Flygplats kanske till Lojo. Den 14 maj 2008

Det var vid Malms flygfälts 65-årsjubileum som försvarsminister Matti Vanhanen i sitt tal den 18 maj 2003 rev upp överenskommelsen mellan Helsingfors och staten om överlåtandet av flygfältet till Helsingfors för bostadsbebyggelse. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Vanhanens ställningstagande applåderades av Centern i Helsingfors, men försämrade den blivande statsministerns relationer till Helsingfors. Utan inkorporeringen av sydvästra Sibbo skulle dessa relationer fortfarande vara problematiska för statsministern. Redan i morgon den 15 maj firar Malms flygplats sitt 70-års jubileum. Offrandet av Sibbo räddande kanske Vanhanens relationer till Helsingfors, men annekteringen räddadar knappast flygplatsen i Malm. Alternativ till Malm dyker upp ett efter annat. Enligt en notis som svenska Yle publicerat idag fick fullmäktige i Lojo igår information av kommunikationsministeriet om att Lojo uppfyller alla krav som ställs på en ort där en s.k. andra flygplats kan byggas.

Grön mur. Den 13 maj 2008

Planerna på ett massivt köpcentrum i Vichtis har varit ett aktuellt diskussionsämne sedan bostadsministern förra veckan kritiserade planerna. Ledaren i dagens Hbl handlar i sin helhet om Ideapark och i lördags skrev självaste Matti ett långt blogginlägg, där han försiktigt försvarade planerna på köpcentrumet. Inför kommunalvalen 2000 och 2004 var planerna på ett köpcentrum i Östersundom i Sibbo ett hett diskussionsämne, om än mera lokalt. Jouko Tikkanen med flera Sibbopolitiker har låtit förstå att annekteringen av sydvästra Sibbo kunde ha undvikits, ifall planerna på ett köpcentrum i Sibbo hade förverkligats. År 2004 hade dock en del lokalpolitiker i Sibbo en närmast motsatt uppfattning om köpcentrumets betydelse. Speciellt kritiska till planerna på ett köpcentrum var man bland de gröna. Jag citerar här ur presentationen av fullmäktigekandidaten Catharina "Catta" Westermark från hösten 2004:

För fyra år sen, då arbetet mot Östersundom köpcentrum var som intensivast, fick jag som tack av sibboborna nästmest röster i kommunalvalet. Det visar, tycker jag, att kulturlandskapen, som berättar sibbobornas historia och om sekelgamla traditioner, är viktiga även för dagens sibbobor. Också skogen och naturens mångfald är en källa till glädje för väldigt många.

I Östersundom var/är det dessutom fråga om något mycket mer än landskapet. Grannen Helsingfors bara väntade på att Sibbo skulle förstöra områdets kultur- och naturvärden, så att staden kan börja exploatera sin mark i Sibbo Storskog. Kommunens existens var i fara.

Därför är det ytterst viktigt att stöda de krafter, som verkar för bevarandet av Sibbo Storskog. Jag hoppas att man inser det fantastiska i att Finland med sin skogsindustri, "Skogarnas land", ett land i den "Vilda Norden" har en mäktig storskog intill sin huvudstad.

Alanens rapport har skakat kommunen. För att få behålla vår självständighet, är det viktigt att vi stöder Östra Nylands förbund och att kommunerna i Östra Nyland samarbetar.
...

Personligen tycker jag att det är direkt fel att locka hit nya invånare i en sådan takt att varken de nya invånarna eller de som redan bor här, får tillräckligt god kommunal service. Ju mindre mängd skattepengar kommunerna får av staten, desto långsammare borde kommunen växa. Marken finns kvar, den försvinner inte och kommunen hinner tids nog växa till sig alldeles tillräckligt.

Tillväxttakten ( 2%:s tillväxt per år i medeltal ) är ohållbar, för lånebördan växer och räntan tar en allt större del av kommunens pengar. Tillväxten borde hålla sig kring 0.75 % per år, för att kommunen skulle kunna betala av på lånen och ge både nya och gamla kommunbor en ökad service.

Jag tror att Westermarks analys av Storskogens betydelse håller, medan kritiken mot den i sig relativt höga tillväxten på 2 % nu förefaller förlegad. Det intressanta är att det i hög grad var de gröna som - med Gröna förbundets stöd - representerade en "politisk språkmur" (Mari Kiviniemi mf.l.), medan ledande Sfp-politiker och tjänstemän samarbetade med Helsingfors om utvecklingen av Östersundom. Det är pinsamt att De grönas orförande Tarja Cronberg som orsak till sitt stöd för annekteringen angav Sibbos traditionella politik, som Cronbergs egna partikamrater i Sibbo i själva verket stod bakom. Det är inte i första hand Sfp:s maktpolitiska ambitioner, utan Sibbo Storskog och Naturaområdena i Östersundom som har utgort en mur för stadsstrukturens utbredning i öst.

Ändamål. Den 12 maj 2008

Senaste vecka publicerade Sipoon Sanomat ingår en kolumn av Gustav Tallqvist. En svensk version av texten publicerades samtidigt i Borgåbladet under rubriken "Varför brådska med Sibbos generalplan?" I artikeln förundrar sig Tallqist dels över brådskan med generalplanen, dels över att man hålli fast vid planerna på en massiv tillväxt trots förlusten i konfliketn med Helsingfors. Jag återger här inledningen på Tallqvist artikel:

För några månader sedan förlorade Sibbo försvarskriget mot Helsingfors. Sibbos situation är ny och svår men öppnar också nya möjligheter. Men nu säges det att generalplanen med +35 000 år 2025 skall godkännas efter 6-8 veckor. Villiga markägare har som raska brandkårister ryckt ut för att placera inflyttare i tiotusental, mest på jungfrulig mark. Varför denna brådska? Hur gick det till egentligen?
I begynnelsen var lugnet. Sibbo ville växa med +2 procent per år. För generalplanen tog man år 2005 fram ett antal utvecklingsalternativ, bland vilka ett hette ung. "Med metro till Söderkulla". Då tjänade ändamålet att avslöja det dåraktiga i Helsingfors planer på metro till Sibbo och tiotusentals nya invånare.
Sen kom Helsingfors anfall. "Mera hyresbostäder och billigare!" var stridsropet för att bereda rum för 20 000 – 40 000 nya invånare i sydvästra Sibbo.
Väl beväpnat med scenariot "Med metro till Söderkulla" kunde Sibbo snabbt gå till motanfall och säga: OK för +40 000, men Sibbo kan göra det själv. Motanfallet fullföljdes med ett besvär till HFD, där Sibbo visade, att det redan inom den glesa huvudstaden finns tillräckligt redan planerad mark för den väntade befolkningsökningen. – Men vi vet alla hur det gick den 16.1 -08.

Man kan verkligen fråga sig vad som föranleder den fortsatta brådskan. Visst ställs det från finansministeriets sida krav på Sibbo (se "KSSR-kraven. Den 15 april 2008"), men vilka är egentligen dessa krav? Innan man i Sibbo tar förhastade beslut gällande generalplanen är det skäl att analysera bakgrunden till annekteringen - och utkastet till generalplan.

Apropå finansministeriets krav på Sibbo så har Christel Liljeström i kväll i Marocko skrivit ett blogginlägg där hon konstaterar att Sibbo inte mera finns med på den s.k. jumbo-listan. Jag återger här inledningen på inlägget:

I slutet av förra veckan beslöt kommun och servicestrukturprojektets (Paras) styrgrupp att Sibbo inte mera behöver finnas på s.k. jumbo-listan. I klartext betyder detta att politikerna på statsnivå har funnit trovärdighet i Sibbos förklaringar till hur social och hälsovården skall skötas i framtiden trots att kommunen är under 20 000 invånare.

I slutet på förra veckan fick jag också intrycket av minister Kiviniemi att landskapsförbundet inte behöver känna sig så pressat med fusion till Nylands Förbund. Ministern lät förstå att Paras projektet och kommunfusionerna är så viktiga nu att hon inte vill trampa kommuner på tårna med att göra impopulära beslut. Regionförvaltningen skall alltså få basera sig på kommunernas vilja och inte på Nylands Förbunds vilja att äta upp Östra Nylands förbund.

Månne inte ministrarna Vanhanen och Manninen före Helsingfors lade fram sitt förslag hade lovat Enestam eller Wallin att Östra Nyland får bestå mot att Sibbo avstår Östersundom till Helsingfors? Åtminstone hade Pajunen och Vapaavuori erbjudit att dra bort Helsingfors krav på en sammanslagning av Östra Nylands förbund med Nylands förbund mot att Sibbo frivilligt gick med på att avstå Östersundom till Helsingfors. Slutresultatet är kanske inte så illa för Sfp, men enskilda Sibbobor behöver inte acceptera eventuella överenskommelser på hög nivå.

Fallet Östersundom köpcentrum. Den 11 maj 2008

Bostadsminister Jan Vapaavuoris avståndstagande från det planerade köpcentrumet Ideapark i Vichtis har väckt diskussion. Efter Vapaavuoris engagemang för inkorporeringen av sydvästra Sibbo är det lätt att miistänka att Vapaavuori i första hand bevakar Helsingfors intressen. I sitt blogginlägg "Vielä pari sanaa Vihdin Ideaparkista 04.05.2008" lyfter Vapaavuori själv fram en annan koppling till Sibbo. Vapaavuori noterar här att "juridiken" talar mot planerna på ett köpcentrum i Vichtis:

Juridiikka ei siten ole kovin monimutkaista. Ennakkotapauksiakin on. Ympäristöministeriö jätti vahvistamatta Itä-Uudenmaan maakuntakaavassa aluevarauksen, jonka taustalla oli Itäsalmeen suunniteltu kauppakeskus. Samoin Pirkanmaan maakuntakaavasta jätettiin vahvistamatta kaksi valtateiden liittymäalueelle suunniteltua vähittäiskaupan suuryksikön aluevarausta. Korkein hallinto-oikeus vahvisti molemmissa tapauksissa YM:n kannan.

I onsdagens A-plus upprepade Vapaavuori det faktum att HFD bekräftade miljöministeriets ställningstagande angående markeringarna för köpcentrum i Östra Nyland (Österssundom) och Birkaland. I A-plus hävdade Vapaavuori att planerna på köpcentrum i dessa två fall underkändes "sen takia että ne olivat liikenteellisesti vaikeassa paikassa".

Flera Sibbopolitiker har i olika sammanhang - före och efter HFD:s Sibbobeslut - antytt att annekteringen kunde ha undvikits om planerna på ett köpcentrum i Östersundom hade förverkligats. I sin bok Sipoon ryöstö anklagar Jouko Tikkanen rentav dem som fällde planerna på ett köpcentrum för att indirekt föranlett annekteringen. (Se "Inget utredningsområde. Den 20 december 2007".) I sitt blogginlägg "Surt sa räven" från den 19 januari skriver Christel Liljeström följande:

Vi fick inte ens igenom planen för butik för skrymmande varor. Den skulle ha stört för mycket med sin trafik och utrymmesbehov. Lite surt säger nog räven nu om rönnbären: vad skulle vi hellre ha där nu?

Jag är inte säker på att Liljeström här menar att ett köpcentrum skulle ha räddat Östersundom, men logiken är väl att planläggningen och utvecklingen av Östrsundom fördröjdes som en följd av att planerna på ett köpcentrum inte kunde förverkligas. (En annan orsak till att planläggningen av området fördröjts är att Helsingfors ställt motstridiga krav på planeringen.) Jag har den 20 december på denna blogg påvisat att Helsingfors i ett utlåtande från den 9 maj 2005 hävdar att "Vantaan tai Sipoon suunnitelmissa ei kenties vielä ole nähty näiden alueiden rakentamisen seudullisia mahdollisuuksia samalla tavoin kuin Helsingissä, lukuun ottamatta Sipoon joitakin suunnitelmia Itäsalmen alueella." I uttalandet medger Helsingfors att Sibbo före Vanda insett den "regionala betydelsen" av området öster om Helsingfors. I Helsingfors var man nog inte alls entydigt negativt inställda till ett köpcentrum, som kanske kunde ha fungerat som en trojansk häst. Det intressanta är att HFD genom sitt beslut inte bara skapade ett hinder för det planerade köpcentrumet i Vichtis, utan även fördröjde utvecklingen i Östersundom. Lika väl refererar HFD i sitt beslut i fallet Sibbo till domstolens eget avgörande angående planerna på ett köpcentrum i Östersundom. Jag citerar ur beslutet:

I den landskapsplan som Östra Nylands förbund antog 21.12.2000 hade på Östersundomområdet i Sibbo anvisats ett område för centrumfunktioner (C). Beteckningen i planen hade tillåtit att en mycket stor detaljhandelsenhet hade fått byggas på området, där det inte från tidigare fanns någon anmärkningsvärd tätortsbebyggelse. Miljöministeriet beslöt 5.4.2002 att inte fastställa områdesreserveringsbeteckningen. Östra Nylands förbunds landskapsstyrelse och kommunstyrelsen i Sibbo överklagade miljöministeriets beslut till den del som det gällde denna beteckning. Högsta förvaltningsdomstolen förkastade besvären 11.9.2003 med sitt beslut liggarnummer 2103.

I motiveringen till sitt beslut konstaterade högsta förvaltningsdomstolen bland annat att den planerade stora detaljhandelsenheten inte hade blivit en del av den rådande samhällsstrukturen. Den hade haft avsevärda överkommunala och regionala följder för områdesstrukturen. Av handlingarna i ärendet framgick att Sibbo kommun inte heller hade för avsikt att i Östersundom skapa ett område för centrumfunktioner med en befolkning som hade varit tillräckligt stor för att tjäna som kundunderlag för de affärer som man hade för avsikt att förlägga där.
...

Såsom högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat i sitt beslut om ändringen av detaljplanen för Östersundom, som refererats ovan i stycket 4.3.1.4., kommer Nordsjö hamn och dess trafikleder samt den logistik och de arbetsplatser som hamnen eventuellt genererar sannolikt att i framtiden ännu fastare ansluta det område som det är fråga om till områdesstrukturen i huvudstadsregionen.
...

Såsom av motiveringen till högsta förvaltningsdomstolens beslut om detaljplanen för Östersundom, som refereras ovan i stycket 4.3.1.4., framgår, har i planeringen av markanvändningen hittills inte tagits hänsyn till de krav som riktas mot området till följd av dess läge och utvecklingsutsikter.

HFD motiverar alltså sitt avgörande i fallet Sibbo med domstolens tidigare ställningstaganden angående planerna på ett köpcentrum i Östrsundom. I princip kunde man hävda att så väl besväret mot miljöministeriets beslut att inte fastställ områdesreserveringsbeteckningen för ett köpcentrum som besvären mot själva planerna indirekt gav HFD motiveringar för en inkorporering. I verkligheten torde dock HFD:s beslut ha varit givet oberoende av de motiveringar som man lyckats plocka fram.

Samlingspartiets ledning. Den 10 maj 2008

I gårdagens blogginlägg "Sibboannekteringen hinder för valförbund. Den 9 maj 2008" skrev jag att de gröna i Sibbo intygar att de brutit med Gröna förbundet, efters partiordförande Tarja Cronbergs deltagande i statsrådets Sibbobeslut. För samlingspartisterna i Sibbo är det svårare att hävda att de absolut ingenting har med Samlingspartiet att göra. Därmed kan man inte heller vänta sig en lika stor frispråkighet från samlingspartistisk håll. När Eero Seppänen, som är första viceordförande i kommunfullmäktige i Sibbo, meddelade att han som en följd av statsrådets Sibbobeslut ställer upp på en oberoende lista i nästa kommunalval blev han utesluten ur den samlingspartistiska fullmäktigegruppen. I mitt inlägg "Det öppna samhällets fiender. Den 2 maj 2008" har jag redogjort för hur Seppänen i insändarartikeln "Potkut tuli" i Sipoon Sanomat anklagar Samlingspartiet för att i fallet Sibbo ha övergivit den kritiska rationalismen. I artikeln ger Seppänen även mera konkret kritik av den samlingspartistiska politiken. Jag återger här slutet på Seppänens text:

Kokoomuksen johtoon kuuluvilla henkilöillä, puolueen puheenjohtaja etunenässä pitäisi olla rohkeutta ja myös velvollisuus pohtia tehtyä ratkaisua ennen kaikkea kunnallisen demokratian ja päätöksen moraalisten seuraamusten periaatteelliselta näkökannalta. Nyt näyttää siltä, että Suomea hallitaankin Helsingin Kauppatorin reunalta, - häntä heiluttaa koiraa.

Tämän kokoomuspolitiikan hedelmät me tynkä-sipoolaiset saamme kohdata tulevissa neuvotteluissa Helsingin kanssa. Esim. niiden oppilaiden koulutuksesta, joiden on määrä jatkaa koulunkäyntiään Sipoossa yläasteilla, Helsinki on valmis maksamaan vain 30% todellisista kustannuksista 1.1.2009 jälkeen ja näin sälyttää noin 400 000 €/vuosi ylimääräiset kustannukset Sipoolle. Samoin Helsinki on valmis maksamaan luovutetuille alueille jäävästä omaisuudesta vain tasearvon, eli murto-osan uushankintahinnasta. Syksyllä käytävissä kunnallisvaaleissa sipoolaiset voivat osoittaa, mitä mieltä he ovat kokoomuksen politiikasta Sipoon suhteen äänestämällä muita vaihtoehtoja kuin Kataisen johtamaa.

Sibboannekteringen hinder för valförbund. Den 9 maj 2008

Sfp i Vanda går för första gången på över fyrtio år till val med en egen lista. Tidigare har Sfp i Vanda ingått valförbund med Samlingspartiet, men nu bedömer man att Samlingspartiet har fört en politik som är främmande för Sfp:s väljare. I en intervju för Vega Mellannyland motiverar Lars Stormbom den nya valstrategin med att Samlingspartiet kört frågor som Sfp:s väljar kår inte gillat, närmare bestämt Sibboannekteringen och annekteringen av "Vandakilen".

Vega Östnyland har i sin tur publicerat en notis med rubriken "Utmaningar för Sibbogröna i valet". I notisen berättas det att "de flesta Sibbogröna har klippt av banden till Gröna förbundet efter regeringsbeslutet om att Helsingfors får delar av sydvästra Sibbo." I en intervju för Radio Vega understryker Henrik Möller från föreningen De Gröna i Sibbo att han själv absolut inte har någonting med Gröna förbundet att göra. Möller hör själv till dem som lämnade Gröna förbundet efter att partiordförande Tarja Cronberg deltagit i statsrådets Sibbobeslut. Möller medger dock att "Cronbergs sätt att uppföra sig på är en belastning" för De Gröna i Sibbo.

Ingen rättvisemärkning för Sibboannekteringen. Den 8 maj 2008

Helsingin Sanomat har noterat Sibboannekteringen i Svenska folkpartiets valkampanj. (Se bilden ovan.) Jag cieterar ur artikeln "Rkp vaaleihin reiluusteemalla" i dagens tidning:

Vaaleihin Rkp lähtee iskulauseella "rättvist" - siis oikeudenmukaisesti tai reilusti.
Esimerkkinä epäoikeudenmukaisesta politiikasta Stefan Wallin nosti esiin Lounais-Sipoon liitoksen Helsinkiin.
"Sipoon pakkoliitos ei koskaan saa Rkp:n reiluusmerkkiä", Wallin sanoi.

Jag har inga illussioner om att Sfp gjort allt för att stoppa annekteringen, men inom partiet har man förstått att dra fördel av andra partiers oacceptabla agerande i fallet Sibbo. I normala fall bevakar partierna varandra i en demokrati, men i fallet Sibbo är det i praktiken endast Sfp som protesterat när andra partier kört över lagen och rättvisan.