Sibboannekteringen hinder för valförbund. Den 9 maj 2008

Sfp i Vanda går för första gången på över fyrtio år till val med en egen lista. Tidigare har Sfp i Vanda ingått valförbund med Samlingspartiet, men nu bedömer man att Samlingspartiet har fört en politik som är främmande för Sfp:s väljare. I en intervju för Vega Mellannyland motiverar Lars Stormbom den nya valstrategin med att Samlingspartiet kört frågor som Sfp:s väljar kår inte gillat, närmare bestämt Sibboannekteringen och annekteringen av "Vandakilen".

Vega Östnyland har i sin tur publicerat en notis med rubriken "Utmaningar för Sibbogröna i valet". I notisen berättas det att "de flesta Sibbogröna har klippt av banden till Gröna förbundet efter regeringsbeslutet om att Helsingfors får delar av sydvästra Sibbo." I en intervju för Radio Vega understryker Henrik Möller från föreningen De Gröna i Sibbo att han själv absolut inte har någonting med Gröna förbundet att göra. Möller hör själv till dem som lämnade Gröna förbundet efter att partiordförande Tarja Cronberg deltagit i statsrådets Sibbobeslut. Möller medger dock att "Cronbergs sätt att uppföra sig på är en belastning" för De Gröna i Sibbo.

Ingen rättvisemärkning för Sibboannekteringen. Den 8 maj 2008

Helsingin Sanomat har noterat Sibboannekteringen i Svenska folkpartiets valkampanj. (Se bilden ovan.) Jag cieterar ur artikeln "Rkp vaaleihin reiluusteemalla" i dagens tidning:

Vaaleihin Rkp lähtee iskulauseella "rättvist" - siis oikeudenmukaisesti tai reilusti.
Esimerkkinä epäoikeudenmukaisesta politiikasta Stefan Wallin nosti esiin Lounais-Sipoon liitoksen Helsinkiin.
"Sipoon pakkoliitos ei koskaan saa Rkp:n reiluusmerkkiä", Wallin sanoi.

Jag har inga illussioner om att Sfp gjort allt för att stoppa annekteringen, men inom partiet har man förstått att dra fördel av andra partiers oacceptabla agerande i fallet Sibbo. I normala fall bevakar partierna varandra i en demokrati, men i fallet Sibbo är det i praktiken endast Sfp som protesterat när andra partier kört över lagen och rättvisan.

Orättvist. Den 7 maj 2008

Svenska folkpartiet har idag publicerat sitt program inför kommunalvalet. partiet går till val under devisen RÄTTVIST. Enligt partiet skall även kommunerna behandlas rättvist. Det förefaller uppenbart att det är fallet Sibbop som inspirerat Sfp att göra rättvisa till ett tema eller en slogan i valet. Ordförande Stefan Wallin lyfte även fram Sibbofrågan "som en symbol för den kommula självbestämmanderättens värde" i inslaget "Sfp inför kommunalvalet" i radionyheterna. Jag citerar ur pressmeddelandet "Sfp går till val som rättvisemärkt parti":

- Endast de värderingar som syns i ens handlingar har betydelse. Vid sidan om språket och liberalismen är det rättviseaspekten som skall synas i sfp:s politik. Därför har sfp nu valt att gå till val under devisen RÄTTVIST, sade Wallin. Kommunalvalet kommer för sfp:s del att präglas av det rättvisemärke sfp nu tagit i bruk.
- För att ta ett typiskt exempel som vi alla kommer ihåg: tvångsannekteringen av Sibbo kan aldrig få sfp:s rättvisemärke. Den strider mot sfp:s och många människors rättviseuppfattning.

Föreningen för rättvis handel (Reilun kaupan edistämisyhdistys) har redan hunnit proterstera, eftersom man regeistrerat varumärket "Rättvisemärkt", som används i Sverige. I Finland används dock benämningen "Rejäl handel" istället för "rättvisenmärkt". Man kan fraga sig om en organisation kan ha ensamrätt att rättvisemärka produkter, men i det aktuella fallet handlar det inte om rättviseärkning av produktukter, utom om en tättvisemarkering i en humoristisk (oväntad), överförd bemärkelse. (Se begreppet metafor.) En annan sak är hur rättvist Sfp i verkligheten är. Poängen är väl snarast att andra partier agerar orättvist, eller åtminstone gjorde det i fallet Sibbo.

Möjligheter för urbant småhusbyggande. Den 6 maj 2008

Miljöministeriet har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Asuntoministeri Jan Vapaavuori: Kaupunkimaisilla pientaloilla vastataan ihmisten toiveisiin - Helsinki näyttämään mallia Lounais-Sipoossa". I pressmeddelandet citeras det ur ett tal som bodstadsministern idag höll vid ett seminarium för urbant småhusbyggande eller urbant småhusboende (kaupunkimainen pientaloasuminen). Jag citerar vidare:

Ensi vuoden alussa tapahtuva Sipoon lounaisten osien liittäminen Helsinkiin avaa tässä suhteessa ennennäkemättömät mahdollisuudet. Alue on riittävän suuri ja käytännössä katsoen rakentamaton. Joukkoliikenne on helppo järjestää itämetron avulla. Helsingin onkin yksinkertaisesti vastattava huutoonsa, otettava kaupunkimaisen pientalokonseptin todellisen kotimaisen läpimurron tekeminen harteilleen ja yksinkertaisesti myös onnistuttava tässä kaikessa

Det är lustigt att "östmetron" alltid omnämns då det talas om småhusbebyggelse i sydvästra Sibbo. Kanske beror det just på att det sunda förnuftet säger att metro och småhusbebyggelse utesluter varandra. Helsingfors vill bygga småhus för att de lockar till sig barnfamiljer och goda sakttebetalare, men regeringen Vanhanen I hade ett ökat utbud av småhus på sitt program speciellt med tanke på trävaruindutrin. (Se "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007" och miljöministeriets rapport 17 | 2007.) Bostadsminister Hannes Manninens och statsminister Matti Vanhanens krav på ett ökat utbud av småhus skapade missnöje i Helsingfors, då Vanhanen och Centern satte käppar i hjulen för Helsingfors egna planer på ett småhusområde i Malm. Ur Centerministrarnas perspektv var annekteringen speciellt ett sätt att möjliggöra småhusbebyggande innanför Helsingfors gränser. Sibbos egna planer för sydvästra Sibbo var därför inget alternativ, fastän kommunen skulle ha haft möjligheter att förverkliga planerna. För att motivera annekteringen behövdes det planer på en metrolinje, som Sibbo tidigare tagit avstånd från och som Sibbo inte anses ha resurser att bygga.

Snuttjobbande förvaltningsråd. Den 5 maj 2008

Idag torde ledande jurist Heikki Harjula ha återvänt till sitt jobb på Kommunförbundet efter att i några månaders tid ha fungerat som tillfälligt förvaltningsråd vid högsta förvaltningsdomstolen. Ursprungligen var det meningen att Harjula skulle vara tjänstledig från Kommunförbundet endast fram till slutet av december, men hans uppdrag vid HFD förlängdes samtidigt som det stod klart att avgörandet i fallet Sibbo inte skulle hinna tas före årskiftet. Harjulas deltagande i Sibbobeslutet har aktualiserat Paras-reformens och Kommunförbundets roll i fallet Sibbo. Jag har i tidigare blogginlägg redogjort för hur Harjulas förman vid Kommunförbundet Kari Prättälä ansvarade för den juridiska bedömningen i Pekka Myllyniemis Sibboutredning. (Se "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008", "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008" och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Senast i lördagens inlägg "Äras den som äras bör. Den 3 maj 2008" har jag uppmärksammat Kommunförbundets roll i kommunreformen. I flera inlägg har jag dessutom uppmärksammat kopplingen mellan KSSR (Paras) och fallet Sibbo. Här var jag inte först. Redan den 22 juni 2006 kunde man i ledarartikeln "Helsingin alueliitosesitys on tyly mutta perusteltu" i Helsingin Sanomat läsa följande:

Helsingin johtavat virkamiehet ja luottamushenkilöt osoittavat oivaa pelisilmää esittäessään valtioneuvostolle alueliitosta Sipoon kanssa. Siihen on erinomainen hetki juuri nyt, kun kunta- ja palvelurakenneuudistus näyttää jäävän tuloksiltaan vaatimattomaksi. Uudistusta vetävälle keskustalaiselle kuntaministerille Hannes Manniselle on tärkeää näyttää, että edes jollain osa-alueella edetään lupausten mukaisesti. Pääkaupunkiseudulle on annettu oma erikoisasema uudistuksessa ja lupausta ollaan nyt toteuttamassa. Pääministeri Matti Vanhanen (kesk) on ilmoittanut tukevansa hanketta. Valtiovarainministeri ja Sdp:n puheenjohtaja Eero Heinäluoma on sen myös hyväksynyt, kun varmuus Vantaan suostumuksesta saatiin.

Sorgliga bortförklaringar. Den 4 maj 2008

I Hufvudstadsbledets serie med intervjuer av gruppordföranden inför kommunalvalet i Helsingfors har turen kommit till Centerns Sole Molander. Rubriken på intervjun är "'Vi skall lyssna på invånarna'", men Hbl har på första sidan lyft fram Molanders kommentar om Sibbofrågan, där partiet minsann inte lyssnade på invånarna. Molander säger alltså att Sibbobelsutet inte försämrar Centerns chanser i kommunalvalet. Hon torde syfta på partiets chanser i Helsingfors, där Centern har försökt ta åt sig äran av annekteringen. I övriga Finland får nog partiet lida av Matti Vanhanens metropolpolitik. I själva intervjun gäller frågan om barlasten Matti Vanhanen i sig försämrar Centerns möjligheter i kommunalvalet. Jag citerar ur intervjun:

Frågan är om centerns roll som statsministerparti hjälper eller stjälper?
Då statsminister Matti Vanhanen (c) välsignade överföringen av sydvästra Sibbo struntade han i vad tusentals individer tyckte.
- Det var sorgligt att Sibbo inte ville samarbeta om markplanering, nu fanns ingen annan möjlighet, försvarar Molander partiets ordförande.
Och hon påminner om att läget förändrats i en annan fråga som väckt folkstorm: Malms flygfält. Fältet är oplanerat sedan Högsta domstolen [sic] godkände anmärkningarna mot generalplanen med hänvisning till stadsdirektör Jussi Pajunens (saml) jäv.

Det är intressant att Molander själv lyfter fram frågan om Malms flygfält. I denna fråga lyssnade både Matti Vanhanen och Centern i Helsingfors på invånarna i Helsingfors i strid med överenskommelser mellan Helsingfors och staten. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Vanhanen och Centern i Helsingfors har uttryckligen försökt se annekteringen av sydvästra Sibbo som ett sätt att rädda flygfältet i Malm, dock utan att lyckas. Vanhanens motiv bakom Sibboannekteringen är dock varken Malms flygfält eller Sibbos påstådda ovilja till samarbete.

Den 4 april 2006 gjorde Centern i Helsingfors ett ställningstagande (som publicerades först två månader senare) där man hävdade att "Keskustan Helsingin piiri on valmis tukemaan esitystä Helsingin omistamien maiden liittämiseksi Helsinkiin, ellei alueen tonttitarjontaa kyetä lisäämään Helsingin ja Sipoon välisin sopimuksin." Av fortsättningen på ställningstagandet framgår det att man inte betraktade ett samarbete om markplanering som en tillfredsställande lösning på "Sibbofrågan".

Sibbos påstådda ovilja att samarbeta om markplanering med Helsingfors var minsann ingen orsak till Vanhanens och Centerns stöd av en annektering. Den påstådda oviljan till samarbete handlar närmst om att Sibbo hör till Östra nylands förbund, men i Sibbo var man även beredd att byta landskapsförbund för att förhindra en annektering. I verkligheten är det Helsingfors som inte har velat samarbeta om markplanering med Sibbo, därför att man hoppats på en inkorporering.

Sibbos påstådda ovilja till samarbete var ett svepskäl för Matti Vanhanen och Hannes Manninen att i samband med Paras-förhandlingarna ge efter för Helsingfors krav. Detta svepskäl har dock för länge sedan visat sig ohållbart. Om problemet verkligen hade gällt bristen på tomtmark, hade det minsann funnits andra möjligheter än en annektering.

Äras den som äras bör. Den 3 maj 2008

Efter HFD:s avgörande i Sibbofrågan beklagade man sig från socialdemokratiskt håll över att Samlingspartiet tog åt sig äran för annekteringen. Även socialdemokraterna hade haft en central roll, fastän man inte riktigt kunde redogöra för vilken denna roll varit. Efter Helsingfors initiativ till ändring i kommunindelningen i juni 2006 ville även Centern ta åt sig en del av äran. Vid det "historiska" stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006 sade fullmäktigeledamot Terhi Peltokorpi att "keskustalainen alue- ja kuntaministeri Hannes Manninen on luvannut ja hän esittelevänä ministerinä tulee tekemään tästä jatkossa esityksen" och vidare att "Haluan kiittää myös meidän alue- ja kuntaministeriämme jo etukäteen, että tämä asia tulee loppuun saatetuksi." Vid samma möte sade Peltokorpis partikamrat Laura Kolbe "Helsingin keskusta ja Keskustan valtuustoryhmä tukevat sekä tätä hanketta että alue- ja kuntaministeri Hannes Mannisen tavoitetta liittää nyt osia Länsi-Sipoosta ja Vantaan Västerkullan kiilasta Helsinkiin." Mari Kiviniemi sade ännu den 2 december 2006 i pressmeddelandet "Sipoon alueiden liittäminen Helsinkiin vietävä maaliin" att "Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri, jotta tässä ikuisuuskysymyksessä päästiin eteenpäin" Även om partierna i juni 2006 tävlade om vem som starkast drev Sibbofrågan, gav den samlingspartistiska stadstyrelseordföranden Jan Vapaavuori vid fullmäktigemötet den 21 juni 2006 den största äran åt den socialdemokratiska fullmäktigeordföranden Rakel Hiltunen. Jag citerar ur Vapaavuoris anförande:

Aivan erityisesti haluan kuitenkin kiittää teitä arvoisa rouva valtuuston puheenjohtaja. Asian etenemistä läheltä seuranneena olen tullut täysin vakuuttuneeksi siitä, että ilman teidän aktiivista ja pyyteetöntä panostanne, ilman teidän suurta uhrautumistanne tämänkin asian edistämiseksi ja ilman teidän valtakunnan poliittisesti merkittävää asemaanne ja siihen liittyviä hyviä henkilösuhteitanne emme olisi tänään niin pitkällä kuin mitä nyt olemme.

Vilken var Hiltunens nationellt "betydande ställning"? Vilka var de därtill hörande goda personrelationer? Hiltunens viktigaste nationella upprag utöver medlemskap i riksdagsutskott är hennes position som viceordförande för styrelsen för Kommunförbundet. År 2006 var Hiltunen dessutom medlem i strukturgruppen, som beredde Paras-reformen (KSSR). Jag har tidigare redogjort för hur förhandlingarna om Sibbofrågan fördes samtidigt med förhandlingarna om Paras. Jag har även noterat att det i slutskedet huvudsakligen var Hiltunen och Manninen som förhandlade om Paras-reformen. Medlemskapet i strukturgruppen och positionen som SDP:s förhandlare om reformen och Paras-ramlagen var våren och sommaren 2006 otvivelaktigt Hiltunens viktigaste nationella plattform, men utan sin post i Kommunförbundet hade Hiltunen inte varit medlem i strukturgruppen.
Till kommun- och servicestrukturgruppen hörde förutom kommunminister Hannes Manninen (c) och några tjänstemän så som stadssekreterare Antti Mykkänen (c) ett antal riksdagsledamöter från så väl oppositions- som regeringspartier. Dessa riksdagledamöter representerade emellertid samtidigt styrelsen för Kommunförbundet. Det var alltså uttryckligen i egenskap av styrelsemedlem i Kommunförbundet som Hiltunen var SDP:s representant i strukturgruppen. Centerns politiska representant i strukturgruppen var Pekka Nousiainen, som förutom riksdagsledamot är Kommunförbundets styrelseordförande. Av förståeliga skäl var det inte mellan partikamraterna Nousiainen och Manninen eller mellan inrikesministeriet och Kommunförbundet som de svåraste förhandlingarna fördes. Det var uttryckligen de två stora regeringspartierna SDP och Centern som var på kollissionskurs tills man plötsligt den 20 juni kunde konstatera att det trots allt fanns förutsättningar att uppnå enighet. Nousianen hade dessutom valts till ordörande för Kommunförbundets styrelse efter att hans föregångare Hannes Manninen utnämnts till kommunminister.
Med tanke på Kommunförbundets centrala roll i kommunreformen är det kanske inte så märkligt att Kommunförbundets jurister Kari Prättalä och Heikki Harjula, som även personligen deltog i beredningen av ramlagen, ställe upp för annekteringen av sydvästra Sibbo. Däremot har vi här ett allvarligt jävproblem.
Bilden ovan publicerades i Helsingin Sanomat den 29 juni 2006. Personerna på bilden är från vänster Antti Mykkänen (c), Rakel Hiltunen (sdp) , Pekka Nousiainen (c) och Hannes Manninen (c).