hamnen i Nordsjö kommer ofrånkomligt att ha en stor betydelse för huvudstadsregionen. För Helsingfors ligger betydelsen dock främst i att de nuvarande hamnområdena i stamstaden befrias för bostadsbebyggelse. Istället är det Vanda och Kervo som kommer att dra den största ekonomiska nyttan av hamnen, eftersom logistikverksamheten i anslutning till hamnen huvudsakligen lokaliseras till områdena vid bangården i Kervo och Ring III i Vanda. Områdena närmast invid hamnen berörs däremot inte i högre grad av den nya hamnen, vilket mycket tydligt framgår ur utvecklingsbilden för Vanda. Se ovan. Här finns även de två alternativa metrolinjerna utritade, var av Sibbometron i sin helhet omges av grönområde.

Med ett par verser ur Sylvias julvisa önskar jag läsarna av denna blogg en god jul .

Ja niin joulu joutui jo taas Pohjolaan
Joulu joutui jo rintoihinkin.
Ja kuuset ne kirkkaasti luo loistoaan
Jo pirtteihin pienoisihin.
Mut ylhäällä orressa vielä on vain
Se häkki mi sulkee mun sirkuttajain,
Ja vaiennut vaikerrus on vankilan;
Oi, murheita muistaa ken vois laulajan!

Och stråla, du klaraste stärna i skyn,
blicka ned på min älskade Nord!
Och när du går bort under himmelens bryn,
välsigna min fäderejord!
I blommande vårar på gyllene strand,
var finnes ett land som mitt fädernesland?
För dig vill jag sjunga om kärlek och vår
så länge din Sylvias hjärta slår.

Hinder för en utvidgning. Den 23 december 2007

Vid presskonferensen efter statsrådets gränsbeslut den 28 juni ställdes ett flertal frågor som ordförandena för de fyra regeringspartierna inte kunde besvara. Vid presskonferensen citerade statsminister Matti Vanhanen inledningvis föredragande tjänstemannen Arto Sulonens motiveringar enligt vilken "siirrettäväksi esitetyt alueet tulevat olemaan yhdyskuntarakenteellisesti kiinteä osa Helsinkiä". Den första frågan vid presskonferensen gällde just påståendet om att området kommer att vara en integrerad del av Helsingfors. Frågeställaren undrade hur detta är möjligt då åkrarna som hör till Vanda ligger mellan Helsingfors och området som enligt statrådets beslut skulle anslutas till Helsingfors. Frågeställaren påtalade här även förslaget till generalplanen för Vanda. Vanhanen försökte med att "om Helsingfors bygger metronförbindelse", men han måste medge att man i arbetet med generalplanen inte tagit hänsyn till allting som berör ändringen i kommunindelningen. Den eventuella metrolinjen (som inte finns utritad i generalplanen) skulle gå ett par kilometer över åkrar som enligt statrådets beslut förblir en del Vanda. En dylik förbindelse kan knappast anes uppfylla kommunindelningslagens krav på områdets enhetlighet.

Tanken på att Vanda i sin generalplan borde ha skapat möjligheter för Helsingfors att inkorporera delar av Sibbo är märklig, men Helsingfors har faktiskt upprepade gånger ställt dylika krav på generalplanen, dock utan större framgång. Med landskapsplanen och landskapsöversikten för Nyland har Helsingfors haft större framgång. Helsingfors har även lyckats få Nylands förbund att upprepa Helsingfors krav på generalplanen och utvecklingsbilden för Vanda. Vid landskapsstyrelsemötet den 22 september 2003 beslöt man att ge följande utlåtande om utvecklingsbilden:

Kehityskuvassa ei kuitenkaan ole tarkasteltu mahdollisesta metron jatkamisesta Sipooseen aiheutuvaa pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ja ja seudullisen keskusverkon laajenemista Kaakkois-Vantaan tuntumassa. Koska aihe on kuitenkin huomioitu yleiskaavan tavoitteet -osassa Länsimäki-Länsisalmi -alueen selvitystarpeena, on seudullisten tavoitteiden huomioon ottaminen Vantaan yleiskaavan tarkistuksessa turvattu riittävästi myös näiltä osin.

I blogginlägget "Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006" har jag inte noterat att man gjort en liten ändring i förslaget till utlåtande, men ändringen är obetydlig. Att styrelsemedlem Pekka Myllyniemi stälde sig bakom utlåtandet torde det inte råda någon tvivel om, för det var vid samma möte som Myllyniemi föreslog att landskapsstyrelsen i sitt utlåtande inkluderar satsen "Maakuntahallituksen mielestä sisäasiainministeriön on pikaisesti selvitettävä maakuntien yhdistämistä ja Sipoon siirtämistä Helsingin seutukuntaan." (Se "Bevismaterial. Den 5 december 2006".) I "Vantaan maankäytön kehityskuva ja yleiskaavan tavoitteet" från den 24 november 2003 har förutom metrolinjen från Mellungsbacka till Håkansböle även den alternativa linjen från Mellungsbacka till Östersundom tagits med, fastän hela Västersundom är markerat som grönområde. Å andra sidan är Västersundom även markerat som ett av tio utredningsområden. (Se bilden ovan.) I utvecklingsbilden från 2003 heter det dock om detta utvecklingsområde följande:

Helsinki-Sipoo-Porvoo aluerakenneselvityksessä tutkitaan kuntien yhteistyönä Helsingin seudun kaukaisen tulevaisuuden kasvumahdollisuuksia. Vantaan kaupungin ei tässä yleiskaavatyössä ole tarpeen muuttaa Länsimäen tai Länsisalmen maankäyttöä.

Trots att landskapsstyrelsen för Nylands förbund 2004 krävde att "Västerkullakilen" görs till utredningsområde, togs markeringen senare bort. I ett utlåtande från 2005 konstaterade Helsingfors följande om Västersundom:

Alue oli merkitty Vantaan maankäytön kehityskuvassa yhdeksi suunnitelman selvitysalueeksi. Nyt on selvitysaluemerkinnästä luovuttu, koska selvitykset katsottaneen tehdyiksi.

I den tidigare i veckan godkända generalplanen för Vanda är Västersundom alltså inget utredningsområde, fastän Helsingfors krävt att området markeras som utredningsområde och inte som grönområde. I utlåtandet från 2005 skriver Helsingfors följande:

Oikeusvaikutteisen yleiskaavan laajat virkistysaluemerkinnät merkitsevät käytännössä pääkaupunkiseudun itäisen kasvusuunnan kestävään kehitykseen perustuvan laajenemisen estymistä.

Efter att Vanda godkänt generalplanen bör utvidgningen av huvudstadsregionen österut alltså i praktiken vara förhindrad, åtminstone om man vill motivera utvidgningen med ekologiska argument.

Skriftligt spörsmål om betydelsen av folkomröstningar. Den 22 december 2007

Riksdagsledamot Antti Kaikkonen har under den gångna veckan lämnat in ett skriftligt spörsmål till riksdagens talman. Rubriken är "Kunnallisen kansanäänestyksen kunnioittaminen". Jag citerar ur spörsmålet:

Valtioneuvoston 28.6.2007 tekemä päätös kuntajaon muuttamisesta Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä on merkittävä kuntajakolain tulkintaa ohjaava ennakkoratkaisu. Vastaavia osakuntaliitoksia ei ole aiemmin tehty. Päätös loukkaa useiden merkittävien kuntajakolakiin perehtyneiden asiantuntijoiden mukaan vakavalla tavalla kuntajakolakia. Myös asian esitellyt ministeri Mauri Pekkarinen katsoi päätökseltä puuttuvan lailliset edellytykset.

Kunnan asukkaiden ja kuntien oikeus itsehallintoon on niin kansainvälisoikeudellisesti kuin kansallisen perustuslain nojalla tunnustettu. Suomi on allekirjoittanut Euroopan neuvoston paikallisen itsehallinnon peruskirjan. Sen 3. artiklan mukaan kunnallisen itsehallinnon keskeisin periaate on yhteisön - kunnan - asukkaiden oikeus omavastuiseen paikalliseen asioiden hoitoon kuntarajoin rajatulla alueellaan. Kuten asiantuntijat toteavat, peruskirjan noudattamisessa ei eurooppalaisen käsityksen mukaan ole kyse pelkästään muodollisesta artiklojen kirjaimellisesta minimitason ylittämisestä, vaan periaatteellisesta ja tavoitteellisesta itsehallinto-oikeuden toteuttamisesta. Peruskirjan perusteluissa on lisäksi aikanaan todettu, että juuri kunnan alueen loukkaamattomuuden suoja ja turva aluejakojen mielivaltaisia muutoksia kohtaan on yksi itsehallinto-oikeuden kulmakivistä. Euroopan neuvoston kuntia ja alueita edustava kongressi myös seuraa peruskirjan sisällön ja tavoitteiden toteutumista.
...

Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 §:ään viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen:

Katsooko hallitus, että kansanäänestyksessä kanavoituneella kuntalaisten yksimieliselläkään mielipiteellä ei ole merkitystä kunnalliseen itsehallintoon kajottaessa huolimatta perusoikeusmyönteisen laintulkinnan vahvistuvasta roolista, ja haluaako hallitus vahvistaa kansanäänestystä osallistumisen väylänä ja oikeudellisena keinona kanavoida kansalaisten tahtoa?

Naturskyddsområdet växer. Den 21 december 2007

Helsingin Sanomat har mitt på dagen publicerat FNB:S notis "Sipoonkorven luonnonsuojelualue laajenee". Det är Vanda - inte Helsingfors - som har bytt mark med staten, så att naturskyddsområdet innanför Sibbo storskog växer med 250 hektar. Med notisen har Helsingin Sanomat publicerat en karta med en avgränsning av Storskogen, enligt vilken gränsen i söder går vid Borgå motorväg. (Se ovan.) FNB:s notis bygger på Nylands miljöcentrals pressmeddelande med rubriken "Sipoonkorven luonnonsuojelualue laajenee 250 hehtaarilla". Yle publicerade redan den 5 december en notis med rubriken "Maanvaihto Vantaan ja valtion välillä varmistuu". Helsingfors hade tänkt sig ett liknande markbyte som Vanda nu förverkligat, men Helsingfors har kopplat samman skyddet av (delar av) Sibbo storskog med en annektering av sydvästra Sibbo. I Helsingfors väntar man ännu på domslutet från HFD.

Jag har svårt att förstå att man i Sibbo inte i högre mån försökt avvärja den planerade annekteringen genom att betona skyddet av Sibbo storskog och de värdefulla kulturlandskapen i Östersundom. I stället har man kopierat Helsingfors planer och hävdat att man kan förverkliga dem själv, fastän man från Helsingfors sida öppet har deklarerat att Helsingfors i första han är ute efter goda skattebetalare. Genom att redan våren 2006 göra upp planer för massiv bebyggelse i Östersundom och de södra delarna av Sibbo storskog skapade man bland Helsingforspolitikerna ett kompakt stöd för en annektering. Det är i någon mån begripligt att Samlingspartiet, SDP och Centern i Sibbo stöder Sibbos nya politiska linje. Ju snabbare Sibbo växer, desto snabbare förlorar Sfp makten och desto snabbare kan dessa partier själva ta över. Å andra sida har Samlingspartiet, SDP och Centern redan nu kuppartat tagit makten, fastän Sfp fortfarande har de viktigaste politiska posterna. Ett annan orsak för Samlingspartiet, SDP och Centern att tro på Sibbos nya tillväxtpolitik är att man vill skylla gränstvisten på Sfp:s (och de Grönas) traditionella politik. Det är inte så lätt att medge att man själv i gränstvisten låtit sig luras och utnyttjas av Helsingfors.

Genom att vintern 2006 "erbjuda Helsingforregionen samarbete" (HS 4.2.2006) möjliggjorde "oppositionen" i Sibbo den felaktiga uppfattningen att sammarbetet med Sibbo varit svårt. Bakom kulissena torde kommunens ledning ha förhandlat med Helsingfors, men det samarbetet har tydligen varit allt för känsligt att lyfta fram. Det är lika väl svårt att förstå att Sfp och De gröna ställt sig bakom den nya extrema tillväxtpolitiken, som Samlingspartiet, SDP och Centern enligt Jouko Tikkanens bok Sipoon Ryöstö försökte genomdriva redan våren 2006. Så länge Hannes Manninen satt kvar som bostads- och kommunminister och så länge statsrådet inte hade gjort sitt beslut fanns det ett visst befog för den politiken, men det finns det knappast längre.

Inget utredningsområde. Den 20 december 2007

I Borgåbladet ingår idag en recension av Jouko Tikkanens bok Sipoon Ryöstö. Boken lovordas inte för några litterlära kvaliteter, men vad kan man vänta sig av en roman i vilken en stor del av texten är direkt kopierad från offentliga dokument?

En detalj som jag ännu inte kommenterat är att Tikkanen i sin bok ägnar relativt mycket utrymme åt planerna på ett köpcentrum i Östersundom. Det förefaller som om Tikkanen anser att de som fällde planerna på ett köpcentrum bär ansvar för Helsingfors agerande. Min egen uppfattning är att Sibbo genom planerna på ett affärscentrum snarare bjöd ett lillfinger åt Helsingfors. Det är svårt att veta hur det förhåller sig, då det från Helsingfors kom motstridiga signaler. Åtminstone jämnade Sibbo genom planerna på ett köpcentrum vägen för en "utvidgning av samhällstrukturen".

Liksom jag nämnde i gårdagens blogginlägg godkände stadsfullmäktige i Vanda på måndagen den nya generalplanen för Vanda. Vanda har tillsammans med generalplanen publicerat olika sammanställningar av dokument, bl.a. ett med utlåtanden och svar på utlåtanden ("Yleiskaavaluonnoksesta saadut lausunnot ja niiden vastineet 24.10.07"). Bland utlåtandena finn Sibbo kommuns utlåtande över förslaget till generalplan för Vanda. (Utlåtandet i vilket Sibbo kritiserar Vanda för att bl.a. ha markerat hela den så kallade Västerkulla kilen som grönområde, har bifogats till Sibbo kommuns besvär över statsrådets gränsbeslut.) Här finns även Helsingfors stads utlåtande från den 18 juni 2007. Jag citerar ur det rätt anmärkningsvärda utlåtandet:

Kaupunginhallitus antoi lausuntonsa Vantaan maankäytön kehityskuvasta ja yleiskaavan tavoitteista 25.8.2003 ja seikkaperäisen lausunnon yleiskaavaluonnoksesta. Molemmissa lausunnoissa kiinnitettiin vakavaa huomiota erityisesti siihen seikkaan, ettei Vantaa lainkaan ole ottanut yleiskaavassaan huomioon seudullisessa yhteistyössä erittäin tärkeänä pidettyä kaupunkirakenteen avaamista raideliikenteen (metron jatkeen) varassa Helsingistä itään Vantaalle ja edelleen Sipooseen. Yleiskaavan aluevarausmerkinnät Vantaalla ovat tältä osin ennallaan eli pääosin suojelu- ja virkistysalueita.

Näin siitä huolimatta, että Uudenmaan maakuntakaavassa merkittävä osa nk. Västerkullan kiilan alueesta, aina Kehä III:een saakka on osoitettu taajama-alueeksi. Kaavaselostuksen sivulla 14 todetaan, että maakuntahallitus päätti 23.8.2004 maakuntakaavaehdotusta käsitellessään edellyttää, että" nk. Västerkullan alueen kehittämisvaihtoehdot selvitetään vaihekaavan tai muun vastaavan prosessin kautta yhteistyössä asianomaisten viranomaisten kanssa. Selvitystyö ei ole vielä käynnistynyt."

Meneillään oleva yleiskaavatyö olisi tarjonnut tähän mitä parhaimmat mahdollisuudet. Länsimäen ja Sipoon rajan väliset alueet tulisi voida varata asuntorakentamiseen, samalla kuitenkin tärkeät luonnonsuojelu- ja virkistysarvot huomioon ottaen. Se myös tukisi mitä parhaiten väestön ja palvelujen säilymistä alueella, mistä kaavaselostuksessa aiheellisesti kannetaan huolta.

Kun Sipoon lounaisosaa koskeva kuntajaon muutos on parhaillaan valtioneuvostossa ratkaistavana ja Sipoossa tekeillä oleva yleiskaava on luonnosvaiheessa, olisi tarkoituksenmukaista merkitä Kaakkois-Vantaa nyt käsillä olevassa kaavassa selvitysalueeksi.

Jag har i mina blogginlägg "Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006" och "Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006" noterat att det var Pekka Myllyniemi som understödde Pekka Sauris förslag att "utvecklingsalternativen för det såkallade Västerkulla-området utreds via en etapplan eller en annan motsvarande process i samarbete med berörda myndigheter". I blogginlägget från den 20 oktober 2006 skrev jag felaktigt att Sauris förslag godkändes vid landskapsfullmäktigemötet den 14 december 2004. I själva verket var det, liksom Helsingfors säger i det ovanciterade utlåtandet, just vid landskapsstyrelsmötet den 23 augusti 2004 som landskapsstyrelsen föreslog att göra "Västerkullakilen" till utredningsområde. (Beslutsprocessen vid landskapsstyrelsens möte finns dokumenterat i ett protokollutdrag från landskapsfullmäktigemötet den 14 december 2004.)

Helsingfors säger i sitt utlåtande över förslaget till generalplan vidare att "Västerkullan kiilassa viheralueiden laajuus sekä se miten pohjoiseteläsuuntainen viheryhteys Helsingistä Sipooseen turvataan, tulisi kuitenkin päättää vasta Sipoon suunnitelmien ja alueliitosasian ratkettua." Däremot konstateras det att "Helsingin kaupunki on ilahtunut siitä, että yleiskaavaehdotuksessa on Västerkullan kiilan rajaan merkitty nuolella tavoitteellinen merkintä 'raideliikenteen kehittämissuunta' ja tu-merkinnällä täsmennys 'liikenneväylän tunneliosuus'." Dess värre stämmer pilen väl överens med det altermativa förslaget att metrolinjen från Mellungsbacka förlängs till Håkansböle i Vanda. Detta alternativ finns även inritat på landskapslanen, men Vanda har varit tillmötesgående nog att inte rita ut denna metrolinje på generalplanen. Istället har man ritat ut en linje för snabbspårvagn från Mellungsbacka till Håkansböle.

Vanda har även publicerat äldre utlåtande från en tidigare utlåtelserunda under rubriken "Yleiskaavaluonnoksesta saadut lausunnot ja niiden vastineet 19.3.07". Sammaställningen inkluderar ett utlåtande som Helsingfors gav den 9 maj 2005. Jag citerar ur helsingfors utlåtande:

Vantaan itäisen osan kaavamerkinnät ja jotkin liikenneratkaisut vaativat vielä tarkennusta.

Pääkaupunkiseudun kehitystä ei saa estää

Vantaan maankäytön kehityskuvasta ja yleiskaavan tavoitteista antamassaan lausunnossa Helsingin kaupunki painotti voimakkaasti tarvetta varmistaa pääkaupunkiseudun laajentumissuunta myös itään metroon tukeutuen. Vantaan kaakkoisosassa on merkittävä mahdollisuus lisätä asuntotuotantoa jatkamalla metroyhteyttä suoraan Mellunmäen asemalta itään Vantaalle ja Sipooseen. Tämä pääkaupunkiseudun maankäyttöyhteistyön yksi ydinkohta ja keskeinen kehittämiskohde on yleiskaavaluonnoksessa yllättäen täysin sivuutettu.

Yleiskaavaluonnoksessa koko laaja Itäväylän ja Porvoonväylän välinen rakentamaton alue on merkitty virkistysalueeksi. Merkintöjä ei voi pitää hyväksyttävinä etenkään, kun seudulliset kehittämistavoitteet ilmaisevassa, joulukuussa 2004 hyväksytyssä Uudenmaan maakuntakaavassa alue on Kehä III:een saakka osoitettu taajamatoimintojen alueeksi, jonka läpi kulkee ohjeellinen metrovaraus.

Heti näiden Vantaan alueiden takana myös Sipoon puolella on Helsingin omistuksessa varsin laajoja alueita eli yhteensä noin 1 750 ha. Vantaan tai Sipoon suunnitelmissa ei kenties vielä ole nähty näiden alueiden rakentamisen seudullisia mahdollisuuksia samalla tavoin kuin Helsingissä, lukuun ottamatta Sipoon joitakin suunnitelmia Itäsalmen alueella. Vaikka alueiden varsinainen rakentaminen olisi vielä kaukana, yleiskaavamerkinnöillä on olennainen merkitys sille, miten kyseisten alueiden kehittämiseen tulevaisuudessa suhtaudutaan. Luonnoksen virkistysaluemerkinnät merkitsevät käytännössä pääkaupunkiseudun itäsuunnan kehittämisen oleellista vaikeuttamista.

I sitt utlåtande från 2005 låter Helsingfors alltså förstå att Vanda riskerar hota huvudstadsregionens utveckling österut. Däremot noteras faktiskt "Sipoon joitakin suunnitelmia Itäsalmen alueella", som ses som ett tecken på att man i Sibbo i någon mån har sett "näiden alueiden rakentamisen seudullisia mahdollisuuksia". Vad Helsingfors här syftar på lämnar jag åt läsaren att fundera ut. I utlåtandet ger Helsingfors en fullständigt felaktig bild av sin markegendom på 1 750 hektar, som i verkligheten är utspridd på en stor del av kommunen och till största delen är helt olämplig för bebyggelse. (Föreningen För Sibbo har igår på föreningens webbplats publicerat bilder från Helsingfors "färdiga tomtmark" vid Husövägen.) Även i utlåtandet från 2005 kräver Helsingfors att området "mellan Västerkulla och gränsen till Sibbo" markeras som utredningsområde. Jag citerar:

Seudun tasapainoisen kehityksen toteuttamiseksi yhdyskuntarakennetta on kehitettävä myös idässä. Tämä tapahtuu parhaiten tukeutumalla raideliikenteeseen, tässä tapauksessa metroon. Tämän vuoksi Vantaan yleiskaavaan tulisi merkitä metrovaraus välittömästi Helsingin rajalta Länsimäestä Sipoon rajalle niin, että metro voi jatkua luontevalla tavalla Sipoon puolella vähintään Itäsalmeen. Länsimäen ja Sipoon rajan väliset alueet, siltä osin kuin nyt ne on merkitty virkistyskäyttöön, tulee osoittaa asuntorakentamisen alueeksi, kuitenkin niin, että pohjois-eteläsuuntainen virkistysyhteys Porvarinlahdelta, Mustavuorelta ja Vuosaaren Uutelasta pohjoiseen turvataan.

Helsingin kaupunginhallitus katsoo, että tätä pääkaupunkiseudun kehittämisen kannalta olennaista kysymystä ei pidä eikä voi lykätä kauemmas tulevaisuuteen vaan siihen tulee ottaa kantaa tällä yleiskaavakierroksella. Vähintäänkin kyseiset alueet tulee merkitä selvitysalueiksi tai vaihtoehtoisella merkinnällä nykyinen käyttö/uusi käyttö, kuten Helsingin yleiskaavassa on tehty sellaisten alueiden osalta, joiden kehittämisen yksityiskohdat eivät vielä ole kaikilta osin ratkaistuja. Oikeusvaikutteisen yleiskaavan laajat virkistysaluemerkinnät merkitsevät käytännössä pääkaupunkiseudun itäisen kasvusuunnan kestävään kehitykseen perustuvan laajenemisen estymistä.

Trots att Helsingfors med Pekka Myllyniemis hjälp lyckades få Nylands förbund att kräva att Västersundom görs till utredningsområde har Vanda på sin nya generalplan markerat hela området som rekreationsområde.


För övrigt var det Helsingfors förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen som med sina beslut från den 7 juli 2004 (04/0544/5) respektive den 26 maj 2005 (T 1255) stoppade planerna på ett köpcentrum i Östersundom, "valtakunnallisesti merkittäväksi kulttuurihistorialliseksi ympäristöksi luokitellulle alueelle" ("Hallinto-oikeuksien asemakaavaratkaisujen kumoutumisperusteet 2001–2005").

Partiella kommunsammanslagningar. Den 19 december 2007

Statsrådet publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken Ändringar vid årsskiftet: Kommunärenden och utvecklandet av förvaltningen till finansministeriet". I pressmeddelandet informeras det om att bl.a. kommunavdelningen vid årskiftet flyttar från inrikesministeriet till finansministeriet. I praktiken är de de avdelningar som Mari Kiviniemi ansvarat för som flyttar till finansministeriet, där Kiviniemi redan från tidigare har haft en fot. Detta betyder att det framöver är finansministeriet som ansvarar ändringar i kommunindelningen. Jyrki Katainen torde i stället för Mauri Pekkarinen vid behov vikariera Kiviniemi.

I det ovannämnda pressmeddelandet informeras det även om ändringar i kommunindelningen somträder ikraft den 1 juanuari 2008. En av kommunsammanslagningarna är en så kallad totalsammaslagning. De övriga ändingarna i kommunindelningen gäller partiella sammanslagningar. De är hela fem till antalet, vilket visar att ministrarna Matti Vanhanen och Mari Kiviniemi inte har haft helt fel då de angående Sibbofrågan påpekat att det gjorts ett flertal beslut om kommundelssammanslagningar. På sitt besök i Sibbo sade Kiviniemi att hon kunde visa upp en hel lista på partiella sammanslagningar. Jag tänkte ta en närmare titt på de fem aktuella kommundelssammanslagningarna för att se i vilken mån de faktiskt är jämförbara med fallet Sibbo. Det visade sig att det inte var lätt att hitta någon information om dem, vilket tyder på att ändringarna i kommunindelningen här inte var så betydelsefulla. Av de fem partiella sammanslagningarna har inrikesministeriet tagit beslutet om två, den ena den 23 november 2006 och den den andra den 27 april 2007. I det första fallet gäller den "partiella sammanslagningen" en hel fastighet, som visserligen inte är bebygd. I det andra fallet gäller ändringen i kommunindelningen en del av en gård. Även här är antalet invånare som överförs från en kommun till en annan 0. Vad de tre övriga "partiella sammanslagningningarna" beträffar är det Birkaland-Satakunda lantmäteribyrå som tagit beslutet den 20 juni. Här torde ändringen gälla naturliga gränser så som bäckar, som flyttat på sig en meter eller ett par.

Stadsfullmäktige i Vanda godkände på måndagen den nya generalplanen för Vanda. Det finns skäl att återkomma till generalplanen. Denna gång nöjer jag mig med att konstatera att Westerkulla och Västersundom, där utredningsman Pekka Myllyniemi förutsätter att det byggs två metrostationer för 20 000 invånare, inte har markerats som tätort eller ens utredningsområde. Hela Västersundom är markerat som rekreationsområde. En stor del av området är markerat som naturskyddsområde. Åkrarna i Westerkulla och Västersundom är markerade som "maisemallisesti arvokas alue". Se bilden ovan. De röda trianglarna markerar "arvokas rakennus tai rakennusryhmä".